Så var det dax för några dagar uppe på höjden i Strömstad. Där skulle maken på konferens och jag skulle alltså klara mej själv i husbilen för första gången. Hur gör man egentligen med tex matlagning och värme i en husbil? Jag fick gå kurs 🙂

Det var dax att fortsätta resan och ta oss till ett av målen med att åka till just västkusten. Martin skulle nämligen på konferens med sitt jobb och den skulle gå av stapeln på ett spa i Strömstad. Jag skulle alltså klara mej själv i husbilen över de här dagarna och då var det ju smart att ställa mej och husbilen på en plats som jag känner till och trivs på. Här kan jag dessutom fråga personalen om jag skulle behöva hjälp.

Så vi ställde husbilen på plats, högst upp på platserna vid klippkanten. Detta är nog campingen med Sveriges häftigaste utsikt. Vi behövde dessutom lite nya bilder härifrån, så det fanns flera anledningar till att åka hit. Men främst var det för Martins konferens.

Iallafall… väl på plats sken solen från en klarblå himmel, så vi passade på att gå ner till centrum. Vi behövde nämligen hitta ett ställe att rösta. Och jag behövde handla lite gott inför helgen.

Det var lite knepigt att hitta röstmottagningsstället, men efter att ha frågat oss fram så hittade vi rätt. Google hade inte riktigt koll… vi gjorde vår plikt och gick nöjda därifrån. På vägen till matbutiken passade vi på att kolla hur Martin skulle ta sej till sitt hotell dagen därpå.

Vi passade också på att promenera runt i den vackra stad som Strömstad är och såklart ta massor med bilder. Vi visste att det där vackra vädret skulle ändras drastiskt under natten.

När vi sett allt vi ville och gjort allt vi skulle, så gick vi tillbaka till campingen. Rätt möra i benen. Campingen har många branta backar och det är en bit att gå in till stan, så vi var rejält trötta när vi kom tillbaka. Då skulle jag gå kurs!

Martin visade mej hur spisen funkar, det är ju alltid han som lagar mat – så jag hade faktiskt inte satt på den förut. Fem år i husbil… så det var väl på tiden att jag lärde mej det. Det är lite läskigt det där med gasolspis, man får ha en hel del respekt och vara försiktig. Han gick också igenom hur värmepanelen fungerar, det skulle ju bli oväder och jag avskyr att frysa. Allt detta filmades såklart och kommer på YouTube så fort vi hinner. Vi tänkte att det ju finns fler nybörjare än jag, så det är nog alltid nån som kan ha nytta av min lilla kurs.

På fredagen packade han ihop sej och gick iväg och mina ensamma dagar började. Jag har inga problem att vara ensam, trivs rätt bra i mitt eget sällskap. Iaf ett par dagar i taget. Just nu har jag dessutom massor med jobb och texter som måste bli färdiga, så jag hade att göra. Regnet hade börjat trilla ner, så det var bara att sätta sej för att göra lite nytta. Jag filmade även hela helgen, lite för att visa att kursen gjort nytta 😛

Här är filmen från helgen. Med kurs i att använda spisen och lite annat.

Är man på västkusten så äter man skaldjur. När vi var här sist hade vi ett fantastiskt väder och kunde sitta ute och äta. Det blev helt perfekta bilder till tidningen. Den här gången vräkte regnet ner, så jag dukade upp inne i husbilen. Bilderna blev inte riktigt så härliga kanske… men det gick definitivt ingen nöd på mej. Jag älskar räkor oavsett hur de gör sej på bild.

På lördagen sken solen igen och då höll jag utkik över vattnet. Där nere skulle nämligen Martin åka förbi i en båt, på väg till Koster. Efter en stund fick jag se den tuffa ut till öarna utanför Strömstad. Jag tar för givet att alla på båten vinkade till mej, jag vinkade iaf till dem.

Det var inte så varmt, men jag kunde ända sitta ut och läsa lite under dagen. Jag hade lyckats fixa morgonte till mej, och när det var dax för middag brassade jag nuggets till wraps. Så jodå, jag hade gjort min läxa och kan numera fixa varm mat till mej. Tjoho lixom. Och det var ju tur att jag lärt mej att reglera värmen, för nu var det varmt i bilen – bara att dra ner temperaturen lite.

På lördagkvällen fick jag faktiskt sällskap där uppe på berget. Husbilskompisar kom med båten från Norge och gjorde mej sällskap över natten. Efter middagen gick jag över till dem och fick en väldigt trevlig kväll. Sen skulle jag ta mej hem i mörkret, utan någon belysning alls. Spännande värre… Jag lyckades iaf ta mej hem oskadd, utan att ha ramlat över kanten.

På söndagen hann jag knapp vakna innan Martin var tillbaka. Han åt bara frukost, sen gick han hem till mej. Å så skönt att ha honom tillbaka. Inte för att jag inte klarar mej själv, det gör jag ju nu, utanför att jag saknat hans sällskap. Vi har det så himla bra tillsammans!

Vi trivs så väldigt bra på First Camp Strömstad. Platserna med egna altaner och utsikt över vattnet är magiska. Vi skulle kunna vara där jämt! Vi hade dock ett par dagar till där innan vi skulle åka. Så medan Martin jobbade passade jag på att tvätta rent. Det är nästan tre veckor sedan vi åkte hemifrån och tvättade senast, så det var dax.

Det var högst motvilligt som vi sedan åkte vidare. Och det var faktiskt för att Martin skulle lämna mej igen…

---

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube