Ett dygn på Böda Sand (aka Böda camping)

Ett dygn på Böda Sand (aka Böda camping)

Jag är uppväxt på Ölands västra sida och har varit väldigt lite på den östra. Böda var en plats som turisterna åkte till och dit det alltid var bilkö. Vi höll till på vår strand, det var lixom lugnast så.

När man blir med husbil kommer Böda i ett helt annat ljus. Man blir lixom nyfiken. Vad är det som lockar med Böda och särskilt Böda Sand? Vad är grejen? Det var vi ju tvungna att ta reda på och ville skriva om, så det blev till att checka in på Böda Sand (Böda Camping) ett dygn under värsta högsäsongen. Otroligt fascinerande 🙂

Jag har varit på campingen kanske två gånger under hela mitt 51-åriga liv. Senast jag var där var iofs området stort, men där fanns egentligen bara en lite halvdassig pool och en kiosk. Som jag kommer ihåg det alltså, det måste varit när barnen var väldigt små – alltså runt 25 år sedan.

Jag har ju sett lite på tv, hur området byggts ut och det nästan blivit som en stad i staden. Lite som Vatikanen i Rom. En egen stat lixom. Staten Böda på Öland, bara flaggan saknas. Jag skojar såklart, men när man redan vid incheckningen får en hel tidning som bara handlar om regler och bra saker att veta när man checkar in, bor där och checkar ut – jag då fattar man att det är stort.

Vi lyckades iaf checka in utan problem och få vårt kuvert med all information. Vi skulle bo på Tullamore Street, femte kvarteret. Tur vi fick en karta att köra efter, området är inte bara stort nu – utan JÄTTESTORT! Vi hittade vår plats och installerade oss. Sen började upptäcktsfärden, vi hade exakt 22 timmar på oss att se ALLT! Det räcker för att se hela området, men absolut inte för att UPPLEVA området. Det behöver man nog flera dagar till.

Men vi hade bara en dag och började med stranden. Den är fin. Det är såklart den folk kommer för, den är ljuvlig. Lång med finaste sanden och långgrunt när man ska bada. Vi kom ner till stranden vid 15-tiden, la oss och somnade direkt. Hoppsan. Lite trötta kanske efter en hektiskt vecka. Jaja, 45 minuter senare var vi på benen igen, gick upp från stranden och in till det som kallas centrum. Där finns allt. Ica, frisör, skönhetssalong, Spa, flera restauranger och en massa annat. Är man på Böda så behöver man faktiskt inte åka därifrån under hela sin vistelse, allt finns där. Bara att sparka av sej skorna och bara vara.

På Bödasidan har man ingen solnedgång, men vi tog oss ner till stranden ändå efter middagen. Sen gick vi runt HELA området. Jag tror det blev 15000 steg innan vi tagit oss runt allt och vi lyckades faktiskt träffa en bekant också. Henne familj är där två veckor varje år och står på samma plats. Hon hänger på låset när NÄSTA års platser släpps 1 juli. Men så är de sisådär 5-6 familjer som ska få plats och vill bo tillsammans. Å så har de gjort en massa år nu och gänget blir bara större och större.

Klar jag hade fördomar! Jag var tvärsäker på att vi inte skulle få någon sömn alls. Det lät överallt, ungar stojade runt, hundar skällde och det var lördagkväll… men vid midnatt var det tyst, otroligt nog. Vi sov jättegott, men man undrar ju varför vissa måste kasta glas 23.15 samt 7.15 – kan man inte göra sånt under dagtid när folk ändå låter? Vi vaknade alltså av krosset när man kastar glas i en container, men det var dax att vakna ändå. Vi skulle ju se det vi missat dagen innan.

Området som alltid visas på tv är paradgatan eller Fifth Avenue som den också kallas. Det var vi ju såklart tvungna att kolla in. Vi hade gått där kvällen innan, när hela gatan var upplyst med små lyktor och jättemysig. Vi upptäckte ganska direkt att Böda är indelat i områden, lite beroende på vilka som bor där. På Fifth Avenue är det prydligt och fint. Här bor långliggarna som har altaner, blommor och flaggstänger. Vi hörde något om att det finns en kölista för just den gatan och att väntetiden är upp till 20 år. Övriga områden har inte alls lika lång kötid. Man kanske helt enkelt får ta det som finns och jobba sej uppåt?

När vi var där var området helt fullt, så när som på ett fåtal platser. Visst var det mycket folk, men ändå hanterbart. Stranden är stor, där får alla plats. Går man bara lite åt sidorna finns gott om plats. Här finns även träningsmöjligheter och där var det inte alls särskilt mycket folk även om det alltid var någon som tränade. Numera finns även fyra padelbanor, där och på tennisbanorna var det alltid mycket folk – men i de två utegymmen fanns gott om utrymme. Det finns även ett gäng motionsslingor och naturstigar, OCH en 9-håls golfbana! Ni fattar va? Här finns allt!

Skulle jag kunna bo här någon längre tid?

Jo, men det skulle jag nog kunna – iaf några dagar. Det är rätt härligt att ha stranden och allt annat nära. Nu är det ju lite knepigt för att det är Öland och jag känner till det på mitt sätt. Men låt säga att Böda varit på Gotland, då hade jag nog kunnat bo där ett tag och haft det som utgångsläge. Jag är ju en sån som vill se mer, men bo bekvämt. Då är ett sånt här ställe perfekt och särskilt om man är en familj. Barn i alla åldrar har hur mycket som helst att göra och kan träffa hur många nya kompisar som helst. Jag förstår folk som väljer den här typen av boende, absolut – även om det varit helt främmande för mej hittills.

Det finns bara ett fel. Å det är det där med solnedgången. Jag måste ha en solnedgång när jag är på Öland. Det finns tre lösningar, att cykla iväg och se solen går ner i kalmarsund, att flytta hela Böda Sand eller helt enkelt snurra på ön så att Bödasidan kommer västerut 🙂

Jag är iaf glad att fått se Böda Sand från insidan och vi kommer med all säkerhet tillbaka, men kanske en lugnare period och fler dagar – så vi slipper stressa runt och kan uppleva campingen lite mer rättvist. Det var lite stressigt att se allt på 22 timmar och dessutom en helg, mitt i sommaren när det är helt full. Men nu vet vi hur det är då!

Har du varit på Böda Sand? Berätta gärna om din upplevelse.

Det kommer även en film på youtube inom kort, så kan ni se hur allt ser ut 🙂

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Byxelkrok och bröllopsdag

Byxelkrok och bröllopsdag

Att vi skulle till Byxelkrok var planerat, men inte var vi skulle bo. Det fanns ett par olika alternativ, bitarna föll ganska snart på plats.

Vi kom till ”Kroken” vid 10.30 på torsdagen. Lagom tidigt för att kolla in våra alternativ och fundera. Skulle vi stå i hamnen, mitt i smeten med el och faciliteter för 210 kr eller skulle vi bo lite mer avskilt utan någonting alls för 100 kr? Myller eller lugn.

Vi började i hamnen och tänkte att vi kunde flytta dagen efter så fick vi båda delarna. Så blev det inte. Det var så smidigt att stå i hamnen att vi stannade där i två nätter. Där fanns allt vi behövde i närheten och lite bekväm är man ju…

Första dagen tog vi det ganska lugnt, handlade lite och jobbade lite. Vi hade en plats närmast vägen och det märktes. Det var lite party bakom bilen på natten, så när ett ekipage framför oss lämnade på morgonen snodde vi snabbt deras plats. Även om det bara rörde sej om några meter, var det faktiskt betydligt lugnare. Dessutom fick vi sjötomt då, typ 🙂

Dag två, fredagen, var vår bröllopsdag. Den dagen är vi alltid larvigt romantiska hela dagen och det var vi även i år. Efter frukost tog vi ut cyklarna och trampade upp till fyren Långe Erik. En tur på sisådär 2 mil tur och retur. Bra motion och jättemysigt.

Solnedgångarna på Ölands västra sida är magiska, det är en självklarhet att tillbringa kvällen på stranden om man kan. Alltså tog vi med oss glas och bubbel ner på stranden och satt där och myste. Till saken hör att Martin friade till mej på samma strand, men några mil söderut.

Vi blev kvar på stranden rätt länge och strövade sedan runt lite i hamnen. Det är lite som att vara utomlands faktiskt. Mycket folk, alla är glada och avslappnade. På ett ställe satt en kille och spelade gitarr. Så mysigt!

Efter en god natts sömn packade vi ihop oss och lämnade Byxelkrok. Men först tog vi en sväng på årets marknad. Det brukar vara en av årets höjdpunkter, men nu var den så liten. Vi gick igenom på typ en kvart och köpte ingenting. Lite tråkigt, eftersom vi gillar att gå på marknader, men såklart väntat i pandemitider.

Vi hade ett par timmar att slå ihjäl, så vi åkte till Trollskogen. Där finns en slinga som är 4,5 km som är urmysig att gå. Det märktes tydligt att det var länge sedan vi var där, allt hade förändrats – utom själva skogen och slingan sträcka. Här fanns ett nytt naturrum, en jättestor parkering och delar av slingan var uppfräschade så man även kan ta sej fram om man har lite svårt att röra sej.

Efter promenaden fixade vi lunch i bilen och sen drog vi vidare. Vi skulle checka in på Böda sand – allmänt kallad Böda Camping!

Vilket ställe! Det ska jag berätta mer om i nästa inlägg 🙂

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Matsedel v 31 – augusti

Matsedel v 31 – augusti

Redan augusti! Varför går sommaren och min favoritårstid så fort? Tänk om man kunde stoppa tiden när det är som bäst, då hade jag stannat den ungefär nu. Vår dröm om att bo i solen på vintern blir bara starkare och starkare och vi kommer ett steg närmare varje dag 🙂

Vi är mitt i vår semester. Semester och semester, jo en del avkoppling blir det även om vi jobbar ganska mycket också. Hittills har vi utforskat Kalmar och Öland ordentligt och jobbar oss nu runt i Småland. Vi har hittat massor med roliga saker att skriva om och träffat mängder med härliga människor på vägen. Några av er som följer bloggen faktiskt 🙂

Vi experimenterar med husbilsmat och fortsätter på den inslagna vägen med lite ”lättare” mat, lättlagat och sånt som passar matlådan till dagar man inte har lust att laga något. Nu börja vi även fundera på matlådor igen, inför hösten (förmodligen) späckade schema. Efter 18 månader med lugn och ro hemma, ska det bli spännande att se hur hösten utvecklar sej.

Här är veckans matsedel:

(Färger och siffror är för Viktväktare)

Måndag: Lök- och tomatpaj (Grön 37, Blå 27, Lila 27 för hela pajen)

Tisdag: Torsk med äggsås (Grön 4, Blå 3, Lila 3 plus potatis)

Onsdag: Italiensk kasslergratäng (Grön 8, Blå 8, Lila 8 plus ris)

Torsdag: Kyckling med fetaost (Grön 3, Blå 2, Lila 2 plus pasta) 

Fredag: Pasta med räkor och chili (Grön 2, Blå 1, Lila 1 plus pasta)

Lördag: Grillat med vitkålsgratäng (Grön 14, Blå 13, Lila 13 för hela gratängen)

Söndag: Grillad laxsida (Grön 44, Blå 0, Lila 0 för hela laxen)

Just nu testar vi massor med nya recept, håll koll på instagram @marlenerinda och på Du i Fokus – där recepten läggs in så fort vi hinner. Vi försöker ha en blandning av fågel, fisk och mittemellan och så lite sött också – precis som i mina veckomenyer. Säg gärna till om ni vill att vi ska testa något med en särskild råvara, det är bara skoj att hitta på något nytt 🙂

Ha en fin vecka och ta hand om er!

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Börja om eller fortsätta framåt?

Börja om eller fortsätta framåt?

Nu är det många som säger att de behöver och ska starta om sin viktresa. Man säger ofta så när man struntat i allt en tid och behöver ta tag i sej igen. Men handlar det verkligen om att börja om helt och hållet? Det låter ju så tråkigt…

Att börja om betyder att man är tillbaka på ruta ett och ska ta allt från början igen. De flesta som använder begreppet är inte där, några är det – men långt i från alla. För de flesta handlar det om att man har gått upp några kilo under semestern eller pga trassel i livet, men oftast inte allt man tidigare har gått ner. Man är inte återigen på ruta ett och då blir det ju fel att tänka att man ska börja om. Eller hur?

Jag har under alla mina år på Viktväktarna tänkt ”konstatera faktum, lär av det som hänt, gör upp en plan inför nästa snedsteg, stryk ett streck, kör framåt!” Jag har aldrig börjat om, jag har fortsatt framåt. För mej känns det bättre mentalt att tänka så. Jag har ju aldrig slutat, bara trampat lite snett 🙂

Å nu när det är så många som ska köra framåt igen tänkte jag ge mina vassaste tips på hur ni faktiskt ska ta er hela vägen in i mål. Den är gången ska ni ju lyckas, eller hur? Det säger man ju varje gång, men den här gången är det verkligen så.

Mitt hetaste tips är förstås att aldrig trampa snett eller köra av banan… kalla det vad du vill – men det kommer inte att hända. Att köra av banan gör man, det ingår i livet. Däremot behöver man ju inte köra rätt ut i tjottahejti, man kan ju bara köra ner i diket typ. Man kan lixom planera sina dikeskörningar genom att bestämma hur mycket man får släppa taget och under vilken period. Man bestämmer helt enkelt att sköta sej så mycket man kan de dagar som går att sköta sej under tex semestern och sätter sedan stopp för ”förfallet” samma dag som semestern är slut. Det är det absolut enklaste sättet att komma tillbaka och då slipper man att börja om, man slutade ju aldrig helt 🙂

Jag brukar prata om små steg och att man inte måste vara perfekt. Man måste inte göra varenda måltid helt perfekt och man måste inte träna hårt sju dagar i veckan, det räcker med att vara good enough. Jag skulle snarare säga att man SKA INTE vara perfekt, det orkar man inte i längden. Börja med små steg och öka, det är roligare än att gå ut hårt och minska pga tidsbrist, skador mm… tycker iaf jag. Det är lixom roligare att vara stolt och glad.

Det är maten som är viktigast, börja med den. Krångla inte till det. Ta din vanliga mat och gör den lite bättre. Lägg till grönsaker, det är nästan alltid det som brister. Minska portionerna (men ät kompletta måltider), det blir inte godare för att du äter mycket. Glöm inte att dricka ordentligt (vatten helst) och ta inte bort allt fett. Kroppen behöver fett ett par gånger om dagen för att fungera, det och vätska är väldigt viktigt för tarmarnas funktion.

Alltså: Börja med maten, krångla inte till det, ät kompletta måltider, drick ordentligt och glöm inte fettet.

Sen tar vi allt annat som hör hälsan till, för det är det allt handlar om egentligen. Att tänka hälsa och må så bra som möjligt och få en kropp som gör det man ber den om. Då behövs återhämtning, i form av god sömn och vila. Den behöver även fysiskt aktivitet, men inte nödvändigtvis hård träning. Det räcker med en promenad om dagen, gärna minst 30 minuter. Ta två korta om det känns bättre.

Man behöver inte träna för att gå ner i vikt, men om kroppen ska må bra och hålla i längden så behöver den muskler. Så det är inte helt fel att lägga till lite styrketräning regelbundet, men den behöver inte vara stenhård eller långa svettiga pass. Jag tränar hemma, ungefär 15 minuter, tre gånger i veckan och har fått jättefina resultat. Med större muskelmassa ökar dessutom förbränningen och det blir framförallt lättare att hålla den nya vikten.

Alltså: Satsa på sömn och vila. Lägg till promenader och lite styrketräning för att kroppen helt enkelt ska må bättre och göra det du ber den om.

Det är inte så svårt egentligen, bara sunt förnuft. Följ det kostprogram du valt och se det långsiktigt. Minst ett år, helst resten av livet. Gör upp en realistiskt plan, sätt upp delmål och ett rimligt slutmål med härliga belöningar på vägen och ett rejält på slutet. Hitta ditt VARFÖR! Du ska gå ner för DIN skull, ingen annans!

Gläds åt minsta minus, räkna med ett och annat plus men även små platåer på vägen. Ha tålamod helt enkelt!

Alltså:

  • Gör upp en plan
  • Planera delmål med belöningar
  • Sätt ett realistiskt mål
  • Ha tålamod
  • Gläds åt minsta framgång
  • Var beredd på bakslag
  • Börja aldrig om – fortsätt bara framåt

Och det viktigaste av allt: Skratta! Någon har sagt att ett skratt på ca 10-15 minuter kan öka förbränningen med ca 10-40 kcal. Det är dessutom gratis och helt fritt från biverkningar. Om man skulle skratta varje dag i ett år skulle det alltså kunna motsvara ett en viktminskning på 0,5–2 kg per år. Så skratta på 🙂

Skämt å sido, så är skrattet viktigt för att det är ett sätt att slappna av och det helt enkelt är roligare att vara glad.

Jag har skrivit om mina bästa tips förut, bla HÄR. För mej är även planering viktigt. Vi gör matsedlar varje vecka, ni hittar dem HÄR och vi har alltid matlådor i frysen som jag äter till lunch. Bra matlådemat hittar ni HÄR. Å jag finns även på instagram för tips, råd och tankar om livet och vikten @marlenerinda – välkomna att hänga med mej där.

Ni vet det kanske redan, men jag har varit Viktväktare i över 20 år nu i dagarna. 17 av dem har jag varit sk Guldmedlem och hållit vikten hyfsat genom alla år. 14 år jobbade jag dessutom på VV, det var där jag träffade Martin. Jag vet att Viktväktarna fungerar, men man måste lita på programmet, följa det och ha tålamod.

ViktVäktarna är ingen kur – det är ett sätt att leva. Ett sätt att må bra.

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Äntligen Öland!

Äntligen Öland!

Efter två dygn i Kalmar var det dax att äntligen rulla över bron. Som vanligt stannade vi vid brofästet och tog de obligatoriska bilderna 🙂

Öland är mitt andra paradis, där finns halva mitt hjärta – andra halvan finns i Gambia. Jag har aldrig bott på heltid på Öland, men fram till jag började skolan var vi där jämt och jag kommer knappt ihåg något annat. Mellan 6 och 15 års ålder var jag där varje lov och såklart hela långa sommarlovet.

Från början hade vi ett hus nere i skogen strax norr om Löttorp, de senaste 17-18 åren har vi haft ett hus inne i Löttorp. Där har jag och barnen varit så ofta vi kunnat, hela somrarna tillbringade där.

Att åka över bron är så mysigt, då åker jag ju till paradiset. Så var det även den här gången. Solen sken och allt var perfekt. Den här gången skulle vi däremot inte bo i vårt hus, utan på olika ställen i husbilen. Första målet var ändå Löttorp, men Lammet & Grisen.

Där skulle vi möta upp yngste sonen som är på semester med ett gäng kompisar. Har man bord och äter på Lammet & Grisen, får man stå på deras ställplats gratis. Så himla bra! Så det gjorde vi!

Vi kom tidigt, så vi hade några timmar att slå ihjäl innan det var dax för mat. Så vi packade ur cyklarna och drog iväg till ”vår” strand. Stranden där Martin friade till mej alltså 🙂

Där låg vi och läste och myste i solen och hade semester i typ två timmar innan vi cyklade tillbaka. Dagarna har varit rätt intensiva, så man somnar nästan så fort man lägger sej och blundar lite. Att sova i solen är ju sååå skönt!

Vi cyklade tillbaka och satte oss sedan utanför bilen och väntade in sonens gäng. Sen åt vi! Det är lixom det man gör på Lammet & Grisen. Man äter helgrillat lamm och gris, tillsammans med en massa goda tillbehör. Så sitter man i något som känns som en spansk taverna och allt kan liknas med en enda stor grisfest, fast med lamm också. Jättemysigt!

Ett måste att göra iaf en gång per sommar, men för oss brukar det bli på midsommarafton. Då ingår nämligen lunchen när man bokat middagen. Perfekt!

När alla var nöjda och belåtna gick vi upp på uteplatsen. Några av oss (jag) åt efterrätt och de andra tog varsin drink. Där satt vi och hade mysigt tills solen började gå ner. Sonens gäng skulle cykla tillbaka till huset och här finns ingen gatubelysning – då får man ge sej hemåt innan det blir kolsvart.

Vi gick tillbaka till Peppe och sov så otroligt gott. Det var helt tyst, till skillnad från Kalmar. Så vi vaknade ganska tidigt och var hyfsat utvilade och rullade vidare till nästa stopp.

Häng med till Byxelkrok!

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Kalmar Kalmar Kalmar…

Kalmar Kalmar Kalmar…

Var börjar man när man ska skriva om Kalmar? Det finns ju massor att berätta!

Vi tog oss från Påskallavik hyfsat tidigt på måndagmorgonen och lyckades även i Kalmar att knipa sista platsen på ställplatsen i gästhamnen. Vi börjar bli bra på det där med att ta sista platsen 🙂

Vi kom strax innan 11 och började med att träffa turistchefen Stefan på Destination Kalmar. Han gav oss all info vi behövde för de två dagarna vi skulle vara på plats.

Sen började vi gå. Igen. Det är ju så vi upptäcker städer. Vi började med parken som ligger mellan gästhamnen och slottet. Där satte vi oss ner och planerade dagen. Man satt väldigt bra där med utsikt över slottet, så himla fint!

Vi gick igenom parken, tittade på bidragen till Sandskulpturtävlingen som var veckan innan och fortsatte in i stan. Matklockan hade ringt, så vi letade upp en grekisk buffé som mättade helt ok. Sen fortsatte vi att gå.

Målet var Länsmuseet och utställningen om regalskeppet Kronan. Jag har hört om både skeppet och utställningen under hela min uppväxt men aldrig varit där, nu var det dax!

Å vilken rolig utställning! Flera korta men otroligt bra och informativa filmer som både visade historiken och dykningarna. Massor med intressanta föremål i utställningen. Allt man behöver veta helt enkelt, på ett väldigt lättfattat och intressant sätt. Jag är så glad att äntligen fått se den!

Inne på museet fanns fler utställningar, bla en om Jenny Nyström. Ni vet hon som målade de fina julkorten med tomtar. Också en intressant och fin utställning om en väldigt intressant person. Överraskade bra, sånt gillar jag.

Innan vi gick tillbaka till Peppe tog vi ett snabbt varv runt Domkyrkan, sen va fötter och ben tvungna att få lite paus. Men efter lite vila var vi på g igen! Efter middagen tog vi en tur runt Kalmar slott, det lilla man kan se efter stängning. Sen letade vi upp Gustav Vasas bänk, som är 222 meter och ligger en liten bit ifrån slottet.

Som sista grej innan vi gick tillbaka för dygnsvilan letade vi även upp Krusenstiernska trädgården, men där var stängt. På vägen tillbaka gick vi en liten sväng i gamla stan, så otroligt fint! Dag 1 var slut och vi var dödströtta!

Dag 2.

Ska man se ett slott ordentligt och dessutom få bra bilder, så ska man vara där först. Alltså hängde vi på låset på tisdagen, vi kom inte in först men bland de första. Medan vi stod i kö hann vi träffa en bekant från instagram, så himla kul när man kan ses!

Vi gick grundligt igen rum för rum, tog massor med bilder och filmade en del. I Kalmar Slott finns en tillfällig utställning med fotokonst av Erik Johnsson, Behind the horizon. Så läckra bilder!!! Kortfilmer visade också hur han gjort några av bilderna. Se utställningen om ni kan i Kalmar eller om den kommer till er ort.

Det var dax för lunch, så vi traskade tillbaka till Krusenstiernska som nu var öppet, men kön till serveringen var rätt lång – så det fick bli sushi på Thai Silk eller nåt sånt. Ett tips vi fick från flera följare på instagram, tack för det! Där fanns en gigantisk buffé och även efterrätter. Sen var vi mer än nöjda! Ett ställe vi absolut rekommenderar.

På eftermiddagen var vi inbokade för en kort båttur. En sightseeing runt Kvarnholmen, under broar och förbi slottet. En bro var så låg att vi gick sätta oss ner på golvet i båten, så har jag aldrig åkt båt förr 🙂

Det var en jättemysig tur, också en sak som vi rekommenderar att man gör. Men vi älskar ju vatten och båtar, så länge jag slipper bada och köra. Haha, jag vill bara mysa!

Kalmar är för jäkla mysigt! Att stå i gästhamnen med husbilen var supersmidigt. En del ljud såklart, det är ju mitt i stan – men nära till allt. Och det finns ju hur mycket som helst att se och göra. Två dagar är alldeles för lite, men en bra början. Tänk så många gånger jag bara passerat, nu stannade jag ju ändå och såg mer än någonsin förut.

Men jag kommer tillbaka! En väldigt mysig stad med sina små uppmuntrande budskap överallt. Me like!

På Youtube finns det vi gjorde i Kalmar i två olika filmer:

Dag 1 och Dag 2 – titta gärna och följa oss även där 🙂

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Andra stoppet!

Andra stoppet!

Vårt sommaräventyr började alltså förra lördagen. Första natten blev i Valdemarsvik, helt oplanerat men både fint och roligt. Sen då?

Efter den där första natten hade vi lärt oss att man ska vara tidigt ute. Så vi lättade från Valdemarsvik direkt efter frukosten. Planen var att åka till en ställplats i Påskallavik. Mycket vikar nu… den planen höll vi iaf 🙂

I Påskallaviks gästhamn finns en ställplats som är uppdelad på var sidan om hamnen, en med el och en utan. Vi valde den utan och hamnade på så sätt nästan direkt på stranden. Det var bara en smal väg mellan bilen och stranden. Snacka om sjötomt. Superhärligt!

Vi kom tidigt och kunde välja bland platserna, himla skönt. När vi parkerat tog vi vår sedvanliga runda runt omgivningen som den även den här gången var en fin hamn, mindre än natten innan – men så fint! Det tog inte lång stund förrän vi låg på stranden och tog några minuter i solen. Äntligen lite sand mellan tårna!

I informationen vi fick från hamnvakten stod det att det skulle finnas en naturstig en bit bort. Sånt måste ju undersökas, eftersom vi gillar att gå. Så vi började gå åt det håll vi fått utpekat åt oss och gick och gick… vi kom till Nötö Camping, där kan man stå om det är fullt i hamnen eller har husvagn. Fint, massor med plats och billigt. Men någon naturstig hittade vi inte… så vi började gå tillbaka och då hittade vi den! Eller ja, det var iaf en skylt om en naturstig, men några markeringar i skogen var det ju inte jättegott om. Vi gick en bit med de markeringar som fanns, sen gav vi upp innan vi skulle gå vilse. För säkerhets skull lixom.

Men vår lilla upptäckfärd var väldigt fin, vi hade kul, fick motion och tog massor med bilder. Så det var absolut inte bortkastat ändå.

Jag hade läst om Konst i Trädgård, så när vi ätit middag kollade vi upp det. Konstnären Arvid Källström bodde på gården, som numera kallas Källströmsgården, i 30 år. I trädgården finns mängder med skulpturer, en del är jättestora! De här såg vi från vägen när vi kom till Påskallavik och var såklart tvungna att titta närmare på. Gården är öppen för allmänheten, så det är bara att kika in när man vill. Jättekonstigt och jättekul.

Det blev en rätt intensiv dag även i Påskallavik, men kul. Våra små svenska städer har en hel del att bjuda på om man bara ger dem lite av sin tid och är nyfiken. Den här ställplatsen måste jag verkligen rekommendera. Här var fint, tyst och supermysigt. Jag är rätt säker på att vi återkommer faktiskt.

Efter en god natt sömn gav vi oss av ganska tidigt även den här gången. Vi skulle nämligen till Kalmar och vill man ha plats i den gästhamnen, då måste man vara där tidigt. Så det var vi och om det ska jag berätta i nästa inlägg.

Nu är vi verkligen på g eller på rull kanske man ska säga. Och vi trivs så otroligt bra ute på vägarna 🙂

Här är vår film från Påskallavik, titta gärna och prenumerera på kanalen.

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Bygg inte stentorn!

Bygg inte stentorn!

Visst kan det väl vara läckert med stentornen på stranden, men om man vet vilken skada de gör för djurlivet så blir tornen inte lika läckra…

När jag var liten byggde vi vindskydd av stenarna på stranden, men redan då fick vi höra att det inte var bra. Långt senare såg man ett och annat mindre stentorn, men inget anmärkningsvärt. För kanske tio år sedan hände något, det poppade upp torn överallt längst vissa stränder. På Öland och Gotland började tornen bli ett problem.

Det är nämligen så att fåglar som häckar på stenstränderna bygger sina bon, och letar sin föda, bland stenarna. Genom att flytta på stenarna förändras såklart deras boendemiljö och arterna riskerar att försvinna. Dessutom är en del torn så höga att de riskerar att rasa och då skada både människor och djur.

Vi var till fyren Långe Erik häromdagen och där var det helt galet. Det gick inte ens att gå ner till vattnet, där stod säkert femhundra torn på en yta av kanske 50 kvm, en del säkert 150 cm höga. Där finns en skylt, men den är ganska osynlig, att man inte får bygga tornen, men det struntar folk tydligen i. Även om skylten varit tydlig eller funnits fler, vete sjutton om folk hade brytt sej. Då måste man informera, så det gör jag nu.

BYGG INTE STENTORN. Ok, jag informerar OCH kommenderar! För gärna vidare den här informationen. Om folk förstår att tornen förstör för djuren, så kanske kanske någon avstår från att bygga eller kanske hindrar sina barn att bygga.

I Australien har en utrotningshotad ödleart i stort sett försvunnit helt nu pga stentornen. Där är böterna ca 50 000 kr om man blir påkommen med att bygga. Jag hoppas ju att folk ska vara förståndigare än så här i Sverige, men böter kanske är enda lösningen här också… fast då får ju tillsynsmännen ännu mer att göra. Redan nu går det timmar att rasera tornen som turisterna bygger upp. Vi rev kanske ett tiotal bara för att komma ner till vattnet, men jösse så folk tittade på oss.

Vi människor säger oss ju vara så miljömedvetna och vill djurens och naturens bästa. Då kanske vi skulle visa det, här är en superenkel grej att börja med 🙂

Alltså: Bygg inte stentorn, för djurens och naturens skull.

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Matsedel v 30

Matsedel v 30

Martin har semester och den ”stora roadtrippen” har börjat. Hittills har vi kollat in lite av Småland och mycket av Kalmar. Vi har tagit oss till Öland och firat bröllopsdag på stranden där Martin friade till mej. Allt bra så här långt alltså 🙂

Dagarna går i ett galet tempo, trots att vi bara förflyttar oss kanske 10-15 mil om dagen. Det finns så himla mycket att se precis överallt. Sverige är ju helt fantastiskt! Jag visste det, egentligen, men hade lixom glömt hur fint vår land är och hur mycket det har att erbjuda. Överallt.

Trots att vårt kök är minimalt och dagarna är lite hullerombuller, så försöker vi ändå att följa vår veckomeny hyfsat. Men även om vi inte lyckas helt, så finns den där för er. Vassegoa!

Här är veckans matsedel:

(Färger och siffror är för Viktväktare)

Måndag: Omelett med kantareller eller annan svamp (Grön 10, Blå 4, Lila 4)

Tisdag: Sallad med lax och sparris (Grön 4, Blå 0, Lila 0)

Onsdag: Kyckling med jalapeno (Grön 5, Blå 4, Lila 4 plus pasta)

Torsdag: Sommartallrik för två (Grön 23, Blå 22, Lila 22 för hela tallriken)

Fredag: Pasta med kräftor och sugarsnaps (Grön 4, Blå 4, Lila 4 plus pasta)

Lördag: Kyckling & ananasspett (Grön 5, Blå 0, Lila 0)

Söndag: Kasslertorn (Grön 30, Blå 30, Lila 30 för hela formen plus ris)

Semesterbonus: Kokosgratinerade hallon (Grön 1, Blå 1, Lila 1)

Måndagens omelett funkar självklart även med annan svamp, men vi har massor med kantareller i frysen och tar det. Den passar även till frukost eller lunch förstås. Kycklingen med jalapeno är superenkelt och passar kanon i matlådan, precis som kasslertornen. Kycklingspetten är skitgoda rent ut sagt, marinerade i cocacola. Jag vet att jag tjatar om den där sommartallriken, men den är ju såååå god!

Ha nu en riktigt fin vecka och ta hand om er ordentligt.

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Träbröllop

Träbröllop

Idag är det vår bröllopsdag! Och förlovningsdag, vi tog samma för enkelhetens skull, men med ett år emellan 🙂

Tänk att det gått 5 år redan, och 6 år sedan Martin friade. Tiden har gått så jäkla snabbt! Vi brukar säga att vi har så himla kul tillsammans och det har vi verkligen. Ibland skulle jag vilja stanna tiden och verkligen njuta av stunden, bara för att med alla sinnen ta in hur bra vi har det.

Någon skrev under en bild som Martin la ut att han såg ut att må så bra och han svarade att det beror på att han har ett arbete han tycker om och ett liv han trivs med. Svårare än så behöver det inte vara, men kan vara svårt att uppnå såklart. Vi har ju alla olika högt ställda krav på vår tillvaro, Martins krav är rätt låga. Å så är det för mej med. Vi har tak över huvudet, mat i magen, kläder på kroppen. Vi har varandra och är hyfsat friska. Å nu har vi även Peppe, vår husbil, som vi är vansinnigt nöjda med.

För mej är det ett under att fira bröllopsdag överhuvudtaget faktiskt. Jag skulle nämligen inte gifta om mej, det var min fasta övertygelse. Å det tog några år av funderingar innan jag började vänja mej vid tanken, sen tog det ytterligare ett par år innan jag fattade att jag var gift 🙂

Det där att vara fast i ett beslut som sedan ändras är knepigt, även om det är ett medvetet beslut. Jag trodde aldrig att jag skulle bli förälskad igen eller bli gammal tillsammans med någon och det hade jag accepterat. Så när Martin nästan bokstavligt talat trillade ned framför fötterna på mej var jag inte mottaglig. Det tog lång tid innan vi såg varandra, nästan sju år faktiskt. Sen tog det bara två veckor innan han bodde hos oss, men sen tog det tid igen. Vi hade varit ett par i åtta år när vi gifte oss, nu har vi alltså varit tillsammans i drygt 13 år och vi har fortfarande lika roligt idag som första dagen tillsammans – om inte roligare.

Vår relation bygger på ömsesidig respekt. Vi försöker inte ändra på varandra eller gnäller på varandra. Vi bråkar faktiskt aldrig och har aldrig gjort. Att bråka tar för mycket energi och är för jobbigt helt enkelt. Många tror nog inte på oss när vi säger att vi aldrig har bråkat, men så är det. Visst kan vi tycka olika, men det leder aldrig till något bråk. Jag konstaterar bara att han har fel och sen är det inget mer med det 🙂

13 år är en rätt lång tid ändå. Vi träffade som vuxna, då har man andra krav än när man är ung. Vi var två personer som vill ha lugn i våra liv, inget drama. Ingen av oss ville ha barn, jag hade mina två och Martin har aldrig önskat egna barn. Men vi hade ju Baileys såklart, vår älskade pälsboll blev vårt kärleksbarn. Å nu finns han inte längre. Nu är det bara vi. Å vi har det bra. Vi har vårt lugnt och kan hämta kraft hos varandra. Vi vet att vi står pall för det mesta, bara vi gör det tillsammans.

Husbilslivet har gett oss en ny tillvaro. Att leva så tätt inpå varandra är en utmaning, men vi gillar det. Att starta en youtube-kanal när man är 50 är kanske inte jättevanligt – men även detta har gett oss en ny dimension. Vi ser oss på filmerna och kan se det andra ser, hur kul vi har tillsammans och att det syns att vi trivs tillsammans. Vi är verkligen oss själva i filmerna, vi slänger käft konstant och skrattar.

Femårig bröllopsdag alltså. Martin friade till mej på vår strand på Öland. För första gången firar vi bröllopsdag på ön, men stranden blir nog en annan. Vi har parkerat högre upp på Öland, i Byxelkrok, samma sida som vår strand men 2-3 mil norrut. Samma solnedgång och nästan samma utsikt ändå, så det blir nog ett glas bubbel på stranden när solen går ner. Så får det bli.

Grattis på bröllopsdagen min allra bästa vän och livspartner. Jag hoppas vi får många härliga år tillsammans och fyller åren med så mycket skoj vi bara kan. Det är en förmån att älska och att älskas tillbaka och det är definitivt inget jag tar för givet. Att vi överhuvudtaget träffades var otroligt, att det sedan blev vi var verkligen mot alla odds – men nu är det vi. För resten av livet hoppas jag.

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram