Browsed by
Tagg: jobb

Trenderna 2018 – enligt TrendStefan

Trenderna 2018 – enligt TrendStefan

Jag ligger lite efter och har missat att berätta om Stora Trenddagen som gick av stapeln i mitten av
januari. Stora Trenddagen är dagen då trendgurun Stefan Nilsson berättar allt om årets trender. Det som bla stylister sedan går en hel del efter när de ska hjälpa sina kunder. Jag brukar vara ganska otrendig, men det är kul att veta vad som gäller för året.

Stefan åker runt på mässor hela året och samlar på sej intryck som han sedan översätter till kommande trender och berättar på ett väldigt enkelt sätt så att alla fattar. Han berättar dessutom med väldigt mycket humor, hjärta och självdistans. Timmarna går väldigt fort och man skrattar mycket!

Årets trender är:

The Westwood Effect: 
Under denna rubrik ryms den goda moralen och miljöfrågorna. Det är även här #metoo platsar.
Vi inreder med svart/vitt, grafiskt och med inslag av rött. Rött är årets stora snackisfärg, alla toner och gärna i kombination med brunt eller ljust grönt.

CMYK SMACK:
Hälsan är i fokus och vi vill ha färg i vår inredning, färgglatt och
lekfullt. Man har gjort tester om att vi trivs bättre på restauranger
som har rosa väggar och vi gillar att äta mat på rosa tallrikar. Om vi
skulle måla fängelseväggarna rosa så skulle fångarna tydligen bli
betydligt lugnare. Färgskalan går åt mörkare pasteller. Rosa som drar åt hallon. Blått som i smurfblått. Miniongult är grejen! Det ska vara färglatt och lekfullt!

DUSK:
En seriös och minimalistisk trend som har fokus på det imperfekta. Få,
utvalda saker, gärna hantverk i terrakotta eller keramik och i dämpad
färgskala som beige, grått och brunt. Arvegods är också trendigt och döda blommor! Kreativitet och egenskapande, egna uttryck.

SATURDAY SATORI:
Satori är den buddistiska benämning på att vara nöjd. Vi slutar att jaga
status och det materiella. Det materiella får mindre status och vår relation till hemmet förändras. Fokus är att dela saker och hjälpas åt. Mycket handlar om mindfulness och att inreda hälsosammare. Hälsa är viktigt även i inredningen, vi
letar efter tapeter som renar luften, saker som ger oss ett lugn och
såklart massa växter! Färgen grön vill vi ha omkring oss, vita metaller och trä.

BARBEQUE BABY:
I denna trend utforskar vi nya material, men är även intresserade av gamla tekniker och att använda gamla tekniker på nya sätt. En vågad trend med stora
blommor, romantik och barock. Färgerna går i lila, ”dusty rose” och
mintgrönt och vi placerar speglar överallt. Tydligt feminint, även för killar.

Enkelt sammanfattat så ska man inte ha ett fast kontor, knappt ens ett fast hem – utan hyra sej fram i redan möblerade alternativ. Miniongult är årets färg och de vita sneakersen får gärna vara jätteskitiga under 2018. För oss som är dåliga på att sköta blommor har vi värsta hajpen just nu då det är inne med vissna växter. Här är jag iaf lite trendig  🙂

Jag kan verkligen se alla trendnissar komma till Stefans föreläsning och skynda sej hem för att styla om hela sitt hem. Alla trender från förra året åker ut med huvudet före och byts ut av årets, så fort det bara går. Inte hemma hos mej – och tydligen inte hemma hos Stefan heller. Det tycker jag är väldigt intressant! Att en trendguru  i sina egna ögon är rätt otrendig och faktiskt berättar det för oss som lyssnar. Det kanske blir lite som skomakarens barn som går i trasiga skor…

Jag vet iaf att jag är ruskigt otrendig och i bästa fall lyckas blanda ihop något från varje trend… kanske… eventuellt… det där med döda blommor fixar jag iaf – det är rätt enkelt  🙂

Ps. bilderna är tagna av Annelie Niehoffs och Karina Ljungdahl

Matka – Nordens största resmässa

Matka – Nordens största resmässa

Rwandas monter

Det har gått i ett senaste veckan. Jag har knappt hunnit sitta ner, ännu mindre sitta ner och skriva i lugn och ro. Lugn och ro måste jag nämligen ha när jag skriver, annars blir det bara en massa svammel. Jag ligger alltså efter med en massa spännande saker som jag vill berätta om. Vi börjar med Matka!

Förra onsdagen drog jag iväg till Helsingfors efter några timmar på Formex. Från mässa till mässa lixom… 16.45 lämnade Silja Symphonie Värtahamnen, vi var 100 resesugna skribenter, bloggare, journalister och resebyrårepresentanter som såg fram emot ett par spännande dygn tillsammans. Jag kände kanske tio stycken innan jag klev ombord, när jag klev av på fredagen kände jag betydligt fler!

De flesta åkte i par med en kollega, vän eller partner – jag åkte ensam. Det är helt ok för mej att åka ensam, även om det är roligare med sällskap – särskilt om Martin är med. Men nu var han tvungen att jobba, så det fick bli så här. Redan vid välkomstdrinken hittade jag folk jag kände, några som vi reste till Finland med i somras. Lite senare vid middagen träffade jag ytterligare en från den resan, Peter, som jag sedan skulle tillbringa större delen av resan med. Peter är resejournalist och ett riktigt reseproffs. Han har varit över hela världen och bla både skrivit och fotat för National Geographic. Han tar fantastiska bilder och hade nyligen två hela uppslag om Sidney i DN. Peter är inte bara otroligt bra på det han gör, han är dessutom väldigt trevlig och generös.

Peter och Björn

Det föll sej rätt naturligt att jag höll mej till honom och hans kompis Björn. De reser ofta tillsammans och är goda vänner, nu släppte de in mej i sin lilla gemenskap. Jag vet inte om det har med saken att göra, men bägge har fruar och är typ 20 år äldre än mej. Det kanske låter udda, men jag kommer oftast bra överens med äldre män och de brukar gilla mej. Så de blev mina ”gubbar” och vi hade så roligt och det blev alldeles försent bägge kvällarna.

På torsdagsmorgonen var vi framme i Helsingfors och blev bussade till mässhallarna. För mej är det enklast att gå ensam på en mässa, då kan man bestämma själv vem man vill prata med och hur lång tid man vill titta på olika saker. Så jag sa bye bye till gubbarna och traskade iväg. Tydligen är Matka Nordens största resemässa med sina nästan 100 utställande länder. Jag hade träffat flera av de olika representanterna på en annan mässa i Stockholm nyligen, så jag passade på att uppdatera de kontakterna lite. För mej handlar det mest om att hitta nya spännande resmål att skriva om och därför hitta nya bra kontakter. Jag hittade några riktigt spännande, vi får väl se vad det kan leda till…

När jag sett det jag skulle mötte jag upp Peter igen vid Italiens monter, där vi bägge fick en pratstund med Anna som vi båda två rest med tidigare. Så gick bussen tillbaka till båten och det var dax att vända fören mot Stockholm igen. Vår resa tillbaka började med varsitt glas champagne som gubbarna tyckte att vi var värda efter att ha gått massor under dagen. Sen blev det en tur i taxfree innan middagen. Vi satt länge och åt och pratade. Flera satte sej vid vårt bort och vi hade så himla trevligt. Efter maten gick vi till nattklubben, där finns en bar bakom scenen och där kan man faktiskt höra vad man säger till varandra. Det var tydligen ingen annan som hittade dit för vi var alldeles ensamma där, så där satt vi och pratade om precis allt hela kvällen.

Peter och Jag förra sommaren

Jag uppskattar verkligen samtal som de jag hade där på båten. Här sitter jag med 71-årig Björn som varit VD på ett skitstort företag och haft med alla möjliga
auktoriteter att göra. Han berätta generöst om sitt liv, ger mej råd och
tips för mitt fortsatta liv. Precis som Peter som är gör som är några år yngre än Björn. Peter är även villig att försöka hjälpa mej att sälja några av mina
texter och vill att vi ska ses då och då för att uppdatera varandra på
det som händer. Två män, bägge framgångsrika, som inte har ett dugg med
mej att göra men som ändå vill göra något för mej. Jag vet inte riktigt
vad jag ska säga utan blir bara så otroligt tacksam. Det brukar vara jag
som hjälper folk, inte tvärtom. Jag kan säga att detta gjorde hela min
resa! De där timmarna tillsammans med mina fina ”gubbar” var de allra
bästa och jag hoppas jag får fler såna kvällar.

Detta är
nätverkande när det är som bäst! Å det var där på båten som jag knöt
några av de bästa kontakterna som jag hoppas ska leda till roliga möten
och projekt. Jag hoppas förstås också att jag kan hjälpa någon i min
tur. Å så verkar det faktiskt bli… Peter är inte jättehaj på den
digitala världen, men det kan ju jag hjälpa honom med! Kanske kan vi
göra något tillsammans? Vi får väl se  🙂

Hur funkar Viktväktarna?

Hur funkar Viktväktarna?

Jag får frågor nästan varje dag om hur Viktväktarna fungerar och om man verkligen går ner i vikt. Den vanligaste kommentaren är ”Jag måste verkligen banta. Hur snabbt kan jag gå ner 20 kg?” Jag har mina standardsvar förstås…

Vi kan väl börja med att konstatera att Viktväktarna funnits i Sverige mer än 40 år och alltså är hyfsat etablerade. Kostprogrammet testas noga på flera tusen personer inför varje uppdatering och man utgår självklart från den senaste forskningen, det är därför man uppdaterar med några års mellanrum. Den som blir förbannad och tror att man uppdaterar bara för att sälja nya produkter är alltså lite fel ute. Vi vill väl alla ha det bästa, mest effektiva och mest hälsosamma kostprogrammet – eller? Då måste man ju följa med i utvecklingen.

Om vi återkommer till den där kommentaren som jag då brukar få och mitt svar på denna. Jag brukar säga att är det banta man vill göra så ska man inte ta Viktväktarnas hjälp eftersom vi inte sysslar med sånt. Den som bantar kanske lyckas gå ner några kilo, men går oftast upp dem snabbt igen och lägger även på sej lite till. Viktväktarnas idé är att ändra livsstil och byta ut dåliga rutiner mot bättre. Vi äter oss ner i vikt. Det finns inga förbud, bara rekommendationer. Det kommer förmodligen inte att gå lika snabbt som tex en banandiet eller kålsoppemetod, men det blir mer hållbart i längden och man mår bättre på vägen.

Med Viktväktarna får man äta allt, men inte alltid. Varje livsmedel har ett sk SmartPointsvärde och när man blir medlen får man veta hur många SmartPoints man ska äta per dag. Vill du äta pizza så kan du alltså göra det, men då blir det svårt att få plats med något annat den dagen… Jag har 23 dagliga SmartPoints att äta, plus 28 extra att fördela som jag vill under veckan. En pizza är 54 SmartPoints… Martin har 43 dagliga och 42 extra, han kan alltså äta hela den där pizzan medan jag får lämna kanten eller nåt sånt  🙂

SmartPointsen räknas ut med hänsyn till din vikt, längd, ålder och kön. Män har ofta mer SmartPoints än kvinnor eftersom de behöver mer energi. Trots att män får äta mer så går de oftast ner snabbare i vikt än kvinnor. Ibland är livet väldigt orättvist! Hur många SmartPoints man har får man alltså veta när man blir medlem.

Man kan vara medlem enbart online eller som sk all-inclusive, vilket innebär att man betalar lite mer men då även får hjälp av en egen coach och kan besöka en lektion en gång i veckan där man väger sej (ej offentligt) och får nytt material varje vecka. Detta är absolut bäst enligt mej! Här finns expertis från utbildad personal och man får även tips och råd från andra medlemmar. Många blir bekanta och en del skapar egna små sammankomster mellan lektionerna. Undersökningar visar att den som går i klass får bästa resultat.

Hur snabbt går man ner då? Det är väldigt olika. En hälsosam viktnedgång är upp till ett halvt kilo i veckan. Då hänger både skallen och hudkostymen med på ett bra sätt. Att skallen hänger med är väldigt viktigt, det är nämligen det som gör att vi inte går upp i vikt igen när vi kommit i mål. Går man ner väldigt mycket, väldigt snabbt kan man även få problem med gallan, yrsel, mensen kan utebli och man kan få mycket löst skinn som kan ställa till med nya problem i form av skav och eksem. Så ta det lilla lugna, det är lixom bäst så. Jag snittade mindre än ett hekto i veckan under hela min viktminskning, Martin snittade mer än ett kilo. Bägge kom i mål – vem tror ni har lättast att hålla vikten…?

Det Viktväktarna är helt unika med är att om man går i klass kan man bli sk Guldmedlem. Det innebär att du gå ner till normalvikt (under bmi 25) och sedan går jämnviktsprogrammet (6 vägningar). Då blir du Guldmedlem och får sedan gå gratis resten av livet, så länge du kommer minst var tionde vecka och har gått upp max 2 kg. Du får ta del av allt material och alla uppdateringar helt gratis! Men detta gäller alltså bara om du går i klass och appen som de flesta har som hjälpmedel ingår inte i Guldmedlemskapet.

Jag skrev in mej på Viktväktarna i augusti 2000 och började jobba där på våren 2001. Jag är fortfarande kvar som Guldmedlem men jobbar inte längre där. Men programmet är så bra och blir efter så lång tid ett naturligt sätt att leva att både jag och Martin lixom bara fortsätter av gammal vana. Det var ju på Viktväktarna vi träffades, han 60 (!!!) kilo lättare – jag 12. Vi är de första att säga att Viktväktarna fungerar! Det är ingen bantningsmetod, utan ett sätt att leva. Det kanske inte går snabbt, men är hållbart.

Det är därför vi gärna hittar på nya recept och anger dem med SmartPoints, så alla ska se vilken god mat man kan äta även om man vill (eller behöver) gå ner i vikt. Det är inga konstigheter – bara god mat! Ni hittar alla våra recept HÄR och mina veckomenyer HÄR. Å känner du att detta kanske är så intressant att du vill veta mer, kolla om det finns klasser i din närhet eller bli medlem, så kollar du HÄR.

För både Martin och mej blev det ett helt nytt liv med Viktväktarna. Vi hittade ju varandra!

Fotosession på vackraste stranden

Fotosession på vackraste stranden

Varje dag går vi en promenad på stranden. Antingen går vi år
vänster mot piren i Santa Maria eller också går vi till höger och den oändliga
stranden. Vi går mil varje dag och det är så troligt härligt!
Här om dagen gick vi iväg lite längre än vanligt, för att få
vara helt ensamma på stranden. Vi hade en plan på vilka bilder vi skulle ta och
vad vi ville ha. Jag offrade en vit klänning för konsten 🙂 
Vädret var perfekt, alla färger så där sagolikt vackra med
azurblått vatten och vit sand. Det var bara vågorna som var lite i vägen,
särskilt en… men Martin såg den komma och fick jätteroliga bilder på mej precis
när jag blev totalt översköljd. Där låg jag som en dränkt katt och skrattade
nästan ihjäl mej.

Sen blev det bilder på alla möjliga och omöjliga håll. Ni
får se ett urval av dem medan vi roar oss med en 7-timmars flygresa hem till
kalla Sverige. I natt är vi tillbaka i verkligheten igen…

Summering av 2017

Summering av 2017

2016 var ett riktigt toppenår, 2017 var inte alls lika toppen… har lite svårt att hitta så många ljuspunkter alls faktiskt…

Årets började i Egypten, nästan iaf, vi åkte dit 4 januari. Och det slutar på Kap Verde, helt ok! Däremellan har vi besökt Budapest, Helsingfors och Visby tillsammans och jag har även sett Milano, Engelska landsbygden, Serbien och Kroatien. Detta innebär att jag fick fyra nya länder på min karta, Ungern, Serbien, Kroatien och Kap Verde. Ska bli spännande att se hur reseåret 2018 blir, att det slutar i Gambia vet vi – dit hoppas vi att ni är fler som vill följa med. Klicka på fliken Gambia här uppe på listen så får ni veta allt.

Reseåret var alltså mer än ok, vädret var desto sämre. Det blev lixom ingen sol nångång, så där på riktigt alltså… med flera dagar i rad så man kan lita på att solen är kvar när man vaknar nästa morgon. Det var några dagar i början på maj som var bra, då målade vi huset. Eller målare målade husets överdel, när vi själva skulle ta underdelen började det regna och det fortsatte och fortsatte…så vi tog en vägg i taget och till slut hade vi faktiskt lyckats måla hela huset. Nu behöver vi inte tänka mer på det, så länge vi bor där.

Martin blev med nytt jobb och då valde vi att inte ta ut någon semester. Det enda vi gjorde var att åka iväg på långkryssning med Birka Cruises på vår bröllopsdag. Vi hade två härliga dagar ombord och fick en härligt solig dag i Visby på Gotland. Efter kryssningen överraskade jag med en natt på hotell. Vi gick på gröna och promenerade i stan, vädret var helt fantastiskt – just den dagen  🙂

När det gäller hälsan så har den inte varit toppen. Jag har varit väldigt trött, förmodligen till viss del pga vädret. Våren och hösten var tung, jag har tränat – men inte känt någon glädje alls i träningen. Vågen har legat i stort sett still, men sedan förra nyår är det 1,5 kilo upp. Plus de som jag gick upp förra året… så nu har jag knappt 5 kilo att jobba bort för att nå min målvikt. Hoppas jag mår bättre nästa år, så jag kan fixa det – kroppen mår inte bra av den övervikt jag har just nu. Även om den inte är stor så känns den.

Martin fick som sagt ett nytt jobb, hans drömjobb dessutom. Jag själv kämpar vidare med bloggen och magasinet. Bloggen är som den är och alltid har varit, ni som läser är en trogen skara som varit med i många år. Du i Fokus utvecklas och får stadigt nya läsare. Jag letar hela tiden efter nya recept och tips på guldkanter att tipsa er om. Fler och fler tipsar även om saker som jag borde skriva om, jättekul! Magasinet ger mej möjlighet att testa en massa roliga grejer och se nya platser, sånt gillar jag!

Barnen har sina liv, de har bägge jobb, bil, bostad och flickvän. Vi ses inte så ofta, men vet att vi finns där för varandra oavsett. De har sina liv och vi har vårt – ibland sammanstrålar dessa… Å Baileys (Pälsbollen) hänger fortfarande med och blir överlycklig när ”bröderna” behagar dyka upp. Baileys ja… solstrålen i vårt liv. Han blir snart 11 år och det börjar förstås märkas. Han orkar inte lika mycket, kan inte alltid hoppa upp i sängen och börjar se lite dåligt. Han sover mycket och vill inte gå ut om inte vädret är nästintill perfekt.

Året 2017 är inte så mycket att se tillbaka på, jag hoppas 2018 blir bättre. Men Martin och jag har iaf varandra, allt är bra mellan oss. Hälsan är väl sisådär, men vi har det bra, har ett bra boende, mat på bordet, kläder på kroppen och kan resa någon gång om året. Våra föräldrar har det också hyfsat bra när det gäller hälsa och boende, precis som barnen. Man ska inte klaga när man har allt man behöver – det är många som inte har det.

Med detta sagt vill jag önska er alla ett gott slut på 2017 och ett riktigt bra 2018. Gott nytt år!

Helt urblåst i skallen!

Helt urblåst i skallen!

För ganska precis fyra timmar sedan började vår semester. Äntligen! De senaste veckorna har haft ett helt galet tempo, mycket självvalt – nu hoppas jag att det ska löna sej.

I december brukar jag i vanliga fall äta bättre och träna massor, så blev iofs nästan i år också, men utan några bra resultat. I flera veckor har jag känt mej hängig och trött och bara väntat på att förkylningen ska bryta ut. Jag har tränat ändå och iom att Viktväktarna uppdaterade sitt program så har jag följt det och ätit bra också, men kroppen har inte mått bra och därför har träningen inte gett något resultat alls. Däremot har jag i princip stått still i vikt, trots en hel del godis.

Men i lördags blev jag äntligen förkyld! Äntligen kom skiten ut ur systemet! I morse vaknade jag hyfsat pigg och kunde träna årets sista pass. Men det har inte bara varit förkylningen som spökat… jag har varit superstressad eftersom jag velat hinna få undan en massa grejer innan semestern. Viktväktarna uppdaterade som sagt sitt program och alla våra ca 300 recept skulle räknas om till det nya systemet. Martin och jag har suttit och räknat nästan dygnet runt i julhelgen och natten till juldagen var vi äntligen färdiga! Så nu är alla recept korrekta och både gamla och nya medlemmar kan hitta recept med rätt SP FLEX-antal hos oss. Du hittar dem HÄR!

En annan sak som jag hoppades hinna var att skriva texter i förväg och förinställa allt under de två veckor vi ska vara borta, helst lite längre… På så sätt skulle jag inte behöva bry mej om magasinet alls på semestern, utan det mesta skulle sköta sej själv. Skulle jag ro detta i land, skulle jag skriva 3-4 texter om dagen under hela advent de dagar som jag kunde avsätta helt till skrivandet. Jag hann! Igår la jag in de sista recepten och kände mej så otroligt nöjd. Jag har även fixat veckomenyerna här på bloggen också, så de går ut automatiskt varje måndagmorgon kl 7.

Jag hade kunnat strunta i både Du i Fokus och bloggen, men det vill jag inte. Jag har jobbat hårt för att ni ska hitta bägge sidorna och ni ska absolut få det ni är vana vid och jag vill ju att fler ska hitta hit. Målet var att allt skrivande skulle vara klart igår kväll, så att hela dagen idag kunde gå till att packa och städa. Å jag lyckades! Men huvudet är helt kört, jag är helt utblåst och vet knappt vad jag heter. Att packa när skallen inte är med är inte så lätt… jag har gått igenom allt hur många gånger som helst och kommer på nya saker hela tiden. Jag hade glömt både pengar och solglasögon om inte Martin haft sin hjärna i behåll.

Men nu är vi iaf på väg! Pälsbollen är lämnad hos mina föräldrar och vi är installerade på Best Western Hotel på Arlanda. Flyget går redan kl 7 imorrn så det är skönt att vara på plats och slippa köra på morgonen. Så nu har semestern börjat och jag sitter med en kopp te i hotellsängen och skriver. Klockan är 20.20 och jag kommer förmodligen att sova innan klockan blir 21… jag är sååå trött! Vi ska upp vid 5, äta frukost och ta oss till terminalen – så lite extra sömn behövs verkligen.

Någon gång runt 14-tiden landar vi på Kap Verde och strax efter det kommer ni nog kunna se första bilderna på Instagram. Sen blir det soluppgångar och solnedgångar, strandbilder och vatten för hela slanten! För ni hänger väl med på vår resa? Har du själv varit där, å då särskilt på Sal, så kom med tips på var man tar de bästa bilderna  🙂

Nu åker vi!!!

Teater bara för nöjes skull!

Teater bara för nöjes skull!

Jag går mycket på teater och jag älskar det! Oftast blir jag inbjuden för att se föreställningen och  sedan skriva om den. Då tittar man på ett helt annat sätt än när man sitter där bara för sitt höga nöjes skull. Igår fick jag se The Book of Mormons, som en helt vanlig teaterbesökare. Så skönt!

När man ska skriva om en teaterföreställning eller show tittar man på detaljer, lyssnar på falska toner (om det är en musikal), kollar in dekoren och scenbyten, kläder, lyssna på publikreaktioner och en massa annat. Man letar fel  och höjdpunkter kan man nog säga. Man tittar aktivt och även om man njuter och har trevligt så kopplar man inte av.

Igår var jag på träff på Chinateatern och fick veta allt om teateråret 2018 på China- och Oscarsteatern och efteråt fick vi se The Book of Mormons som vi såg redan förra hösten. Detta var hundrade föreställningen och jag skulle inte skriva om den, bara njuta av föreställningen. Så härligt att bara sitta där och ta in allt och verkligen vara ett med det som händer på scenen. Jättekul att få se den igen när den gått ett drygt år och skådespelarna verkligen vuxit in i sina karaktärer. Jag vidhåller att detta är något av det roligaste som visats på en teaterscen. Men med en del tänkvärda grejer också…

Jag var alltså där för att få veta allt om nästa år, det var lixom det som var grejen. Den lilla, ganska intima träffen, hölls uppe på vinden på Chinateatern. Vicky och Johan von der Lanken och Bosse Andersson mfl höll en kort presentation med lite bubbel och trevlig snack. Det stora nästa år är det som fortfarande är ganska hemligt, nämligen Gost som går upp nästa höst. Ni vet den där filmen med Demi More och Patrick Zwayze som spöke. Hur vi än försökte så gick det inte att få ur Vicky några namn… jag har inte ens några idéer på vem jag vill se.

Innan dess får vi se Henrik Dorsin i Gentlemannen där han spelar hela åtta roller! The Book of Mormons går en bit fram på våren, sen kommer Jill Johnson och tar över scenen fram till sommaren. Som en lite parentes kan man väl säga att Intiman kommer att visa Sound of Music. Intiman är lillaystern i gänget som glöms bort lite ibland. Även Krusenstiernateatern i Kalmar är under Vickys vingar och där kommer Tomas Petterson hamna i Dubbel Trubbel i sommar. Å hösten på Oscars är totalhemlig! Det enda vi fick veta är att det är en produktion man jobbat på sedan 2012 för att få hit och att det är en film som blivit musikal. Jag har faktiskt ingen aning!!! Man kan ju spåna kring det som visats i London, men mycket har ju redan visats även här. Spännande!

Mitt i informationen kom Per Andersson och Linus Wahlgren upp och hälsade. Med den hundrade föreställningen framför sej och jubileumsfest var bägge taggade till tänderna och det syntes även på scen. Det märks att de gillar att jobba ihop, de slänger käft, pikar varandra och är som två bröder ungefär. Senare under föreställningen gjorde de allt för att få varandra att komma av sej, vilket också lyckades  🙂

Det var verkligen en toppenkväll! Nästa år blir väldigt spännande för en teaternörd som mej. Jag pratade med Vicky och Bosse om att det till hösten är 30 år sedan Phantomen sattes upp i Sverige första gången och att jag planerar jubileumsfest. Jag blev väldigt glad när de vill vara med och planera festen med mej. Ikväll ska jag träffa gamla Phantomengänget och senare åker jag till Artipelag och kollar in Snödrottningen med Rickard Söderberg. Håll koll på instagram @marlenerinda för bilder. Två roliga teaterdagar och jag ser verkligen fram emot nästa år då jag kommer att se en massa roliga uppsättningar på olika scener. Love it!

Mysig hytt på årets sista kryssning!

Mysig hytt på årets sista kryssning!

I lördags var det dax igen att kliva på en ny båt för att testa ett nytt julbord. Den här gången var det Viking Lines tur och årets sista kryssning. Jag har faktiskt ingen aning om hur många kryssningar vi varit på under året, men det är några stycken.

Även den här gången hade vi sk Early Boarding som innebär att man får komma på båten lite tidigare än övriga gäster. Vi satt oss i caféet och väntade in klockan… jag hade en date med intendenten för att fota julbordet innan matsalen öppnade.  Klockan 17 gick jag loss med kameran, medan Martin flyttade in i hytten.

Jag fick information och kunde ta mina bilder i lugn och ro och sedan gick jag till hytten för att lämna kameran och hämta Martin. Å vilken hytt!!! Lagom stor, fräsch, stort fönster och man kunde fixa discobelysning! Tydligen renoverades en del hytter för ungefär ett år sedan och denna var en av dem. Jättefint! Det finns fler bilder på min instagram @marlenerinda , bla en film med discobelysningen  🙂

Julbordet var välfyllt kan man nog säga. Jag testade det redan på presslunchen för någon månad sedan, men jag vill alltid testa det ”live” också, när det inte är stylat för press. Maten var precis lika god den här gången, kanske tom liiiite bättre faktiskt. Julskinkan var nog en av de bästa jag någonsin ätit, så saftig! Det blev några skinkmackor med senap innan jag var nöjd. Jansson var också en riktigt höjdare, den bästa på Östersjön just nu.

När man testar mat och särskilt julbord äter man på ett lite speciellt sätt. Man tar små, små bitar av allt, doftar, tuggar, försvinner in i sin egen värld, diskuterar och smakar igen. Det tar sin lilla tid och även om man bara tar lite, så blir man rejält mätt! När man kommer till efterrätterna orkar man nästan inte mer, men de ska ju också testas. Då är det bra att vara två! Jag har mina rätter som jag testar och Martin har sina rätter som han testar. Sen har vi förstås några som vi bägge testar, som är de viktigaste på bordet som tex julskinka, janssons och köttbullar. De rätterna som folk frågar oss mest om.

Efter julbordet kollade vi in julpyntet och utbudet av julshow. Julpynt hittade vi, julshow däremot hittade vi inte. Det var en show och Miss Li hade konsert ombord, men något med julmusik hittade vi inte. Jag var lite sugen på att stanna uppe och fota Miss Lis show, men orkade helt enkelt inte. 23.45 är lite för sent för mej…

Vår hytt låg på våning 11 och längst in i ett hörn, så det var helt lugnt utanför, inget spring eller en massa ljud – jätteskönt! Vi sov jättegott! Och länge! Med vattenkokare i hytten behöver man inte skynda sej på morgonen, så jag klev inte upp förrän ganska sent. Vi trivdes så himla bra i hytten av vi tillbringade större delen av hemresan där. Det enda negativa var att vi inte hade någon utsikt, istället hade vi en livbåt och en slags lyftkran utanför fönstret och folk som stod och rökte där. Utan detta hade hytten varit helt perfekt, nu var den väldigt nära perfekt.

Detta var alltså sista kryssningen för i år, nästa blir i mitten av januari till resmässan i Finland. Tills dess har jag ett betydligt lugnare schema än jag haft på länge. Nu kanske jag kan hinna ikapp lite. Sammanfattningen av Östersjöns julbord hittar ni HÄR.

Godaste julbordet jag ätit!

Godaste julbordet jag ätit!

Förra lördagen åkte vi direkt till Grand Hotel när vi klivit av Birka Cruises. Fyllda med julkänsla skulle vi få se premiären av Niklas Strömstedts julshow på Grand Hotel. Självklart testade vi julbordet också!

Jag vågar nog påstå att Martin och jag numera är något av julbordsproffs. Det tycker jag nog att man kan säga när man förra året åt sej igenom ett tiotal julbord och ungefär lika många i år. Många frågar om vi inte är trötta på julmat när julafton väl kommer, men det är vi faktiskt inte. Vårt eget julbord är rätt litet, så det är bara trevligt att få testa lite annat.

Grand Hotels julbord är enormt! Vinterträdgården är vacker även opyntad, men i julklädsel blir det ännu finare och otroligt mysigt. Maten är vackert upplagd och julpyntet trängs även på julbuffén. Bara det visuella intrycket är alltså till belåtenhet. Sen smakar man och hamnar i någon slags julbordshimmel. Allt är sååå gott! När jag kom till den varmrökta laxen hade jag kunnat stanna, det var nog det godaste jag någonsin ätit i hela mitt liv! Den bara smälte i munnen, så gott!

Det vi brukar kolla extra på är förstås julskinkan, jansson, köttbullar och traditionella grejer som tex lutfisk. Allt fanns här och var av bästa kvalitet. Det fanns tom grisfötter! Det enda negativa vi har att säga om det dignande julbordet är att kaffe/te på maten borde vara gratis. Det kostar ändå rätt mycket att äta på Grand, då borde man kunna bjuda på kaffe till efterrätterna.

Som extra efterrätt får man alltså Niklas Strömstedt och det är ju en efterrätt som heter duga! En av mina favoritalbum är OM som kom 1990, så han har funnit med i mitt liv ett tag. Jag såg verkligen fram emot att både se och höra showen.

Scenen var julpyntad och musikerna uppklädda till tänderna. Som det ska vara på en julshow. Så mycket julmusik var det kanske inte, men med stämningen och hans mellansnack blev det ändå en helhet som blev ”julig” och när ”Tänd ett Ljus” spelades upp var hela kalaset komplett! Jag hade fått höra alla mina favoriter, ätit god mat och var mer än nöjd.

Ska man bara äta ett enda julbord i år så är mitt tips att man kollar in Grand Hotel, med eller utan show – men showen är förstås grädden på moset. Jag hoppas få komma tillbaka även nästa år och se om laxen är lika god då och kolla in årets julshow. Så mysigt! Och gott  🙂

Äntligen!

Äntligen!

Ni vet när allt är kaos, hemmet ser ut som ett bombnedslag, tvätthögarna växer och ni känner er som världens sämsta matte, maka, dotter och mamma. Sömnen har blivit lidande och det är knappt så man hunnit duscha… en blä-känsla helt enkelt. Så har jag haft det – fram till igår.

I går hade jag en hel dag i onepiece, jag gick inte ens utanför dörren! Hunden och jag myste i tv-soffan, han fick gå ut i trädgården och göra sitt. I reklampauserna tvättade jag, ställde upp adventsljusstakarna, duschade, skrev och pysslade ikapp i största allmänhet. Jag hann förstås inte allt, men hade en väldigt skön dag!

Idag fortsatte jag, äntligen hade jag tid och ro i kroppen för att åka till gymmet utan att känna mej hyperstressad och pälsbollen fick en lång promenad efteråt. Det var inte ett dugg skönt pga duggregn, men vi gjorde det! Efter lunch tog jag tag i den långa listan av ärenden… hämta skor hos ortopedteknikern, hämta paket x2, lämna tillbaka en grej på HM osv.. Väl hemma igen tvättade jag rent alla kuddar och filtar i soffan och julpysslade lite till.

Känslan av totalt kaos börjar gå över. Lugnet i kroppen börjar komma tillbaka. Hemmet är långt ifrån städat, men lite i taget så blir det bättre och bättre. Jag har halva dagen på mej imorrn, innan vi åker iväg på sista kryssningen för den här gången. Trodde jag skulle hinna mer idag, men det tog tid att åka mellan grejerna – det är många som är ute på vägarna!

Första december brukar annars vara mitt magiska datum då almanackan ska vara tom. Jag vägrar att vara ute bland alla julstressade människor och avskyr när den fuktiga kylan lägger sej över Stockholm. Så jag sitter helst inne med pälsbollen och dricker lakritsglögg  🙂

Hur som helst så är jag iaf igång med träningen igen, så nu gör jag som jag brukar i december. Tre träningar i veckan, hundpromenad varje dag och koll på maten. Viktväktarna ska snart uppdatera sitt program, det ska bli spännande att testa det nya. Det innebär också att vi har en herrans massa recept att räkna om, det är tur att vi är två.

När min stress släpper och almanackan blir blankare, börjar julstressen för de flesta andra – hur gör du för att orka?