Bläddra efter
Etikett: jobb

Ställplatsen Gränna Strandhotell var svår att lämna

Ställplatsen Gränna Strandhotell var svår att lämna

Vi besöker 50-60 campingar och ställplatser varje år, för att det är vårt jobb. De flesta är ganska lika, men så händer det att vi kommer till en riktig pärla. Såna platser kan vara svåra att lämna och så var det i Gränna eller rättare sagt Örserum. Över helgen bodde vi på en av de finaste ställplatser vi varit på hittills. Ett vackert gammalt badhotell från 1905.

Ibland poppar det upp nya anläggningar och då är vi rätt snabba på att åka dit. Vi har ju som uppdrag av campingtidningen Husvagn & Camping att testa campingar och ställplatser. Det är såklart extra roligt att kolla in något helt nytt. När vi fick veta att Gränna Strandhotell öppnat en ställplats med bara fem husbilsplatser och vi faktiskt var i närheten är det klart att vi åkte dit. Vilket ställe!

Örserums badhotell, som i dag är känt som Gränna Strandhotell, har sina rötter i den svenska brunnsepoken. Om jag fattat det rätt så låg det redan på 1600-talet ett gästgiveri på platsen, men detta kan vara fel. På 1800-talet upptäcktes två källor med mineralrikt vatten som ansågs ha hälsobringande egenskaper. År 1905 invigdes Örserums Brunns- och Badanstalt, där gäster reste för att kombinera brunnsdrickning, bad och rekreation i den natursköna miljön vid sjön Ören. Sedan dess har anläggningen utvecklats från klassiskt brunns- och badhotell till dagens Gränna Strandhotell. Källorna finns fortfarande kvar i den gamla brunnsparken som en påminnelse om platsens ursprung, men de används inte.

För drygt ett år sedan tog kocken och entreprenören Mathias Wessman över verksamheten. Jag har sällan träffat en så engagerad människa. På bara ett år har han rustat upp och, i mina ögon, förbättrat verksamheten totalt. Han har bla tagit ner 27 stora träd och öppnat upp utsikten helt över vattnet. Jag såg en bild där hela den vackra parken var belamrad med stora björkar som dolde utsikten totalt, idag är där öppet och välkomnande. Men det första han gjorde var att ändra namnet från Örserum badinrättning till Gränna Strandhotell, rätt eller fel… men det drar definitivt mer folk till Gränna än till Örserum.

När vi kom fram sken solen från en klarblå himmel och det var väl en 25 grader. Vi fick platsen närmast stranden, vilken visade sej vara kanske 10-15 meter bort. Vi brukar bara stanna två dagar på en så här pass liten ställplats, men vädret skulle bli dåligt och hela hotellet ingick ju – så för att vara helt säkra på att hinna gå igenom allt och få fina bilder tog vi en natt extra och det var en jäkla tur. Som husbilsgäst får man använda hotellets faciliteter, som toa, dusch, bastu, spelrum, restaurangen osv. Det blir alltså lite som att bo på hotell fast man sover i husbilen.

Första kvällen testade vi restaurangen. Vi gjorde som vi brukar och beställde signaturrätterna, finns det några så är det såklart dem vi vill ha på bild. Martin fick därför en miso- och soyamarinerad lax till förrätt och svensk bogfilé till varmrätt. Jag tog burrata till förrätt och en löjromspizza till varmrätt, för att det helt enkelt är gott och gör sej bra på bild 🙂

Å jösses så gott allt var. Vi äter såklart alltid av varandra för att smaka allt. Men först ska det tas bilder, så vi äter nästan aldrig varm mat. Så är det. Jobbet år först. Men det gör oss ingenting, vi har ju blivit rätt vana vid att det är så här. Vi blev mätta och belåtna ändå och gick nöjda från bordet.

På lördagmorgonen tog vi en sen frukost upp på hotellet. Så himla lyxigt med hotellfrukost när man sovit i husbilen. Står man på ställplatsen har man lite rabatt på frukosten, detta ska utnyttjas såklart. Särskilt som frukosten är jättefin, med allt man kan önska och lite till. En traditionell hotellfrukost helt enkelt. Det enda jag tyckte saknades var löskokta ägg och kanske våfflor med vispad grädde och sylt, bara för att det är så gott 😛

Lördagen var fin, då upptäckte vi området och satt mest ute. Då passade vi på att filma och fota det vi kunde. Vi kom så sent till frukosten att den var rätt urplockad, så den kunde vi inte fota utan fick vänta till måndagen. Restaurangen var nämligen abonnerad resten av lördagen och halva söndagen pga fest. Men på söndagseftermiddagen blev vi visade runt hotellet, fick titta in i sviterna och de mindre rummen. Vi fick också veta om kommande planer, det kommer att hända mycket spännande här. Som alltid när det kommer en ny entreprenör till ett litet samhälle, så finns det en och annan som inte tycker om att det sker förändring. Så är det även här, men det skapar ändå arbetstillfällen, som en av de närboende konstaterade.

Söndagen bjöd i övrigt mest på regn, blixt och dunder. Som i större delen av sverige. Vi kom nog rätt lindrigt undan ändå tror jag. Vi satt mest och jobbade, skickade ett par nya texter till redaktören. Vilket alltid känns lika skönt. Eftersom det regnade hade vi redan packat in utemöbler och sånt, så när vi vaknade på söndagen var vi färdiga att åka. Men först sprang vi upp till restaurangen för att fota frukosten innan de ens hade öppnat för gästerna. Nu hade vi alla bilder vi behövde.

Men det var inte helt enkelt att åka därifrån. Vissa platser fastar man lixom direkt för. Gränna Strandhotell var inte bara vackert och trivsamt, där var även Mathias som ödmjuk, varm och välkomnande ägare med hundra idéer. Otroligt inspirerande. Vi hade gärna stannat länge till, men vi måste ju vidare. Men vi kommer tillbaka, vi måste ju se vad som händer med alla Mathias idéer. Så himla spännande ju!

Det kommer såklart en film härifrån, så fort vi hinner 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En himla mysig kväll på Vallarna

En himla mysig kväll på Vallarna

Så var det dax för sommarens sista premiär, som dessutom innehöll ett jubileum. Vallarna fyller nämligen 30 år, detta firades med en ny staty och härliga konfettifyrverkerier. Så himla härlig kväll!

Utomhusteatrarna är en av sommarens stora höjdpunkter. Vi var på Fredriksdalsteatern i Helsingborg i början på juni, sen Krusenstiernska i Kalmar för någon vecka sedan och som sista stopp åkte vi tillbaka till västkusten och Vallarna i Falkenberg. Ett jäkla körande, men så värt det. Samtliga av årets föreställningar är helt suveräna. Väl värda att köpa biljetter till.

Vallarna var alltså den sista i raden sommarteatrar. På söndagkvällen var det dax att svida om och gå iväg till den lilla teatern i skogen. Vi kom fram i god tid för att mingla lite och träffa gamla bekanta. Det är alltid lika roligt, nästan som en liten sommarfest innan premiären.

Vallarna fyller alltså 30 år i år och vi har varit där de sista fem åren. Sedan vi skaffade husbil har vi enkelt kunnat åka mellan de olika teatrarna och recenserat dem alla. Ett rätt praktiskt arbetsfordon alltså 🙂

Nu var vi såklart nyfikna på hur firandet skulle se ut. Det första vi såg var bänken med Stefan och Krister, eller… deras kopior alltså. Väl placerade med utsikt över scenen. Så himla fint och symboliskt.

Vi hann precis sätta oss på plats innan föreställningen körde igång. På scenen stod bla Mikael Riesebeck, Jojje Jönsson och Annika Andersson. Och Ewa Roos, fina Ewa som jag jobbade med på 80-talet. Så fint att se henne på scen igen. Vi har träffats under åren, men jag har inte sett henne på scen särskilt många gånger. Så detta var såklart extra roligt.

Vallarna bjuder på buskis. Det är alltså en folklig form av komedi som kännetecknas av högt tempo, färgstarka karaktärer, dialekter, missförstånd, ordvitsar och fysisk humor. Syftet är framför allt att underhålla och locka till skratt genom lättsamma, farsartade situationer. Där har Stefan och Krister varit drivande i sverige, tillsammans med de som står på Vallarnas scen idag.

Årets föreställning ”Saltstänk och smuggelsprit” är den bästa på flera år. Vi gav den fem stjärnor, vilket är rätt ovanligt för att vara oss. Jag skrattade från början till slut. Det var så otroligt roligt, underhållande och välspelat. Särskilt Mikael Riesebeck är något alldeles extra. Han är suverän på att prata utan att säga något.

Som alltid vid premiärer så ber man alla inblandade komma upp på scenen, och i år var det såklart extra roligt när Stefan och Krister även var där. Grundarna av teatern. När alla samlats hurrade vi för Vallarna och sedan exploderade teatern. Från taket flög konfettibomber som skapade ett skyfall av färgade band. Så häftigt.

Här kan ni se den häftiga avslutningen:

Det var en kväll att bli glad av och vi gick nöjda därifrån. Nu skulle vi bara skynda hem och skriva recensionen, sen var vi färdiga för sen här sommaren. Ni kan läsa recensionen HÄR.

Teatersommaren 2026 var över. Nu kunde vi åka vidare och fortsätta med våra andra uppdrag.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Sista premiären på Krusen – gapskratt på flera sätt

Sista premiären på Krusen – gapskratt på flera sätt

På plats i Kalmar var det dax för premiär på Krusenstiernska teatern. En del föreställningar ser man extra mycket fram emot, den på krusen är en av dem. Men i år var det lite extra känslosamt, det var nämligen sista premiären här. Efter 18 år läggs den lilla teatern ner för att återuppstå på Lindö om ett par år.

Vi brukar intervjua ensemblen strax innan premiären och så skulle vi göra även den här gången. Så när Martin jobbat klart klädde vi om oss och cyklade iväg till teatern. Vi kom in på Krusenstiernskas gård vid 16-tiden, då var det fortfarande en hel del folk där som gick runt i den vackra lilla trädgården. Det är så fint där!

Repetitionerna pågick för fullt, in i det sista. När jag frågade om något som hänt eller om det var ändringar i sista stund, fick jag till svar att det var mer uppvärmning än repetion. Ok… det har vi inte varit med om förut… Men jag skulle snart fatta, allt handlade om tajming och millimeter precision. Det här är en föreställning som kräver exakt tajming för att ingen ska komma till skada. Och med ingen menar jag mest Ola Forssmed.

16.30 kom Edward Af Sillén, Robert Gustafsson, Hanna Hedlund, Ola Forssmed och Eric Ericson och satte sej hos oss och intervjun kunde börja. Jag får ofta frågan om jag inte är nervös när jag ska intervjua kända personer och hur jag förbereder mej. Jag kan ärligt säga att jag inte är det minsta nervös och jag förbereder mej faktiskt inte särskilt mycket heller. När jag funderade vidare på den frågan kom jag fram till att det för mej handlar om nyfikenhet på det personerna gör, inte vilka de är. Och då kan jag på ett avslappnat sätt prata med dem helt naturligt och frågorna kommer upp vartefter vi pratar. Det blir som att et gäng kompisar sitter och pratar och så är det ju oftast också, eftersom jag jobbat med många av dem tidigare.

Här kan ni se intervjun och lite i övrigt från kvällen. Titta gärna, de säger faktiskt en himla massa både roliga och intressanta saker.

Efter vårt lilla snack var det dax för mej att ta över kameran och spana in minglet, medan Martin tog plats vid fotoväggen för att ta bilder på alla gäster. Eftersom detta var sista premiären här så var det såklart lite extra roliga gäster inbjudna, många ”gamla” skådisar som stått på scen här. Inte gamla i ålder alltså, utan… ah, ni fattar vad jag menar 🙂

En happening i Kalmar innebär också att det blir en liten kusinträff. Min kusin är nämligen kommunalråd i Kalmar och är såklart därmed inbjuden till såna här kvällar. På så sätt kan vi iaf ses en gång om året, skandal att det inte blir mer. Jag fick även träffa fd grannar från vårt förra hus på Öland samt en massa teaterkompisar. Har man jobbat på en stor teater i Stockholm, så har man en himla massa teaterkompisar. Jag jobbade på Oscarsteatern på 80-talet och har fortfarande kontakt med ganska många från den tiden. Så himla roligt!

Klockan 19 satt vi på plats och farsen körde igång. Och det var sååå bra. Fars är ju sån där ”släng-i-dörrarna-teater” som kan bli tramsigt om det inte görs med fingertoppskänsla och tajmning. Här blev det perfekt. Suveräna skådespelare, en galen handling, rappa repliker och så himla roligt. Ola Forssmed och Eric Ericson var helt suveräna. Om ni är i Kalmar så försök att få tag i biljetter. Detta är sååå bra!

Helt plötsligt var förställningen slut, utan att vi tittat på klockan en enda gång. Det är ett säkert betyg på en bra kväll. Så det var bara att cykla hem till husbilen och skriva recensionen, det var rätt enkelt faktiskt. Medan jag skrev redigerade Martin bilder och klippte ihop filmen, samtidigt som han höll ett öga på fotbollen. Vid 1 var allt publicerat och jag kunde gå och lägga mej, då tittade han klart på fotbollen. Recensionen kan ni läsa HÄR.

Jag behöver nog inte säga att det blev en rätt rejäl sovmorgon dagen därpå. Då var det bara att packa ihop igen, för att ta oss från östkusten till västkusten – för andra gången i år. Mot Falkenberg, Vallarna och nästa premiär.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

42 campingar på Öland – ish…

42 campingar på Öland – ish…

Vi brukar säga att vi har drömjobbet! Att åka runt i husbil och testa campingar. Men det är ju inte riktigt hela sanningen… Vi ska ju dokumentera alltsammans och få ut en begriplig och läsvärd text också. Ibland är förutsättningarna inte heller så bra, vi kan inte göra en smack vid dåligt väder. Och vi bor i ett land med rätt varierande väder… I år har vi dessutom en ny utmaning: vi ska fota ALLA campingar och ställplatser på Öland 😛

Vi åker husbil året om och har vårt uppdrag för campingtidningen Husvagn & Camping löpande. Men jobbet kan vi bara göra under sommarhalvåret. Testa platserna kan vi såklart göra oavsett årstid – men bilder måste tas när det är fint väder och folk i rörelse. Annars lockar det ingen att åka dit och själv besöka platsen. Ser ju inte jättekul ut med bilder på tomma campingar i regn… så det har hänt att vi fått åka tillbaka både två och tre gånger innan vi lyckats ta fina bilder. Då går det rätt mycket tid till spillo, lite beroende på hur långt vi måste åka.

Just den här sommaren gör vi ett ”Öland Runt” där vi fotar alla campingar och ställplatser på ön, det är drygt 40 stycken. Två kommer att läggas ner och en kånkade häromdagen, så tre mindre… men ändå… det är rätt många att fota, så vi försökte att lägga upp det smart.

Vi började uppifrån, där vi oftast vistas och redan har bilder från flera stycken. Då kunde vi lixom bocka av det och fortsätta söderut. Så vi bodde alltså först på Neptuni Camping, där vi väntade ut regnet och pga detta inte hann fota mer än campingen strax brevid. När vi flyttade till Sonjas lite längre ner, hade vi för knappt om tid för att jobba på vägen, men när vi flyttade därifrån var vi minst sagt effektiva. Då körde vi hel Böda Kusten norrut, med Löttorps Camping, Böda Semesterby, Böda Camping, Böda Hamn och Böda Gården. Sandby Badet och Böda Sand har vi redan bilder på sedan tidigare. Vidare förbi Nabbelunds ställplats, runt udden och tillbaka neråt igen förbi Böda Hotell vid gamla stationen och den lilla ställplatsen där. Nordligaste delen var därmed avklarad. Tjoho, bara resten kvar.

Vi hade siktet inställt på Källahamn och ställplatsen där för att sova, men det var fullt – så då siktade vi på Kårehamn istället. På så sätt passerade vi Wikegårds Camping och Djupvik. Sandvik hade vi sedan tidigare. Vi har fokuserat på anläggningar med el, toa och dusch och minst 10 platser. Då faller ju en del bort. Det betyder inte att det är dåliga ställen, bara att vi inte tar bild där – de kan ändå nämnas i artikeln. Väl framme vid Kårehamn fanns det gott om platser, så vi tog en ute på piren där vi trivs som bäst.

Dagen efter fortsatte rejset, men inte riktigt i samma takt. Vi hade bokad plats på Gröndals Camping i Köpingsvik, på vägen dit stannade vi på Lundegårds för att ta bilder där. Dessa räknar vi som mellersta Öland, här finns huuuur många campingar och ställplatser som helst. Och de ligger tätt. Alltså flyttade vi in på Gröndals och utgick därifrån.

Martin tog kameran och gick på fototur till Klinta Camping, Klinta Strand, Smedjan, Köpingsviks ställplats, Gröhags Camping, och Köpingbadens Camping. Tillsammans tog vi tag i Gröndals Camping som vi dessutom skulle göra ett annat jobba på och även filma. Vi plockade fram cyklarna och tog oss vidare till Borgholm där Kapeluddens Camping och ställplatsen i hamnen (sunset) finns. Det blev en himla fin cykeltur med ett besök inne i Borgholm också.

Halva Öland avklarat alltså, men nu skulle vi inte hinna mer den här gången. Rätt bra jobbat ändå tycker jag att ha samlat material till drygt hälften av det vi ska ha. Resten får vi göra nästa gång, när nu det blir…

Men visst har vi ett drömjobb, fast det är mer jobb än många tror. Nu ska nämligen alla de här bilderna redigeras, texten ska skrivas och bilden ska sedan passas ihop med rätt text. Sen får vi bara hoppas att redaktören också får det rätt, det vet vi först när allt publiceras. Och det kan bli nästa sommar, eller kanske tom våren 2027… så lång framförhållning har vi och då har såklart en del uppgifter även förändrats. Men men, det kan vi iaf inte göra något åt. Vi samlar bara ihop materialet och hoppas artikeln blir fin.

Ett konstigt jobb, men nån ska ju göra det och nu vet ni hur det kan gå till 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Mysig midsommar på Sonjas Camping

Mysig midsommar på Sonjas Camping

Midsommar på Öland har jag firat hur många gånger som helst, men på en camping är mer lätträknat. Detta är andra gången, som jag kommer ihåg det. Och det är första gången sedan vi köpte husbil som vi firar ensamma. Det blev en väldigt lugn historia.

Dagen innan midsommar lämnade vi Byxelkrok och rullade ett par mil söderut, till Sonjas Camping. Här snackar vi anrikt och tradition. Sonja har drivit sin camping i 60 år, snacka om att veta vad man pysslar med. Hon är en ikon inom camping på Öland. En himla skön dam som vi skulle ha en hel del att göra med under dagarna vi skulle vara där. För vi var ju där på jobb, inte semester.

När vi kom dit fick vi gå runt området och välja en plats själva, det tog sin lilla stund – området är stort. Men till slut hittade vi iaf ett hörn där vi tänkte att det nog skulle vara lugnt och tyst även på midsommar. Vi checkade in och installerade oss. Midsommar stod ju för dörren, så nu åkte allt ut. Matta, lampor, markis och en massa annat som vi oftast inte tar fram om vi inte ska stå länge på en plats. Men nu tyckte vi att det passade att flytta in ordentligt.

Sen började vi utforska området, för att kunna göra ett bra jobb. Sonjas Camping är som en anläggning i flera rum, med häckar emellan. Vart man än står så står man alltså ganska skyddat både från insyn och vind. Det är inte helt vid stranden, men strandnära som det så fint heter. Det betyder att det tar kanske 5 minuter att gå och då är halva promenaden i sanden ner till vattnet. Ett helt ok avstånd alltså.

Sonjas ligger däremot en bra bit från butiker, så i receptionen finns inte bara en liten restaurang utan även ett välsorterat litet supermarket. Och strax brevid ligger dessutom en fin pool och minigolfbana. Vi hade hört talas om Sonjas pizza, så det fick bli middag i restaurangen på kvällen när vi kom. Eftersom vi skulle göra ett jobb på campingen och ha fina bilder, är ju en signaturrätt självklart. Vi bad kocken presentera rätterna så fint han kunde för att det skulle bli tidningsbilder, han lyckades sådär kan man väl säga. Något litet grönt hade kanske inte skadat. Mätta blev vi iaf och gick nöjda tillbaka till husbilen.

På fredagen sov vi länge och åt sedan frukost ute. Då vet man att sommaren är här på riktigt, när man kan sitta ute i morgonrock och äta. Vi var nästan ensamma i vårt lilla hörn, så det var så himla skönt att sitta där i förmiddagssolen. Vi passade på att fota och filma campingen när det var liv och rörelse och även senare när midsommarlekarna var i gång. Vi åt en liten sillunch och efter den gick vi ner till stranden och myste.

Sonjas Camping ligger på den östra sidan av Öland, en liten bit söder om Böda Sand. Samma strand alltså, bara lite länge ner. En av Sveriges vackraste stränder, som är flera mil lång. Sanden är som potatismjöl, så otroligt mjuk och nästan vit. Med dryga 25 grader i solen kan man väl säga att vi var på en rätt bra plats. En av de bästa enligt mej. Just precis där och då kände jag mej som jag var på exakt rätt plats på rätt tid. Och jag njöt!

Vi åt en enkel grillmiddag och satte oss sedan och jobbade lite. Nya texter skulle skrivas klara och skickas till redaktören. Vi hade såklart kunna vara lediga och bara njutit av kvällen, men det är rätt skönt att göra klart och skicka texterna. Oss gör det inget att jobba en midsommarafton, vi njöt av dagen ändå. Det var som sagt första gången på flera år som vi firade själv och det var nog rätt bra, eftersom vi då kunde göra klart lite grejer. Snart ska vi ju faktiskt på semester, på riktigt

Vi var supernöjda med vår midsommar. Vi hade både fint väder, en trivsam plats, midsommarstång, strand, god mat och härligt sällskap av varandra. Och vi hade fått fantastiska bilder av campingen och inte minst på Sonja. En otroligt härlig kvinna som har skapat en fantastisk camping. Åk dit om ni har chansen!

På lördagen packade vi in allt i bilen igen och drog vidare. Nu skulle vi ta tag ordentligt i ett annat uppdrag som vi var på ön för att göra. Om detta berättar jag i nästa inlägg.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Räkor och premiär i Helsingborg

Räkor och premiär i Helsingborg

Syftet med att åka till Skåne var att besöka Grand Circus och vara med på Eva Rydbergs sista premiär på Fredriksdalsatern. Det ena var avklarat, nu var det dax att bocka av nästa punkt. Så vi styrde husbilen till Helsingborg och First Camp Råå, där vi skulle bo under besöket.

Det tar ungefär en timme att köra mellan Malmö och Helsingborg. Vi fick lov att stå kvar på ställplatsen tills vi jobbat klart och kunde sedan i lugn och ro ta oss till nästa ställe. Istället för att stressa på lunchen. Så vi passade på att handla också, när vi ändå passerade Ica Maxi i Råå. Så skönt med en stormarknad så man kan bunkra med läsk och basvaror.

Fullpackade checkade vi in på campingen och installerade oss. Regnet hängde i luften, det såg inte ar ut alls vare sej för vårt fotojobb eller premiären. Fredriksdalsteatern är ju utomhus, det är alltid lika spännande inför en premiär och vilket väder man ska sitta i. Oftast har vi tur, men vi har även suttit i en hagelstorm.

Men vi hade några dagar på oss, innan det var dax att titta på teater. Så vi passade faktiskt på att ta en båttur efter jobbet på torsdagen. Bussen till Helsingborg passerar nästan campingen och går var tionde minut. Så det var både snabbt och enkelt att ta sej till centrum. När vi turade förra året (åkte fram och tillbaka mellan Helsingborg och Helsingör), tog vi Tycho Brahe som har en fin buffé. Den här gången åkte vi istället med Aurora som har räkfrossa. Jättefina skaldjur och en massa annat gott.

Ska ni tura och äta buffé är det alltså Tycho Brahe ni ska åka med och vill ni har massor med räkor så är det Aurora. Vi var väldigt nöjda med båda, frågan är bara vad man är sugen på den dagen. Båtarna går ju hela tiden, gäller bara att hoppa på rätt.

Vi klev på kl 16, åt mellan 17 och 18 typ, handlade lite och klev av vid 19. Väldigt mätta, nöjda och belåtna. Vi hade ett perfekt väder och allt var så otroligt mysigt. Kändes nästan som lite semester. Och det kan vi väl vara värda så som vi har jobbat. Hittills har vi samlat ihop komplett material till 16 olika campingar och ställplatser och skrivit om 6 av dem. Detta sedan 1 maj typ.

I fredags var det dax att hoppa på bussen igen och ta oss till Fredriksdalsteatern. Vädret hade gått från skitdåligt, till hoppfullt. Vi har lärt oss och dessutom skaffat regnkläder. Så vi var förberedda och redo för oväder. Jag hade tom långkalsonger. Men det kom faktiskt bara några få droppar i början på första akten, sen var det uppehåll resten. Så skönt.

Och vilken kväll vi fick! Föreställning i år heter ”Hjälten från Öresund” och är alltså Eva Rydbergs sista premiär, iaf på den här teatern… Men hon har sagt att hon ska gå i pension och det kan man väl unna henne, hon är ju ändå 83 år. Fast det är svårt att tro när hon dansar runt på scenen, piggare än vissa 25-åringar. Claes Malmberg är ju också en stjärna för sej, perfekt tajming och härlig utstrålning. Tillsammans med resten av ensemblen har de skapat en underhållande, varm och rolig föreställning.

Det var inte alls svårt att skriva recensionen när vi väl kom hem till husbilen igen. Ni kan läsa hela recensionen HÄR. Ibland är det bara så enkelt. Får väl se om kommande två premiärer blir lika lättjobbade… I wish… 🙂

Även om vädret var mer än ostadigt hela veckan, så var det iaf uppehåll när det gällde och vi hade faktiskt en riktigt fin solnedgång en av kvällarna. Jag satt och jobbade och Martin var på toa. Jag tittade upp lite snabbt från datorn och såg att himlen var alldeles rosa och flög ut ur husbilen med mobilen redo.

Jag hann ta 2-3 bilder, sen var det över. Färgerna försvann lika fort som de kom. Men jag fick det iaf på bild. Visst är det fint!

Vi skulle stanna i Helsingborg till söndagen, men åkte redan på lördagen – då vi fick ett erbjudande vi inte kunde tacka nej till. Om detta ska jag berätta i nästa inlägg.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Grand Circus Hotel – annorlunda boende i Malmö

Grand Circus Hotel – annorlunda boende i Malmö

Vi letar alltid efter ställen som sticker ut lite. Det får gärna vara konstigt, roligt och galet. När vi fick tips om Grand Circus Hotel i Malmö var vi såklart tvungna att åka dit. Vilket ställe!!!

Man har en fördel som husbilsåkare och det är att man inte bara behöver bo på campingar, utan även kan bo på ställplatser – de är inte alltid öppna för husvagnar pga regler kring bygglov eller andra hinder. Vi med husbil har alltså lite mer att välja på. Martin och jag står hellre på ställplatser än campingar, då det oftast är lite lugnare och färre barnfamiljer där.

Just nu planerar vi för en föreläsning om just udda ställplatser och campingar. Den ska vi hålla på Elmias stora husvagns- och husbilsmässa i september. Vi har redan ganska många roliga och annorlunda ställen, men behöver alltid fler. De är extra roliga att skriva om till tidningen. För att hitta de här galna pärlorna efterlyser vi ibland tips på Facebook. Den här gången tipsade väldigt många om Grand Circus Hotel i Malmö, så det var bara att åka dit.

Grand Circus Hotel ligger bland en massa gamla lokstallar i ett område i Malmö. Man måste köra rätt långt in på området och förbi några koloniträdgårdar, innan man ser skylten som markerar platsen. Och när man kommer ännu närmare ser man cirkustältet. Då börjar det bli riktigt intressant.

Vi kom ganska sent på eftermiddagen i tisdags, efter ett rejält skyfall. Solen hade precis vågat sej fram men vattenpölarna var fortfarande rätt stora. Vi ställde ifrån oss Ralle (husbilen) och gick för att checka in i den knallrosa lilla receptionen. Vi blev visade till vår plats, parkerade och installerade oss. Sen gick vi på upptäcktsfärd!

Grand Circus Hotel är främst ett hotell, där varje cirkusvagn är ett hotellrum. Här kan man alltså bo i Fakirens vagn, eller Clownens vagn eller varför inte i Skäggiga Damens vagn. Det finns ett 20-tal vagnar i olika storlekar och ett litet cirkustält, som man kan bo i. Och strax brevid ligger ställplatsen, oxå med ett 20-tal platser. Alla med el, även om en del platser kräver lååång sladd. Ett par byggbaracker fungerar som toaletter och duschar, fullt fungerande och rent – men kanske lite ”barackigt”.

När vi kom dit pågick en stor studentbjudning med en massa gäster på plats. Då hölls partyt både inne i och utanför det stora cirkustältet. Det brassades mat på två stora grillar och doftade ljuvligt över hela området. Här hålls också konserter, stå-up-kvällar och en massa annat kul. Men det kan ju bli en hel del ljud, rätt sent – har man problem med det så ska man försöka ha koll i deras kalender och kanske välja en dag utan aktiviteter i tältet. Vi satte i öronpropparna vid midnatt, då var det fortfarande fest.

På onsdagen sken solen och det mesta hade torkat upp, då blev det en tur med kameran innan vi drog vidare. Det här är en sån plats där allt är kul och färgglatt och gör sej bra på bild. Hela stället är lixom instagram-vänligt. Man kan ta, och tar, hur många bilder som helst. Det finns detaljer precis överallt.

Det mest udda var dressinen som vi hittade uppe i buskarna. Jag har alltid velat åka dressin. Typ packa en väska, trampa iväg och bo på ställen längs vägen. Lite som Hundraåringen. Den här kunde man iofs hyra, men vi hade inte riktigt tid att utforska vart spåret gick. Så det får bli en annan gång. Kul grej ändå.

Grand Circus Hotel är en sommaröppen anläggning. Öppet maj-september, stängt resten av året. Det ligger bara några kilometer från Malmö Centrum, vilket gör att priset för en natt är rätt högt. Tror det var 420 kr, med el, under juni – juli – augusti. Har för mej att det är 275 i maj och september. Så ska ni hit bara för att kolla in stället, då är det smart att komma i maj eller september.

Ett himla roligt ställe som vi gärna återkommer till!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Valet föll på Ringsjöstrands lilla camping

Valet föll på Ringsjöstrands lilla camping

För någon vecka sedan efterlyste vi förslag på en trevlig camping max 15 mil från Malmö. Vi fick mängder med tips och när flera förslog Ringsjöstrand i Hörby blev vi såklart nyfikna. Vi kollade upp stället och kände direkt att det passade både oss och för en artikel, så vi körde dit!

Vi har ingen jättetur alls med vädret just nu, när vi körde från Örnviken mot Skåne, började det regna redan i Småland. Och så höll det på, ibland även i form av skyfall då vi knappt såg vägen framför oss. Vi brukar inte köra mer än 1,5-2 timmar, men nu kulle vi köra i nästan 5 timmar. Det är jobbigt i så dåligt väder och det såg inte ut att bli mycket bättre…

Vi kom fram och ställde oss på plats. Vi hade fått en fin plats, precis vid stranden och restaurangen ”Tre Vågor”. Skitvädret fortsatte, men nåt måste vi ju göra. Så vi bestämde oss för att testa restaurangen, den är iaf inomhus och inte väderberoende. Efter ett snack med personalen, beställde vi in deras signaturrätter. Jag tog en Tre Vågors pizza och Martin en Hörby Hamburgare. Vi blev mycket nöjda med våra val och fick dessutom riktigt fina bilder.

Jag vet inte hur det är med er och vad ni väljer när ni äter ute. Jag tar helst en köttbit med pommes och bea, medan Martin gärna äter en schysst burgare. Men när vi ska ta bilder till tidningen, ska det se gott ut och frestande ut. En köttbit med bea kan bli bra på bild, men oftast inte faktiskt… en burgare däremot blir nästan alltid bra. Alltså blir det mest det när vi fotar till jobb. Så det är väl tur att Martin ändå oftast väljer det. Jag å andra sidan äter inte pizza jätteofta, men den här var både god och blev bra på bild.

Det sprack upp lite senare på kvällen, men vi kände rätt snabbt att en dag inte skulle räcka för att få våra bilder – så vi bokade på en natt till. När vi vaknade på tisdagen var det iaf uppehåll och folk började krypa ur sina husvagnar och husbilar. Under dagen fick vi en del bilder som skulle funka och på kvällen fick vi några till. Nu hade vi ett hyfsat material, men var inte helt nöjda. Det blev vi precis innan vi skulle åka, då sprack himlen upp helt och vi kunde komplettera med det vi behövde. Tack o lov! Vi har inte tid att åka tillbaka och vill inte lämna ifrån oss en artikel vi inte är helt nöjda med.

Ringsjöstrand är en fantastisk liten camping. De ligger precis vid vattnet och har en egen liten strand, men längre bort finns en större strand som är perfekt för den dagliga promenaden. Jag vet inte hur många platser det är här, men kanske 200? Samt stugor och ett litet hotell. Allt är otroligt välskött och trivsamt. Jag fattar varför vi fick tipset och att folk verkligen trivs här. Det gjorde vi med!

Det blev alltså två nätter här, men jag hade gärna stannat längre. Så humla mysigt, med fina omgivningar och trevlig personal. Vi kommer gärna tillbaka och då bara för att vara 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Två jobb blev paj, sen kom vi till härliga Örnviken

Två jobb blev paj, sen kom vi till härliga Örnviken

Efter tio dagar hemma var det dax att packa husbilen igen. Vi skulle egentligen åka redan i torsdagseftermiddag, men vädret stoppade oss. Det är inte lätt att ha ett väderberoende jobb, två jobb blev paj på grund av regn – men sen ljusnade det på flera sätt.

Vi var tvungna att göra paus i vår förra tur pga den där dagen på Grönan och en mässa som Martin ville vara med på. När detta var avklarat ville vi komma iväg så fort som möjligt, men fick alltså skjuta på avresan lite pga regn. Vi hade tänkt sova på Skansholmen mellan torsdag och fredag, fota campingen och sedan köra förbi Trosa Havsbad och även fota den campingen lite snabbt innan vi körde vidare mot helgens mål. Men så blev det inte…

Regnet vräkte ner på torsdagen, så vi bidade vår tid i hemmahuset, gick upp hyfsat tidigt på fredagen, packade och drog iväg. Regnet hotade fortfarande, så Skansholmen fick skjutas på framtiden – men vi chansade på att ta vägen förbi Trosa. Det blev sådär… vädret funkade, men det var för lite liv och rörelse på området för att bli fina bilder. Vi gjorde ett försök, men bilderna kommer nog inte att funka.

Lite besvikna körde vi vidare mot helgens mål: Örnvikens Glampig mellan Söderköping och Valdemarsvik. Här var vi iaf lovade sol, så nu kunde vi iaf vara rätt säkra på att få jobbet gjort. 1 av 3… känns ju sådär… men så är det för oss. Vi är beroende av fint väder och folk på plats, annars funkar det inte.

Väl framme installerade vi oss, tog en sväng runt området och satte oss för att jobba. Vi sitter ofta och jobbar framför något mindre avancerat tv-program. Robinson, Gifta vid första ögonkast eller annan skval-tv är jättebra att jobba till. Martin redigerar filmer och bilder, medan jag skriver. Tidningen ska ha två texter av oss i varje nummer. Reportagen gör vi året om, men bilderna måste vi ta under sommaren. Vi skriver de flesta texterna mellan april och oktober. Det är därför vi åker runt så mycket just nu.

Örnviken är ett himla mysigt ställe. Där finns både glamping, camping och ställplats. Man kan alltså bo både i husvagn och husbil, men även glampingtält, trädtält, glampingflottar på vattnet och snart även i en iglo. Här finns roliga skyltar, härliga miljöer och mysiga platser – alla bilder blir fantastiska i såna miljöer – bara ljuset är rätt. Vädret var inte toppen en del av tiden, men tillräckligt för att vi skulle få våra bilder. Så den texten kan jag börja med nästan direkt, ska bara skriva klart det jag håller på med först.

Örnviken är en härlig plats med urmysiga ”ägare”. Tommie och Jessica äger egentligen inte stället, men driver det med stort hjärta och engagemang. Deras senaste nyhet är en drejstuga, där man under två timmar får lära sej grunden i drejning. Så himla kul! Perfekt för möhippor och liknande. Nångång vill jag testa, skulle inte ni också vilja det?

Just nu byggs det en iglo i skogen, med utsikt över campingen och vattnet. Den ska bli klar i sommar, så i höst kanske vi testar att bo i den. Men här finns ju andra häftiga alternativ, som de där trädtälten. Ett tält som är uppspänt mellan tre träd, hur häftigt lixom! Eller glampingflottarna på vattnet. Det är himla svårt att välja när det finns så många roliga alternativ. Så vi får väl fundera på saken. För tillbaka kommer vi definitivt!

Här är film från Örnvikens Glamping:

Om ni gillar campingliv så får ni gärna följa oss på både instagram, Facebook och Youtube. Vi heter ”Jikitas på äventyr” överallt 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

I Vadstena för att reka inför nästa års husbilsträff

I Vadstena för att reka inför nästa års husbilsträff

På årets husbilsträff i Unda avslöjade vi platsen för nästa års träff. I Kristihimmel 2027 ses vi på First Camp Vadstena! Vi var där för några år sedan, men det har förändrats lite sedan dess. Så vi åkte dit igen för att kolla läget lite och prata detaljer med campingchefen. Det blev en himla rolig helg med total utklassning i sifferkubb… 😛

Vi åkte vidare den korta biten till campingen i Vadstena och fick platser allra längst bort på området. Känner ni inte till hur där ser ut, så kan jag berätta att det är den längsta camping vi någonsin sett. Den är drygt en kilometer lång faktiskt, det tar nästan 10 minuter bara att gå till infarten/receptionen från platserna där vi stod.

Men campingen ligger väldigt bra, precis vid vattnet och med gångavstånd till centrum. Och Vadstena är ju en så otroligt fin liten stad, med det vackra slottet, klostret och de små gränderna. Det spelar ingen roll att man varit här förut, man kan alltid komma tillbaka. Gång efter gång. Den här gången blev det dock inget besök inne i stan, vi stannade på campingen eftersom det var det vi var där för. Både för att reka inför träffen och för att samla material till tidningen.

Våra kompisar skulle bara vara där en natt medan vi stannade två nätter. På lördagen myste vi mest i solen och tog en promenad runt området. Campingchefen var inte på plats, så vi fick träffa honom ensamma på måndagen. Vi körde igång ett parti sifferkubb och när vi var precis färdiga med första spelet fick vi besöka av fler husbilskompisar. Kicki och Leif bor i Vadstena och tittade förbi en stund. De hoppade in i matchen och vi fick några riktigt roliga spel. Dock blev vi totalt utklassade av Helene som sopade banan med oss.

Vi fick en himla mysig kväll med skratt och trevliga samtal. En sån där kväll när man kan sitta ute länge och bjuds på en härlig solnedgång. Vadstena är en bra plats för just solnedgångar över vattnet. Så det blev som alltid ett helt gäng bilder. Fattar ni hur många solnedgångar jag har i mitt bildarkiv i mobilen 😛

På söndagen tog vi det också rätt lugnt och passade på att planera det sista inför vår kryssning i sommar med Krister och Helene. Det är ju lite som ska roddas med vad gäller hotell och transporter mm. Nu tror jag att det mesta ska vara klart, bara att räkna ner dagarna till avfärd. 18 juli börjar äventyret!

När vi blev ensamma tog vi fram datorerna och satte oss för att jobba. Martin redigerade bilder och ett par filmer, medan jag skrev texter. Två nya texter med tillhörande bilder skickades till redaktören. Så himla skönt, vi är alltid lika nöjda när vi skickat iväg ett jobb. Nu är det bara att fortsätta med nästa. Att som frilans ha ett stadigt uppdrag är en otrolig förmån och något vi definitivt inte tar för givet och tacksamma för. I veckan fick vi ett stort jobb som vi kommer att sysselsätta oss med totalt under några veckor i sommar. Ska berätta mer om det senare.

På måndagen jobbade Martin på som vanligt halva dagen, sen träffade vi Fredrik som chefar på Campingen. Vi gick runt på området, planerade hur vi bäst ska få plats, hur bokningen ska göras osv. Nu har vi nog koll på det mesta. Festplatsen mellan servicehus 1 och 2 kommer att vara träffens centrala punkt och huvudområde. De flesta kommer att få plats mellan servicehus 1 och 3. Iaf om det kommer runt 200 ekipage, som det brukar, blir det fler får även området längre bort utnyttjas.

Bokningen kommer att starta i höst, oktober typ… och då blir det med en kod som används vid betalning. 200 kr natten, inkl el, och priset gäller hela veckan. Allt för att man ska kunna stanna lite längre och upptäcka allt som Vadstena har att bjuda på. Så nu är ramarna på plats, bara detaljerna kvar och önskan om fint väder.

Å med detta klart lämnade även vi campingen för att köra sista biten hemåt. Men den blev med ett litet extra gott stopp… det får ni läsa mer om i ett annat inlägg.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Send off-party för Felicia till Eurovision

Send off-party för Felicia till Eurovision

Jag tycker att både Melodifestivalen och Eurovision tillhör vårens höjdpunkter. Vi kanske inte följer det slaviskt, men tittar när vi kan och finalerna missar vi ogärna. Att då få vara med och skicka i väg vår svenska vinnare till årets final i Wien var ju hur soligt som helst!

Man kan tycka vad man vill om låtarna i den svenska uttagningen och sedan i Eurovision-finalen, det är ändå en rolig folkfest. (Nästa) alla tittar, men inget har sett det… vi tittar och gör det gärna tillsammans med andra. I år går finalen av stapeln medan vi har vår stora husbilsträff. Alltså har vi fått hjälp att fixa en riktig Eurovision-kväll, med quiz och sändning. Det ska bli sååå roligt!

Så när Österrikes Ambassad bjöd in till ”Send Off-Party” för Felicia ville vi såklart vara med. Där var en himla massa bekanta, journalister, radiomänniskor- och tv-profiler. Vi stod mest och hängde med Helena och Peter från FreedomTravel.se och Mathias Gade från tidningen Gorumet. Ett kul gäng, god mat, schyssta uppträdanden och Robert Fux som superb konferencier. En väldigt rolig kväll helt enkelt.

Och självklart var Felicia där. Vår svenska och lite mystiska sångfågel, från Botkyrka och Tullinge – där jag själv bott halva mitt liv. Extra kul såklart. Hon bjöd oss på sitt bidrag till Eurovision och fick såklart stående ovationer. Jag är väl inte helt såld på låten och tror kanske inte att den är årets vinnare i Eurovision, men den är mer än ok och jag lyssnar gärna på den. Å jag håller såklart på Sverige och det ska bli väldigt roligt att se hennes 3 minuter på scen, de har tydligen ändra numret totalt och lagt till en massa spännande effekter.

Jag måste också nämna Robert Fux lite extra. Den här galet trevliga, snygga och talangfulla människa. Han är alltså halvösterrikare och mixade både engelska, tyska och svenska under kvällen. Han är rolig, karismatiskt och iögonfallande. Lång i vanliga fall och dessutom klackar på en halvmeter samt en röd helt otroligt utstyrsel. Han och Peter Englund är nog mina favoriter bland klädskapare. Lite galna på ett positiv och roligt sätt. De skulle gärna få göra make-over på mej vilken dag som helst!

Det var en helt fantastisk kväll. Vi önskar så klart Felicia ett stort L***A T**L, men det får man inte säga – för det betyder otur. Istället säger vi ”Ha en riktigt roligt stund på scen och njut av kvällen och Eurovisionbubblan”. Så får vi se hur det går. Det blir kul!

Ska ni titta?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Sol och nyheter på Gröna Lund

Sol och nyheter på Gröna Lund

Igår öppnade Gröna Lund för säsongen, vi var där redan i torsdags för att kolla in årets nyheter. Efter alla år vet jag att det kan bli väldigt kallt, så det var bara att dra på sej långkalsongerna och dra iväg. Jag var perfekt klädd!

Några dagar innan säsongstart brukar media, influencers mfl bjudas in för att kolla in, testa och smaka alla nyheter. Förra året var vi redan iväg med husbilen, men i år var vi hemma och vill såklart kolla in allt. Även om det var sol och fint, så hade inte temperaturen orkat upp till någon särskilt behaglig nivå. Man står still en hel del, särskilt som vi fotar mycket och då blir det kallt. Jag vägrar att frysa, så det var både långkalsonger under jeansen och tjocktröja under jackan. Å jag var faktiskt perfekt klädd.

Först fick vi en liten genomgång av allt nytt. I år finns två nya åkattraktioner; Spindeln och K-Pop Bumpers. Men spelhallen från förr i tiden har också återuppstått, medan Pop-Expressen renoveras. Där byggs något stort bakom ett plank och längs det är K-Street med några nya spel och lyckohjul. Bland maten finns också nyheter, bland annat sushiburritos som var såååå gott. Särskilt den med teriyakismak. Missa inte om ni är där. Pizza-slice och dirty fries var inte heller dumt, men måste jag välja – ja, då blir det burritos.

Vi åkte inget, men gick runt och hade det mysigt i solen. Vi testade maten och tog massor med bilder. Bara att gå runt på Gröna Lund är en upplevelse i sej och så mysigt. När vi hade årskort förr om åren, kunde vi komma hit en kväll och bara gå runt och fota. Solnedgången här är magisk.

Men den här gången var vi rätt färdiga efter några timmar. Så när vi varit med och invigt Spindeln, testat lyckan på något hjul, smakat den goda maten och pratat med gamla bekanta – ja, då åkte vi hem. Nöjda och belåtna.

Martins företag bjuder sina anställda med familjer till Grönan i slutet på maj. Så vi är snart tillbaka igen 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

En snabbtur på Trädgårdsmässan

En snabbtur på Trädgårdsmässan

Jag har ju inte mycket till trädgård kvar, men det finns ändå ett litet intresse kvar. Att besöka trädgårdsmässan är mest ett jobb, men såklart är det en njutning också. Just i år var jag där mest för att kolla in Årets Pelargon 2026.

Pressaktiviteterna på en mässa startar ganska tidigt, så redan innan 8 var jag på plats i Älvsjö. Detta var morgonen efter Storytel Awards, så jag var väl inte jättepigg… Natten hade spenderats på ett hotell nära centralen, så det var ändå rätt enkelt att ta sej till mässan där på morgonen. Dessutom hade jag sällskap av Elisabeth Johansson (som ni sett i Hela Sverige bakar) och Nicklas Berglind (stylist som ses på tv då och då). Så tågresan till mässan var både trevlig och gick snabbt.

Väl framme hann jag bara hänga av mej och gå iväg till pressfrukosten. Där presenterades årets nyheter av Linda Schelin och andra representanter för mässan. Alltsammans avslutades med att Årets Pelargon avslöjades. Och den var helt i min smak. Årets Pelargon heter Hilma, som har en hav av rosa blommor. Två rosa nyanser faktiskt, så himla fin!

Efter presentationen gick jag ett snabbt varv på mässan, mest för att få en överblick och se vad som presenterades där i år, trender osv. Då passade jag såklart på att träffa lite bekanta också och ta lite bilder.

Väldigt förenklat kan man väl säga att årets trädgårdsmässa var lite mindre än föregående år, att där var ganska många nya böcker, vackra dukningar och miljöer och lite nytt innehåll, bla i form av Lego-blommor. Den charmiga fågelholkutställningen var där, precis som den brukar.

Jag vet inte vart mässorna är på väg, men det känns som att allt färre besöker dem. Är min känsla rätt, så innebär det att mässorna kommer att minska eller i bästa fall slås ihop. För de olika branscherna kan detta såklart bli smärtsamt, då många haft sin bästa försäljning på just mässdagarna. När det gäller just Trädgårdsmässan så tror jag att den kommer att överleva, det är ändå en av årets stora publika mässor och en stor höjdpunkt för många.

Jag gillar mässor och spenderar gärna en dag med att titta på kul grejer. Vad tycker ni?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Storytel Awards – Årets roligaste gala!

Storytel Awards – Årets roligaste gala!

Storytel Awards är en sån där gala som man lixom drar ut på. I början på hösten får folk nominera sina favoritljudböcker, sedan ska det röstas bland de nominerade. I början på året bjuds det in till ett mingel där finalisterna avslöjas. Och sen är det den stora galan. Ett halvårs njutning typ 🙂

Jag läser mycket, det vet ni redan. Men det är bara något år sedan jag faktiskt började lyssna på böcker. Jag har inte kunnat det förut, utan har tappat tråden hela tiden. Hej hej utbrändhet lixom… men nu kan jag!!!

Så nu lyssnar vi massor i husbilen och sedan någon månad tillbaka har jag faktiskt ljudböcker som komplement till mina fysiska böcker. Ibland får jag recensionsex som är någon bok in i en serie, då kan jag lyssna eller läsa E-böckerna som är innan. Så nu har Martin fixat familjeabonnemang på Storytel, så jag kan lyssna på vad jag vill – när jag vill. Me like!

I torsdags var det dax för den Storytel Awards, eller Stora Ljudbokspriset som det hette förut. Bokbranschens egna Oscarsgala, typ. Alla var där, burkar det ju heta – men så var det faktiskt inte den här gången. Jag saknade rätt många av de ”gamla rävarna”. Den mest saknade för oss personligen var såklart Sammy Jeridi, som hade fått förhinder. SÅ himla tråkigt.

Många nya ansikten

Största anledningen till frånvaron var förmodligen för att där var många nya finalister. Har man för vana att vara finalist och plötsligt inte är det, kan det nog kännas lite surt och kanske avstår man därför från hela kalaset. Jurygrupperna var också utbytta till stor del, där saknades också väldigt många. Lite tråkigt kan jag tycka, Storytel Awards är så mycket mer än bara ett pris. Det är en chans för författare, inläsare och förläggare att träffas under himla trevliga former. Många fattar det, andra gör det inte…

Några som fattat detta är våra vänner Caroline och Leffe Grimwalker. Tillsammans har de varit i final tre gånger, Leffe har ensam varit i final hela sju gånger. De har gått tomhänta därifrån vartenda år, men haft lika kul ändå. Alltid uppklädda till tänderna och festar som det inte finns någon morgondag. I år vann de äntligen! Och vi fick vara där och glädjas med dem. Så kul!

Har man galna kompisar med häftiga kläder, som dessutom är villiga att fotas – så är det klart man tar chansen. Många bilder blev det…

Kvällens gala leddes av Sarah Dawn Finer och till sin hjälp hade hon Isaac and The Soundmachine. De gjorde ett helt ok jobb och allt gick väldigt smidigt. I år serverades ingen mat under prisutdelningen, därför gick allt lite snabbare än vanligt. Efteråt serverades dock den största tårta jag någonsin sett och när vi gick hem stod korvgubben beredd utanför. Bästa avslutet på en festkväll måste vara korv med bröd.

Trevliga möten

För mej blev det också en lite speciell kväll. Jag vet ju att många följer mej på instagram och där lägger jag ju upp allt jag läser. Recensionerna på Du i Fokus blir dessutom allt fler, så jag borde ju fatta att en och annan i bokvärlden vet vem jag är. Men att det var så många kunde jag aldrig tro. Flera gånger under kvällen blev jag stoppad av både författare och förläggare. De tackade för fina bilder och trevliga recensioner. Jättekul såklart! Men överraskande.

Jag gick som vanligt runt med filmkameran, medan Martin fotade Röda Mattan. Här nedan kan ni se film från kvällen, där alla vinnare och deras tacktal är med. Missa inte Caroline och Leffes, det är faktiskt jätteroligt. Missa inte heller Denise Rudbergs tacktal, äntligen vann hon. Är så glad att vi filmade allt just i år 🙂

Detta är verkligen årets roligaste gala. Det är roliga människor och de flesta är rätt prestigelösa och kommer dit bara för att ha kul. Att vinna verkar mest vara som en stor härlig bonus, men såklart en rejäl bekräftelse. Vi som bevakar galan får alltid suveränt bemötande, god mat och bra platser för foto. Man har lixom tänkt på allt. Och detta kan jag säga efter att ha bevakat galan sedan 2016, det är ju några år. Betydligt fler än nuvarande pressansvarig faktiskt.

Nu hoppas jag bara att Storytel Awards blir publik. Att ljudboksälskare och bokälskare ska kunna köpa biljetter och vara med på galan. Jag vet att många vill vara där. Jag tjatar vidare och hoppas att det en dag ska bli verklighet. Skulle du vilja vara där om det blir så?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

En bättre onsdagslunch med Grönstedts

En bättre onsdagslunch med Grönstedts

Jag åker sällan in till stan numera, mycket för att pendeltågen trasslar. Men när det kommer en inbjudan om en vårlunch med lockande tema, då tackar jag gärna ja såklart. Och jösses vilken härlig lunch det blev!

Grönstedts är kanske mest kända för sin konjak, eller cognac om vi ska vara petiga, men de har faktiskt mer än det i sitt sortiment. Där finns även en punch och numera en sprillans ny rom och det var den vi var där för att testa. Gjord på Dominikanska Republiken, med en liten touch av just punch.

Lunchen skulle äga rum på Ruby Grill i Gamla Stan och jag var som vanligt först. Eftersom pendeltågen alltid strular åker jag 2-3 tåg tidigare än jag behöver och när tågen då går som de ska kommer jag alltså väldigt tidigt. Så var det även i onsdags, trots att jag gick lååååångsamt genom Gamla Stan och även gick fel ett par gånger. Trots att jag var några minuter tidig, hann jag inte sitta särskilt länge förrän jag fick sällskap av dryckesexperten Nadja Karlsson. Ska ni bara gå på en enda provning i livet, så gå på en av hennes. Hon är både rolig, klurig och otroligt proffsig.

Vi serverades direkt varsin påskgul drink som var helt i min smak. Den ni ser på bilden här uppe. Jag gillar ju sötsliskiga paraplydrinkar och är inte alls sådär sofistikerad som mina bordskamrater. De var inte riktigt lika begeistrade som jag, haha. Drinken var en variant på den klassiska daiquirin, gjord med Grönstedts nya rom och färskpressad apelsinjuice.

Typ daiquiri

Detta behövs för en drink:
5 cl Grönstedts Rom
2 cl färskpressad apelsinjuice
2 cl färskpressad lime
1,5 cl sockerlag
Apelsinzest som garnityr

Gör så här:
Häll samtliga ingredienser och is i en shaker. Skaka kraftigt och sila upp i ett kylt cocktailglas. Garnera
med apelsinzest.

Superenkelt och jag har såklart visat Martin receptet. Den här ska vi absolut göra hemma. Så otroligt fräsch och god!

Jag är mer av en rom-tjej än whisky-tjej. Man kan lixom göra mycket mer av rom och är man en sån som gillar paraplydrinkar – ja, då finns det en hel del kul att hitta på i drinkväg med just rom. Nu dricker jag väldigt lite alkohol, men en drink då och då tackar jag inte nej till. Den vi fick testa, ska Martin absolut få göra till mej 🙂

Iallafall… När alla var på plats fick vi en kort presentation om den nya rommen och strax kom förrätten in. Vem gillar inte toastskagen? Jag tycker det är jättegott, men så älskar jag ju räkor. Den slank snabbt ner tillsammans med ett alkoholfritt vin från Richard Juhlin. De andra fick ett ”vanligt” vin, kommer dock inte ihåg vilket. Jag höll mej till alkoholfritt hela lunchen, förutom den där galet goda drinken och ett litet smakprov av rommen till efterrätten.

Till varmrätt fick vi en alldeles perfekt minutbiff som serverades med blandsallad, grillad tomat, bearnaisesåsrödvinssås och pommes frites. Till detta drack de andra Valpolicella Ripasso. Förr fanns en slags oskriven regel om att man inte kan dricka vitt vin till kött, men så är det tack o lov inte längre. Alltså fortsatte jag att dricka mitt vita Juhlin-vin även till köttet.

Lunchen rundades av med tre små munsbitar; chokladtryffel, macaron med saltkola och en valnötsblondie, samt ett litet glas av den nya rommen i ren form. Men även om lunchen var slut, så var vi många som satt kvar och pratade en lång stund till. Som Nadja sa ”Detta är bästa bordet”, vi hade så himla trevligt tillsammans.

Vi ses sällan

Det är ju så att vi som frilansar och jobbar hemma inte har de där naturliga pauserna och mötena i fikarummet, som andra har. Så när vi väl träffas blir vi som barn på julafton och kan inte sluta prata. Och när det är så här gott och trevligt vill man ju inte alls gå därifrån, särskilt inte som det var skitväder och iskallt ute. Men men, allt har ju ett slut – även en trevlig lunch.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram