Browsed by
Etikett: jobb

Börjar komma in i det nu!

Börjar komma in i det nu!

För 20 år sedan jobbade jag på lokaltidningen och fick göra en massa kul grejer. Jag hade bla en egen kolumn där jag skrev kåserier, gjorde reportage och intervjuade spännande personer. Jättekul!

Detta var 20 år sedan och det är ju ganska länge sen. Gör man inte en sak på lång tid så är man rätt ringrostig… det upptäckte jag när jag nu återigen skulle ta upp intervjuandet. Martin och jag tyckte att vi behövde förnya oss lite och att vi skulle börja med intervjuer – inte för lokaltidningen utan för vårt magasin Du i Fokus. Så det gjorde vi! Nyfiken På… föddes 🙂

Jag har väldigt många bekanta kvar sedan min tid både inom bio, teater och mediebranschen. Så det var bara att skicka ut en efterlysning hos ”kändisar” i bekantskapskretsen som kunde tänka sej att bli mina första ”offer”. Flera av dem intervjuade jag på 90-talet redan, så de vet ju vad jag går för. Jag fick massor med svar! Tänk vilka härliga människor jag har runt mej.

Nu är det inte vilka intervjuer som helst som jag gör, jag vill nämligen ta reda mer om personen under kändisskapet. Någon regelrätt intervju är det väl inte heller, mer ett samtal där vi pratar om livet och allt annat som är av betydelse.

Det är lite sorgligt faktiskt… när jag frågar om jag får göra en intervju så säger de ja direkt. När jag då säger att vi inte ska prata om kändisskapet utan om personen bakom får jag ofta till svar ”Vem är intresserad av det? Vem är intresserad av mej?” Så sorgligt att inte känna att man duger för den man är, utan sitt kändisskap. Det vill jag ändra på! Det finns ju massor med spännande att berätta.

Kalle Dyall var först ut. Vi träffade på Scandic Klara och pratade om precis allt. Han berättade massor om bla sin uppväxt och hur han förändrades när han skadade ryggen. Vi fick ett väldigt bra snack och intervjun har delats massor med gånger. Ni kan läsa den HÄR.

Sen fortsatte jag med Thomas Ravelli som hade massor att berätta, han blev nog mest överraskad själv faktiskt. Jag hade tur och kunde träffa honom när han var i Stockholm för Lets Dance. Jag fick bla veta hans favoritssyssla som var minst sagt udda. Den intervjun kan ni läsa HÄR.

I fredags träffade jag min första kvinna, nämligen Ellinor Persson, som jag känt i mer än 25 år. Vi snackade så mycket skit mellan mina frågor att intervjun blev alldeles för lång, men så blir det när man träffas för sällan och har mycket att säga. Den intervjun kom ut i lördags och går att läsa HÄR.

Å igår träffade jag härliga bröderna Rongedal som jag bara älskar! Trevligare killar är svårt att hitta. Det var första försöket att intervjua två personer samtidigt, lite svårt när de dessutom har näsan identiska röster – men det gick! Den intervjun har jag inte hunnit skriva än, men kommer i början av juli i Du i Fokus.

Målet var att göra fyra intervjuer till att börja med, för att bli lite varm i kläderna och kunna vissa upp något. Det har jag gjort nu. Å jag har blivit lite varm i kläderna igen. Kalle var verkligen försökskanin, men det gick bra och vart efter har jag kommit igång på riktigt igen och kan nu släppa anteckningsblocket och prata lite mer fritt.

Men det är en sak jag upptäckt i det här. Alla jag frågar säger iofs ja, men sen är det stor skillnad på könen. Männen får jag tid och plats av direkt, kvinnorna är det mycket svårare att bestämma något med. Undrar varför det är så. Detta innebär att jag får ett överskott av män, men då får de väl bli så. Jag försöker iaf att få det ungefär jämnt, så det är inte mitt fel att det ”haltar” lite.

Tanken är att publicera en intervju i månaden. Enda kriteriet är att personen jag intervjuar skall ha fyllt 40, gärna 45 – men iaf 40. Då faller några riktigt intressant personer bort, men många många är kvar. De som är för unga kan jag ta om några år när jag betat av de andra 🙂

De som står på tur nu är en massa spännande personer, såna som man inte vet så mycket om, bla Janne Schaffer. Alla vet att han är grym på musik, men sen då? Å det är precis dem jag vill träffa! De där som man inte vet så mycket om mer än deras kändisskap. För jag vet att alla har en historia att berätta. Och därför kommer jag senare även att träffa dem som inte är kända alls, eftersom alla har en spännande historia! Men man ska ju börja nånstans… det har jag gjort nu 🙂

Ge mej gärna förslag på personer som ni är nyfikna på och som ni tycker att jag ska skriva om. Ni kanske tom har en fråga som ni vill att jag ska ställa? Några ess i rockärmen har jag, riktigt intressanta personer – så häng med!

En lyxigare vinprovning

En lyxigare vinprovning

För någon vecka sedan var jag inbjuden till en lite annorlunda vinprovning. I vanliga fall är det ett vin som ska testas och sen får man en rätt eller fler som passar till drycken. Den här gången skulle vi testa 6 olika viner från Ruffino Wines och till detta få 6 olika sorters pizzor – bakade av en mästare!

Detta var en helt vanlig onsdageftermiddag, på pizzeria Capri Due i Vasastan med pizzamästare Giovanni Santarpia som hade skapat en alldeles speciell meny för oss. Giovanni var direktinflugen från Toscana där han har sin restaurang, som vi numera är inbjudna till 🙂

Vi började med mingel och bubbel utanför på trottoaren. Ett riktigt gott Ruffino Prosecco Treviso som blev min favorit. Efter en liten stund fortsatte vi in i restaurangen där provningen fortsatte. Vi fick en enkel Margherita, som var den godaste pizza jag någonsin smakat! Till denna fick vi Ruffino Pinot grigio delle Venezie organic, som är en av de nyaste vinerna från vingården.

Sen fortsatte det i snabb takt med pizza Vegetariana och Ruffino Chianti Organic, Marinara Rivista och Ruffino Riserva Ducale. När pizzan Zucca & Pancetta serverades med Ruffinos fravorit Modus, var jag tvungen att gå tyvärr. Jag hade gärna testat just den pizzan och även Pizza Scandinavia med lax, tillsammans med Ruffino Rioserva Ducale Pro. Men men, jag var tvungen att åka iväg på annat.

Jag vet inte om pizzorna går att få på restaurangen idag, men kanske om man ber snällt. Vi hoppas att en dag få åka till Giovanni i Florens och äta på hans restaurang, vi har kontakt på Facebook – så vi får väl se. Hoppas!

Man kanske skulle hyra ett kontor?

Man kanske skulle hyra ett kontor?

*** I samarbete med Hagalunds Kontorshotell ***

Är det bara jag som tycker att tiden går onaturligt fort just nu? Jag tycker det är typ måndag och fredag hela tiden och får nästan panik. Jag brukar vanligtvis gilla att tiden snabbar på lite, men nu går den alldeles för fort.

Jag jobbar hemifrån och är ganska disciplinerad, men just nu tycker jag inte att jag får något gjort alls. Kanske skulle det bli bättre om jag faktiskt åkte hemifrån varje dag, till ett kontor, 9-5 ni vet. Många säger ju att de blir effektivare när de inte jobbar hemma. Kanske är det så?

1:a juni öppnar ett nytt kontorshotell i Stockholm. Här kan man hyra in sej som egen företagare, entreprenör eller kreatör. Du får en inspirerande miljö, flexibilitet och omges av en mängd proffsiga människor. All inklusive kan man säga, tom frukt, internet och kaffe ingår!

Hagalunds kontorshotell ligger i Solna, mellan karolinska och Solna centrum. Enkelt att ta sej till kommunalt alltså, men finns även parkering att hyra om man behöver det. Kontoren är allt från 5 kvm till 62 kvm, så nog finns det att välja på alltid. Dessutom finns det gott om bra lunchställen, bla inne på Mall of Scandinavia som bara ligger fem minuter bort.

Frågan är ju om man blir mer effektiv om man jobbar utanför hemmet? Då kanske inte tvättmaskinen, solstolen eller andra grejer lockar så mycket? Dessutom kan man få input från andra på kontoret och faktiskt få arbetskamrater, det är det ju lite ont om i nuläget kan man ju lugnt säga. Min sk arbetskamrater är andra skribenter som jag bara träffar på olika pressevent, i bästa fall någon gång i veckan.

Kanske skulle jag få mer gjort och bli effektivare? Vad tror ni? Tanken är väldigt lockande… får nog fundera lite 🙂

Ett dygn med Birka Cruises

Ett dygn med Birka Cruises

Ni som hänger med mej på instagram @marlenerinda, har sett att vi varit ute och åkt lite båt. I fredags klev vi på Birka Cruises för ett dygn ombord, men det var inte bara en mysig nöjesresa – nope, det var faktiskt jobb 🙂

För några år sedan jämförde vi de största rederierna i Stockholm. Vi kollade på service (både i kundtjänst och ombord), städning, maten (både al a carte och buffe) och lite annat smått och gott. Det är en av våra mest lästa texter, så nu tyckte vi att det var på tiden att göra om det. Den här gången kommer vi att jämföra dygnskryssningar till Åland från Stadsgården. I fredags gjorde vi alltså den första och nästa helg gör vi den andra. Jämförelsen kommer på Du i Fokus inom kort.

Det var strålande vackert väder när vi gick ombord, bästa möjliga förutsättning för bra bilder alltså. Vi visste att man renoverat delar av båten, men inte hur fint det blivit! Hela plan 5, där man går ombord, var nu ljust och fräscht och kändes otroligt lyxigt. Vilken skillnad!

Vi skulle äta middag kl 17, så medan båten lämnade kajen satt vi i matsalen och tog oss långsamt genom både middag och skärgård. Vi skulle äta kryssningsmeny där man väljer mellan kött och fisk till huvudrätt, medan för- och efterrätt redan är bestämt. Jag hade sett en ny lakritsdessert på menyn och försökte att få byta till den, men se den gubben gick inte. Beställt var beställt. Men det skulle ordna sej senare 🙂

Vi åt en jättegod svampsoppa till förrätt, en riktigt god oxfilé till varmrätt och en helt ok cheesecake till efterrätt. Våra bordsgrannar åt fisken från samma meny och sa att den var riktigt god och till efterrätt tog de en GT-dessert som tydligen var riktigt, riktigt god!

Efter middagen gick vi runt och fotade lite på båten, kollade in taxfreen och klockan 20 hade jag tid på SPA för Hot Stone Massage. Innan behandlingen tog vi bilder inne på SPA och ville ha från jaccuzzin med solnedgången, men precis då svängde båten så solen kom på andra sidan. Jerker i receptionen trodde inte att Kapten Niklas skulle vända båten åt oss även om vi bad honom snällt, så det blev inga bilder. Därför måste vi nog åka igen 🙂

Det var hela vårt favoritgäng som jobbade den här helgen, så det blev massor med glada hej och goa kramar. Vi träffade intendent Eva utanför vår hytt och det visade sej att även hon är galen i lakrits och tyckte att vi bara måste testa den där desserten. Den där lakritsdesserten blev sedan en följetång hela resan eftersom alla pratade om den och frågade om vi hade testat. Till och med Mia som gav mej massage pratade om den och eftersom hon kommer från Öland så litar jag lite extra på hennes omdöme. Mia gav mej en massage som nog var det skönaste jag varit med om! Ska berätta om den närmare i ett annat inlägg, men kort sagt kan man säga att man får lite vanligt massage först och sedan med 60-grader varma stenar. Så skönt att man inte vill att det någonsin ska ta slut. Ni måste testa!

Efter behandlingen gick vi faktiskt och la oss, vi var ruskigt trötta efter en intensiv period och skulle upp hyfsat tidigt för att äta lyxfrukost och intervjua min favoritbartender Magnus. Så vid 7.30 var vi på benen igen och redo för frukost. Buffefrukosten är helt ok, men lyxfrukosten är lite mysigare. Solen är på rätt sida och man kan sitta där och njuta länge och titta ut.

Innan lunch hade vi tid att fotografera buffen i Sjösalen, där vi fick en kort introduktion av kökschefen Glenn. Även han är lakritsfreak och det är han som komponerat den där nya dessert som alla pratar om. När vi ätit lunchen fick vi följa med honom ut i köket och vara med när han gjorde den åt oss. Under tiden berättade han att det kommer en massa roliga nyheter till julbordet i december, så himla spännande. Vi kommer!

Så fick vi vår lakritsdessert och satte oss tillrätta ute i restaurangen igen… huuuur god var den inte! Ni som sett bilderna på instagram, ser hur jag slickar tallriken. Martin säger att det är det godaste han har ätit och han är inte ens hälften så lakritsgalen som jag. Så ni måste verkligen testa den när ni åker Birka nästa gång!!! Måste!!!

Vi gjorde en kort intervju med Magnus som berättade om livet ombord, folks favoritdrinkar och kanske pyttelite skvaller… intervjun kommer här på bloggen inom kort. Nästa gång kommer vi att intervjua Glenn inför julbordet.

Sen var det vi tillbaka i Stockholm igen och det var dax att kliva i land. Ett dygn går fort! Vi hann i stort sett allt vi skulle, förutom att säga hej till Kapten Niklas – han brukar alltid gå en runda på kvällen, men då hade vi nog gått och lagt oss redan.

Det är mycket som ska hinnas med på en sån här resa och idag är vi helt utslagna faktiskt. Vi har veckohandlat, glott på tv och sorterat intryck, typ… å nu skriver jag ihop detta. Lite för att komma ihåg vad vi gjort, men också för att berätta lite för er hur vi jobbar. Nu ska jag sitta lite till i solen innan det blir middag och hundpromenad.

Imorrn är en ny spännande vecka, den börjar med en liten tur till vår bilverkstad i Småland. Varför vi åker 50 mil för att serva vår bil ska ni få vet en annan dag 🙂

En riktigt bra kväll på Engelen

En riktigt bra kväll på Engelen

Känner ni till Engelen i Gamla Stan? En pub som firar 50 år i år och är ett ställe dit massa härliga Stockholmsikoner ofta går till, bla Anders Eldeman och Lelle Printer. Igår var det min tur för en liten nostalgitripp.

Det är många som startat sin musikaliska karriär på Engelen, bla Roberts Wells och Jan Johansen. Jag kan inte säga att jag haft någon större musikalisk karriär, MEN på 80-talet ställde jag faktiskt upp i en talangtävling på just Engelen. Igår kunde jag konstatera att lokalen inte alls ser ut som då.

Igår var det nämligen säsongsöppning för vårens uteservering och en början på 50-årsjubileet. Jag var extra glad över den här inbjudan eftersom jag visste att jag skulle få träffa en mängd gamla bekanta. Jag såg fram emot kvällen och tänkte att jag nog skulle kunna knyta några nya kontakter också. Det jag inte hade räknat med var en kväll där jag blev överöst med komplimanger och kände en acceptans, kärlek och respekt som man absolut inte möts av överallt.

Nu blir det massor med ”namedropping”, alla var nämligen där! På vägen dit träffade vi Uffe Elfving och gick in med honom, fast han egentligen skulle till ett annat ställe – men ändå samma… Kolingen ligger brevid och det var dit han skulle. Direkt innan för dörrarna träffade vi Jennie och hennes John Houdi. Jennie har jag känt en massa år pga vårt gemensamma lakritsintresse, John känner jag inte – men har varit hans ”offer” på Norra Brunn för ungefär 300 år sedan. Men jag tänker lära känna honom! Han har nämligen sagt ok till att bli intervjuad i min ”Nyfiken På…”

Vi hittade ett bra bord där vi fick plats med alla Martins träningsväskor och jobb-grejer och våra bordsgrannar under kvällen var bla Anders Eldeman med fru som besöker Engelen typ 3 ggr i veckan. Strax fick vi även sällskap av Hasse Dahlman och hans fru, han är även känd som Lelle Printer. De är också stammisar på Engelen och hela personalen känner dem väl. Känner ni till honom? Han skriver underbart roliga telegram om nyheter som kanske inte är riktigt sanna… men roliga!

