Nu var det dax att börja ta sej väster ut. Så efter en natt på campingen i Bro, rullade vi vidare. Vi som bara brukar köra någon timma i taget, plöjde hela 3 timmar på en gång. Allt för att få lite hundmys 🙂

En gång per sommar försöker vi att hälsa på våra kompisar Micke & Patric i Värmland. Här finns även de tre små vita pälsbollarna, som såklart kan vara en stor del av anledningen till att åka dit. Den här gången fick vi dessutom en riktigt rolig överraskning när Fredrik aka Frekko också kom och hälsade på. Han har åkt hela vägen från Lappland , tillsammans med sin hund Virrku.

Vi känner honom via sociala medier och har träffats ett par gånger, senast på vår husbilsträff i Uddevalla. Men har aldrig hunnit prata ordentligt. Det är alltid så mycket folk runt oss och alla vill hinna byta några ord. Men nu hann vi prata ordentligt och faktiskt lära känna varandra på riktigt. Så himla trevligt!

Vi kom fram först och fick plats uppe på en liten kulle brevid huset. Det var söndag och vädret var helt ok. Medan vi väntade på Frekko myste vi med hundarna medan Micke och Patric började med maten. När alla var på plats började den minst sagt seriösa matlagningen.

Patric tog plats vid stekhällen och påbörjade en rejäl paella. Micke servade med allt som skulle i och paellan blev större och större. Precis innan servering toppades härligheten med stora räkor, havskräftor och musslor. Så läckert!

De här grabbarna vet hur man skämmer bort sina gäster. Deras gästfrihet har lixom inga gränser. Och de bor så fint. Med deras läge behöver man lixom inte åka bort. Alltså ska vi inte skaffa ett sånt ställe 😛

Efter maten tog vi en promenad för att hundarna skulle lära känna varandra och för att vi skulle gå ner den fantastiska maten. Vi gick längst vattnet bort till en liten udde där hundarna fick springa lösa och känna på vattnet. Där stannade vi rätt länge, så det var inte läge att fortsätta bortåt – vi gick tillbaka hem istället.

Snart var det dax att krypa till kojs för oss allihop, tre skulle upp och jobba tidigt dagen efter. Så vi gick hem till oss uppe på kullen, Frekko till sej (han kör också husbil) och ”gubbarna” in till sej. Så himla smidigt att hälsa på hos vänner när man har huset med sej.

På måndagmorgonen åkte Patric till jobbet tidigt, Micke satt på hemmakontoret en trappa ner och Martin satt i vår husbil och jobbade. Jag och Frekko hade sovmorgon. Det var rätt tråkigt väder, så Frekko packade ihop sej och drog vidare. Då tog Micke med oss till golfklubben för lunch. En lyxigare måndagslunch kan man väl säga. Efter lunch blev jag kvar med hundarna uppe i huset. Vi tog plats på altanen och tupplurade nog alla fyra. Solen kom fram och det var så himla mysigt.

När Patric kom hem och de andra slutat jobba var det vår tur att fixa middagen. Eller Martins… för det är ju han som lagar maten hemma hos oss. Han fixade en variant av ratatouille med pasta, så himla gott. Efter maten tog vi en lite längre promenad med hundarna, jättemysigt ända tills jag ramlade och gjorde illa foten.

Inget allvarligt men nog så störande att halta hem och hoppas på det bästa. Å det var inte så illa tack o lov, bara något blåmärke och lite ömt. Dagen efter kunde jag gå nästan normalt.

Snart var det tisdag och vi skulle åka vidare. Men först skulle Martin jobba klart, så jag passade på att återigen ta några timmar med pälsbollarna i solen. Vi hann med en lunchpromenad också, innan Micke skulle in i ett jobbmöte. Så jag fick gott om tid för mys med pälsbollarna och kunde riktigt lagra hundmys till nästa gång. Och det dröjer faktiskt kortare än jag trott tills dess. Om bara två veckor ses vi igen. Jabba 🙂

Sen var det alltså dax att åka vidare. Micke och Patric hjälpte Martin ner med husbilen på vägen, medan jag tittade åt ett annat håll. Jag var nästan säker på att vi skulle fastna eller ta sönder något under bilen, men nejdå – det gick hur bra som helst. Nu väntade ungefär 1,5 timmes färd innan vi skulle nå kvällens destination och boplats för kommande 3-4 dagar.

På vägen höll det på att gå riktigt illa, men det ska jag berätta om nästa gång.

---

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube