Även om solen fortfarande värmer ordentligt på dagarna, så känns det ändå att hösten är på väg. Så nu blir maten lite mer ”höstig”, grytor och gratänger står på menyn.
Det som är bra med just grytor och gratänger är att de blir bra även uppvärmda efter en tid i frysen och därför passar bra som matlådor. Ni som hängt med ett tag vet att matlådor i frysen är min räddning och det som räddat min viktnedgång och nu även hjälper mej att hålla vikten. Vi har oftast frysen full så det bara är att plocka fram till lunch eller middag om man inte har lust eller tid att laga mat.
Nu är det svampsäsong och jag vet att många hittat mängder med kantareller. Om ni har gjort det så måste ni testa fredagens paj, den är sååå goood! Gillar ni att plocka svamp? Det gör jag, men kommer nästan aldrig ut ändå… En dag i skogen ger ju både motion och gratis mat, så det borde ju prioriteras. Får bli bättre på det!
Zucchinipasta passar inte i matlådan, men kör man med pasta istället så blir det perfekt och då funkar alla veckans rätter i matlådan. Så gör mycket 🙂
Många av mina favoriträtter finns med den här veckan, bla zucchinipastan, laxgrytan, kycklingen, pajen och tacogratängen. Missa inte dem! I experimentköket har det börjat hända saker igen, så ha koll!
Vi ville åka mot solen n när vi hade en vecka över. Valet stod mellan Skåne och Västkusten. Västkusten vann, där skulle det vara bäst väder under kommande vecka. Så vi drog till Grebbestad och hade mycket riktigt tur med vädret.
Martin mådde fortfarande inte bra, men orkade köra till campingen i Grebbestad. Vi hade valt First Camp Solvik eftersom vi kunde utnyttja husbilspasset och bo för bara 250 kr. Här fick vi en fin plats med utsikt över vattnet och tänkte att det kunde bli ett bra kontor på måndagen. Men då vaknade den käre maken och mådde sämre igen, så det blev sjukstuga för honom och jobb för mej.
När vi kom fram mådde han ändå hyfsat, så vi kunde se oss om lite, gå på stranden, fota och filma området. Det är ju eftersäsong, så det är väldigt lite folk överallt. Nästan lite öde faktiskt. På campingarna är det nästan bara långliggare kvar och de är lixom en liten community för sej.
Medan söndagen spenderades ute, så blev måndagen en innesittande historia. Martin sov mest, jag satt och jobbade. Jag har en lång lista på grejer som måste göras och fick massor gjort. Det gick iväg en himla massa mail och två texter förbereddes för att skickas iväg. Vi har haft 12 texter beställda under året, nu är det bara fyra kvar. Sen är det dax att skicka fakturan, me like!!!
På eftermiddagen var det dock dax att packa ihop och dra iväg. Vi hade en bokad plats i Strömstad, så det var lixom bara att pallra sej iväg oavsett mående. Men det var bara en halvtimme bort, så det gick bra. Till campingen i Grebbestad kommer vi dock gärna tillbaka, här var väldigt fint och vi vill se mer av orten.
VI har inte så mycket tur med vädret när vi är på Västkusten, men nu såg det ju faktisk ut att bli riktigt fint. Skulle vädret hålla i sej tro?
Under våra dryga tre år med husbil har vi träffat en himla massa trevliga människor. Inte minst på våra husbilsträffar som vi arrangerar. Nu skulle några från träffen på Öland ses och vi bjöds in som hemliga gäster. Så himla kul!
Jag säger ofta att vi köpt lycka för pengarna. Vår första husbil, Peppe, gav oss faktiskt ett helt nytt och lyckligare liv. Nu har vi Ralle och det roliga bara fortsätter. Husbilsmänniskor är så otroligt generösa, visst finns det några rötägg också – men de allra flesta är så fina. Som exempel Annelie och Ludde (Our Third Home) som vi fixat träffarna med eller Helene och Krister (Berggrens Bilbo) som vi möter upp rätt ofta. Människor som vi numera kallar vänner 🙂
Mia och Johnny (Hjulkul) är ett annat roligt par, som vi faktiskt träffade mitt ute i skogen första gången. De såg oss och kände igen oss från Youtube, hälsade och på den vägen är det. Nu skulle de ha en miniträff med folk från Ölandsträffen och frågade om vi ville komma, men det skulle vara hemligt. Vi skulle ändå den vägen, så det blev ett självklart ja. Sen sa vi till Berggrens också, bara för att.
Träffen skulle vara på ställplatsen Hjälmare Docka i Arboga, mellan fredag och söndag. Vi kom dit redan på torsdagen och satt sedan och jobbade på fredagen när folk började rulla in. Så himla kul att se deras miner när de såg oss. Vår bil är ju inte direkt anonym, utan med dekaler på alla sidor – så vi syns tydligt. De första som dök upp var Eva och Rolle från Sundsvall, mysiga människor med nästan likadan bil som vi har.
Sen rullade de andra in; Carina och Peter, samt Anna och Per som åker runt med två fluffiga katter. Och till slut kom Helene, Krister och pälsbollen Levi, samt Mia och Johnny med sin pälsboll. Så var vi kompletta. 12 husbilsgalningar och fyra pälsbollar som skulle tillbringa helgen tillsammans.
Fredagkvällen gick snabbt, det blev middag och roliga samtal. När vi vaknade på lördagen var Martin rätt dålig, så han sov större delen av dagen. Sååå tråkigt, mest för honom såklart – men även för oss andra. Man vill ju att alla ska må bra och vara med. Men han kunde inte, han var helt väck med feber. Så nu har vi testat sjukstuga i husbilen också. Kan vara bra att veta att även det fungerar när vi ska bo heltid i bilen.
De andra tog hand om mej på bästa sätt. Vi tog en lång promenad, åt god pinsa med räkor på caféet och myste i solen. På kvällen lagade Helen mat även till oss, och då kom faktiskt Martin ut och åt med oss. Han mådde betydligt bättre och var sedan med hela kvällen. Det är ju det som är så bra när man åker husbil, det mesta umgänget sker ju utomhus. Så även om man är lite krasslig kan man vara med på sin kant. Några tog fram eldkorgar som vi satt länge och myste vid.
På söndagen mådde han bra och vi kunde köra vidare efter en fantastisk helg med nya härliga bekantskaper. För även om vi sågs på Öland, så hann vi lixom inte att umgås eller prata särskilt mycket. Nu hann vi och har fått några nya roliga kompisar. Husbilslivet är som sagt en riktig dörröppnare till nya kontakter.
Jag är så glad och tacksam att vi realiserade vår dröm och inte bara fortsatte att drömma. Att köpa husbil är något av det bästa vi gjort!
I slutet av mars hämtade vi nya husbilen och var så himla glada, förväntansfulla och nöjda. Såklart var vi medvetna om att det kunde vara lite fel och mindre skavanker, det är ju ändå en begagnad bil. Men med 6 månaders garanti, var vi inte särskilt bekymrade. När vi kom upp i 12 olika fel, kändes det inte lika lugnt längre…
När vi hämtade Ralle hade han haft 2 ägare före oss och gått ca 1500 mil. Lite konstigt att en knappt fem år gammal bil redan är inne på tredje ägaren och gått så lite. Berodde det på felen vi hittade, eller är det bara en slump?
Med bilen följde 6 månaders garanti, så vi var inte särskilt oroliga när vi direkt fick toahandtaget i handen. Sen följde fel på fel, men vi litade på garantin och noterade bara felen. Bilen använde vi som vi gjort med den förra.
Vi bytte ju bil mycket för att kunna duscha. I vår förra bil var duschen för liten för min tvåmetersman. När det var dax att inviga duschen fyllde vi först på med vatten för att se att det inte var något läckage i botten. Det var det inte. Så jag drog ur ena proppen utan problem och sedan den andra, då följde rörsystemet under golvet med – i smulor. Juhupp… det var ju inte så bra…
Under sommaren upptäckte vi fel efter fel, till slut var vi uppe i en listan på 12 olika punkter. Mer eller mindre allvarliga. Detta skickade vi iväg till firman som sålde bilen till oss, de svarade direkt med en tid då vi skulle lämna in bilen. Inga tjafs eller någon diskussion. Så himla skönt.
Här ser ni en film på alla fel:
Säljaren ringde även upp oss efter någon dag och bad oss komma så fort vi kunde, så de kunde åtgärda några av felen direkt. Nu hade även vattnet till kranarna börjat läcka, det bokstavligen rann vatten ur bilen. Då blir problemen rätt stora, när man inte kan borsta tänderna, diska, spola i toan osv. Så vi stängde av vattensystemet och började använda vatten på dunk istället. Lite krångligare, men det är så vi gör på vintern och är rätt vana.
Men det är ju rätt bekvämt att ha fungerande vatten och såklart något som ska fungera. Så vi åkte till firman på fredagen, lämnade över bilen och satte oss och vänta. Där fanns iaf bra tidningar att läsa, bla Husvagn & Camping, som är den som vi skriver för 😛
Nästan hela fredagen satt vi där, så pass att vi tom fick gå iväg och äta lunch i närheten. Vi pratade med lite folk under dagen, några som följer oss på sociala medier och de som jobbar där. På eftermiddagen hade ett vred byts ut på ugnen, toahandtaget var fixat och ett kretskort som brunnit i kylen var utbytt. Tre saker att stryka på listan alltså. Men vattnet var inte fixat, det funkade nämligen när det slogs på igen. Va fan… vi visste ju att det var läckage. Mycke mysko!
Jaja, vi körde hem, började förbereda för nästa resa genom att fylla på vatten igen och sätta igång allt. Då började det rinna igen, nu kunde vi tom se var det läckte. Så vi filmade och skickade iväg filmen till säljaren som direkt frågade om vi kunde komma tillbaka på måndagen igen. Så det var bara att köra dit en gång till och sitta av tiden igen. Nu tog det dock bara ett par timmar. Säljaren visste exakt vad som var fel, bytte några kopplingar och snart funkade allt som det skulle igen.
Allt är ju inte lagat, men allt funkar tillräckligt för att vi ska kunna åka iväg igen. Vattnet var lixom avgörande. Så i torsdags drog vi iväg nöjda med det som gjorts och bemötandet vi fått. Resten av felen ska fixas i slutet av september, då vi ska lämna bilen på verkstan tills allt är gjort.
Vi har bara hört gott om Caravanhallen i Södertälje, nu vet vi att omdömena stämmer. De är väldigt bra att ha att göra med. Snart är bilen som ny igen!
Vi var inte hemma så många dagar, men hann ändå med en hel del. Bland annat så var vi inbjudna till invigningen av restaurang ART – Hagastaden, där man firade med Pink Party!
Restaurang ART har funnit sedan 2016, men då på Döbelnsgatan i Stockholm. Ägaren Roy, ett energiknippe utan like, tyckte nog att restaurangen låg lite för lugnt för hans smak. Han kanske flyttade av någon helt annan anledning vad vet jag, men läget i Hagastaden är definitivt mer mitt i smeten. Här kan ART bli den perfekta pusselbiten i den ganska nya stadsdelen.
Det var alltså Pink Party, me like – inte jättesvårt för mej som nästan bara har rosa kläder. Så det blev rosa byxor, vit blus och rosa smycken, till detta hade jag även en rosa jacka om det skulle bli kallt. Den behövde jag inte använda förrän vi åkte hem.
Roy är entreprenör ut i fingerspetsarna och vet exakt hur han vill ha det. Han har skapat en färgklick i två våningar som är både smakfull och rolig. Här serveras både lunch och middag och går såklart även att abonnera och fixa roliga fester. Har en känsla av att vi kommer att komma hit på fler event i framtiden, det är verkligen perfekt för fest!
Vi fick komma in lite innan gästerna, för att filma och fota – så det kommer såklart en film på Youtube (Jikitas på Äventyr) så fort vi hinner. Det är ett sånt där ställe som är perfekt om man tycker om att fota och väldigt ”instagram-vänligt”.
Gästerna välde in hela kvällen. Peter Siepen agerade toastmaster, presenterade alla, gjorde små intervjuer och såg till att alla trivdes. Vi bjöds på ostron, risotto, snacks, godis och gott i glasen. Ville man kunde man även få en tatuering, Roy har måååånga!
Vi var inte kvar jättesent, men det var väldigt trevligt så det var svårt att gå därifrån. Men vi skulle ju hem och packa, det var dax för ny husbilstur 🙂
Till ART kommer vi att gå flera gånger. Maten var sjukt god och personalen så otroligt proffsig. Och Roy… ja, vad ska man säga om honom? Han gör en glad!
Jaha, då är september här och det är alltså höst nu. Sommarmånaderna bara swishade förbi, tre månader. Vi har utnyttja sommaren ordentligt och bara varit hemma några dagar på hela sommaren, resten har vi varit ute med husbilen. En riktigt bra sommar, dessutom med riktigt fin väder!
Våren och sommaren är i mina ögon rätt enkla när det gäller hälsotänket. Promenaderna blir fler och längre, det är nästan lätt att träna och allt går nästan av sej själv. Nästan alltså. Det är ljust, varmt och långa dagar. Sen kommer hösten, mörkret och väderväxlingarna, då lägger kroppen av. Värken blir värre och tröttheten nästan övermäktig vissa dagar. Livet med fibromyalgi lixom.
Jag skulle kunna ta värken och tröttheten som ursäkt för att inte träna och promenera, men varför? Då skulle jag ju bara må ännu sämre. Så jag kopplar på pannbenet och fortsätter framåt #fuckinggördetbara lixom 🙂
Men nästan allt handlar ju om maten, oavsett om det handlar om vikt eller hälsa i stort. Maten är så viktig för mej och planering är a och o för att allt ska fungera bra. Veckomatsedlarna hjälper massor!
Taco kan se ut på många sätt, vi kör tacokryddad pulled chicken, egen tacokrydda såklart och ärtamole istället för guacamole – det är mycket lättare att hitta mogna ärtor än mogen avokado och det smakar faktiskt nästan likadant. Testa gärna och ge mej ert betyg.
Till bolognesen väljer man såklart vilken färs man vill, vi brukar ta quorn. Bolognesen, vitlökskycklinggrytan, kasslern och söndagens gratäng är kanon till matlådor så gör lite extra. Pulled chicken har vi alltid i frysen till sallader, wraps och taco. Än finns tid att grilla, testa gärna grillspettet med stora räkor.
Nu förbereder vi hösten och gör massor med matlådor. Så skönt att bara ta fram när fantasin och energin tryter.