Under kvällen passerade bla Åsa Jinder, Robert Wells, Ove Sandberg, Inger Nilsson, Henrik och Magnus Rongedal, Ove Thörnqvist och en massa andra. Allra gladast blev jag av att träffa Bert-Åke Varg som är en gammal vän och som inte mått så bra under våren.

Jag passade på att hälsa på både gamla och nya vänner och raggade intervjupersoner för glatta livet. ALLA jag frågade sa ja! Så himla roligt! Och överraskande! Några hade läst min intervju med Thomas Ravelli och gillade den, så otroligt glad man blir då. Så nu ska vi bara bestämma tid och plats, några ser jag fram emot extra mycket. Några vet jag kommer att spåra ur totalt, bla bröderna Rongedal som jag ska intervjua samtidigt. Världens mysigaste människor som man alltid blir glad av.

Kvällen var alldeles fantastiskt! Så härliga människor, fint väder och bra arrangerat. Jag kommer att skriva om Engeln och jubileet på Du i Fokus, inom kort – måste samla lite mer information bara. Sen är det bara att börja boka möten, det ska bli så kul! Jag hoppas ni kommer att gilla mina intervjuer, kom gärna med förslag på personer och frågor. Personen får inte vara under 40 och frågorna får inte handla om det personen är känd för… jag vill in bakom det.

Jag kan leva länge på känslorna från gårdagskvällen. Det var så härligt!

Sökopti… vaddå?

Sökopti… vaddå?

*** I samarbete med Hjalmar & Company***

SEO. Sökoptimering. Algoritm. Sökmotor. Asså vad betyder det egentligen? För mej är det rena grekiskan, ändå borde jag ju veta eftersom det betyder en hel del och är ganska viktigt när man är sk influencer eller har ett företag om säljer tjänster eller varor.

Enligt Wikipedia så kommer ”Sökmotoroptimering, från engelskans Search Engine Optimisation eller förkortat SEO, är ett samlingsnamn för de olika metoder och tekniker som används för att få en webbsida att synas så högt upp som möjligt bland resultaten vid sökningar i sökmotorer. Eftersom rangordningen av webbsidor sker automatiskt genom algoritmer kan man försöka att till webbplatsägarens fördel optimera den bedömning av en webbsida som sökmotorerna gör genom att genomföra ändringar i de faktorer som algoritmerna tar hänsyn till”.

Plättlätt! Eller hur! Kanske inte och därför finns det förstås hjälp att få, tack o lov. Hjalmar & Company är SEO Byrå och arbetar med företag över hela landet. De kan hjälpa dej att ta fram strategier för att göra ditt företag synligare och helt enkelt ge dej chansen till mer jobb/uppdrag/försäljning eller vad det nu handlar om. De hjälper dej att synas och kan allt det där som du inte kan eller ens vill lära dej.

Det finns proffs för det mesta och dem ska man använda tycker jag! Det bästa är ju att man gör det man är bäst på, då blir resultatet också bäst. Jag är bäst på att skriva, kan nätt och jämt hitta min statistik på google analytics, än mindre hotta upp algoritmer och sökmotorer. Hjalmar & Company är bäst på strategier och vet vad som är bäst för just min webbplats. De vet vad som ska till för att google ska ranka min sida högt. Man vill ju helst hamna överst på första sidan direkt, inte på 5:e sidan som 74:e förslag…

Allt detta ska man ju kunna, men jag gör inte det! Hjalmar & Company vet, de gör jobbet åt en 🙂

Är du också Iphone-freak?

Är du också Iphone-freak?

*** I samarbete med Gigamex ***

Det verkar finnas två läger; antingen vill man inte ha något annat än Iphone eller också vägrar man att ha det alls. I vår familj är vi två mot två, jag och äldste sonen vägrar ha något annat.

För mej började det med Iphone 4 som jag köpte begagnad och bokstavligt talat slet ut. Sen blev det en 5:a och nu har jag en 6:a, men jag har kvar 5:an som arbetstelefon.

Jag har alltid haft ett tjockt fodral till mina telefoner, för att skydda dem så mycket som möjligt. Fodralet har räddat glaset många gånger, men i somras tappade jag luren rätt ner i asfalten och fodralet gick upp. Ni vet hur ett krossat glas på Iphone ser ut va? En miljon sprickor! Det blev ett snabbt byte av glas i vårt närmaste centrum, liiiite för dyrt för min smak… men det var rätt akut. Tänk om jag då vetat om Gigamex!!!

Gigamex har butiker lite runt om i Stockholm, bla på Hötorget. De kan laga din Iphone och byter bla glas medan man väntar. På andra telefonmodeller också faktiskt 🙂

Bägge mina telefoner har värdelösa batterier, de håller max 2 timmar på full laddning numera. Så nu är planen att åka in till Gigamex på Hötorget och byta batteri på 6:an, det kostar typ 350 kr och förlänger livet på en i övrigt fungerande telefon. Det är det absolut värt!

Jo, jag ska köpa en ny telefon – men inte så länge jag kan fixa den jag har till ett rimligt pris. Lite miljömedveten måste man faktiskt vara!

Följ lagen bloggkollegor!!!

Följ lagen bloggkollegor!!!

Lagen för bloggare och sk influencers är ganska tydlig, har man ett samarbete ska detta skrivas ut tydligt. Skitenkelt, men tydligt väldigt svårt för både en del bloggare och företag. Jag går miste om en himla massa samarbeten och därmed pengar för att många skiter i detta!

Jag får mängder med förslag om samarbeten. Bloggen har funnits länge, har en köpstark läsarkrets och många läsare – alltså vill företag synas på min plattform. Jag svarar snabbt på mailen som kommer och nämner min summa + moms (egen företagare ju…) och ofta kommer ett svar lika snabbt tillbaka med en något mindre summa. Vi avsätter dyrbar tid på bägge sidorna och kommer till slut överens om en ersättning. Då kommer det… ”Du skriver väl inte att det är ett samarbete?” Jo, tänk för att jag gör det – för sådan är lagen! Å där sumpar man 8 av 10 samarbeten, alltså pengar…

Men vad ser man när man kollar runt lite? Jo, att andra bloggare har ett samarbete om precis samma grej som jag skulle skriva om och inte ett enda ord om att det är ett samarbete. Jag blir så jäkla förbannad! Jag vet inte vem jag tycker mest illa om; bloggaren eller företaget. Bägge bryter mot lagen och bägge sabbar för oss som faktiskt vill göra rätt för sej.

Överhuvudtaget så är bloggare, influencers och företag skitdåliga på att läsa, eller också skiter dem i vad som gäller. Det såg man tydligt innan jul med alla tävlingar på facebook, instagram och bloggar. Man får inte ha en tävling utan tävlingsmoment, man måste alltså svara på en fråga eller skriva en motivering. Ska man bara gilla, dela och tagga är det ett lotteri och sånt är olagligt i Sverige. De som hade/har giltiga tävlingar går att räkna på ena handens fem fingrar, typ alla kör med gilla, dela, tagga… Jag är inte den som är den, utan skriver under tävlingen att den är olaglig och att man borde kolla vad som gäller. Jag skriver också att man kan radera min kommentar när man läst den. Inte vet jag om någon lär sej något, men jag kan bara inte låta det passera.

Å nu förlorar jag alltså pengar på att andra bloggare, influencers och företag inte följer lagen som inte är särskilt svår att förstå. Det gör mej rätt sur faktiskt. Hur svårt kan det vara att göra som man ska? Å hur kommer man till rätta med detta? Kan inte alla bloggare/influencers bara enas om att vi alla skriver tydligt när det är ett samarbete och inte sabbar för varandra? Då kanske företagen fattar att det inte är någon idé att försöka förhandla bort detta.

Å andra sidan har Trendstefan förespått influencers död inom ett par år, så problemet kanske löser sej självt snart.

En bra fredag med Sanna på Hamburger Börs!

En bra fredag med Sanna på Hamburger Börs!

Vissa fredagar är helt klart bättre än andra. Igår var en av de bättre, året börjar bra med Mitt Sanna Jag, kan man väl säga 🙂

Under veckan har premiärerna avlöst varandra, vi har dock bara varit på en. Igår tog vi plats på övervåningen på Hamburger Börs aka Börsen för att äta gott och avnjuta Sanna Nielsens nya show Mitt Sanna Jag. Jag gillar Börsen. Det är en lagom stor lokal, trevliga personal, oftast god mat och jäkligt bra shower. Igår var inget undantag.

Det var ju premiär och redan i foajén bjöds på Sannas favoriter; ostron, bubbel, choklad och gelegodisar på prosecco. Jag är inget större fan av ostron, men jag smakade iaf och det var helt ok. Bubbel och choklad däremot tackar jag sällan nej till, och den chokladen! Asså! Så god! Jag tog mer än en kan jag erkänna utan att skämmas.

Vi fick ett bord med bra utsikt över scenen, det skulle bli många bra bilder kände jag direkt. Menyn bjöd på italienskt tema och började med en liten tapastallrik som vi fick dela på. En bra start. Sen kom varmrätten in, vi hade valt kött. Utan att överdriva kan jag säga att det var den möraste kalv som någonsin serverats på en tallrik. Så otroligt god! Till efterrätt bjöds det på en tiramisu som smakade lite för mycket kaffe för min smak och var lite för gräddig för mej. Men varmrätten! Bara den är värd att komma till Börsen för!

Så började showen och det var 90 minuter njutning. Sanna Nielsen levererade verkligen, det var läckra kläder, proffsiga musiker och en snygg scen. Varken jag eller Martin är några särskilda Sanna-fans, men det här var riktigt bra. Jag fastnade särskilt för mellansnacket som var personligt, berörande och roligt. Å kläderna! Man ser verkligen att Lars Wallin är inblandad, det är så läckert!

Jag ser mycket! Men det är bara grejer med det där lilla extra som jag skriver om här på bloggen, den här har det där lilla extra. Vår recension på Du i Fokus kan du läsa HÄR.

Ingen tryffel eller kaviar för Ulf Elfving och mej…

Ingen tryffel eller kaviar för Ulf Elfving och mej…

I onsdags var jag på en superhemlig avsmakning av menyn till Bocuse d´or Kock-VM. Själva avsmakningen var iofs inte hemlig, inte heller huvudråvaran och vissa av momenten – men rätterna är superhemliga.

Vi hade stränga order om att bara fota ansikten, inga detaljer och ingen mat. Vi var 14 matintresserade skribenter som lovade dyrt och heligt att följa detta, förstås. Så säger man att media inte går att lita på! Pyttsan!

Vi fick vara med under hela processen, det var som en väl koreograferad balett, typ… alla visste sina exakta platser, på exakta tider för att resultatet ska bli perfekt. Huvudrollsinnehavaren Sebastian Gibrand pekade med hela handen och ledde sitt team framåt med säker hand. Väldigt imponerande!

Å maten… vad ska man säga utan att avslöja något… otroligt gott och otroligt vackert! Vi fick dela tallrik på två, jag delade med Uffe Elfving. Mannen, myten och legenden. Så otroligt vänlig, proffsig och ödmjuk. Vi njöt av maten och hade en väldigt trevlig stund. Vi får som sagt inte avslöja så mycket, men vi får berätta att det är Nobeltema och kalv och att det inte innehåller vare sej tryffel eller kaviar – dessa ingredienser är bannlysta i år.

Finalen går av stapeln i slutet av januari. Självklart tar Sverige hem guld, de åker dit för att vinna! Med gamla klasskompisen Henke Norström och Tommy Myllymäki i spetsen så kan det ju bara gå bra! Håll tummarna!