För ett par år sedan lärde vi känna Therese som delvis bor i Egypten och känner massor med folk där. Hon tog då med oss på en sk LUS – Lunch Utan Slut, som var helt fantastisk. Detta ville vi såklart göra igen och den här gången blev det verkligen med extra allt!

LUS – Lunch Utan Slut, är en himla mysig grej. Vi har tidigare gjort som så att vi ätit lunch på ett ställe och suttit så länge att vi på nästa ställe har ätit en lättare middag för att på ett sista stället äta efterrätt. Just den här gången började vi efter lunch, då blev allt lite förskjutet.

Vi tog oss från Hurghada till El Gouna med en Uber, det är så billigt. Det kostade oss strax under hundringen att åka 40 minuter. Väl framme mötte vi upp Therese och Per (som äger restaurangerna) på Maritim, som ligger i marinan omgiven av en massa häftiga lyxbåtar.

Per hade anställt en ny bartender som påstod sej kunna allt, så vår uppgift blev att testa honom. Vi fick också veta att vi skulle utse bästa Margaritan av hans tre restauranger. Det gjorde vi så gärna, vi visste ju (med erfarenhet från förra gången) att nästa ställe hade vääääldigt goda Margaritas.

Dagen började alltså med att vi beställde varsin drink som inte fanns på drinklistan. Det tog en bra stund innan vi alla hade fått våra drinkar, de flesta var helt ok och bartendern fick godkänt. Det knepiga i Egypten är att all alkohol som importeras beläggs med ungefär 1000% i skatt, alltså försöker man att göra sina egna varianter av tex vodka, likörer, whisky och rom. Jag fick smaka på en Baileys som gjorts av Per och hans personal, som var helt ok. Alltså beställde jag en typ Kaffe Karlsson, som fick mer än godkänt. Margaritan däremot var inte jätteimponerande. Den får bartenderns fila lite på till nästa gång 😛

Innan vi gick vidare till nästa ställe, tog Therese med oss på en båttur. För att vi skulle få se El Gouna från ”utsidan”. Orten ligger på en udde vid Röda Havet och är helt och hållet uppbyggd för turister och nyinflyttade. Allt är fejk alltså, kanaler, dammar, gräsmattor, allt… men det är så fint. Och väldigt trivsamt. Här finns inga påflugna försäljare, utan man kan i lugn och ro ströva runt precis som man vill.

Efter kanske 45 minuters båttur i solnedgången, gick vi vidare till Bodega där vi skulle äta middag. Här vet vi att både maten och drinkarna är väldigt bra. Så vi satte oss till bords och lät oss väl smaka av alla godsaker som ställdes fram. Bodega har mexikansk mat, så det var tacos, guacamole, ostbollar, quesadillas och en massa annat. OCH Margaritas.

Här satt vi länge och njöt verkligen av både mat, dryck och sällskap. Men vi hade ju ett ställe kvar, så vi tackade för oss och gick vidare till Jobo´s Sportsbar, som jag tror ligger Per lite extra varmt om hjärtat. Meningen var att vi skulle äta efterrätt här, men vi var sååå mätta att det bara blev lite småplock. Och en Margarita såklart. Nu skulle vi ju se vem som hade den bästa. När chefen såg att vi inte var superimponerade började han ändra, mixtra, lägga till och dra ifrån direkt vid bordet. Och snart var den riktigt bra. Iaf nästbäst. Bodega har den överlägset bästa Margaritan i hela Egypten, iaf i El Gouna… eller iaf av de ställen vi testat 😛

När vi satt där och hade som trevligast hände något riktigt speciellt. Mannen vid bordet brevid, friade till sin flickvän. Och hon sa ja! Nu blev det kalas på riktigt. Per bjöd paret på bubbel och de blev så överväldigade att de började gråta. Där satt de med varsin juice och skålade, och helt plötsligt hade de bubbel att fira med. Så himla fint av Per!

Tack var detta fick även vi en annorlunda kväll där glädjen stod högt i tak och hela baren firade det nyförlovade paret. Det var verkligen så himla fint. Där var dessutom underhållning med en suverän sångerska, som även bjöd på dans och en massa skratt. En riktigt bra kväll alltså.

Sisådär vid 23-tiden var vi både mätta, otörstiga och trötta. Då kallade Per på sin chaufför som körde hem oss. Så himla skönt att slippa rodda med taxi, bara kunna sätta sej i en bil och bli körda direkt till hotellet.

Oj vilken rolig dag det blev! Och två gånger måste väl vara en tradition? Så nu måste vi göra om det nästa gång vi är i närheten. Får vi se vem som vinner Margarita-utmaningen då… fast det kanske blir en annan drink som utmanas då? Man vet lixom aldrig…

Det som händer i El Gouna – stannar i El Gouna 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Nu börjar våra dagar här i Egypten att ta slut. Två veckor går fort och nu suger vi verkligen ut allt vi kan av de sista dagarna. Vid hotellet finns ingen bra snorkling, alltså drog vi iväg till en strand där vi hört om en fint rev med härligt undervattensliv.

Vi befinner oss i Hurghada, som ligger på bekvämt avstånd från det mesta. Men just vid vårt hotell finns ingen bra snorkling. 4-5 mil söderut däremot, ligger Sharm El Naga, en privat strand med ett fint rev utanför. Hit åkte vi på söndagen, för en dag under vattnet. Inte jag, jag gillar inte att bada eller snorkla, men de andra gillar sånt.

Jag vet inte hur det funkar att åka hit på egen hand, men det funkar säkert bra. Det är förmodligen nånslags dagshyra för solstolen bara. Vi åkte hit med vår vän Amir som driver Konungarnas Dalsresor. För 50 Euro fick vi skjuts dit och hem, solstolar med parasoll, snorkelutrusning och guide, samt lunch. Helt ok.

Vi hämtades upp vid 8-tiden och kom alltså till stranden ganska tidigt. De andra hoppade i vattnet nästan direkt och var borta en bra stund. När de kom tillbaka berättade de lyckligt om allt de sett under vattnet, små Nemo-fiskar, vackra koraller och en sköldpadda. Jag var lika nöjd jag som fick en behaglig dag på stranden.

Vid 13-tiden dukades det upp en hyfsat stor buffé som vi högg in på. Att de andra var rejält hungriga var inte så konstigt, de hade ju simmat runt och gjort av med en massa energi. Jag däremot, hade inte gjort särskilt mycket – men jag var lika hungrig jag. Jag hade gått runt och fotat lite iofs…

Efter lunch hann de andra med ett dyk till innan det var dax att packa ihop sej och åka tillbaka till hotellet igen. Jag passade på att läsa ut min femte bok för resan. Ovanligt lite för att vara mej 😛

Självklart har vi filmat även den här dagen, det kommer en film på Youtube inom kort.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Kairo och pyramiderna är fascinerande, men så finns Luxor. En fantastiska stad med magiska platser som bara måste upplevas. Kairo åker man till för att det är något man sett på tv och ska se, medan Luxor bjuder på pärlor många aldrig hört talas om. Här finns verkligen något för alla.

Jag brukar säga att Kairo ska man se någon gång i livet, men att man inte upplevt Egypten förrän man upplevt Luxor. Luxor har nämligen allt! Här finns mystiska platser, fascinerade byggnader och en fantastiskt historia – det är lite som att gå in i en saga.

Här om dagen kördes vi 30 mil bort, återigen genom öknen, men den här gången söderut. Många timmar i bil, igen. Men så värt det. Igen. Vi hämtades av vår vän Amir (Konungarnas Dal resor) vid 4-tiden på natten och var framme vid första stoppet vid 7.30. En av mina favoritplatser i världen; nämligen Karnak-Templet. Ett 4000-år gammalt tempel som är gigantiskt.

Här skulle jag kunna gå hur länge som helst, just den här dagen fick vi en kort rundtur och en dryg timme på egen hand. På den tiden hinner man nästan bara skrapa på ytan. Jag har ändå varit här flera gånger och då kan man ju tycka att jag borde sett allt. Men här pågår en ständig utgrävning och hittas konstant nya fynd under sanden, så varje gång är det nya saker även för den som vart här många gånger.

Jag låter bilderna tala för sej själva för den här gången. En dag ska jag skriva ett mer utförligt inlägg om templet. Det är så häftigt!

Turen gick vidare med lunch och en båttur på Nilen. Vi klev faktiskt i båten direkt genom ett hål i väggen på restaurangen. Vi tog oss bara tvärs över floden, för att ta oss mot bla Konungarnas Dal – men vi hade några stopp på vägen.

Först stannade vi till vid Memnon-kolosserna, som är ett par jättestora statyer som man hittat under sanden. Förr när jag varit här har det varit två statyer, nu var det sex stycken. Man har alltså hittat fyra mindre statyer till helt nyligen, bakom de två stora, som man byggt ihop så gott man kunnat. Troligtvis ligger det ännu fler statyer begravda, så nästa gång kanske de är ännu fler. Man gör nya fynd överallt, platser förändras och jag tycker att det är så spännande!

Nästa stopp var det otroligt fascinerande Hatchepseuts gravtempel, som är inbyggt i berget. Templet byggdes 1200 f.kr men hela platsen byggdes över några hundra år senare och har sedan 1880-talet varsamt grävts fram och renoverats.

Templet är i flera våningar och samma färg som berget. Med den blå himlen blir det en läcker kontrast, så alla bilder blir riktigt häftiga. Här finns väggmålningar med autentiska färger som är nästan kompletta. Det är svårt att ta in att någon faktiskt stod här för drygt 3000 år sedan och målade detta. Otroligt fascinerande.

Sista stoppet för dagen var Konungarnas Dal, en plats där Faraonerna begravdes och som många hört talas om. Här ligger 62 gravar, vissa så långt som 200 meter in i berget. Det var här som Tutankhamons grav hittades så sent som 1920 och den finns kvar här. Skatterna finns i Kairo, men hans mumie är återigen tillbaka i graven och går att se.

Nu var temperaturen uppe i strax under 30 grader och det flätade inte det minsta. Jag gillar sånt, men tyckte lite synd om de andra som inte är riktigt lika vana vid sån värme. Jag gillar det där heta, när luften nästan vibrerar. Då mår min kropp så himla bra.

Efter en lång dag och med många intryck var det dax att köra hemåt igen. Nu har vi många nya minnen att stoppa i minnesbanken. Men vi kommer att komma tillbaka, här finns ju hela tiden något nytt att upptäcka. Luxor är verkligen fantastiskt!

Jag är så glad att vi fick kontakt med Amir, genom facebookgruppen Egyptentips#1. Där finns massor med bra att veta för den som är på väg till Egypten eller bara nyfiken på landet.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Vi har besökt Egyptiska museet i Kairo flera gånger och gillar det, men det har varit trångt och svårt att hitta där. Detta har gjort att grejerna inte kommit till sin rätt, utan stått nästan på varandra. För två månader sedan öppnade nya Egyptiska museet, vilken skillnad!

Det är svårt att ta in hur stor en byggnad är, särskilt när den är gigantisk. De flesta känner till Tutankhamon och hans skatter. Som en liten jämförelse: I det gamla museet fick man plats att visa ett hundratal av dem. I det nya har man kunnat ta fram alla 5000 föremål, för första gången sedan upptäckten 1922. Då kanske ni fattar skillnaden i storlek.

Det nya Grand Egyptian Museum är världens största arkeologiska museum och världens största samling knuten till en enda civilisation. Här hälsar en 83 ton tung staty av faraon Ramses II, besökarna välkomna. Faraon som styrde riket i hela 66 år, på 1200-talet före vår tideräkning. Här kan man även följa en pågående restauration av en över 4 500 år gammal båt. Ett så kallat solskepp som skulle föra faraon Cheops själ till livet efter detta.

Jag tycker att Egyptens historia är otroligt intressant och lär mej gärna mer. Jag gillar väl inte museer jättemycket, men ibland kan de vara intressanta – detta är ett av dem. Här kan man gå huuuur länge som helst och bara titta och fascineras. Nu finns det ju dessutom nya saker att titta på, och gamla som vi tidigare missat.

Första gången (typ 2001) vi var på gamla museet stod Tutankhamons skatter mitt i museet, fritt för alla att se den vackra dödsmasken och fota alla föremålen. Senaste gången var där ett särskilt rum, som man inte fick fota i och vakter som var en i hälarna konstant. Nu var det nästan en hel våning och allt fick återigen fotas, även om kön till masken var rätt lång. Men nu finns det alltså fler saker, det mesta i glänsande guld. Möbler, smycken, vapen, kläder och en massa annat. 4000 år gamla. Det är hisnande när man tänker på det.

Åker man på en organiserad tur har man inte jättemycket tid på sej. Vi åkte med vår vän Amir som driver Konungarnas Dalsresor och fick iaf en dryg timma på egen hand, efter en kort rundtur med honom. Museet var sista stoppet på en lång dag, så vi var rätt trötta. Särskilt våra vänner som var i Kairo för första gången, det är rätt överväldigande.

Just den här gången följde vi faktiskt enbart med för att se det nya museet. Det är andra året i rad som vi åker den långa resan till Kairo och nu kommer det nog att dröja ett tag innan vi åker igen. Vi gillar staden, men det är ändå 50 mil, enkel resa.

Men det är en himla häftig stad!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Efter några vilsamma dagar i solen var det dax för lite äventyr. Hälften av vårt gäng har inte varit här förut, vi var såklart tvungna att visa dem hjärtat av Egypten – nämligen Kairo. En av våra favoritstäder i världen!

Vi kom hit i onsdags, firade nyår samma kväll och har sedan dess tagit det rätt lugnt. Igår var det dax att göra något, så det bidde en liten tur till huvudstaden. Liten är kanske inte rätt ord, för det är en jäkla resa att ta sej dit. Det är nämligen 50 mil mellan Hurghada och Kairo, så det tar sin lilla tid kan man väl säga.

Vi hämtade upp på hotellet kl 01.00, bodde in oss i bussen, satte oss så bekvämt vi kunde och försökte sova så mycket vi kunde medan vi blev körda genom öknen. Allt gick förvånansvärt smidigt, så vi var framme redan vid 7-tiden. Där mötte vi upp Amir, som är egyptolog och som blivit en god vän. Första stoppet blev sedan pyramiderna. Det är första gången som jag besöker pyramiderna så tidigt på dagen, vi lyckades inte med att vara där i soluppgången – men fick det vackra morgonljuset.

Allt runt Giza-platån är förändrat. Man har rustat upp totalt iom det nya museet som öppnade för bara två månader sedan. Nu är det nästan som när vi var där första gången för drygt 20 år sedan. Lite konstigt att det är mer autentiskt nu än för bara ett år sedan. Senaste åren har det vara ett kaos av bussar, bilar, hästar, kameler och turister. Nu är där bara särskilda bussar som går genom området, privatbilarna stannar på en parkering utanför. Hästarna och kamelerna är däremot kvar 🙂

Att bilkaoset är borta gör att upplevelsen blir en helt annan. Nu var vi dessutom nästan först på plats, så området var så gott som tomt. Vi kunde ta fina bilder i det fantastiska ljuset och nästan helt utan människor på bilderna. Det var dock lite svalt, bara 8-9 grader på morgonen. Men snart sken solen och började värma oss.

Jag har varit vid pyramiderna många gånger nu, men jag njuter fortfarande av att gå runt och bara känna in atmosfären. Att vara med någon där för första gången är en upplevelse i sej, att se detta fantastiska ur någon annans ögon. Och nu var det fyra stycken som var här första gången, medan våra vänner var här för andra gången. Så otroligt roligt att se deras reaktioner och sedan höra om deras upplevelse. För det är verkligen något alldeles extra.

När vi utforskat de tre pyramiderna både på längden och tvären, åkte vi den korta biten till Sfinxen. På bilder ser det ut som att den ligger i direkt anslutning till pyramiderna, men det gör det faktiskt inte. Det är iaf någon kilometer mellan. Men nu går det alltså en shuttel-buss som kör mellan hela dagarna. Det är så himla bra!

Efter en massa bilder hade vi även utforskat Sfinxen och när vi var nästan färdiga, då började det trilla in mer besökare. Vi hann alltså se allt vi skulle i lugn och ro, nästan ensamma på platsen. Vilken grej! Mitt tips är alltså att komma dit tidigt, helst när de öppnar klockan 7. Då får ni den bästa upplevelsen av en helt fantastiskt plats.

Vi har, som sagt, varit i Kairo många gånger – men jag kan åka dit hur många gånger som helst. trots att det är en jäkla lång resa. Man kan såklart flyga, men det är ju en prisfråga hur man vill göra. Att se Giza-platån få en rejäl uppfräschning var ju otroligt fint. För nu är det återigen en total upplevelse, utan en massa bilkaos. Precis som det var förr, när vi var där första gången. Det ska inte vara en massa moderna bilar på bilder med pyramider. Punkt.

Den här gången åkte vi dock med av en helt annan anledning än för att se pyramiderna. Som jag skrev i början så har ett nytt museum öppnat. Å det var det som vi ville se. Världens största museum, där man tagit fram ännu flera av Tutankhamons skatter. Å det ska jag berätta om i nästa inlägg.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube