Viktväktarna uppdaterar kostprogrammet

Viktväktarna uppdaterar kostprogrammet

Kommentarer 0 kommentarer

Viktväktarna brukar uppdatera sitt kostprogram ungefär vartannat år, ofta i november. Så jag tänkte så sent som förra veckan att det borde vara gjort och konstaterade samtidigt att inget hänt – så det skulle nog inte bli något nytt. Men igår hände det.

Nu är det hela 10 år sedan vi slutade jobba på Viktväktarna, men jag hänger ju kvar ändå och efter lika många år vid vågen och i kassan så sitter mycket kvar. Som de alltid lika avskydda uppdateringarna. Avskydda från personalen för att de ger mer jobb och tar mycket tid, avskydda från medlemmarna för att svensken är ett vanedjur och inte tycker om förändringar. Det man ska ha i bakhuvudet är att VV inte uppdaterar för att jävlas med oss, utan för att följa senaste forskningen för den mest hälsosamma viktnedgången.

Den här gången ändrades programmet väldigt lite. Det var bara några fler livsmedel som sattes på 0-points-listan, som bla potatis och magert kött. Den här gången hade knappt några rykten ens börjat sprida sej, bara något litet. Jag vet ju att det borde vara dax så jag har kollat runt lite och i morse fick jag det svart på vitt från USA. Och efter lunch var det ett faktum, då hade min VV-app uppdaterats.

Efter en snabb koll kunde jag konstatera att det inte var någon större förändring, jag skulle inte behöva tänka om helt. Det kunde varit ”värre” 😛

För mej blir det ändå ganska mycket jobb. Nu börjar nämligen min mail och meddelanden på sociala medier att svämma över med frågor. Nej, jag jobbar inte på VV längre – men folk litar ändå på mej och min kunskap. Så det är bara att snabbt sätta sej in i allt och försöka föra rätt information vidare och samtidigt stoppa felaktig. Dessutom ska våra recept på Du i Fokus – duifokus.se räknas om och de är rätt många… Det är rätt drygt faktiskt.

Enkelt kan man säga att det tillkommit ca 150 nya livsmedel på 0-pointslistan, potatis, en del kött och havregryn har nog varit mest efterlängtat. Men även att hela kycklingen numera är noll inte bara filéerna. Samtidigt behåller man sin Pointsbudget, vilket kan skapa lite huvudbry. Vissa tycker att 0-listan är jättebra, andra blir lite rädda. Det kan ju bli så att man överäter, OM man inte följer VV´s rekommendationer.

Viktväktarna rekommendera inte att man ska frossa i kyckling eller ägg, bara för att det är Noll. VV rekommenderar att man ska äta kompletta måltider, dvs protein, kolhydrater och grönsaker. Dessutom behöver kroppen (främst tarmarna) fett ett par gånger om dagen. Det finns dessutom en rekommendation även om portionsstorlekar för hur länge det är Noll Points. Som tex kräftstjärtar, där är den rekommenderade mängden för 0 Points är 1 dl. Pointsvärdet kommer dock inte att ändras om man lägger in mer, men man ska ändå ha det i bakhuvudet.

Foto: Skärmdumpar från Viktväktarnas hemsida.

Alla livsmedel ger energi (det vi oftast kallar kalorier) och för mycket energi kommer att synas på vågen. Även om det är 0 Points. Så att äta med förstånd är inte så dumt, även om många av oss med övervikt har lite svårt med det. Det är det som gör att många är rädda för den där 0-listan. Men tänker man ”komplett måltid” så är det svårare att överäta, även om det går…

Med AI har det dessutom blivit både roligare och enklare att regga. Man kan numera fota sin mat eller läsa in ett recept från webben och låt appen beräkna Pointsvärdet. Det är ju rätt coolt faktiskt!

Alla förändringar är jobbiga, men ta det här nya med lite ro. Det handlar inte om en stor förändring och gör inte jättemycket skillnad i ert liv. Appen räknar dessutom om det mesta åt er. Har ni inte appen, så är ett tips att skaffa den iaf över en sån här förändring och kanske direkt efter nyår när många vill ta tag i sin hälsa igen. Det brukar finnas bra erbjudanden i början av terminerna. Ni kan läsa mer HÄR.

Jag skrev in mej som medlem på Viktväktarna 7/8 2000, och började jobba där i januari 2001. Än idag följer jag alltså programmet. Det är rätt många år och jag hade ju aldrig fortsatt att följa programmet om det inte funkat för mej. Jag kom i mål 2004, blev sjuk och gick upp allt igen 2010. Har varit på målvikt 2013-2022. Nu har jag återigen gått upp i vikt pga sjukdom och är på väg ner igen.

Programmet funkar. Nästan alla program funkar om man ska vara krass, OM man har tålamod, får vara frisk och följer det. Jag litar på forskningen och att VV tagit fram ett program som jag inte behöver laborera med på egen hand. Som är testat på tusentals personer världen över innan det lanseras, jag har varit med i flera tester. Med hjälp av appen har jag koll på pointsen och med hjälp av ett aktivitetsarmband har jag koll på mina fysiska aktiviteter och sömn – som är minst lika viktig som kosten.

Jag gillar Viktväktarna mycket för att där inte finns några förbud. Jag kan äta mitt godis och ta en pizza, inte pizza varje dag kanske – det blir inte ens en gång i månaden, men en liten bit choklad äter jag faktiskt nästan varje dag. Hade jag inte fått göra det hade jag hoppat av för länge sen. Man kan äta allt – men inte alltid. Bra att tänka på så här inför julhelgerna…

Ni vet väl att jag har både en kickstart-meny (den är dock inte omräknad än till det uppdaterade programmet) och en massa annan hjälp här på bloggen. Klicka in under Tips och skrolla neråt, så hittar ni massor.

Häng gärna med på instagram @marlenerinda – där finns hela mitt liv som långvarig guldmedlem och målviktig med Viktväktarna.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

”Hemma” på Birka (Gotland) igen!

”Hemma” på Birka (Gotland) igen!

Kommentarer 0 kommentarer

Birka var en av våra absolut favoritfartyg, innan hon gick i konken under pandemin. Det var en ganska stor sorg när hon lades i malpåse och många av våra vänner ombord stod utan jobb. Men nu trafikerar hon Östersjön igen, vi gick ombord och fick en nostalgitripp som heter duga 🙂

När vi klev på nya Birka Gotland för någon vecka sedan, var det första gången på fem år. Fartyget kom tillbaka i våras, men vi har inte haft tillfälle att åka förrän nu. Självklart kommer vi väl ihåg julkryssningarna med ”gamla” Birka. När fartyget var pyntat från topp till tå och Sjösalen var en vintervärld med snö och ”flygande” älvor. Det var vi tvungna att tänka bort helt, för vi visste att det inte skulle vara så nu och att vi inte skulle ha det i bakhuvudet när vi testade årets julbord.

Så med minnet raderat klev vi ombord, och kände oss direkt som hemma. Däck 5 med den ljusa lobbyn var rätt ny när Birka slutade gå, här såg fortfarande nytt och fint ut – men med lite nya möbler. Vi har alltid gillat premiumhytterna här och de såg ut precis som vi mindes dem. Det är särskilt det lilla burspråket jag gillar. Här kan jag sitta och titta ut hur länge som helst. Egentligen var det bara buffématsalen som var lite ombyggd, det lilla båset i mitten var borta, den förändringen var enbart positiv.

Vi började med att fota och filma julbordet. Och såklart hälsa på dem vi numera känner ombord, många är från ”gamla” Cinderella som bytt rutt. Sedan var det dax att släppa på resten av gästerna och vi kunde börja testa maten. Även om vi ska glömma ”gamla” Birka, så är mycket likt. Utbudet är fortfarande rätt sparsamt, här är ingen stor dignande buffé, utan mer utvalda favoriter. Det mesta av lokala råvaror, tillagat ombord och väldigt gott.

Janssons brukar vara en favorit här, samt köttbullarna och lutfisken. Och så var det även nu. Köttbullarna är som smågodis typ, så himla goda. Allt är dessutom smakfullt presenterat i kopparkastruller och fina skålar. Inga tråkiga aluminumkantiner här inte. Men 18 olika sorters sill är att ta i… dessutom är godisbordet borta, nu får man en liten påse med ett par nävar blandat godis i. Jag vill välja själv!

Vi har fått kommentarer på youtube att tittare vill se oss äta maten, inte bara visa den. Detta funkar ju inte överallt eftersom det behövs lite mer plats. Men här gjorde det det, så vassegoa lixom. Se oss äta 😛

Mätta och belåtna tog vi ett snabbt varv i taxfree för att kolla utbudet där, innan vi gick till nattklubben Backstage för att kolla in julshowen. Tre trallande jäntor, skoja bara, tre himla duktiga sångerskor bjöd på show med både julmusik och andra låtar. Nöjda och typ svimfärdiga av trötthet stupade vi i säng. På morgonen var det dax att börja filma fartyget, vi har ju som sagt inte varit ombord sedan hon började gå igen och vi filmar ju alla fartyg som vi åker på. Iaf en gång. Så det var bara att börja jobba.

Vi kollade in däck tio med baren och SPA, de olika restaurangerna och alla utrymmen som vi får gå in i. Det mesta hann vi med innan det var dax för brunch i Salongen. Det är ett favoritställe på båten, jag gillar att sitta här och äta och se över vattnet. Ja, jag gillar att titta på vatten 🙂

Den uppdukade brunchen är kall, sen finns det även varma alternativ att beställa till. Vi skulle ju testat utbudet och både fota och filma, så vi tog två vardera. Och man får faktiskt beställa så många man vill, enligt personalen i restaurangen. Så det blev både Shakshuka, avokado på toast, steak och lite annat. Allt väldigt gott! Det går inte ens att nämna allt som fanns på brunchen, det var typ allt man kan önska och lite till.

När vi ätit filmade vi det sista och tog det lugnt i hytten en stund, sen var det dax att kliva av. 23 timmar går snabbt ibland. Särskilt när man har roligt och dessutom fullt upp. Att både fota/filma/testa julbord och filma ett helt fartyg är lite för mycket på så kort tid. Så vi vet inte riktigt hur filmen om båten blir, kanske får vi göra om det i vår när ljuset är bättre. Det återstår att se.

Det var iaf himla härligt att vara ombord igen. Birka är ett väldigt fint fartyg som vi gärna åker med och rekommenderar.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Wenngarn Slott & Julmarknad

Wenngarn Slott & Julmarknad

Kommentarer 2 kommentarer

Det har varit många julbord och kryssningar senaste tiden. Varför inte ta en julmarknad också när vi ändå håller på? Vi blev inbjudna till Wenngarn förra helgen och passade på att kolla in slottet ordentligt.

Wenngarns Slott ligger i Sigtuna, ca 15 km från Arlanda. Hur gammalt slottet är vet man inte exakt, men åtminstone tidigt 1300-tal enligt anteckningar man hittat. Stenhuset kom senare att byggas ut och under 1400-talet försågs slottet med en flygel i söder. Under de följande åren utökas godset och dess huvudbyggnad. Slottet är inte jättestort, lite mer som en herrgård, men det är väldigt fint.

Vi fick tillåtelse att kolla in det så mycket vi ville och tog såklart med oss kamerorna in. Entrén är ett trapphus i sten, med en kort trappa ner och två långa trappor upp på vardera sida. Vi började med att gå ner, där fanns flera små utrymmen, vinkällare och en kyrkosal. Där skulle jag gärna lyssna på en konsert eller liknande, säkert väldigt mysigt. Hälls hålls säkert spännande vinprovningar kan jag tänka mej.

En trappa upp hittar vi flera olika stora matsalar, där det just nu dukats upp en generös julbrunch. Vi skulle äta jultallrik och nöjde oss med att fota och filma buffén. Men det finns en tanke om att komma tillbaka och testa maten en annan gång. Kanske i vår när det är varmare eller nästa jul, vi får se. Det finns iaf plats för husbilen när vi kommer tillbaka, det har chefen på plats lovat oss.

Lite vid sidan om den stora matsalen hittar vi ett sovrum som är möblerat som det såg ut på 1600-talet när Magnus Gabriel De la Gardie bodde här. Takmålningen i det rummet var helt otrolig. Överhuvudtaget är slottet rikt dekorerat med både vägg- och takmålningar. Det är så fint!

Vi gick runt en lång stund och bara tittade, innan vi gick ut för att titta på julmarknaden. Här hade ett tiotal ”knallar” ställt ut tält för att visa upp sina olika alster. Där fanns både ätbart, saker att köpa i julklapp, karuseller och information om Operation Aid som Johan Petré och läkaren Ellen-Elena Reinolds startade, när kriget i Ukraina bröt ut. De hjälpte 2.800 kvinnor och barn att fly till Sverige, numera ligger fokus på hjälp i form av förnödenheter, värme och återuppbyggnad. Idag är OperationAid en av de effektivaste hjälporganisationerna i Ukraina. Det var Johan, som även är en välkänd sk festfixare, som bjöd in oss till detta.

Det var rätt kallt, så när vi tittat klart ute var det skönt att komma in i ”ladan” och värmen. Här inne kunde man binda sin egen julkrans, barnen fick lämna sina önskelistor till tomten och ytterligare några ”knallar” hade försäljning av sina produkter. Så mysigt!

Det var även här inne man hade dukat upp till jultallrik. Vi fick smaka på en del av det som julbrunchen uppe på slottet hade att bjuda på, men även glögg och lite annat gott i glasen. Vi fick sällskap vid vårt bord av vänner som vi inte sett på ett tag, så vi satt rätt länge och pratade.

Man drog sej lite för kylan utanför, men till slut var vi ju tvungna att se resten av stället. Här finns nämligen ett pyttelitet destilleri, First Distillery Sigtuna, Sveriges minsta om jag minns rätt. Här gör man gin av olika slag, i en väldigt liten upplaga – men den finns att beställa på systembolaget. Här inne finns en liten utställning och vi fick en kort genomgång om både destilleriets historia och ginnet. Kul!

Det skulle vara en liten konsert kl 15, vi kom till Wenngarn redan kl 11 och det var rått och kallt hela dagen. Så vi gick in och fikade en stund för att få upp värmen, men strax innan 15 klarade vi inte att frysa längre. Då var det så illa att Martin skakade av köld, trots rejäla kläder. Jag klarade mej lite bättre, med tjocka långkalsonger och tjockaste vinterjackan – men det var sååå kallt. Vi är helt enkelt inte gjorda för kyla.

Så tyvärr fick vi avbryta dagen och åka hem. Vi bor ju dessutom rätt långt ifrån Wenngarn och hade en stund att köra för att ta oss hem. Sonen agerade taxi, så vi behövde iaf inte åka kommunalt – det hade tagit typ hela dagen 😛

Men vi fick mersmak och kommer definitivt tillbaka. Då med husbilen och när det är lite varmare. Slottet är verkligen fint och vi vill gärna se mer av området och även testa en hel middag här. Såklart vill vi sova kvar en natt i husbilen. Det spökar nämligen rejält här och sånt är ju alltid spännande. Det vill vi känna lite mer på.

Vill ni kolla in julmarknaden har ni två helger till på er, det är öppet lör-sön fram till jul. Jag tror att brunchen är fullbokad ända till januari, men ring och kolla om ni är sugna.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Matsedel v 50 – Lucia!

Matsedel v 50 – Lucia!

Kommentarer 0 kommentarer

Snart är det Lucia! Det är hög tid att köra in lussebullarna i ugnen. Säger ni lussebullar, lussekatter eller saffransbullar? Vi säger lussebullar och bjuder denna vecka på ett recept som även passar oss Viktväktare. Testa gärna och berätta vad ni tycker 🙂

Nu är alla julbord färdigtestade och vi har återgått till det normala matlivet igen. Det innebär att vi äter i princip som vanligt, kanske med något litet inslag av jul här och där bara. Som den här veckan när vi äter kyckling i glöggsås, en kul grej. Jag tycker inte att glögg är jättegott, men i mat funkar det faktiskt förvånansvärt bra.

