Leksandknäcke och fricamping på finaste platsen

Leksandknäcke och fricamping på finaste platsen

Så var det bara slutsträckan och ett par dagar kvar innan vi skulle parkera för en hel vecka i Orsa. På vägen ligger Leksandbröd, dit måste man om man är i krokarna. OCH man får inte missa deras glass!

Martin hade sin lediga dag, vilket innebar att vi kunde sova ut och sedan göra lite vad vi ville i lugn och ro. Vi åt en lång frukost i solen, packade ihop oss och körde till Leksand. Dagens första stopp var på Leksanbröd för att fylla på knäcke-förrådet. Här är billigt, så är det bara. Men en låda knäckebröd tar plats och vi köpte två.

Precis när vi vara färdiga och skulle åka därifrån frågade mina föräldrar om vi inte kunde köpa en kartong till dem också. Såklart gjorde vi det, problemet var bara att deras låda var dubbelt så stor som vår och nu var utrymmet i bilen slut. Så den där lådan flyttas nu runt vart efter vi rör oss i bilen… Jaja, på söndag är den urlastad hos sin nya ägare 😛

Efter shoppingen åt vi den obligatoriska glassen och körde vidare.

Vi har ett favoritställe vid Insjön som vi gärna återkommer till. Så dit åkte vi, ställdes oss på plats och bara njöt. Vi hade 25 grader i skuggan, så det blev resten av dagen ute i solen med varsin bok. Jag plöjde faktiskt nästan en hel bok på 500 sidor där i solen. Ja, jag läser rätt snabbt 😛

Sen bjöds vi återigen på en helt magisk solnedgång. Kvällarna här i Rönnäs är bland de vackraste vi varit med om. Vi satt ute ända till solen gått ner helt och bara njöt. Detta är en riktig favoritplats som vi återkommit till flera gånger. Här finns ingenting mer än naturen.

Vi kommer definitivt tillbaka!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Dalarnas Älv Camping var en fin upplevelse

Dalarnas Älv Camping var en fin upplevelse

Regnet skulle fortsätta, så vi flyttade på oss för att få det lite bekvämare under ovädret. Jösses vilket fint ställe vi hamnade på!

Ställplatsen i Torsång var ingen höjdare och ingen plats vi ville stå kvar på. Vi kunde heller inte göra något jobb på den och vi behöver material. Så det blev till att leta upp en ny plats och hoppas på det bästa. Bara knappt 3 mil bort hittade vi Dalarnas Älv Camping och kom till en riktig liten oas.

Det regnade fortfarande när vi checkade in och ställde oss på plats. Oss gör det inte jättemycket om det regnar några dagar då och då, det betyder nämligen att vi får lite mer gjort än annars. Men när vi ska göra ett jobb och ta bilder till en artikel, då måste vi ha bra väder – annars skiter sej hela jobbet. Nu visade väderrapporten att regnet skulle vara över dagen efter så vi hoppades på det bästa.

Vi fick en fin plats med utsikt över vattnet, precis vid trappen ner till badbryggan. När vi vaknade dagen därpå sken solen och vi hade en galet vacker frukostutsikt direkt på morgonen. Ett perfekt kontor för några dagar, ibland blir det lixom så himla bra.

Campingen är otroligt trivsam och välskött. Den är inte jättestor och blir därför direkt väldigt familjär. Både de som bor där som sk långliggare och värdparet är noga med att man har det bra och trivs. Jag fick tom hjälp att klippa luggen 🙂

Det är nästan så jag önskar att vi haft mer tid att utforska området. Vi fick ju se lite när vi filmade och fotade området, men här finns mycket mer att se och njuta av. Så vi kommer nog tillbaka.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Hagelstorm i Torsång

Hagelstorm i Torsång

Vi är ju ute och letar ställen att skriva om. Till ställplatsen i lilla Torsång flydde vi när det väntades oväder. Den höll definitivt inte måttet för att skriva om… det är andra gången vi får lämna en plats som inte funkar för en artikel. Lite surt, men men…

Mellan Västanfors och Orsa är det inte mer än 14 mil. Det var tisdag och vi hade ytterligare fem dagar på oss att ta oss till Orsa Camping. Ingen panik alltså. Däremot började ett visst tvätt-behov att uppstå. Två veckor ute på rull, genererar lite smutsvätt. Men jag visste att jag skulle ha tvättmaskin senare under veckan, om det inte fanns tvättmöjligheter innan dess.

Ett oväder var på ingång, så vi behövde en plats där vi helt säkert inte skulle fastna om det skulle bli lervälling. Ställplatsen i Torsång såg ok ut på bilderna, vi tänkte att vi testar och körde dit. Väl framme möts vi av en rätt tråkig grusplan med mängder av ogräs, men men… det där ovädret närmade sej, så vi hade inte mycket till val. Vi hann precis att installera oss, innan regnet började. Å jäklar vad det regnade!

Martin satt och jobbade fram i bilen och jag satt i sängen när hagelstormen körde igång. Vi har kanske 3 meter mellan oss och när det haglade som värst kunde vi knappt höra den andre. Han satt i möte som jag tror att han var tvungen att pausa pga oljudet. Titta på filmen är nedan så fattar ni 🙂

Ovädret fortsatte hela dagen och hela natten, på morgonen sken solen men det skulle komma mer regn. Så vi bestämde oss för att dra vidare så fort vi kunde. Det här stället var ändå i för dåligt skicka för att göra ett jobb på. VI gjorde dock en kort film, för att visa för andra husbilsmänniskor att här behöver de inte stanna.

En del ställplatsägare tror att en större gräs- eller grusad yta räcker. Här var man omåttligt stolt över sina blomsterarrangemang, men det räcker inte med lite blommor för att få ett bra betyg. Man måste ta hand om ogräset, se över staket och inhägnader. Har man toaletter och duschar, så ska de vara fräscha, städade och iaf dofta rent. Toatömning till husbilarna ska inte vara ett rör i marken, de duger inte.

Just ställplatsen i Torsång skulle kunna bli bra med några små enkla justeringar. Bara genom att ta bort ogräs, fixa gången till den sk servicevagnen och göra en ordentlig latrintömning skulle det bli en helt annan grej. Men så här verkar det ha sett ut de senaste åren, man orkar tydligen inte anstränga sej – vill enbart ha de pengar som ställplatsen genererar, utan ansträngning. Dåliga omdömen struntar de tydligen i trots att de är många.

Hit kommer iaf inte vi igen och ingen vi känner eller som läser detta heller.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Johan Falk kom på besök

Johan Falk kom på besök

I början på maj var vi på en himla roligt bokrelease. Anders Nilsson släppte andra delen i sin spännande serie av ”Spionernas Krig”. Ha är även ”Pappa” till filmerna om Johan Falk, och han kom faktiskt dit!

Anders Nilsson är en rolig figur. Han är väldigt hemlighetsfull av sej och svarar alltid lite svävande på mina frågor. Falk-filmerna har just nu uppehåll, istället har Anders skrivit en fortsättning som just nu innehåller två böcker om Falk och en om Wagner. När jag från början frågade hur många böcker det ska bli sa han tre, då var det bara Johan Falk som var aktuellt. Sen kom helt plötsligt en om Frank Wagner och nu är svaren mer svävande. Senaste svaret var att det kanske skulle bli sex böcker om Falk och kanske fler om Wagner. Jag är alltså inte ett dugg klokare.

När det gäller senaste boken ”Den djävulska fällan” i serien om ”Spionernas krig”, så är detta alltså andra boken och nu är jag osäker på vad jag fick för svar sist… men det ska iaf bli minst en bok till i serien. Anders är en berättare. Han fånga skickligt sin publik och kan i stort sett prata om precis vad som helst. När det gäller ”Spionernas krig” kan han prata hur länge som helst. Han har levt med den här historien så länge och gjort research under så många år. Hans kunskap är enorm.

Det han skriver om har nämligen hänt. Kanske inte exakt som han skriver det, men i stora drag. Han har pratat med personer som varit med under andra världskriget och vet hur spionernas vardag såg ut då. Han har till och med haft kontakt med fd spioner som var verksamma på 40-talet. Mycket av det han fått veta har varit hemlig information och han har därför även varit utsatt för märkliga händelser som kan tyda på att han varit under bevakning.

I den första delen beskriver han den svenska underrättelse- och säkerhetstjänsten och hur Teddy Ternberg rekryteras till en ny specialenhet inom den svenska militära underrättelsetjänsten. Jag som inte varit särskilt intresserad av den svenska delen av kriget lär mej massor om hur inblandade vi faktiskt var och hur agenter och spioner var nödvändiga för Sveriges säkerhet.

I den andra delen är vi kvar på 40-talet, men handlingen utspelar sej även runt tiden för Palme-mordet och Palmes ungdomsår och väg in i politiken. Vi får återigen följa Teddy, som nu kommit upp sej på ”Friman” som spionernas organisation kallas. Han försöker ta reda på vad sanningen är bakom ett antal märkliga saker som händer i norra Europa. För varje svar han får inser han två saker. Att det han hittat måste hemligstämplas i generationer. Och att det trots det kommer påverka Europa och världen under ännu längre tid.

Min spontana tanke medan jag läser är ”vilken otroligt bra historia, väl underbyggd och bra researchad”. Men detta har ju hänt och med tanke på det så blir det med ens en skrämmande historia som inte alls är så behaglig att ta del av. Sverige kunde också varit en del av kriget och det som händer idag är bara en liten påminnelse om hur världsläget var då.

Serien bygger på ett omfattande samarbete med över sjuttio personer från den hemliga världen, utförda under trettio års tid med avsikten att komma så nära sanningen om Sveriges roll i storpolitiken som en roman överhuvudtaget kan komma.

Anders har på ett enkelt sätt beskrivit historien så som han fått den berättad för sej, med vissa justeringar för att det ska bli en löpande historia och en bok. Men detta har hänt. Jag är som sagt inte särskilt intresserad av svensk historia, men tycker ändå att detta är otroligt läsvärt, intressant och lärorikt. Fatta då en som är intresserad, på riktigt. För den är detta ett måste att läsa. Min Martin är en sån. Han är enormt intresserad, särskilt av andra världskriget och han slukar de här böckerna.

På releasen fick vi först höra Anders berätta om hur den här andra delen gått till att skriva. Han är som sagt en berättare och kan prata om detta hur länge som helst och det får han gärna göra – för det är otroligt intressant. När han väl slutade prata började festen, där var en himla massa intressanta personer där som inte brukar vara på festerna som vi är på. Historiker, experter på krig och en massa annat.

Men så dök då den där skäggige mannen upp, som man så väl känner igen. Johan Falk. Eller Jakob Eklund, numera jultomten. Det syntes verkligen att de här är två män som både respekterar och gillar varandra, för det var ett kärt återseende. Å nog har vi hört det ryktas om fler Falk-filmer, får väl se om skägget måste rakas av då. Det återstår att se.

Summa summarum: Är ni intresserade av svensk historia så MÅSTE ni läsa böckerna. Annars är det en himla bra present till någon som är det. Å läser ni böckerna får ni också veta varför Anders håller i en rädisa…


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Matsedel v 25 – midsommar!

Matsedel v 25 – midsommar!

Midsommar står för dörren!

När man börjar sin viktresa i januari har man ofta ett mål till midsommar. Har ni nått det? Det där målet har en tendens att sättas lite högt och de flesta når inte hela vägen fram. Men istället för att tänka att ni misslyckats, se istället hur långt ni kommit. Det är lixom roligare att vara glad 🙂

Resten kan ni ta efter midsommar, för ni ger väl inte upp? Gläds åt era framgångar, det kanske var svårare än ni tänkt er och gått långsammare än planerat – men det är helt ok! Se hur långt ni kommit, fira er midsommar och kör upp på banan igen på måndag. Man får göra så 🙂

När det gäller midsommar så har vi för en gångs skull en plan. Vi ska fira en traditionsenlig midsommar i Dalarna med knätofsar, midsommarstång och fest hos Kalle Moreus. Vi har ingen tradition runt högtider, så detta är verkligen ingen vana. Men det ska bli himla kul!

Kanske gör vi en räktårta eller sillsmörgåstårta, den är nämligen lätta att göra och funkar bra när man lagar mat i små utrymmen. Vi har flera recept för just husbil, husvagn, båt och andra små kök – ni hittar dem HÄR.

De flesta av er ska såklart fira en traditionell midsommar, här finns det lite idéer på vad man kan ställa på midsommarbordet.

Här är veckans matsedel:

(Siffrorna är för Viktväktare)

Måndag: Pasta med broccolisås (5 P/port, plus pasta)

Tisdag: Citronpasta med räkor (4 P/port, plus pasta) 

Onsdag: Gratinerad kassler (4 P/port, plus potatis)

Torsdag: Wraps med kycklingröra (0 P för röran)

Fredag: Räktårta (89 P för hela)

Lördag: Grillat med mangosalsa (0 P för salsan)

Söndag: Grillade Tofuburgare (fr 2 P per burgare)

Midsommarbonus: Saftig zucchinikaka (20 P för hela kakan)

Vad det gäller meny den här veckan, så rekommenderar jag kycklingröran, mangosalsan och tofuburgaren lite extra. Röran är galet god på bröd eller i wraps. Mangosalsan kan jag äta direkt ur bunken, så god är den. Och tofuburgaren kan vara den saftigaste burgare jag ätit!

Sen måste ni testa zucchinikakan också. Tycker ni om morotskaka, så är detta något för er. Såååå god!

Jag gissar att några av er kanske redan har semester eller börjar den om någon vecka. Vi har några veckor kvar, sen checkar Martin ut för semester – jag checkar lixom aldrig ut på samma sätt. Vi är redan ute på sommarens långresa, just nu är vi alltså i Orsa, sen åker vi direkt till Kalmar för årets första sommarteater. Sen blir det mest Skåne, Halland och Dalsland – lite beroende å väder och vind. Mer än så vet vi inte och har heller ingen aning om hur länge vi blir borta, vi har inte ens ett datum när vi måste vara hemma… En rätt skön känsla 🙂

Ha en toppenvecka, oavsett om ni jobbar eller har semester. Ta hand om er så mycket ni kan och ha en fin midsommar hur ni än väljer att fira (eller inte fira) den.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Så himla mysigt i Västanfors

Så himla mysigt i Västanfors

Efter vår lilla träff över nationaldagen i Västerås, började vår resa norrut. Vi har en vecka på oss att ta oss de dryga 30 milen till Orsa, så vi tänkte ta det i mindre etapper. Första stoppet blev bara knappt en timma bort.

Vi hamnade i Fagersta och det lilla samhället Västanfors. Här skulle vi stå i den lilla gästhamnen i två dagar och jobba.

När vi kom dit sken solen, sen blev det sådär… Men vi lyckades iaf både att ta fina bilder till reportage och göra en film. Den kommer på youtube så fort vi hinner. Dessutom kunde vi sitta ute och fika när våra vänner och deras tre pälsbollar kom på besök. Me like 🙂

Hamnen har plats för 11 husbilar, vi var som mest fem stycken under tiden vi var där. Man står innanför låsta grindar och man måste ringa till hamnvärden innan man blir insläppt. När man fått sin plats får man en kod som man hämtar ut en nyckelbricka för att komma in på toaletten och ut genom grinden.

Området är så otroligt mysigt med en liten brygga, små skulpturer, fyndiga små ordspråk och fina omgivningar. Bara knappt en kilometer bort finns matbutiker åt ena hållet och en vacker hembygdsgård åt de andra – dit hann vi tyvärr inte. När vi skulle kolla in Kronprinsessan Viktorias sluss och hembygdsgården började det regna. Jaja, vi kommer tillbaka – för här är det sååå mysigt!

Två nätter blev det och massor av jobb fick vi gjort. Ibland är man lixom extra nöjd med allt 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Jobbet ska göras

Jobbet ska göras

Nu har vi varit ute i drygt två veckor. Det är inte särskilt länge för att vara oss, iaf inte på sommaren. Vi har en vardag i bilen, för vi jobbar ju faktiskt. De flesta som rullar runt i husbil har semester, men det har ju inte vi. Det jobbas på precis om om vi vore hemma.

Som jag berättat tidigare har vi lite olika arbetsrytm. Martin jobbar sina 8 timmar, börjar gärna vid 6 för att kunna sluta tidigt. Jag är lite långsammare och jobbar som bäst efter lunch. Det krockar lite ibland, när han är färdig och vill hitta på nåt och jag precis kommit igång med mitt. Men det brukar lösa sej rätt bra.

Vi ligger alltid efter med något. Martin med filmer, jag med texter. När det är fint väder sitter jag gärna ute och recensionsläser, det betyder att jag måste skriva så mycket jag bara kan när det är sämre väder. Så den här veckan har jag faktiskt kommit ikapp lite. Det har både regnat och haglat och jag har knackat texter för glatta livet. Men ändå hunnit läsa två böcker.

Häromdagen skickade vi ytterligare två texter till vår redaktör och kunde sedan skicka faktura på hela vårens jobb. Så himla skönt och blir ett bra tillskott i kassan. Visst skulle vi kunna skicka faktura efter varje inlämning, men det känns inte nödvändigt. Roligare med lite mer pengar två gånger om året.

Jag gillar att jobba i husbilen. Numera har vi ju en ”2:a”, där jag kan välja om jag vill sitta i sängen, soffan eller fåtöljen. Eller ute. Vi har ju faktiskt världens största vardagsrum där utanför dörren. Jag sitter/ligger ofta i min soffa ute och skriver med datorn på magen, i knät eller på bordet. Det kanske inte är så ergonomiskt, men va f-n.

Det är ju bla därför jag tränar, även i husbilen. Men det är knepigt när vädret sviker. Då går det helt enkelt inte, eftersom jag inte får plats att träna inne i husbilen utan måste göra det utanför.

Vi är ganska otraditionella vad gäller övriga sysslor i husbilen. Martin lagar i stort sett all mat och gör allt som har med husbilen att göra, inklusive köra den. Han jobbar ju mer kontorstid än vad jag gör och har mindre tid än vad jag har. Jag städar och försöker att hålla så rent det går, tvättar och har koll på vår planering. Det är även jag som tar alla kontakter och har koll på våra uppdrag. OCH skickar kokböcker. Vi har fortfarande några få kvar, som skickas längs vägen.

Jag gillar att jobba från husbilen, det finns inte så mycket som stör. Jag hinner mer på kortare tid, än jag gör hemma i huset. Vi kan sitta tillsammans och få saker gjorda. Som nyligen när vi ändrade header på Du i Fokus och satt med AI en hel kväll. Jag tycker att vi fick till en ganska bra bild. Den visar rätt tydligt att vår målgrupp är 50+. Kolla gärna in sidan och säg vad ni tycker 🙂

Senaste dagarnas regn fick mej att komma ikapp rätt bra. Så nu har jag texter för ett par veckor färdiga och här på bloggen har jag också nästan kommit ikapp. Jag skriver iaf inlägg om veckan jag är i nu. Haha, det var ett tag sedan. När uppdaterade jag varje dag lixom? Men det har jag gjort nu och dagboken är ikapp. För det är det bloggen är, min dagbok.

Så nu har vi lite tid igen och det är dax att börja planera nästa kokbok och börja skriva på föredraget vi ska hålla på Husbilsmässan i höst. Saker som tar lite tid och de måste bli bra. Inget som får stressas fram, då blir det inte bra. Så vi funderar tillsammans och lägger en bit i taget.

Ja, vårt liv är lite annorlunda. Just nu är vi alltså ute på en fyra månader lång resa med husbilen. En del skulle inte kunna tänka sej att leva som vi gör, andra ser det som en dröm. Och vi lever faktiskt vårt drömliv, nästan… så fort vi sålt huset och bor helt i husbilen – då lever vi vårt drömliv. Det är några detaljer kvar, men sen smäller det!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Nationaldag i Västerås

Nationaldag i Västerås

Efter några dagars hattande, skulle vi äntligen stå still några dagar på samma plats igen. Nu var det dax för nationaldagsfirande med en massa husbilskompisar 🙂

Vi försöker flytta på oss när Martin har lunch, det går ju när det är nära. Den här gången hade vi kanske en halvtimma att köra mellan Eskilstuna och Västerås Gästhamn. Vi installerade oss, åt lunch och sen fortsatte Martin att jobba. Efter en kort tur till affären för lite matinköp, satte vi oss ute och väntade in de andra.

Carina och Peter träffade vi redan dagen innan på Tumbo, de var på plats i Västerås lite före oss. Självklart skulle Helene och Krister ( Aka Berggrens_Bilbo) också komma dit, samt Mia och Johnny (Hjulkul med Mia och Johnny). Å på fredagen kom även min bokkompis Maria, hennes Pasi och hunden Moxie. Sen kom även Mia och Peter och två pälsbollar till. Så vi blev ett litet gäng.

Jag hade alltså TRE hundar att mysa med i flera dagar, mest blev det dock med Moxie. Hon är en ung och vacker rottweiler. Så fin och så glad. Hon tror att hon är en liten knähund, så jag måste sitta ner när vi hälsar annars slår hon omkull mej. När hon lugnat sej lite kan jag sitta med henne hur länge som helst och bara mysa. Ni skulle se hennes ögon. Hon är ljuvlig!

Det blev en himla massa god mat och härliga samtal under helgen. Nationaldagens början var solig och fin. Vi tog en liten promenad och hann äta lunch ute, innan det började regna. Så himla tråkigt. Även lördagen regnade bort, då var det bara vi och Berggrens kvar – så vi parkerade inne hos oss och tittade på film. Sen blev det självklart fint på söndagen när vi skulle åka vidare.

Det blev några roliga dagar, men man blir ju lite trött i skallen när man är många som umgås. På söndagen sa vi nye nye till Västerås. Det var dax att påbörja resan mot Orsa där vi ska fira midsommar.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Jobbdag på Tumbo och ny bil

Jobbdag på Tumbo och ny bil

Skyfall väntade, så vi sökte upp en plats som vi visste var ok när det kommer stora mängder regn. Det fick bli ett dygn på Tumbos Ställplats i Eskilstuna. Där började vi även vår första koll på nästa husbil 😛

Vi kom fram till Tumbo strax innan lunch, ställde oss på plats och stoppade i sladden. Regnet hängde i luften och sånt känns direkt i min kropp, så medan Martin satt och jobbade under eftermiddagen, tog jag en tupplur. När jag vaknade visade det sej att ett par kompisar parkerat på samma ställe.

När Martin slutat jobba gick vi upp till butiken för att titta lite på bilarna, filma och köpa en grej som vi behövde. Nu har vi haft Ralle i drygt ett år och han ska inte bytas ut än, men ska vi bo heltid i bilen så behöver vi mer i lastvikt. Ralle funkar att vara ute i flera månader med, det är inga problem alls – men för att bo permanent behöver vi kunna fylla mer vatten och ha lite andra grejer med oss.

Även om det är ett tag dit, har vi alltså påbörjat vårt sökande efter en ny bil. Jag gillar det inte. Jag tycker inte om att titta på bilar eller andra stora och dyra grejer. Vi vet ganska väl vad vi vill ha och vad vi inte vill ha och vi blev faktiskt positivt överraskade.

Vi trivs ju väldigt bra med den vi har och den finns faktiskt i ungefär samma utförande, men med mer lastvikt och lite andra funktioner. Sånt vi har nu och vill ha kvar och sånt vi önskar i nästa bil. Så det kanske blir enklare än jag tror att hitta nästa bil. Och som sagt, det är ju ett tag dit. Det kommer en film på Youtube inom kort från vårt besök där.

Efter vår shoppingtur, som enbart resulterade i en spruta för att fördela rengöringsmedel för att tvätta bilen, knackade vi på hos kompisarna. Och där satt vi i flera timmar, tiden gick otroligt fort. Så det blev i senaste laget för stackars Martin som skulle upp tidigt och jobba dagen efter. Men det var sista dagen innan en längre ledighet, så det var ok.

Vid lunch dagen därpå åkte både kompisarna och vi mot Västerås. Där skulle vi fira Nationaldagen med ett gäng andra husbilskompisar 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En natt på Magdakullan

En natt på Magdakullan

Vi är ju ute för att hitta ställen att skriva om. Det innebär att vi åker runt och testar olika ställen och ibland håller de inte måttet för att hamna i tidningen. Så blev det med Magdakullens Ställplats.

Vi behövde bara hitta en helt tyst och lugn plats en natt, innan vi skulle träffa och umgås med folk igen. Ibland behöver vi bara komma ifrån allt ljud och alla intryck. Så vi hittade en liten ställplats med bara 6 platser, ute i skogen typ. Två kilometer på en grusväg rätt ut i spenaten.

Första problemet var att skyltningen var totalt förvirrande. Pilarna pekade åt vänster, men ställplatsen låg till höger. Sånt irriterar mej rejält och ger minuspoäng direkt. Vi åkte fel och fick vända på en väldigt smal grusväg, innan vi hittade rätt. På en ojämn grusplan, men med fantastisk utsikt och kossor som grannar.

Väl på plats fanns absolut ingenting. Gårdsbutiken och restaurangen hade bara öppet fre-sön, detta var en onsdag. Å med detta stängt fanns där ingenting. Det blir lixom inget bra att skriva om. Inte ens att göra en film om. Platsen är jättefin, men inte mer än så. 250 spänn är för mycket för en sån ställplats, men men… vi hade ingen lust att åka vidare och den låg ju ändå fint.

Så vi sov bara där och drog iväg redan på förmiddagen, då det väntades skyfall och vi hade ingen lust att köra på grusvägar i oväder. Så fort Martin kunde ta en lite extra lång paus, åkte vi den korta vägen till Ekilstuna och Tumbo där vi drog åt handbromsen och pustade ut. Nu kunde regnet komma. Och det gjorde det!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Soliga dagar i Blankaholm

Soliga dagar i Blankaholm

Sista stoppet på roadtrippen med kompisarna var i Blankaholm, en plats vi alla gillar och gärna återkommer till. Här stannade vi några dagar, för att pusta ut och jobba ikapp lite.

På lördagen körde vi den korta biten mellan Oskarshamn och Blankaholm. Så skönt att parkera tidigt och kunna utnyttja dagen lite mer. Solen sken och vi kollapsade i varsin stol och bara njöt.

Vi hjälptes åt att filma ett par korta grejer, när vi packade upp några nya saker som vi köpt. Martin tog lite nya bilder och vi påbörjade texten vi ska skriva om ställplatsen. Så praktiskt att skriva om platsen man är på, särskilt om det dyker upp frågor som man vill ha ett snabbt svar på och ägarna finns i närheten.

Vi grillade och hade en mysig kväll och på söndagen vinkade vi bye bye till våra kompisar. De åkte hem för att jobba och vi ställde om för att jobba här på ställplatsen några dagar. Tanken var först att bara stanna två nätter, men det blev tre. Vädret var fint och vi trivs här – så varför inte.

Martin jobbade som vanligt och jag lyckades jobba ikapp en del. Rutinerna i bilen sitter i ryggen numera. Martin går upp och jobbar vid 6, jag vaknar vid 7.30. Då äter vi frukost tillsammans och när han återgår till jobbet, kryper jag tillbaka upp i sängen för att läsa lite eller pyssla med sociala medier. Nånstans vi 9-10 börjar min arbetsdag, jag sitter inne eller ute – lite beroende på vädret. Är det soligt sitter jag gärna ute och läser.

Efter en gemensam lunch vid 11.30, jobbar Martin till 15-16, då brukar jag vara som mest effektiv. Vi är rätt osynkade när det gäller jobbenergin. Min är högst på kvällen, då vill Martin helst kolla på tv. Vi brukar ändå lyckas få saker och ting gjorda på nåt mysko sätt 😛

Det blev alltså tre dagar i Blankaholm, så skönt att stanna på en och samma plats några dagar. Nu skulle det bli lite hattande igen.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Matsedel v 24

Matsedel v 24

Midsommar och semester närmar sej. För många är både midsommar, semester och ledighet synonymt med mat och dryck. Varför är det så?

Många säger ”på semestern måste man ”unna” sej”. Jag fattar inte riktigt det. Varför ska man ”unna” sej just på semestern? Jag använder iofs aldrig ordet ”unna”, men tänker att man ska väl alltid unna sej, eller ge sej själv ett bra liv… varför måste de där ”unnandet” handla om mat?

Jag kallar det att välja. Ordet ”unna” blir lixom en ursäkt att göra något man inte borde. Jag väljer att äta något jag kanske inte borde äta, lite då och då året om, oavsett om det är semester eller ej. Jag har inte semestern som en anledning att äta sämre eller göra dåliga val. Tvärtom får jag mer ledig tid på semestern och kan utnyttja den till att göra bättre val. Men det är jag det, och tack o lov, tycker min käre man som jag 🙂

Men än är både midsommar och semestern någon vecka bort.

Här är veckan matsedel:

Måndag: Grillat med auberginegratäng  (4 P för hela gratängen)

Tisdag: Pasta med räkor- och romsås (0 P för all sås, plus pasta)

Onsdag: Parmesangratinerad kyckling (3 P/port, plus ris)

Torsdag: Pasta med krämig skinksås (32 P för hela grytan, plus pasta)

Fredag: Quesadillas med rostbiff (14 P)

Lördag: Grillat och Falsk potatissallad (5 P för hela satsen)

Söndag: Grillat och fyllda champinjoner 5 P för alla champinjoner

Ser ni att maten blir lite mer somrig nu? Snabbt- och lättlagat och gärna kall mat passar bra på sommaren tycker jag. När temperaturen stiger till 20-25 grader är man knappast sugen på en mustig köttgryta, inte jag iaf…

Jag vet att jag tjatat om den falska potatissalladen förut, men jag älskar den! Och många läsare som testat den, har sagt detsamma. Många har bytt ut den vanliga potatissalladen mot vår variant. Det är väl ett bra betyg? Och de där champinjonerna…. skulle kunna leva på dem!

Här finns tips på mat på picknicken och här finns för varma dagar resp stranddagar.

Ha en fin vecka – vi är ute med husbilen igen så vi har det jättebra. Var vi är kan ni se på instagram 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Feelgood och feelbad och en husbil som går upp i rök!

Feelgood och feelbad och en husbil som går upp i rök!

Feelgood är en bokkategori som växt snabbt. Härliga böcker med en historia som man vet slutar väl. Jag älskar det! Men så har det även kommit feelbad, böcker med mindre mysiga inslag, kanske man kan säga…

Första gången jag kom i kontakt med feelbad var när Jenny Jacobsson satte sin bok ”Allt slutar hos mig” i handen på mej. En mörk historia med överraskande inslag. Den där mysiga känslan som infinner sej när man just avslutat en feelgood, fanns inte alls när jag läst den klart. Tvärtom. Ändå fastnade jag. I feelbad finns något som skaver och man bara måste läsa mer.

Återigen har Jenny satt en bok i min hand, här blandades verkligen både feelgood och feelbad i en och samma bok. Vi börjar bokhögen uppifrån som vanligt:

Närmare än du tror – Jenny Jacobsson

Jenny Jacobsson, författaren som numera är en god vän. Hon åker husbil precis som jag och vi träffades IRL på en husbilsträff för några år sedan, men lärde känna varandra på instagram långt för det. Ett blont yrväder som alltid skrattar.

”Närmare än du tror” är hennes sjätte bok, eller nåt sånt… svårt att hålla räkningen, för hon pruttar ur sej böcker i snabb takt. Svårt är det också att recensera böcker skrivna av en vän, men eftersom jag bara tipsar om böcker här, inte recenserar – det gör jag på duifokus.se, så kan jag höja henne till skyarna hur mycket jag vill 🙂

I den här boken får vi träffa Isa som är 35 år och nyligen blivit dumpad. Hennes ex ville inte ha barn, därför har hon skjutit den tanken åt sidan i alla år, men nu finns tankar på en egen liten guldklimp. Alltså börjar jakten på den perfekta pappan, eller spermadonatorn kanske är mer korrekt. En dag hittar hon en post-it lapp under vindrutetorkaren på bilen. Hon blir både smickrad och nyfiken, men när lapparna blir mer hotfulla växer paniken.

När hon träffar Zack tror hon att hon hittat pappan till sitt framtida barn. Men hon vet ju ingenting om honom, samtidigt börjar hennes stalker att komma alldeles för nära. Det blir en omtumlande tid innan stalkern hittas, under tiden får hon stöd av Zack. Men vem är han egentligen?

Det börjar som en helt vanlig feelgood, men sen blir det lixom feelbad vartefter man läser. Det är spännande och riktigt läskigt stundtals, men här finns även fin vänskap och kärlek. Jenny har ett väldigt speciellt sätt att skriva och jag gillar det!

En tid för oss – Susanne Fellbrink

Andra boken om Solglittragården, jag fullständigt älskade den första delen. Den förra boken slutade med att man byggt upp gården efter en brand och Nora tagit över ruljangsen. Nu ses vännerna igen, för att tillsammans jobba på gården under sommaren. Men nya utmaningar dyker såklart upp…

En excentrisk yogaledare tar plats på träningsveckan, ett minst sagt annorlunda sällskap firar bröllop på alla tänkbara sätt, och det kan hända att Nora får känslor som hon har svårt att tillåta sej att känna. Samtidigt beter sej Ella underligt och reser oförklarligt bort med jämna mellanrum, Solbritt vill plötsligt lämna sin Torsten för att bli aupair i Frankrike och högpresterande Tanja är på väg rakt in i väggen utan att själv förstå det.

Böckerna om Solglittragården är som en lång varm omfamning. Här bjuds på vänskap, kärlek, svåra tankar, svek och hopp. Allt på en gång, nedtecknat av Susanne Fellbrinks känsliga penna. Jag hoppas på många fler delar!

Lösa skott – Frida Gråsjö

Feelgood + mordhistoria = cosycrime, eller cozycrime som jag kallar det – en genre jag verkligen gillar. Kan mord vara mysiga? Jajamensan! Och Frida Gråsjö är en av mästarna på att skriva om just detta. Det här är tredje delen av Morden vid 17:e slussen. Där får vi följa den fd advokaten Hanna som bor tillfälligt med sin morfar vid en av slussarna längs Göta Kanal.

Hembygdsföreningen sätter upp en pjäs och Hanna är med i en av rollerna. Mitt under föreställningen skjuts hennes närmaste skådespelarkollega till döds med ett manipulerat vapen. Återigen börjar Hanna och morfar Oscar att nysta i mordet, den här gången med polisen Henriks godkännande. Det blir en rafflande historia där Hanna sätter sitt eget liv på spel och hemligheter kommer upp till ytan.

Frida Gråsjö´s böcker om Hanna och Oscar rymmer nog allt man kan önska, de är lite åt Morden i Midumer-hållet med både kärlek, vänskap, goda och onda grannar och en hel del humor. För min del får hon gärna skriva många fler delar. Jag har för mej att hon sagt att det kommer att bli minst två delar till. me like!

Anki åker till Skummeslöv – Anna-Lena Brundin och Jan Sigurd

Här gäller det att hänga med, tempot är högt och det händer massor med grejer trots att boken inte är jättetjock. Precis som i den föregående böcker om Anki har hon även här en förmåga att sätta sej i minst sagt knepiga situationer.

När hon äntligen tar körkort, efter femtioelva körlektioner, köper hon en husbil och frågar väninnan Rose-Marie om hon vill hänga med på husbilsemester. Så mycket semester kanske det inte blir, däremot ett äventyr av sällan skådat slag. En skräckhistoria i mina ögon, husbilen exploderar nämligen!!! Hur kan man skriva något så läskigt och upprörande!!!

Iallafall… de åker iväg. Målet är dock lite svävande till en början, men de bestämmer sej för att åka ner på kontinenten och överraska Günther, Rose-Maries flirt från semestern på Las Palmas. Han har dock ingen aning om att de är på väg och när de väl dyker upp blir situationen lite ansträngd kan man väl säga. Vägen genom Tyskland visar sig väl strapatsrik och snart har de mer bekymmer än de klarar av. Intet ont anande dras de in i både terroristsammansvärjningar och lidelsefulla swingerssällskap.

Det är roligt och alldeles underbara och osannolika händelser. En historia om att våga och att bryta sej loss från gamla mönster. Här finns också vänskap, kärlek och en stor portion äventyr. Men jag gillar inte att man sätter en dynamitgubbe i rumpan på en husbil, där går gränsen 😛

Tre feelgood och en feelbad, eller kanske tvärtom – en feelbad och tre feelgood om man tänker på ordningen som jag skrivit om dem. Dessa går inte att rangordna då de är totalt olika varandra, men det går inte att bortse från Solglittragården – den serien har lixom allt. Och man måste läsa första delen först, så man får koll på alla karaktärer. En väldigt, väldigt fin bokserie.

Nu ska jag sätta näsan i lite spänning, det är dax för mord!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Det bidde inget Öland

Det bidde inget Öland

Efter besöket på Bilkyrkogården i Ryd körde vi vidare mot Östkusten. Vi hade en liten tanke om att dra över till Öland för att äta kroppkakor, men fick tänka om när det var fullt på ställplatsen där. Vad skulle vi göra nu…?

Det känns alltid lika konstigt att åka förbi avfarten till Öland, men men… jag börjar vänja mej. Nu skulle vi alltså tänka om och bestämde oss för att dra till Oskarshamn. Där sken nämligen solen och har man husbil kan man ju åka dit näsan pekar och solen skiner. Så så fick det bli!

På vägen passade vi på att göra ett kort stopp i lilla Påskallavik för att visa våra kompisar en av Sveriges mysigaste ställplatser och ta lite bilder. Inom en snar framtid ska vi skriva en artikel om platsen och behövde lite fräscha bilder. Nu har vi allt material vi behöver, så himla bra.

Sen körde vi vidare de sista milen till First Camp Gunnarsö i Oskarshamn. Det är en stor camping, väldigt mycket natur och vatten. Här finns en ställplats utanför själva campingen, där vi bokat plats. Nu hade jag för första gången kunnat utnyttja min 55+ rabatt, men det glömde jag. Så himla dumt. Nästa gång måste jag komma ihåg det, nåt bra ska man ju ha av att bli äldre 😛

Campingen är fin, ställplatsen är däremot kanske inte är så mysig. Men vi stod bra, kunde ta en fin promenad, duscha och bara ta det lugnt. Det hade ju varit en del körande och vi började bli lite trötta, men så roligt vi haft. Så det blev några timmar här med vila, även om vi faktiskt gjorde en film också. Den är dock inte färdigredigerad, utan kommer inom kort.

Kompisarna tog ut sina möbler och satt i solen när de åt middag. Vi orkade inte ens det. Snaaart skulle vi få packa upp lite mer, för snart var det dax att dra åt handbromsen för flera dagar. Mer om det i nästa inlägg.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Kattugglan i Ljungby och skrotbilar i Ryd

Kattugglan i Ljungby och skrotbilar i Ryd

Efter vår shoppingtur i Ullared påbörjades resan tillbaka österut. Det fick bli en natt på Kattugglans ställplats i Ljungby som är en av våra favoriter. Här blev det som vanligt en massa snack och en sen kväll i goda vänners sällskap.

Vi var uppe väldigt tidigt, shoppade en massa timmar och ville ha en bekväm övernattning på lagomt avstånd. Alltså valde vi Kattugglans ställplats i Ljungby som driva av våra numera goda vänner Ica och Fredrik. Våra husbilskompisar hade inte varit här förut, så det var kul att få visa dem en av våra favoritplatser i Småland.

Som det numera brukar bli kom Ica och Fredrik in till oss när de jobbat klart. Det blev återigen en rolig kväll med en massa snack och gott i glasen till sena timmen. Men några timmars sömn blev det och när vi vaknade sken solen och det var varmt och skönt. Kattugglan är verkligen ett fint ställe att stanna på om man vill ha lugn och ro, härliga promenadstråk och en massa mys. Dessutom är det billigt och ägarna är så otroligt härliga. Vi stannar här flera gånger om året.

Klicka HÄR för att se vår film från ställplatsen.

Efter frukost var det dax att åka vidare. Återigen drog vi iväg med våra kompisar till för dem nya saker, för oss gamla favoriter. Nu skulle vi visa dem Bilkyrkogården i Ryd!

Gillar man fotografering finns det några platser som är ett måste, bla gamla bilkyrkogårdar. Den i Ryd är en övergiven bilskrot där tiden stått still sedan 90-talet, men vissa bilar är från 30-talet. Här har naturen tagit över och bilarna är numera en del av naturen, med växter som slingrar sej runt och i bilarna.

Det är andra gången vi är här, den här gången var vädret bättre. Nu kunde vi alltså gå här lite längre och ta bättre bilder, fick en artikelidé när jag gick runt som jag ska spinna vidare på. Det är så spännande att gå runt bland bilarna, man hittar nya detaljer hela tiden.

Här är filmen vi gjorde när vi var här senast:

Problemet vid Bilkyrkogården i Ryd är att det är svårt att parkera, särskilt om man har en större bil. Parkeringen som finns är liten och alltid full. Men det är värt krånglet, för det är en häftig plats!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube