Bläddra efter
Etikett: värk

Försöker skapa lugn…

Försöker skapa lugn…

Just nu mår jag inte alls bra. Kroppen säger ifrån och trasslet med sonen fortsätter, samtidigt försöker jag skapa lugn, kraft och styrka för att klara av morgondagens begravning. Alla som ska dit är helt uppåner i känslorna, det kommer att bli fruktansvärt jobbigt.

Min kropp markerar tydligt att den inte vill vara med och inte orkar mer. Så jag försöker startar dagarna bra genom att äta frukost ute på trappen varje morgon. Jag har fått möjlighet att testa Loppis bloggbag ”VårPepp” så igår dukade jag upp en rejäl frukost med allt jag fått från dem, ja inte godiset då… men resten. Så det blev teet från Friggs som var väldigt gott med en tydlig smak av choklad och yoghurten (kvarg) Vitalinea PRO från Danone med passionsfrukt – supergod!!! Till detta tog jag en knäckemacka med ägg och en stärkande drink Supernature Purely Greens Max med alger och grejer som ska rensa kroppen och ge energi.

Sen tog Martin, jag och Gunilla en långpromenad med Baileys. En knapp timme och nästan 5 kilometer senare var vi hemma igen. Gunilla åkte hem till sej, Martin
satte sej och pluggade en stund medan jag själv satte mej i solen med
Harlequin-boken ”Min Så Kallade Kärlek”, baren från Naturdiet och godispåsen från Ekorrens Ekologiska. Där satt jag en stund och läste och försökte gå ner i varv så mycket som möjligt. Sen blev det sushi på ett nytt ställe i centrum som var mer än godkänt, dit kommer vi att gå igen. Å innan jag åkte iväg till jobbet snyggade jag till mej med puder från Sheer Cover   🙂

Testbagen den här gången var alltså en riktig feel-good-låda. Precis vad jag behöver nu! Allt var riktigt gott och ska ju dessutom vara bra grejer för kroppen. Så jag laddar med bla teet och algdrinken varje dag nu både för att starta dagen så bra som möjligt, men även för att ladda kroppen på bästa möjliga sätt inför morgondagens begravning som kommer att dränera mej totalt. Jag måste ju finnas där för mina barn, men även orka med mej själv. Så allt jag kan göra måste jag göra. För att orka.

Tack Loppi för att jag fick testa alla fina grejer, jag är mer än nöjd! På lördag ska jag iväg på lunch med Loppigänget, det ser jag fram emot och blir ett perfekt avslut på en jobbig vecka. Det är mycket som händer nu, så man måste ladda med så bra och roliga grejer man kan.

Glöm inte tävlingen om biljetter till Fitnessgalan! Bara några dagar kvar nu… Vinstchanserna är stora – så klicka HÄR!

Det där toalocket…

Det där toalocket…

… sitter för långt ner idag. Jag har så attans ont i ryggen att jag knappt kan resa mej och att öppna toalocket är nästintill omöjligt. Ni vet den där vridande rörelsen som man gör för att öppna, den funkar inte idag… istället får jag böja knäna och lixom niga för att nå locket och kunna öppna det.Tvätta håret var inte heller helt enkelt…

Vet inte om det beror på att jag hade mina gamla gympadojor när jag klippte gräset igår. De har ingen förhöjd klack och jag gick i dem ganska länge och då blir ju hela jag sned. Eller också var det för att jag låg på det hårda trädäcket i förrgår, på mage, och somnade som en stock. Jag kände efteråt att ryggen var helt paj, men trodde det skulle gå över under natten. Eller också är det en kombination av bägge plus lite fibro…?

När jag vaknade igår hade jag också ont, men inte så här mycket… Det brukar bli bättre efter en promenad, så vi gick nästan fem kilometer med flera backar som drog ut ryggen ordentligt. Visst känns det bättre, men inte helt bra. Vädret var fantastiskt så jag passade på att fixa sommarfötterna, klippa gräset och plantera om alla inomhusblommor. Sen satt jag och läste en lång stund i solen och bara njöt tillsammans med hunden. Jag gjorde så mycket jag kunde när jag ändå var i farten eftersom jag aldrig vet hur nästa dag blir och hur jag mår.

Idag har jag alltså inget annat val än att ta en lugn dag i solen, men vi har varit på vår dagliga långpromenad och lyckats kapa några sekunder till på vår slinga. Det är måndag och då väger vi oss här hemma och det var ju ingen rolig upplevelse. Vågen kved ”En i taget!” och var fräck nog att visa ett helt kilo plus… skit också! Men med oro i kroppen, värk, salt mat och lite godis så blir det så… idag kör vi upp på banan igen och fyller i checklistan tills vikten är där den ska igen. Vi gör så gott vi kan tom torsdag och sen kan livet gå vidare igen.

Det är iaf sol idag med, det är jag tacksam för  🙂

Äntligen sol!

Äntligen sol!

De har varit ett par riktigt jobbiga dagar efter en riktigt kämpig period och vi har fortfarande en del jobbigt framför oss, men just idag har allt varit toppen!

Dagen började med att jag vaknade av att solen sken in genom sovrumsfönstret och det lovade ju gott för resten av dagen. Efter en snabb frukost gick vi ut med Baileys och var ute nästan en timme. Det var så otroligt skönt och vi njöt verkligen av promenaden.

När vi kom hem hade Senior kommit. Medan Martin var kvar hemma för att förbereda påsklunchen åkte Senior och jag till Skärholmen för att försöka trassla upp en del av skiten han försatts i. Tyvärr gick inte det, vi måste vänta tills på tisdag när helgdagarna är över. Men men… det ser ut som allt går att lösa iaf och det är ju huvudsaken.

Så åkte vi hem. Senior hjälpte mej att duka och fixa inför lunchen och Martin fixade maten. Klockan 13 hade jag båda grabbarna hemma, plus Juniors flickvän och Martins föräldrar. Mina föräldrar drog iväg till Öland över helgen. Baileys var överlycklig och sprang runt som en tok mellan allihop. Han har inte träffat Martins föräldrar på ganska länge och blir alltid lika glad när både de och killarna kommer – så han tyckte livet var toppen!

Vi åt, pratade och delade ut påskägg och ett par timmar senare var vi ensamma igen. Vi dukade snabbt av och ställde möblerna på plats igen och sen tog jag och Baileys plats ute i solen. I bara underkläderna la jag mej på vårt soldäck och somnade direkt i solen. Så otroligt skönt! Men nu har jag så ont i ryggen att jag knappt kan gå… jaja, det var det värt!

Baileys njöt och vägrade att komma in förrän långt efter att jag gett upp. Nu har vi suttit och slökollat på film och käkat godis. Jag har också fått påskägg och min familj känner mej, jag har fått TRE Salmiakki, 2,5 finns kvar  🙂

Vi behövde verkligen en bra dag! Vi behövde träffas hela familjen, få sol på näsan och lite lugn och ro. Nästa vecka är det dax för begravning… det kommer att bli otroligt jobbigt…

Humöret är som vädret…

Humöret är som vädret…

Jag borde verkligen tjänstgöra som barometer…
När vädret är grått och tråkigt är jag också det och när vädret är soligt och varmt är jag det  🙂

Förra veckan var riktigt jobbig! Det var rejält kyligt, blåsigt och trist. Jag hade ont och mitt humör var nere vid fotknölarna. Idag skiner solen, det är nästan vindstilla och värmen att kommit tillbaka. Alltså lever jag upp och gör mer än jag borde.

Tyvärr syns förra veckan väldigt tydligt på vågen, så det var 0,9 upp idag. Jaja, bara att kämpa på… det tar jag bort den här veckan om solen håller sej kvar. För så är det alltså: dåligt väder = plus på vågen, bra väder = minus på vågen. Det blir så när man har ont av kylan.

Men idag mår jag bra! Så vi har tagit en lång promenad. Martin höll i hunden och jag höll i kameran. En massa bilder av våren blev det och pälsbollen ville också vara med  🙂

Jag fixade lite på baksidan, plockade upp hundskit och tog bort lite skräp. Sen åkte jag till vår fina park Hågelby som ligger här i närheten för att prata bloggevent med dem. Jag la fram vår idé och de blev jätteintresserade och ska nu återkomma till mej inom kort. Tanken är att vi ska ha en dag med Tema Foto för att lära oss mer om foto till bloggar och Instagram. Går allt som vi vill så blir detta av i oktober eller november. Det känns riktigt spännande!

Sen åkte jag vidare till Maxi för veckans handling. Medan jag var borta fixade Martin lunch och nu när den är uppäten och han återgått till sitt pluggande ska jag fortsätta ute. Jord ska fyllas på i trädgårdslandet och täckbark ska fyllas på i rabatten på framsidan. Sen ska jag plantera om alla inneblommor också hade jag tänkt, men jag kanske tar slut på vägen. Sånt vet jag lixom aldrig…

Yr.se har lovat fint väder imorrn också, men lite kallare – men sen ska det dröja till fredag innan det blir fint igen. Jag avskyr det här varannandags vädret, jag mår inte bra av det. Men det är ju inte mycket man kan göra åt det… Men nu skiner solen så det är bäst att utnyttja det så mycket man bara kan.

Jag har funderat på det här med svartsjuka… ikväll eller imorrn kommer jag att ge er mina tankar kring detta. Så titta in lite senare igen, så ska vi prata allvar..

46 dagar kvar!

46 dagar kvar!

Mycket tid ska spenderas här!

Att vara 44 år och veta att man bara jobbar 14 arbetspass till och sen kan göra precis vad man vill är en ganska häftig och svindlande känsla. 46 dagar går ju faktiskt väldigt fort! Den 28:e maj lämnar vi över allt till Susanne som vi tills dess ska hinna lära allt vi kan och helst lite till. Så nu har jag börjat göra små listor och ska fixa en lathund åt henne för att underlätta hennes jobb i början.

29 maj är jag alltså ledig jämt! Från och med den dagen gör jag vad jag vill, när jag vill. Det känns så himla lyxigt! Många tycker att jag gör helt rätt, några tror att jag kommer att få tråkigt. Men jag har ju hur mycket som helst att göra! Och det bästa är att om jag har en dålig dag så finns det en ny dag dagen efter att göra grejerna på istället, en dag då jag förmodligen mår mycket bättre. Alltså behöver jag inte bli irriterad eller stressad över att en dag faller bort, jag har ju hur många nya chanser som helst. Den här veckan har jag haft väldigt många dåliga dagar, då jag inte borde varit utanför dörren utan varningsskylt runt halsen (”Ilsken kärring med värk”). Om 46 dagar kan jag låsa in mej och invänta en bättre dag  🙂

Det första som ska göras är förstås operationerna; ögonen och bröstförminskningen. Så en stor del av sommaren går bort i smärta. Som det ser ut nu så finns det en chans att Martin börjar jobba direkt i Juni, så jag får sköta mej själv här hemma. Det blir intressant… fixa mat och sånt utan att kunna lyfta armarna på två veckor. Effektiv viktminskning kanske? Det blir att dricka flytande med sugrör typ…

Men när allt är fixat och jag har läkt ihop igen, så ser jag ett aktiv liv framför mej. Jag ska träna, ta hand om mej, ha ordning hemma, ta bättre hand om mina kontaktbarn och kanske ta ett uppdrag till, ta fler pass i Tingsrätten, jobba med valrörelsen, träffa vänner, gå på event och mysa massor med hunden. Jag har faktiskt sökt som volontär till Min Stora Dag, så jag hoppas få jobba lite med det också. Dessutom ska jag gå en fotokurs, börja med yoga och jag har en liten fundering om att börja sjunga igen… Det finns massor att göra!!!

Som jag ser det nu så öppnar sej en helt ny värld för mej! Jag kommer fortfarande att ha ont av fibron ungefär hela tiden, men de dåliga dagarna är ok – det kommer en ny dag snabbt igen och den är förmodligen bättre. Och är den inte det, så gör det inget! Jag har ju hur många dagar som helst på mej att göra grejerna jag vill och behöver inte stressas av dåliga dagar. DET känns superlyxigt!

 Jag vet att det är en stor förmån jag har, men jag tänker inte ha dåligt samvete för att alla inte kan göra som jag. Vi har planerat detta i många, många år och betalat av på huset, sparat pengar, fixat all renovering hemma och verkligen planerat för att leva så billigt som möjligt from nu. Allt är noga förberett och nu får vi se om vi la upp det smart eller om vi kunde varit ännu smartare. Vi är vana att leva på lite pengar, så bara Martin får ett jobb så klarar vi oss vilken lön han än får.

Om 46 dagar börjar ett helt nytt liv för oss, ett liv jag längtat efter väldigt länge. Efter att ha tagit hand om andra i 20 år ska jag äntligen ta hand om mej själv och skapa det friskaste och bästa livet som jag bara kan. För att kunna hänga med och göra allt jag vill ännu längre! Nu är det MIN tur!!!

Två maskiner tvätt på 23 dagar…

Två maskiner tvätt på 23 dagar…

Nu sitter jag här och fryser igen… å det beror förstås på att det regnar ute och har varit väderomslag igen. På fötterna har jag duntofflor och över axlarna en tjock tröja. Problemet är att fingrarna är iskalla från knogarna och fram till fingertopparna. I kombination med långa naglar blir resultatet att jag fastar mellan tangenterna och slår ner fel knappar… men men, ett i-landsproblem enligt mej. Jag har ett bra liv! Min kropp funkar ändå rätt bra och jag har tak över huvudet – en del har varken det ena eller det andra. Lite fibromyalgi har ingen dött av  🙂

Martin är i stan på anställningsintervju så jag håller förstås tummarna, mental… gör jag det fysiskt får jag ont. Han är faktiskt headhuntad, så självklart hoppas vi att det ska gå vägen. Det skulle vara helt otroligt om det gjorde det. Snacka om att en mängd funderingar och en hel del oro skulle försvinna. Jobb finns det, en hel del, frågan är bara om han börjar i Juni eller Augusti. Vår plånbok skulle gilla Juni, min kropp skulle gilla Augusti…

Så här sitter jag alltså och funderar. På livet, vädret, jobb, framtiden och en massa annat. Livet har ju förändrats ganska mycket för oss det senaste året. Vid den här tiden förra året bodde vi fyra stycken i huset, nu är det bara jag Martin och jag kvar. Förra året körde jag ungefär en maskin tvätt om dagen, nu har jag kört två på 23 dagar… förra året var det trångt om utrymme och svårt att hålla ordning. Nu har jag ett kombinerat gästrum och kontor och ett eget träningsrum och det är himla lätt att hålla ordning överallt förutom på köksbordet av någon underlig anledning. Förra året hade jag ingen aning om fibromyalgin eller de två operationerna jag nu ska göra…

Så livet förändras och det är lixom bara att hänga med. Och jag gillar det! Allt som hänt under året har varit positivt, kanske inte mina diagnoser men i stort sett allt annat. Men även en diagnos kan ju vara positiv faktiskt. Man vet vad man har att utgå ifrån och kan i bästa fall starta en behandling. Det mesta är nog positivt så länge det är behandlingsbart.

Å nu ska livet förändras igen! Om 47 dagar avslutar vi vårt samarbete med Viktväktarna och jag ska bli lyxsambo. Jag ska göra vad jag vill, när jag vill, men utan någon tjockare plånbok. Jag kommer att tjäna någon tusenlapp i månaden, bla på uppdraget i Tingsrätten och i mitt uppdrag som kontaktperson. Tillräckligt för att ha fickpengar och kunna åka till stan och lite sånt. I övrigt kommer jag att leva på Martin och det är helt ok för oss att det blir så. De flesta som fått veta tycker att vi gör helt rätt och väldigt många önskar att de kunde göra samma sak. Vi struntar i vem som tjänar pengarna här hemma och vem som betalar vad, huvudsaken är att räkningar kan betalas och att man mår så bra man kan. Jag behöver inte ett arbete för att vara värd något eller för att ”förverkliga mej själv”. Martin däremot vill gärna ut i arbetslivet och använda sina nya kunskaper. Och delar sen gärna med sej av det han tjänar till mej. Han kommer även att betala in på mina privata pensionsfonder, så att jag inte står utan pension när jag blir äldre.

Många försöker också få det till att jag nu ska bli en tvättäkta hemmafru med förkläde runt mindjan och ha maten klar på bordet när Martin kommer hem. Men då skulle han få en chock och förmodligen köra mej till psyket, så det passar jag mej för. Varför ändra ett vinnande koncept? Han gillar att laga mat, det gör inte jag… Jag städar heller, tvättar och klipper gräs. Då får han faktiskt fortsätta att laga maten fast han jobbar heltid. För det är också något som är helt ok för oss och som vi kommit överens om. Det är lixom så det funkar hemma hos oss, vi pratar med varandra och kommer överens om saker och ting. Mycket enklare än att göra som andra tycker  🙂

Äntligen sol!!!

Äntligen sol!!!

När jag vaknade i morse såg jag solen skina utanför fönstret och direkt vaknade livsandarna till liv! Solen får mej att vakna, den värmer min kropp och gör att jag mår bra. Jag är beroende av sol och värme helt enkelt. Som andra kan vara av droger kanske… Solljus är min drog.

Med andra ord är det direkt en mycket bättre dag än de senaste 7-8 dagarna då det varit regn, blåst och kallt. Jag har mått dåligt, haft ont och varit på ett skitdåligt humör vilket tyvärr Martin varit måltavla för… men han tar det med jämnmod. Han låter mej gå runt och muttra, eller ja… kanske inte gå runt – mest sitta i soffan inlindad i en filt med värmd riskudde vid fötterna och hunden instoppad under filten för att få det så varmt som möjligt.

Men nu skiner solen och jag med den! Idag var det tänkt att jag skulle in till Riksdagen och vara med på firandet av LSS´s 20-årsjubileum. Men som det kändes igår så skulle jag inte orka, men nu kanske det blir av ändå. Jag har suttit och jobbat en stund och ska äta lite frukost, så får jag fundera på hur dagen ska bli. Jag kanske åker in till stan i ett annat ärende och då kan jag ju även gå förbi riksdagen när jag ändå är där.

Vi får se! Hur det är bli så önskar jag er en riktigt fin dag!

Ge mej sol!!!

Ge mej sol!!!

En pälsboll som sover himla gott!

Jag mår inte bra av det här gråvädret! Kroppen gör ont och humöret sjunker ner till fotknölarna. Det är svårt att komma igång på dagarna och det gör mej galen!!! Även om jag inte har särskilt många måsten, så vill jag få saker gjorda och välja själv när och om jag ska göra dem – inte vara beroende av dagsform. Men så här är livet med fibro, man väljer inte vilken dag man ska ha ont och vid väderomslag är det värre än vanligt.That´s life…

Igår var skolan inställd för Martin och det regnade ute. Baileys gillar inte att gå ut i regn, så han sov bort större delen av dagen. Jag hade ont och inte lust med någonting, så det slutade med att vi parkerade i soffan med hunden mellan oss och sen såg vi på film halva dagen. Slött, slappt och himla skönt.

Å andra sidan har nästan hela helgen varit så för mej, jag har inte gjort många knop alls… mest legat och läst och käkat godis. Så måndagsvägningen visade 0,8 ner från förra måndagen, vilket är 60,1. Helt ok! Igår struntade jag i allt, men idag kör jag upp på banan igen – ytterligare 2 kilo ska bort. Sen är jag där jag vill!

Grejen just nu är att jag måste börja springa mer regelbundet, men det är ju inte så lätt när kroppen protesterar och man är supertrött. Hur i hela friden ska jag orka springa Vårruset??? Å det är bara 1,5 månad kvar!!! Shit!!! Jaja, det går snabbt att komma i form bara man sätter igång, men då vill jag ha sol och värme! Give me! Var är den där solen egentligen? Kollar man på olika vädersajter så säger de olika dag till dag. Nu ser det ut som att vi får sol till helgen, men när jag tittade igår skulle det regna en vecka framåt.

Visst skulle jag kunna springa inne, men jag fryyyyyser ju! Jag behöver solen för att må bra och för att fungera. Regn och ostadigt väder gör att kroppen skriker och inte orkar något. Jag behöver sol! Jaaa, jag vet – jag bor i fel land! Snart kan jag iaf åka iväg när jag vill, vart jag vill! Tänk att bara komma till Rivieran över en långhelg och tina upp. Jag tar vad som helst bara det är varmt!

Men idag är det jobb som gäller oavsett hur man mår och vad man vill. De är lixom bara att gilla läget. Så: på med gympadojorna, ut med hunden, åka och handla, käka sushi, åka till jobbet, hem och dö. Å samma sak imorrn… sen är det helg igen  🙂

Blir det sol, lovar jag här och nu att DÅ ska jag ut och springa! Är ni med?