Just nu försöker vi jobba ikapp så mycket vi kan, men vi hittar på en och annan ny maträtt också. Vi släpper nytt på Du i Fokus varje onsdag och lördag, missa inte det! Ni som hänger med på instagram @marlenerinda vet vad vi pysslar med. Min instagram är som att hänga i vårt vardagsrum typ 🙂 

Här är veckans meny:

Måndag: Färsfylld paprika (2 P/port)

Tisdag: Laxgratäng med kräftor & fetaost (19 P för hela gratängen, plus potatis)

Onsdag: Kyckling i glöggsås (5 P/port, plus ris)

Torsdag: Pasta med chorizosås (4 P/port, plus pasta)

Fredag: Räkor m grönsaker och saffran (3 P/port, plus pasta)

Lördag: Fläskfilé med rosmarinsås (4 P/port, plus ris)

Söndag: Taco med pulled chicken (0 P för hela grytan)

Luciabonus: Lussebullar (4 P per bulle)

En kanongod vecka!!! Jag har försökt att tänka lite smart med veckans meny, det ska både vara lite julkänsla och funka i matlådan. Matlådor är min räddning! Vi lagar ofta lite extra, portionerar direkt i matlådor och fryser in. Så har jag till lunch eller när fantasin och tiden tryter. HÄR finns tips på mat som passar i matlådan om ni vill ha idéer. Pulled chicken har vi alltid i frysen och använder till taco, sallad eller i wraps, som är vår nödlösningsmat 🙂

Ha en fin vecka och en härlig Lucia!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Ett kul dygn ombord på FinnSirius

Ett kul dygn ombord på FinnSirius

Kommentarer 3 kommentarer

Tredje julbordet var ombord på Finnlines ganska nya båt FinnSirius. Den här gången fick vi sällskap av våra husbilskompisar. Det blir lite annorlunda när man både ska jobba och umgås, samtidigt.

Vi tog husbilen på snöiga vägar från Grisslehamn till Kapellskär. Vi tyckte att vi var smarta som tog Finnlines julbord också när vi ändå var i närheten. Den där milen mellan orterna var inte kul att köra. Det var massor med snö och vägarna är rätt smala där uppe i Norrtälje. Vi hann precis fram innan det blev mörkt, vilket var väldigt skönt.

Jag vet inte hur det kom sej att vi fick sällskap, men det fick vi. Våra husbilskompisar Helene och Krister bokade också in sej och mötte upp oss på parkeringen. Vi satt en stund i vår husbil och pratade, men det var rätt kallt ute och även i bilen efter en stund. Vi tänkte att det finns väl något litet café eller nåt i terminalen som vi kan sitta på och gick dit rätt tidigt. Båten skulle komma in 17.45 och gå 21.45.

Vi gick in i terminalen redan vid 17 för att fika, men där var det stängt. Så vi fick sitta i en ouppvärmd terminal och vänta ett par timmar tills det var dax att gå ombord. Vanligtvis får man komma på strax innan 20, men vi var typ ensamma att boarda – så vi fick gå på lite tidigare. Då hade vi frusit konstant i typ 3 timmar, det var såååå skönt att komma in i hytten som var väldigt varm.

Vi var så hungriga allihop. Så vi började med att gå upp i caféet, som känns som en liten bistro där man kan köpa allt från bakverk och mackor till finare middag. Alla valde hamburgare utom Helene som gick loss på musslorna, som tydligen var väldigt bra. Vi satt rätt länge och åt, sen upptäckte vi båten och avslutade kvällen i baren. Nu var vi så trötta att vi bara satt och skrattade.

Morgonen började med en liten sovmorgon. Högtalaren hakade nämligen upp sej vid 5.40 och började surra och skrapa väldigt högt efter ett utrop och gjorde det omöjligt att sova. Utropen hörs dessutom för alla, oavsett om man ska av eller ej – vilket gör att man vaknar i onödan. Detta måste de göra något åt. Vi stoppade i öronpropparna och lyckades faktiskt somna om. Min nya medicin gör mirakel med min sömn!

Ganska snart efter vårt sena uppvaknande var det brunch på Mickes fina restaurang, med bubbel (alkoholfritt), härliga delikatesser och smårätter. Här satt vi rätt länge, fotade och filmade lite. Sen hade vi några timmar över, så vi tog med oss våra datorer och kameror och satte oss i VIP-loungen för att jobba.

Loungen är så himla bekväm. Här finns bra utrymmen för att jobba, allt är förbetalt så det är bara att ta för sej av fika, godis, smårätter, kaffebröd, vin och läsk mm. Vi fick faktiskt en hel del gjort, vilket var himla skönt eftersom vi ligger konstant efter med jobb när vi göra de här julbordstesterna. Det är väldigt mycket material som samlas ihop och ska göras något med. Martin redigerade film och jag skrev en blogg lite snabbt innan jag började med grunderna för en julbordstext. De ska ju ut så snabbt det bara går.

Strax innan julbordet öppnade gick vi dit tillsammans med en representant från båten för att fota och filma. Finnlines har egentligen inget traditionellt julbord utan en skärgårdsbuffé med juliga inslag. Här finns några olika sillsorter och lax, men en del av det finns även på den vanliga buffén. Min favorit blev en lax med saffranssås och jag tycker inte ens att saffran är särskilt gott 🙂

Mätta och belåtna tog vi ett varv runt fartygen för att filma det. Är det första gången vi är på en båt så försöker vi att filma det så mycket vi kan för att visa hur det ser ut. I mars var vi på jungfruturen med FinnCannopus som är FinnSirius systerfartyg med ett halvår nyare. Den filmen kan ni se HÄR.

Vi gillar Finnlines fartyg. Det är fraktfartyg som tar mest lastbilar, men två av våningsdäcken är för passagerare och känns så härligt lyxiga. Det är stora panoramafönster och luftiga utrymmen där man kan sitta och bara njuta av utsikten. Hytterna är fräscha och fina. Allt är lixom trivsamt. Dessutom är maten outstanding och personalen väldigt trevlig. Allt utom avrese- och ankomsttiderna är bra. Man får välja på att åka sent (21.45) eller komma hem i ottan (05.45).

Vi hade lite tid över innan vi skulle vara tillbaka i Kapellskär, så vi satte oss återigen i loungen med Helene och Krister. Det är jätteroligt att ha sällskap, men det blir ju lite annorlunda när man ska jobba samtidigt. Nu har ju även de både blogg och youtube och vet vad vi pysslar med, så det gör ju såklart saken lättare. De är dessutom väldigt förstående när vi drar iväg och lämnar kvar dem lite här och där, för att vi har en tid bestämd med någon.

Så var vi tillbaka i Sverige och det var dax att kliva av. Det är inte kul att ställa ifrån sej husbilen på en parkering mitt ute i ingenting, men personalen på plats lovade att ha lite koll. När vi åkte var det 10 minus och snö, när vi kom tillbaka var det nollgradigt och nästan snöfritt. Men isgata. Alla fyra gick som pingviner mellan terminalen och bilarna, det var svinhalt. Å detta skulle vi köra hem i, dessutom i mörker.

Men allt gick bra och ett par timmar senare rullade vi in hemma i Tumba igen. Vi hade haft ett väldigt roligt dygn och även mysig vecka med snöstorm och husbilsmys i Grisslehamn. Nu skulle vi vara hemma i hela tre dygn innan det bar iväg igen.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

5 julböcker och 1 som kanske hör dit…

5 julböcker och 1 som kanske hör dit…

Kommentarer 0 kommentarer

Årets hög med julböcker blev inte så stor, men böckerna jag läste tyckte jag om. Vad är egentligen en julbok? Att den ska handla om julen eller utspela sej kring jul är väl ett kriterium? Men måste den vara mysig? I den här högen ligger en bok som inte är ett dugg mysig, men den utspelar sej kring jul… är den en julbok eller ej?

Jag läser mycket året om, men just julböcker är något extra. Jag brukar börja läsa i oktober, då kan det hända att det ligger någon bok kvar från året innan – dem börjar jag med. Sen trillar nyheterna in vartefter. I år finns det en gammal bok med i högen, resten är nya. Nu kan det hända att fler droppar in, hinner jag läsa dem innan jul så göra jag det – annars får de vänta till nästa år.

Här är årets hög. Vi börjar uppifrån som vanligt:

Mistelmysteriet – Nita Rose

120 sidor mysläsning. En perfekt liten bok att ge bort i present, kanske i julklappsspelet eller liknande. Den känns som en mysig film när man läser den och är alldeles lagom stor att ha med i väskan.

Molly är städerska på Regency Grand Hotel, ett vackert hotell med anrik historia. Inför julen fejas, putsas och pyntas det, samtidigt som man förbereder för personalens årliga julfest. Hennes pojkvän Juan jobbar också på hotellet och även på hemmafronten pågår julstöket för fullt.

Molly tycker kollegorna har börjat bete sig lite märkligt och Juan är ständigt på språng och verkar stressad. Molly anar oråd. Vad är det kollegerna döljer? Och varför besöker Juan den nya grannen? Molly som i vanliga fall älskar julen börjar känna sig misstänksam och bestämmer sig för att ta reda på vad som är i görningen.

En söt liten historia som är väldigt förutsägbar, men det gör absolut ingenting!

En dag i December – Josie Silver

Den här boken är från 2018, vet inte hur den hamnat i min bokhylla… så gamla böcker brukar inte finnas där. Men jag är glad att den hamnat där, för vilken fin historia. Här snackar vi verkligen feelgood!

Laurie är inte särskilt romantisk och har aldrig trott på kärlek vid första ögonkastet. Men allt förändras en snöig decemberdag när hon tittar ut genom ett bussfönster. Och får syn på honom. För en kort stund står tiden still. Tills bussen åker iväg och ögonblicket är över. Livet går såklart vidare, men hon tittar ständigt efter honom utan att återse honom igen. Förrän en dag, när bästa kompisen Sarah presenterar sin nya pojkvän för henne… Det är såklart HAN!

Laurie vill ju inte sabba för sin vän och börjar dra sej undan. Sarah vet ju inget och är fast besluten att allt ska vara som förut och att de alla tre ska bli bästa vänner. Det blir en kärlekshistoria som sträcker sej över hela tio år. Här blandas kärlek, vänskap, missförstånd, svek och ännu mera kärlek. En alldeles perfekt julläsning!

Julstök i Hannas Kaffestuga – Kristina Ahlström

Detta är en av årets julböcker som är den tredje delen om Hanna Dahlman. Jag har läst den första och sista och de går alldeles utmärkt att läsa oberoende av varandra. Här är det verkligen jul så det bara smäller om det!

Advent står för dörren och Hanna beslutar sig för att ha julöppet i kaffestugan. Vilken dröm att pynta med massor av gulliga tomtar, tända värmande eldkorgar och ta fram den gamla fina julservisen. Nu bakas saffransbröd och klenäter för glatta livet och julstämningen är på topp.

Det knakar rejält i förhållandet med Erik, exmaken som hon numera är särbo med. Och hon saknar sin bästa vän Klara, som dog i en olycka för en tid sedan. Det finns lite ledig tid innan advent, så hon åker till Klaras olycksplats och söker samtidigt upp gamla vänner. Ett besök som ska komma att förändra hela hennes liv, men inte förrän efter jul.

Vilken fin bok! Här blandas snålvattnet med tårar. Alla läckra bakverk sätter verkligen igång smaklökarna och recepten finns faktiskt i slutet av boken. Kristina Ahlström vet hur man spelar på alla känslor på en och samma gång. Läs den bara!

Sista julen i New York – Becca Freeman

Kan man hålla för mycket fast i traditioner? Hannah och Finn träffades när de bägge var ensamma på universitetet och har tillbringat varje jul tillsammans sedan dess. Hannahs föräldrar är döda och Finns familj kastade ut honom när han kom ut som gay. De har skapat sina egna traditioner för att göra det bästa av julhelgen. Den lilla duon utökas snart med Hannahs rumskompis Priya och den rike britten Theo. I varandra hittar de den familj de alla har längtat efter. Men tio år och tio jular senare är allt på väg att förändras.

Finn meddelar att han tänker lämna New York för Los Angeles. Samtidigt pressar Hannahs pojkvän på för att de ska skapa sina egna traditioner. Förändringar som Hannah är långt ifrån redo för. Så hon tänker att om det här kommer blir deras sista jul tillsammans, så ska den bli deras bästa någonsin?

Här snackar vi vänskap, familj och massor av kärlek men även missförstånd och svek såklart. Precis som det ska vara i en äkta feelgood. Den är lite i samma stuk som En dag i December. Så ta båda när du ändå är på gång 🙂

Snöänglar som flyger mot skymningen – Linda Rakka

Detta är den tredje fristående delen i serien Morden vid Göta Kanal. Jag har inte läst de föregående, men det gick bra ändå. Fast nu ska jag nog se om jag kan ändå ska läsa dem, för den här boken gillade jag!

Betsy och Sam driver ett litet pensionat i Sparvdalen vid Göta kanal. Strax innan jul hittas ett lik vid Bergs slussar och de får bråttom att hålla sitt mörka dubbelliv hemligt. De har en liten speciell ”hobby” kanske man kan säga… När de får polisen Gibson som granne ställs allt på sin spets.

Samtidigt, på närbelägna Sparvedals slott, får butlern Gottfrid oväntat besök av en släkting som kommer med oroväckande nyheter. Det som göms i snö, riskerar att komma fram i tö, klockan tickar mot jul och ingen i Sparvdalen går säker.  

Folk försvinner, kroppar göms, hemligheter samlas på hög. Betsy trasslar till det för sej rejält och gör allt för att trassla ut sitt liv igen.

Detta är så roligt och helknäppt! Underhållning i stil med Morden i Midsomer, men med en svart humoristisk tvist. Jag ska absolut läsa de föregående och hoppas att det kommer fler.

Detta var alltså julböckerna i sin rätta mening. Sen finns även denna:

Älskarinnan – E P Uggla

Som utspelar sej dagarna innan och fram till jul och är en riktigt läskig bok om en familj som försvinner. Bara mamman finns kvar och snart är hon efterlyst för mord på sin familj.

Ester är övertygad om att hennes man Vidar bedrar henne – hon har till och med sett honom tillsammans med älskarinnan. När Vidar säger att han vill prata fryser hon till is. Är det nu han berättar att han vill lämna henne? Vad ska hända med barnen, Ludde och Wille är ju bara fem och sju år?

Ett telefonsamtal avbryter. Ester somnar och när hon vaknar nästa morgon har Vidar försvunnit och tagit barnen med sig. Med växande desperation försöker Ester ta reda på vad som hänt men upptäcker snart att ingenting är som hon har trott. Finns det ens en älskarinna?

Detta är så spännande och så otroligt intelligent skrivet. Det är en gastkramande historia med oväntade tvister, psykologi och väldigt obehagligt – men så bra! Jag har inte ens hört talas om författaren förut, men nu ska jag verkligen ha koll på hennes namn. För det här är bra. I klass med Anders De la Motte och Måns Kallentoft. Gillar ni en riktigt spännande historia är det den här ni ska plocka fram i jul.

Så vad är en julbok? Hör den sista in i den kategorin?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Travel News Market – kul resemässa

Travel News Market – kul resemässa

Kommentarer 2 kommentarer

Trots att svenskar är väldigt reseintresserade, så finns det knappt några publika resemässor. I år utökades Seniormässan med en resedel, men det är typ allt som är öppet för ”vanliga” resenärer. För oss som skriver om, eller de som säljer resor, finns Travel News Market och den gick av stapeln igår.

När jag gick den eftergymnasiala utbildningen Turism- och reseliv fick vi åka till Göteborg och besöka TUR-mässan, det var helt fantastiskt. Här kunde vi frossa i resor över hela världen, i flera dagar, det var så härligt. Sen var det rätt många år utan någon resemässa alls, innan jag fick höra talas om Travel News Market. Detta är alltså en mässa för branschfolk, press får vara med lite sådär på nåder.

Till Travel News Market kommer mängder med utställare. Där är representanter för olika länder, turistbyråer, turistråd och researrangörer. Några kommer tillbaka år efter år, andra är här för första gången. Här möts vi som jobbar med resor på ett eller annat sätt, uppdaterar oss och knyter kontakter.

Igår var det alltså dax igen. Jag kom dit vid lunch och gick runt i lugn och ro. Man kan boka mötestider, men jag visste inte när jag skulle komma och hur mycket tid jag hade på mej – så jag valde att gå runt och spontant prata med de som intresserade mej. Det blev några bra möten, bla med representanten för den lilla ön Sifnos i Grekland. Här bjöds vi på en fantastiskt middag som gjorde att jag överlevde dagen 🙂

Under dagen träffar man även andra som skriver om resor och som brukar resa tillsammans på olika pressresor. Eftersom vi är frilans nästan allihop är detta vår chans att träffas lite mer avslappnat. Så det blev flera härliga möten och bra snack också under dagen.

En sån här dag gör ju knappast resesuget bättre, snarare tvärtom. Nu vill man verkligen åka iväg. Om 29 dagar bär det iväg igen, till Egypten, då är det nästan semester. Vi ska nog bara göra en enda film från resan och kanske jobba en timme om dagen, det är semester för oss 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Matsedel v 49 – December & advent

Matsedel v 49 – December & advent

Kommentarer 0 kommentarer

December är här, första vintermånaden och därmed även årets sista månad. Advent står dessutom bokstavligen för dörren. Nu börjar julfesterna och glöggminglen.

Testerna av julbord är över, äntligen har vi tid till att ta hand om vår hälsa igen. Efter några år med sjukdomar, dödsfall och en massa annan skit så börjar kroppen fatta att den inte är i akut stress och har äntligen börjat svara på allt snällt jag faktiskt gör för den. Stress är naturligt, men inte när den styr ens liv dygnet runt under en lång tid. Då blir den livsfarlig.

Mitt enda mål är att kroppen gör det jag ber den om, mer än så begär jag inte. För att den ska göra det och jag ska må bäst möjligt krävs både en normal vikt och fysisk aktivitet. Det håller även min kroniska värk (fibromyalgi) på en hyfsad nivå. Det är också det som mina läkare kräver av mej för att jag ska hålla mej så frisk som möjligt och hålla den hotande cancern borta. Så jag kämpar!

Nu sköter vi både kosten och träning igen. Men det behövs mer än så… återhämtning såsom sömn och vila är superviktigt – men det viktigaste av allt är nog ändå skratten. Vi behöver alla glädje och skratt i våra liv, det får oss faktiskt att koppla av och håller oss även friska. Så skratta på!

Nu kör vi slutfasen av 2024 på bästa möjliga sätt, fyra veckor kvar. Nyår är vi på väg till solen 🙂

Här är veckans matsedel:

Måndag: Halloumi med grönkålsallad och saffranscouscous (19 P för hela salladen)

Tisdag: Laxlasagne (44 P för hela)

Onsdag: Kyckling med jalapeñosås (4 P/Portion, plus pasta)

Torsdag: Cannelloni med spenat- och färskostfyllning (10 P/Portion)

Fredag: Krämig pasta- och kasslergratäng (11 P/Portion)

Lördag: Tacopaj (53 P för hela pajen)

Söndag: Kycklingrullader med färskostfyllning (6 P/Portion, plus ris)

Adventsbonus: Krämig yoghurtglass med saffran (0 P för hela satsen)

Detta är en himla god vecka i mina ögon. Dessutom går det mesta att förbereda för stressiga dagar genom att fixa matlådor. Bägge kycklingrätterna, cannellonin, kasslern, pajen och lasagnen är kanon att ha lite extra av i frysen.

Vi fördelar i matlådor direkt och sätter frystejp med innehåll och antalet Points. Så är det bara att ta fram vid behov. Jag äter en matlåda till lunch, nästan varje dag. Världen smartaste lösning!

Ni kanske planerar för en glöggkväll med vänner eller redan nu funderar på julbordet. HÄR finns tips till glöggkvällen och HÄR finns tips för julbordet. Man kan klara både advent och jul rätt bra även som Viktväktare. OM man vill.

Ha en fin advent och var snälla mot er själva och varandra 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Fyra timmars mys

Fyra timmars mys

Kommentarer 5 kommentarer

För att testa årets andra julbord fick vi ta oss till Grisslehamn och Eckerö Linjens fartyg. Det varnades för snöstorm, så vi åkte dit redan på tisdagen trots att båten inte gick förrän på fredagen. Å nog kom det snö och båtar ställdes in, men när vi skulle åka så var allt lugnt och fint igen. Det blev några riktigt mysiga timmar ombord.

Vi bor i Tumba, det är rätt långt från Grisslehamn. Första gången vi skulle testa Eckerö Linjens julbord tog vi bussen från stan. Vi åkte vid 6 på morgonen och kom hem vid 21 på kvällen. En liten tur på sisådär 15 timmar för ett par timmars jobb. Sedan dess har vi tagit husbilen och passat på att ta några dagar på rull samtidigt. Grisslehamn är fint och trivsamt att stå i, så det gör oss ingenting.

På fredagen var det dax. Klockan 14.20 stod vi på plats enligt direktiv från ”högre ort”. För att få bra bilder behöver vi komma in någon kvart innan gästerna. Innan den vackra uppläggningen blir sabbad, så att säga… Efter att ha fotat och testat julbord i sju år vet ganska bra hur vi jobbar mest effektivt och hur mycket tid vi behöver.

Vi blev insläppta och började jobba. Martin filmar, bägge fotar. Vi tar fler bilder än vi behöver, det är bättre att ha för mycket än för lite. Allt går snabbt, vi är så samspelta, det blir nästan som en dans. När vi har allt vi behöver är det dax att börja testa. Nu har gästerna släppts in och det blir ett trivsamt sorl.

Enligt tradition ska man gå sju gånger, det gör inte vi. Jag brukar ta en tallrik med kallskuret, en med varmt och en med efterrätter. Sen kan det bli en ”för-efterrätt” också, mitt eget ord för att ta lite räkor innan efterrätten, om det finns plats i magen 🙂

Just Eckerö Linjens julbord är alldeles lagom stort. Där är inget överdåd, utan mer sparsmakat och med kvalitet. Det mesta är lokala råvaror och lagat ombord, fräscht och väldigt gott. Man har satsat på ett traditionellt julbord med rätter som man känner igen från svenska julbord och lagt till lite från det finska. Här finns alltså jansson, skinka, köttbullar och prinskorv, men även lådor av olika slag, svartbröd och annat från vårt grannland i öst. En god kombination och man lämnar julbordet väldigt nöjd. Och mätt.

Vi hittade några favoriter. Eckerö Linjens skinka och janssons är väldigt god, men även den pepparkaksgratinerade rotfruktslådan med getost var något alldeles extra – den ska vi försöka kopiera och ta med till vårt eget julfirande. Vid efterrätterna hittade vi glass och en massa olika såser, bla en pepparkakssås som var to die for. Asså… den måste vi hitta och köpa hem. Sååå jäkla god. Ser ni den nånstan så köp! Eller gör inte det, ni kommer inte kunna sluta äta 😛

Efter lite taxfree-inköp var det dax att kliva av båten igen, mätta och belåtna. Vi hade en natt kvar i hamnen och behövde inte äta nåt mer den dagen. Nu var det bara att sätta igång och göra något av materialet, resultatet ser du HÄR och här nedan.

Detta var andra bordet av fem, näst på tur var bara någon mils bilfärd bort.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Som en lunch på Cypern

Som en lunch på Cypern

Kommentarer 4 kommentarer

Ni som hängt med här ett tag vet att vi var på resa på Cypern för ett par år sedan och föll pladask för landet. Så pass att vi flydde dit när det kom en snökanon över Stockholm något halvår senare. Nu var jag tillbaka, men bara för en lunch…

Cypern har så mycket att bjuda på. Här finns en rik kultur, historia och vackra platser. Men här finns också en matkultur som är väldigt spännande, det är ju härifrån som halloumin kommer. För exakt 40 år sedan tog Frixos och Maro Papadopoulou in tio kilo av osten i Sverige, för att de helt enkelt saknade den så mycket när de flyttade hit. Då blev det ingen storsäljare direkt och det lilla lagret tog lång tid att sälja av. Tänk om de då vetat vilken succé det skulle bli. Men de gav inte upp och nu är allt detta alltså historia.

Jubileet firas med en helt nyutgiven kokbok, Hej Halllomui, med enbart halloumi-recept. En del av dem fick vi smaka på en fantastiskt mysig lunch på restaurang Skörden i Stockholm. Vi kom in i en vackert dukad matsal, med gula dukar, blommor och oliver i små skålar. Det var som att kliva in på en restaurang på Cypern, där solen skiner in och värmen slår emot en.

Direkt fick vi ett glas i handen med grekiskt bubbel, alla drycker under lunchen var från Grekland medan maten var från Cypern. Och vilken mat! Vi fick kanske 5-6 olika rätter, fritters, pizza, fylld paprika och kokt halloumi, som är helt nytt för mej och som serverades med tomat och chili-marmelad som är den absolut läckraste ”såsen” jag smakat på väldigt länge. Det kommer recept på Du i Fokus inom kort och den finns såklart med i den nya kokboken Hej Halloumi.

Vad är egentligen halloumi? Jo, det är en ost tillverkad av ko- get- och fårmjölk. Fördelningen mellan de olika sorterna mjölk varierar efter årstid och tillgång, men oftast består Halloumiosten av 70 % komjölk, 20 % getmjölk och 10 % fårmjölk. Det tar ett par dygn att göra osten. Man börjar med att hetta upp mjölken, sedan tillsätts löpe. Efter någon timme har mjölken stelnat och ostmassan kan läggas i portionsformar för att kokas i hela fyra timmar. Det är under kokningen som osten får sin sega och ”gnissliga” konsistens. Sen kyls den ner för att vikas, i vecket läggs salt och mynta. Den vikta osten läggs i press och sedan i en saltlag under ytterligare 48 timmar. Efter detta är halloumin klar att packas.

Första gången jag kom i kontakt med halloumi var när vi skulle ha kräftskiva nån gång runt 2005 och en av gästerna tog med halloumi ist för skaldjur. Jag smakade pyttelite och tyckte det var så otroligt gott. Då var det mest ett alternativ till kött och något som vegetarianer åt. Nu finns det väl i nästan varenda kyl?

Under lunchen fick vi höra Maro berätta om familjens historia, osten, jubileet och den nya kokboken. En solgul kokbok, såklart, med 40 härliga recept. När hon berättade att det är vanligt att man river halloumi både i och på pasta blev jag nyfiken. Detta berättade jag såklart för Martin som var tvungen att testa. Så nu finns det ett recept på Du i Fokus på pasta med riven halloumi och citron. Jättegott!

Nu fick jag en stark längtan till Cypern. Det är helt klart dax att åka dit igen. Jag skulle så gärna vara med och göra halloumi, det missade vi sist. Hur tillagar ni helst halloumi? Tycker ni ens om det?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Vintercamping ett sätt att överleva vintern

Vintercamping ett sätt att överleva vintern

Kommentarer 5 kommentarer

Innan vi köpte vår första husbil tänkte vi att campar, det gör man på sommaren. I oktober ställde vi alltså av Peppe (första husbilen) för att låta honom vila under vintern. Men guuuuud så tråkigt det var! Så året efter köpte vi vinterdäck och sedan dess har vi campat året om. Det är ett väldigt bra sätt att förgylla den tråkigaste tiden på året.

Jag hade aldrig ens tänkt tanken att vintercampa, men nu är det något jag tycker är så mysigt. Lite omständligt ibland, men ett bra sätt att snabba på en tråkig årstid och sätta lite guldkant på iskalla dagar. Innan vi bytte husbil till Ralle, som vi har idag, var det lite knöligt med plats för vinterkläder och att inte kunna använda vattnet som vanligt, men vi vande oss ganska snabbt. Nu har vi en lite större bil som dessutom är mer anpassad för vintern.

Peppe var så liten att när man klätt på sej vinterkläderna, fick man gå ut för att ge plats åt den andra att klä sej. Så har vi det inte nu. Vi kan klä oss samtidigt utan problem och kan fortfarande röra oss inne i bilen. En knapp meter mer på längden och några centimeter på bredden är väldigt mycket i en husbil.

Vi ska dock tömma bilen på vatten nu och kommer att använda vatten på dunk resten av vintern, för att inte riskera att rören ska frysa sönder. Låter vi bilen stå med el när vi är hemma, skulle vi kunna låta vattnet vara kvar – men det kan ju bli strömavbrott när man är borta och då kan allt frysa söder. Sånt kostar mycket pengar att fixa, så det tänker vi inte riskera. Man vänjer sej rätt snabbt med att använda vatten på dunk. Dusch får man lösa, antingen på ställplats eller camping.

I tisdags åkte vi till Grisslehamn, det var perfekt väder och vägen var torr och fin. Men vi visste att ovädret var på gång… vi hade jobb på fredagen och vågade inte köra dit på torsdagen, inte heller på onsdagen, å tur va väl det. När vi drog åt handbromsen på tisdagen var det barmark, på onsdagen kom kylan och regnet, natten till torsdagen kom snöstormen. När vi vaknade hade vi fått massor med snö, tack och lov att vi inte väntade med att åka. Nu kunde vi i lugn och ro jobba från bilen, tryggt och säkert. Även om vi var rätt insnöade.

På torsdagen skickade vi ett meddelande till ägaren och frågade om de hade tänkt att ploga på sin vinteröppna ställplats, eller om de kunde dra loss oss om vi fastnade när vi skulle flytta bilen på fredagen. Direkt kom en man med sopborste och snöskyffel och gjorde en liten väg till servicehuset och garanterade att det både skulle plogas och finnas beredskap om vi fastnade. När vi vaknade på fredagen var det plogat och vi kom iväg som det var tänkt.

Att vintercampa är speciellt. Jag avskyr vintern. Alltså AVSKYR! Men i husbilen blir det uthärdligt. Där är så mysigt och ombonat. Mycket mysigare än hemma. Vist är det lite meck med att hålla kylan ute, det har vi löst med golvvärme och två filtar som sitter fast med kardborreband. Andra köper sk Masatäcke, men det fäster man på utsidan och jag vill kunna glutta ut vid behov utan att vara tvungen att gå ut. Våra filtar är en både billig och enkel lösning som funkar alldeles utmärkt och gör stor skillnad.

Största problemet de här dagarna var att luckan till toan frös fast totalt, så den gick inte att tömma. Men vi hade ju toa i en liten bod brevid oss, så det gjorde inte så mycket. Och på söndagen var det plusgrader så luckan gick att öppna igen. Dessutom hade vi väldigt lite vatten med oss, vi trodde att vi skulle fylla när vi kom fram i torsdags – men vattenkranen var avstängd. Så gör många för att ledningarna inte ska frysa, men andra talar om det… Så det där med dusch blev ju också omöjligt. Men då fanns ju servicehuset tänker ni. Japp, å där var hela 12 grader ”varmt” 😛

Men det sa vi också till om och fick ett extra element, så snart var det varmt, skönt och duschvänligt. Så visst finns det vissa grejer att tänka på när det blir minusgrader och visst kan det vara lite krångligt, men det gör inget. Det är värt lite krångel, för det är så mysigt.

Jag tycker att det är så synd att så många med husbil ställer undan sina bilar halv året. Många gör det utan att ens ha provat vintercamping, man ska lixom bara göra så. Har man provat och inte gillade det, fine. Men säg inte att ni inte vill campa för att ni inte gillar vintern. För det gör inte jag heller, men vintern blir ju mycket bättre av att dra ut på rull. Iaf i mina ögon. Prova!!! Nu kanske gillar det 😉

Men visst, det är ju inte samma liv som när man campar på sommaren. Det där att sitta ute och mysa är ju inte jättelockande, även om jag vet många som gör det genom att tända eld och lägga fårskinn i stolarna. Mej lockar det inte, vi sitter hellre inne och myser. Precis som vi gör hemma, bara att det är mycket mysigare och färre krav i husbilen.

Så vart vill jag kommer med detta då? Det vete sjutton faktiskt. Jag kanske bara vill samla ihop mina tankar att jag för första gången har något som jag faktiskt tycker om med vintern? Att den numera är uthärdlig och går fortare och vill peppa andra vinterhatare med husbil att iaf testa. Vi åker ju till solen också, men det är kanske inget man gör över helgerna utan mer som långresa ett par veckor.

Jag trodde aldrig att jag skulle bli en ”sån som campar” och definitivt inte på vintern. Men jag testade och gillade det, väääldigt konstigt – men va sjutton – jag är ju lite konstigt. Vintern i fin på bild, och inifrån en husbil 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Matsedel v 48 – med adventsbonus

Matsedel v 48 – med adventsbonus

Kommentarer 1 kommentar

Sista dagarna i november och snart första advent! Hur galet är inte det? Tiden går så fort, men det är bra – då blir det vår snart igen. Har ni planerat något särskilt för advent? HÄR finns tips!

Vi är ute på julbordsturné och har fram tills idag testat tre stycken, det blir några till innan vi är färdiga. Ni kan läsa om dem alla på Du i Fokus vart efter vi hinner skriva om dem. Det kommer såklart filmer på vår youtube också.

Just idag kommer vi hem efter ett drygt dygn på Finnlines Finn Sirius, det är tredje kryssningen på bara någon vecka. Att testa julbord kan låta som ett konstigt jobb, men nån ska ju göra det 🙂

Det är alltså jobb, vi äter nästan ingen julmat alls privat – inte ens på julafton. Förra året hade vi skaldjur på vårt eget julbord, det blir nog så i år med. December är dessutom en månad då vi tar ett extra tag med hälsan och vikten. Hur konstigt det än kan låta i adventstider.

Men än är det ett tag kvar till jul, nästa vecka ser ut så här:

(Siffrorna är för viktväktare)

Måndag: Halloumirösti (10 P/portion)

Tisdag: Pizzagratinerad fisk (2 P/portion, plus potatis)

Onsdag: Kycklingcurry med mango (3 P/portion, plus ris)

Torsdag: Ost- och skinkpaj (36 P för hela)

Fredag: Stora räkor med grönsaker (2 P för allt!)

Lördag: Lövbiffsgratäng (41 P för hela)

Söndag: Kyckling med zucchinigratäng (4 P för hela gratängen)

Adventsbonus: Saffransmuffins (6 P för hela satsen)

En massa bra matlådemat den här veckan! Särskilt fisken (om man pressar potatisen funkar den att frysa), kycklingen, pajen och lövbiffsgratängen passar i matlådan – så gör mycket och fyll frysen!

Strategin för söndagarna i advent är att äta en lite snålare middag, så det får plats glögg och något snask också i dagens Points/kalori-budget. Men det gör man såklart som man vill, allt beror på vilken plan man har; att stå still, går ner eller om det är ok att gå upp lite under advent.

Fram till jul kommer ni att få ett nytt saffransrecept varje vecka 

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Tips till glöggminglet

Tips till glöggminglet

Kommentarer 18 kommentarer

Självklart kan man fixa ett trevlig glöggmingel även som Viktväktare! Det mesta som man köper i advent är dock fullt med socker, något de flesta av oss vill dra ner på. Men man kan enkelt fixa en hel del själv, som inte alls är lika sött.

Jag vet att åsikterna går isär när det gäller sötningsmedel, ni som är emot det kan sluta läsa nu. Här kryllar det nämligen av tips med sötningsmedel istället för socker.

Här är enklaste receptet på alkoholfri glögg NOLL Points!

  • 2 dl Fun Light Wild Berries
  • 5 dl vatten
  • 1 påse glöggkrydda

Gör så här:

Koka upp 2 dl av Fun Light och 5 dl vatten i en kastrull .
Tillsätt glöggkryddorna och låt sjuda en liten stund. Låt det sedan svalna och sila av. Glöggen är alltså helt gratis i Points, men glöm inte att räkna mandel och russin om du tar det.

Det faktiskt en hel del godis och gotter som är gratis i Points eller iaf innehåller ganska lite. Klicka på det som intresserar dej så kommer du till receptet.

Godis:

Gelegodisar 0 P för hela satsen

Gelegodis med glöggsmak fr 8 P för alla

Grönkålschips 4 P för hela plåten

Rotfrukstchips 4 P för hela plåten

Fruktremmar 1 P per 15 gr = ca 3 rullar

Chilirostade kikärtor 4 P för hela plåten

Mars- & marschmallowscrispies 3 P per styck

Ostgranar 2 P/st

Bakat:

Mjuk Pepparkaka  11 P för hela

Lussebullar med kvarg 150 P för hela satsen, alltså 4 P per bulle

Saffranskaka med apelsinfrosting 13 P för hela kakan plus 14 frosting

Saffransmuffins 6 P för alla

Stekpannekaka med saffran och kokos 51 P för hela

Saffranssnittar 

Efterrätter:

Yoghurtmousse med pepparkakssmulor  0 P plus smulet

Yoghurtglass med saffran 0 P för hela satsen

Kardemummapannacotta med apelsin  47 P för allt

Knäckbräck med salta jordnötter 181 P för hela satsen

Detta är iaf lite att välja på till julbaket eller glöggminglet. Hoppas det hjälper något.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Jag fattar att det är svårt att förstå

Jag fattar att det är svårt att förstå

Kommentarer 7 kommentarer

Jag är frilansskribent och sk digital kreatör med uppdrag överallt och hela tiden. Jag kan förstå att det är svårt att förstå att jag faktiskt jobbar när jag äter ett julbord eller går på en fin strand. Men så är det faktiskt.

De flesta ser nog en journalist som någon som sitter med glasögonen på näsan, djupt koncentrerad framför en dator och skriver på sin senaste text. Den bilden är rätt, men den är lixom bara slutet på jobbet. Man ska ju samla ihop materialet och ha något att skriva om också. Det är detta folk ofta glömmer.

När vi packar inför en resa får vi alltid höra ”Ha en trevlig semester”, det får alla som skriver om eller rapporterar från olika resmål. Så säger man ju inte till en sjöman, flygvärdinna eller pilot som går till jobbet. Det gör man ju inte. Men vi får konstant såna kommentarer, så jag tror inte riktigt att alla förstår hur en skribent/journalist eller digital kreatör jobbar. Vi ska på en resa, ett jobb, inte semester.

Just det… jag kallar mej hellre för skribent än journalist. Jag skriver ju så mycket mer än journalistiska texter. Det där med digital kreatör då? Asså… influencer… nääää, det tycker jag inte om att kalla mej. Jag vet inte hur mycket jag influerar någon, men kanske inspirerar? Jag vet inte, men digital kreatör är jag definitivt. Så är det när man har både instagram och youtubekanal. Då är det lixom avgörande att samla material och det är oftast inte det minsta glamoröst faktiskt. Även om det kan se ut så på bilderna.

Hur går det till då?

Det beror på… som det brukar heta. Om det är en lunch där något presenteras, ett julbord som ska testas, en produkt som ska provas eller ett resmål som ska utforskas. Allt det här tror jag ändå att man kan förstå ganska enkel. Problemet kommer när vi är på en längre resa eller ute med husbilen, som nu.

Vi står med husbilen i Grisslehamn och jobbar, precis som vem som helst – förutom att vårt kontor ser lite annorlunda ut. Husbilen är inte vårt fritidsboende, vi har inte semester – den är vårt rullande hem och vårt kontor. Vi tog oss hit i tisdags för att slippa åka i oväder, då vi har ett uppdrag här på fredag. Att köra nästan 4 ton bil i snöstorm är inte särskilt lockande. Nu står vi på plats medan snön yr utanför och har det hur bra som helst. Medans vi jobbar.

Att samla material till en text eller film innebär ganska mycket jobb, planering och tid. Tar vi tex julborden så måste vi först veta helt säkert att vi får komma in innan alla gäster. Så att bilder blir fina och lockande. Det är ju det som är hela grejen, tydliga bilder så man verkligen ser vad som finns där. Det blir ganska många mail fram och tillbaka innan alla har rätt information. Vi får oftast bara någon kvart på oss att ta bilderna, då gäller det att vi bägge vet exakt vem som ska göra vad.

Sen ska vi börja smaka maten. Är det ett julbord så smakar vi nyheterna och det som folk är mest intresserade av (julskinka, köttbullar osv). Orkar vi något efter det, testar vi även annat också. Under tiden kan det hända att vi tar någon bild på tallriken eller en filmsnutt medan vi äter. Jag brukar direkt skicka iväg några stories på instagram också.

Det är efter detta som det mesta jobbet börjar. Bilder och film ska redigeras, all information ska kokas ner och en text ska skrivas. Medan Martin redigerar bilderna, skriver jag texten. När jag skrivit klart lägger jag in bilderna och han korrekturläser. När vi är nöjda publiceras texten i Du i Fokus. Men vi är inte klara där.

Medan jag börjar förbereda ett blogginglägg fixar Martin filmen för youtube. Ibland är det bråttom, men oftast är det upp till oss när dessa kommer ut. Men vi ligger alltid väldigt mycket efter, just nu publiceras filmer från i somras… Bloggen är ju mest min dagbok, så jag kommer ihåg allt om jag behöver gå tillbaka och kan påminnas. När filmen är klar är det jag som gör den helt färdig för att publiceras. Där ska vara bild och text, ibland även länkar.

Men det är inte klart ens där. Nu ska allt pushas för på olika ställen på sociala medier. Vi har tre olika Facebook-sidor, samt flera olika grupper med olika teman och fyra instagramkonton. Jag överdriver inte om jag säger att jag har runt 6-7 timmar med mobilen i handen, varje dag. Å andra sidan sitter ju folk framför en dator och jobbar hela dagarna, jag gör det mest via mobilen.

Då har jag inte tagit med våra beställda uppdrag… de tar ju såklart ännu mer tid, för då måste allt vara så perfekt det bara går. Det behöver vi inte fundera på i våra egna kanaler. En text till tex campingtidningen vi skriver för tar kanske 3-4 arbetsdagar bara att skriva och 2-3 dagar att samla materialet.

Så när vi sitter där i vår husbil eller packar inför en resa, så är det alltså jobb. Kanske ett lite lyxigare kontor än vad andra har, men det är ändå jobb. Vi får jätteroliga uppdrag och har roligt innehåll i vårt liv, så är det – men det är ett jobb som vi tar seriöst.

Vi fattar att det kan vara svårt att förstå när vi sitter där på en fin strand eller med bubbel på en premiär. Då ska ni veta att vi nästan aldrig ens smakar alkohol förrän jobbet är klart, det som är i glaset är oftast alkoholfritt. Hur sjutton skulle vi annars kunna göra intervjuer eller hålla filmkameran stadigt?

Detta är vår vardag, vi jobbar vart vi än är. Det kanske låter lite rörigt, men så är vårt liv. Helt snurrigt och kanske lite svårt att förstå. Men kul 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

16 000 steg i Åbo

16 000 steg i Åbo

Kommentarer 4 kommentarer

Är man på en ny plats så ska man såklart upptäcka den. Det tycker iaf vi. Så när vi hade en dag i Åbo passade vi på att kolla in den finska staden. Och fick smaka en av världens godaste pizzor, på riktigt alltså!

Det har gått kryssningar till Åbo i decennier, men det har nog inte varit någon tur där man kunnat kliva av förut. Som det varit till Helsingfors, där man haft hela dagen på sej i land. Men sedan någon månad så har TallinkSiljas Baltic Princess en tur i veckan, där man är i Åbo varje onsdag mellan 10 och 18 ungefär. Himla kul tyckte vi och var ju tvungna att testa när vi ändå hade ett julbord att testa.

Innan vi åkte kollade vi upp lite av det som staden har att bjuda på, där finns en hel del. Men så här på hösten, närmare jul, kan ju vädret ställa till det lite, så vi bokade bra en sak i förväg och det var ett besök på slottet. Det ligger nämligen bara ett stenkast från båten, tar kanske 6-7 minuter att gå, så det kan man göra även vid dåligt väder. Å vädret var inte toppen… blåsigt och rätt kallt, men uppehåll.

Vi klev av båten och gick den korta biten till slottet, man ser det från båten. Det är faktiskt baksidan man ser och även den vägen man kommer när man går från båten, det hade ju inte vi koll på och gick in den vägen. Inte förrän vi var inne i slottet och kunde titta ut, samtidigt som vi såg en modell av hela bygget, fattade vi att vi alltså inte sett framsidan än. Jaja, då var det bara att ta allt lite bakvänt och sedan ta resten.

Slottet (Turun linna) är stort! Skitstort faktiskt. Från receptionen leder en otroligt pedagogisk snitslad bana runt hela kalaset, så man inte ska missat något. Det är mängder med trappor och ojämna stengolv, värsta träningspasset faktiskt. Men det är så intressant!

Åbo slotts är mer än 700 år gammalt och börjar sin historia runt 1280-talet. Från början ett sk lägerkastell som så småningom utvecklades till en mäktig gråstensborg. År 1556 utnämnde Gustav Vasa sin son Johan till hertig över Finland. Utnämningen var början på en ny fas i slottets byggutveckling. Då byggdes festvåningens salar. Johans renässanshov i Åbo slott gav startskottet till renässansen i Finland.

Slottet har vid ett tillfälle nästan brunnit ner och sedan förstördes det nästan helt under bombningarna 1941. Efter krigsslutet inleddes restaureringsarbetet, som blev färdigt 1961. En stor del av utrymmena har återfått sina ursprungliga skepnader och är idag en av stadens finaste sevärdheter. Här visar flera olika utställningar slottets händelserika historia. Det är så otroligt intressant att gå runt här!

Vi gick kanske 2 timmar, sen var vi helt slut i benen. Jag vet faktiskt inte hur många våningar vi såg och hur många trappor vi sprang upp och ner för, men det var ett helt gäng långa, smala trappor och iaf 3-4 våningar. Vi hade kunnat kvar längre om vi orkat och inte blivit hungriga. När klockan drog över 13, var det lixom dax att hitta något att äta.

Så vi lämnade slottet och gick längs kanalen in mot stan. Jag ville se Saluhallen (Turun kauppahallissa). Efter lite letande hittade vi den långa, röda tegelbyggnaden lite bakom stora torget. Här snackar vi tradition och historia. En riktigt härlig saluhall helt enkelt, men massor av olika varudiskar, små caféer och matställen. Vi gick ett varv först för att se vilka olika alternativ vi hade att välja på. Det var inte alls svårt att bestämma sej. Här finns en mycket speciell pizzarestaurangen.

Restaurang 450 C har deltagit i en mängd tävlingar och placerat sej som bäst på 29:e plats i hela Europa. Självklart ville vi äta där. Vi bad den Italienska pizzabagaren att göra den godaste pizzan som skulle göra sej bäst på bild. Han funderade ett tag och serverades oss efter en stund en sk vit pizza med mortadella och buffelmozzarella. Asså… mums! Det kan vara den goaste pizza jag någonsin smakat!

Nästan pinsamt att säga det, men sen orkade vi inte mer. Vi hade nästan 16 000 steg i benen och visste att vi skulle filma och fota julbordet ganska snart. Vi skulle stå upp lite till och måste vara lite pigga i benen en liten stund till. Så vi letade rätt på en busshållplats och åkte tillbaka till hamnen. Nu var det dessutom rejält kallt och började skymma.

Vi missade alltså en hel del, bla gamla stan, det gamla fängelseområdet och en massa annat. Men då har vi ju en anledning att komma tillbaka. Fast då får det bli på sommaren, med lite värme och längre dagar. Kommer tillbaka gör vi iaf!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube