Bläddra efter
Etikett: sverige

Strömstad, räkor och solnedgång

Strömstad, räkor och solnedgång

Vi tog oss till Strömstad där vi hade en plats bokad för hela veckan. Här stod vi högt upp på ett berg med en fantastisk utsikt över hela staden. Den absolut häftigaste camping jag någonsin bott på!

Martin var inte jättepigg när vi skulle flytta oss från Grebbestad till Strömstad, men det vara bara en halvtimmas körning så det gick bra ändå. Vi kom till First Camp City – Strömstad på eftermiddagen, checkade in och började leta efter vår plats. Hela campingen är på ett berg, där går små vägar i kringelikrokar hela vägen upp. Å där högst upp, var vår plats. Så häftigt!

Jag har sett bilder från campingen och tänkt att en dag ska vi också åka dit. Och då ska vi ha den bästa platsen. Å så blev det! Mitt i raden längst fram på kanten, kan verka lite läskigt – men det var bara häftigt. Här har man en egen altan, med gott om plats och vi skulle alltså stå här i fyra dagar och jobba. Det såg vi verkligen fram emot mot. Fast Martin var faktiskt sjuk hela veckan tråkigt nog.

Tisdagen och onsdagen var lite halvtråkigt väder. Martin sov mest medan jag jobbade undan så mycket jag kunde. Här var lugnt och skönt, så han kunde sova ostört och sitta ute lite då och då när han orkade och vart efter han mådde bättre. Jag satt ofta och bara tittade ut genom fönstret, den utsikten tröttnar man lixom inte på.

Första morgonen såg vi en ambulanshelikopter som hämtade någon från Sjöräddningens båt. Nästa morgon såg vi ambulansen göra detsamma. Genast börjar jag fundera på livet ute på öarna, det kan inte alltid vara så lätt. Nu har vi såklart inte en aning om vad som hänt, men att bli sjuk eller föda barn kan ju bli lite krångligt om man bor på en ö.

Jag fick iaf till både jobb och träning där uppe på berget och i slutet av veckan mådde den käre maken tillräckligt bra för att ta en promenad ner på byn. Väl nere vid foten av vårt berg, såg vi hur högt det faktiskt är. Bilarna ser ju jättesmå ut!

Målet var att antingen äta en skaldjurstallrik eller köpa färska räkor, för det är ju ett måste när man är på Västkusten. Det blev att köpa räkor och ta med tillbaka till bilen. Vädret var perfekt, så vi dukade upp på vår altan och medan vi åt gick solen ner och bjöd på en helt magisk solnedgång.

Jag har sällan upplevt en mer perfekt kväll faktiskt. Iaf inte i Sverige. Ni ser ju själva på bilderna. Visst är et vackert? Vi satt i flera timmar och bara njöt.

Å detta skulle vi alltså lämna dagen efter. Det är en av få gånger som jag verkligen inte vill åka vidare. Vi stod så fint och allt var lixom helt perfekt, förutom att Martin inte mådde toppen. Men den här utsikten gjorde ju lixom inte ont. Men vi kommer tillbaka, det är ett som är säkert!

Det kommer såklart en film på youtube från campingen, så fort vi hinner.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Vi åkte mot solen i Grebbestad

Vi åkte mot solen i Grebbestad

Vi ville åka mot solen n när vi hade en vecka över. Valet stod mellan Skåne och Västkusten. Västkusten vann, där skulle det vara bäst väder under kommande vecka. Så vi drog till Grebbestad och hade mycket riktigt tur med vädret.

Martin mådde fortfarande inte bra, men orkade köra till campingen i Grebbestad. Vi hade valt First Camp Solvik eftersom vi kunde utnyttja husbilspasset och bo för bara 250 kr. Här fick vi en fin plats med utsikt över vattnet och tänkte att det kunde bli ett bra kontor på måndagen. Men då vaknade den käre maken och mådde sämre igen, så det blev sjukstuga för honom och jobb för mej.

När vi kom fram mådde han ändå hyfsat, så vi kunde se oss om lite, gå på stranden, fota och filma området. Det är ju eftersäsong, så det är väldigt lite folk överallt. Nästan lite öde faktiskt. På campingarna är det nästan bara långliggare kvar och de är lixom en liten community för sej.

Medan söndagen spenderades ute, så blev måndagen en innesittande historia. Martin sov mest, jag satt och jobbade. Jag har en lång lista på grejer som måste göras och fick massor gjort. Det gick iväg en himla massa mail och två texter förbereddes för att skickas iväg. Vi har haft 12 texter beställda under året, nu är det bara fyra kvar. Sen är det dax att skicka fakturan, me like!!!

På eftermiddagen var det dock dax att packa ihop och dra iväg. Vi hade en bokad plats i Strömstad, så det var lixom bara att pallra sej iväg oavsett mående. Men det var bara en halvtimme bort, så det gick bra. Till campingen i Grebbestad kommer vi dock gärna tillbaka, här var väldigt fint och vi vill se mer av orten.

VI har inte så mycket tur med vädret när vi är på Västkusten, men nu såg det ju faktisk ut att bli riktigt fint. Skulle vädret hålla i sej tro?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Frykenbaden bjöd på magiska solnedgångar

Frykenbaden bjöd på magiska solnedgångar

Sommarens projekt har varit att samla så mycket material som vi bara kunnat. För att kunna skriva artiklar om campingar och ställplatser till tidningen som vi har uppdrag för. Det har väl blivit en 20-30 stycken, vissa är bättre än andra 🙂

Ända sedan vi drog ut på första långturen runt valborg har vi bara haft ett enda mål. Att samla arbetsmaterial för resten av året och gärna nästa också. Vi har alltså åkt som galningar genom Sverige och besökt mängder med orter, men väl på plats har vi egentligen bara sett campingen eller ställplatsen – orten har vi knappt sett något alls av. Och det har alltså varit helt medvetet.

Vårt uppdrag är att testa campingar och ställplatser och att skriva om dem. Det är det vi får betalt för, hur konstigt det än kan låta. Tillsammans fotar vi och skriver texterna. Till våra egna kanaler blir det även bilder på instagram och filmer på youtube. Och så skriver jag ju här på bloggen också såklart, men det är mest ett sätt att komma ihåg vart vi har varit.

Vi ska leverera mellan 12 och 24 texter per år och det måste vara platser som inte är skrivna om förut. Det är där det blir problem. Det finns mängder med campingar och ställplatser, men många är redan skrivna om. Vi har en lista från de senaste 10 åren på platser som vi inte får använda. Så vi bestämmer alltså en riktning, letar upp en anläggning och tittar i vår lista. I bästa fall finns den inte, då åker vi dit – annars får vi leta upp en annan.

Ibland blir vi tipsade av följare eller kompisar, så var det med Frykenbandens Camping som ligger otroligt fint vid Frykens strand. Så vi åkte dit, checkade in och började utforska. Det första vi la märket till var att det var ovanligt många långliggare, såna som alltså står hela säsongen, år efter år. Vi har märkt att de blivit färre på andra campingar, men här var det alltså fler än vi sett förr.

Redan första kvällen bjöds vi på en fin solnedgång. Vädret var helt perfekt, så vi satt ute länge. Direkt när vi kom tog vi en promenad runt området och jag hittade till min glädje både en stor tvättmaskin och tumlare. Yes! Äntligen skulle jag få tvätta lakanen! Så det första jag gjorde morgonen därpå var att slita ut alla sängkläder och gå bort till tvättstugan. Det var en bit att gå, så när allt var tvätta och tumlat hade jag fått ihop nästan 7000 steg. Så himla bra! Både renbäddat och en massa steg 🙂

Större delen av dagen satt vi och läste och på kvällen gick vi iväg för att testa restaurangen. De blev varsin hamburgare, min med ost och Martins med tryffel. Så goda. Sen gick vi längs vattnet tillbaka och tog massor med bilder. Solnedgången var ännu finare än kvällen innan.

Morgonen efter hade vi inte så många timmar kvar på campingen, men bad om sen utcheckning så vi skulle hinna filma allt. Det tar sin lilla stund att gå igenom allt, vi kollar tom in toaletterna på platserna vi besöker. Så att man ska se hur det står till med städning och hur fräscht det är i tex duscharna. Här var det mesta till belåtenhet, vi kommer gärna tillbaka.

Så här går det alltså oftast till när vi testar en camping. Vi sover där ett par nätter, testar allt som finns där och går kritiskt igenom hela området. Sen tar vi massor med bilder, både två. Allt läggs in i en mapp på datorn och gås igenom när texten är skriven. Så skickas texten och bilder och vi kan skriva faktura. Ett jobb tar alltså runt två dagar att samla materialet till och runt en vecka att få till texten och bilderna. Dessutom måste det ju vara bra väder, och just den lilla detaljen rår vi inte på. Alltså kan det hända att vi måste komma tillbaka till en plats flera gånger och komplettera med bilder.

Ni fattar varför vi inte hinner se något annat av platserna vi besöker va? I år har vi prioriterat detta, nästa år kan vi nog roa oss lite mer. Då har vi redan platser att plocka av och kan besöka ställen av ren nyfikenhet. Det blir en helt annan resa 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Vi var inte först – men nästan

Vi var inte först – men nästan

Än en gång blev det besök på en ny ställplats, den här gången var vi inte först – men det var inte långt ifrån. Ställplats Barken 1 i Dalarna hade haft öppet knappt en månad när vi var där.

Ett av målen med resan runt i Dalarna var att besöka den nya ställplatsen i Vad vid sjön Barken en bit från Smedjebacken. Här visste vi att det precis öppnat en ställplats och den ville vi såklart besöka för att göra ett reportage om.

Vi kom fram till en jättefin plats men otroligt utsikt över vattnet. Ni vet sådär fint så man inte vet vad man ska säga utan bara tittar och tittar och tittar. Och njuter.

Barken 1 är egentligen ett gammalt sågverk. Här finns fortfarande en av de större byggnaderna kvar och rälsen där man drog vagnarna med timmer. En plats med historia alltså. Sånt gillar jag!

Området är ganska stort, de nio platserna som finns just nu kommer att bli fler. Och det byggs även en vinterförvaring för husbilar, husvagnar och båtar. Om jag bodde i närheten och behövde ställa undan husbilen skulle jag definitivt kolla in detta alternativ.

Även om det inte är helt färdigt, det ska målas lite och så, så har ägarna verkligen satt sitt eget avtryck på platsen. Till att börja med har man sitt eget krypin med gräsmatta som är inhägnad med höga häckar. Det blir verkligen som ett litet rum, med magisk utsikt över vattnet. Här finns stora härliga blomarrangemang, där man bla kan plocka sina egna färska kryddor. Och en loppis som är full med spännande grejer.

Vi satt ute länge och läste och bara njöt av den fantastiska kvällen. Vem vill inte sitta ute med den här utsikten lixom? Att flytta ut kontoret var såklart självklart! Jag har sällan haft så fin arbetsplats 🙂

Området är inhägnat och låst, vilket såklart är en stor fördel för den som väljer att vinterförvara sitt fordon här – men området i sej är så lugnt att det egentligen inte behövs nu på sommaren. Här är helt tyst, total njutning. När vi var där var det dessutom helt vindstilla och inte en krusning på vattnet, det var helt magiskt!

Här finns tömning av både toa och gråvatten, samt påfyllning av dricksvatten. Det enda som fattas är toa och dusch. Alla har ju detta i bilen, men det är många som inte använder dem av olika anledning. I vår förra bil var duschen för liten för att Martin skulle få plats ordentligt och i den nya bilen är duschen trasig. Jag fattar varför man valt bort det, det blir ju lite extra jobb med städning och så – men tror ändå att det skulle vara uppskattat. Här planeras även för en liten kiosk, den som sköter den kanske skulle kunna städa ett par gånger om dagen. Med bara nio platser blir det nog inte så jättesmutsigt.

När vi ska kolla in en ställplats behöver vi minst två dagar. Då hinner vi kolla in allt, sova och upptäcka området. Men det avgörande är vädret, blir det dåligt väder kan vi varken fota eller filma – därför har vi dessutom galen koll på fyra olika väderappar. Det har hänt flera gånger att vi fått komma tillbaka för att fota en plats. Grådassiga och regniga bilder lockar lixom ingen att läsa vidare.

Tyvärr är inte allt riktigt klart för att ta bilder till tidningen, men de kan vi komma tillbaka och ta en annan gång – allt annat som vi behöver för att skriva en text har vi. Om ni vill se rörliga bilder från ställplatsen kan ni kika in på instagram @jikitaspåäventyr där finns en sk reel som visar allt. Inom kort kommer även en film på Youtube.

Vi flyttar gärna hit kontoret igen, det är ett som är säkert!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

3 dagar i Mora

3 dagar i Mora

Så var det dax att dra vidare igen. Martin har börjat jobba, så vi behöver el och bra uppkoppling, så det blev några dagar i Moraparken. Här stod vi fint vid vattnet på den jättestora campingen.

Vi jobbar ju även när vi är ute på rull, Martins tre veckors semester är slut och allt är som vanligt igen. Han går upp vid 5.30 och sätter sej och jobbar nästan direkt. Jag vaknar ett par timmar senare. När han börjar så tidigt kan han sluta vid 15-tiden, på så sätt kan vi göra det vi behöver även för andra uppdrag eller vårt eget nöje.

Vi kom till First Camp Moraparken redan på söndagen och fick en plats precis vid stranden. Våra närmaste grannar var ett par ekipage med glada unga norrmän i, de hade siktet mest inställt på fest och Classic Carweek. Vilket visade sej mest först natten, då jag gick ut och fräste strax efter 1 på natten. Sen var det hyfsat lugnt.

Campingen ligger nästan i centrum, det kanske 10 minuter att gå dit. Campingen är jättestor och tar betydligt längre tid att gå runt. Tror det tar ungefär lika lång tid att gå till receptionen som till centrum. Här finns ca 600 campingtomter, typ 100 stugor och 10 glampingtält. Allt ligger fint längs kanalen som faktiskt går runt campingen. En väldigt annorlunda grej är att Vasaloppsspåret går rätt igenom campingen. Här står man alltså perfekt om man vill se åkarna på nära håll, precis innan målgången.

Just den här veckan börjar faktiskt Moraveckan, då både cykelvasan och flera andra varianter av Vasaloppet går av stapeln. Vi åkte dock vidare innan allt började.

Medan Martin jobbade satt jag mest ute och läste. Jag plöjer en bokserie på nio böcker just nu och vill gärna läsa klart och hinna skriva om den innan veckan är slut. Så det blev mycket tid i min soffa. Men jag har faktiskt kommit igång med träningen också. Man blir rätt sporrad när man är på en camping med så många aktiviteter och aktiva människor. Så nu är jag igång igen med mina pass, månd – onsd- fred. Hejja mej!

Sista kvällen gick vi bort till VH restaurangen som ligger strax utanför campingem men ändå hör dit. Där finns även bowling och man kan ha konferenser för hela 1000 personer. Ett tips om ni planerar för det. Här kan man välja Black Rock, ett koncept som vi testat förrut och gillar. Man lagar helt enkelt sin egen mat, typ. Allt kommer in på en bricka, där även en upphettad sten ligger. På stenen tillagar man sedan det protein man valt, i mitt fall oxfile – Martin tog tonfisk + räkspett. Till detta väljer man även två såser och pommes, potatissallad eller friterad färskpotatis. Kul och jätte, jättegott!

Innan vi åkte vidare testade vi även hotellets frukostbuffé, för här finns även ett litet hotell. Såklart, höll jag på att skriva, här finns ju allt annat – så varför inte ett hotell lixom? Det är första gången vi äter frukostbuffé på väldigt länge, typ sedan vi var i Egypten. Så det kändes väldigt lyxigt att sätta sej ner och få välja mellan olika brödsorter, pålägg, flingor och frukt.

Självklart besökte vi lilla Mora, som är så fint. Vi skulle egentligen bara gå och handla, men passade på att titta runt lite också. På vägen mot centrum passerar man Zorngården och bara en liten bit bort finns målgången för Vasaloppet och Mora-Nisses lilla museum.

Det är så otroligt fint här och vi var väldigt nöjda med campingen. Särskilt solnedgångarna som vi bjöds på varje kväll. De var helt magiska. Hur många bilder kan man ta lixom. Sämre kan man ha det 😛

Nu har vi dragit vidare, men är så otroligt nöjda över dagarna vi fick i Mora och på Moraparken. En fin plats, fint område med natur och närheten till centrum och en himla trevlig personal. Vi kommer tillbaka!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En gång var vi här två gånger…

En gång var vi här två gånger…

Som sagt: vi gillar att stå fritt i naturen, sk fricamping. Då finns det en bra app som heter Park 4night och en annan som heter StällplatsAppen, som tipsar om platser att stå på över natten. Så hittade vi den fina lilla parkeringen i Rönnäs, precis vid Insjöns strand.

Visst är väl campingar ok, men där är mycket folk och där är oftast barn som låter dagtid och ungdomar som låter nattetid. Även om det ska vara tyst kl 23. Efter några dagar vill vi oftast rensa skallen lite och ha det helt tyst, då åker vi gärna ut i skogen. Ibland hittar vi riktiga pärlor, som den där gläntan i Älvdalen.

Nu hittade vi en ny liten pärla, längs Insjön – där var så fint att vi faktiskt kom tillbaka. Första sov vi där en natt direkt efter shoppingen på Leksandknäcke, sedan kom vi tillbaka när vi stått en natt på en camping i Leksand – bara för att vi tyckte det var mysigt. Första natten där var vi bara tre bilar som hittat dit, den andra natten var vi 8-9 stycken. Ändå var det tyst och skönt båda gångerna. Vi är många som söker oss till tystnaden och vill ha det lugnt.

Här bjöds vi dessutom på två fantastiske solnedgångar. Hur många bilder kan man ta av en solnedgång? Väldigt många 🙂

Hur kan man inte fastna för det här? Förstår ni nu varför jag älskar husbilslivet?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Leksand – knäcke och glass!

Leksand – knäcke och glass!

Ni har väl redan förstått att vi gillar glass och gärna testar nya sorter när vi kommer åt. I Leksand fick vi en ny chans, den här gången var det glass från Rättvik. Här snackar vi kulor!

Alla har väl hört talas om Leksands Knäckebröd? Det hade vi och vi hade dessutom hört talas om att man kan handla väldigt billigt i deras outlet. Alltså styrde vi bilen dit när vi ändå skulle på ett möte i just Leksand. Vi skulle träffa en av landets få ölsommelierer för att planera för en lite annorlunda ölprovning. Han bor i Leksand.

Självklart stannade vi till och gick in i den stora brödfabriken. Här kan man köpa en massa ätbart och souvenirer, men självklart är det knäckebrödet som dominerar. Båda Martin och jag äter knäckebröd dagligen, så en laddning för bra pris var ju inte helt fel.

Här finns mängder! Alla sorter i hela Leksands Knäckebröds sortiment. Tusentals kartonger och staplar upp till taket. Efter noggrant övervägande bestämde vi oss till slut för en sort. En stooooor kartong blev det.

Nöjd stuvade Martin in den i duschen, innan vi gick tillbaka för att testa glassen. Vi blev förvarnade om storleken på glasskulorna, så jag bestämde mej för två sorter; Kokos och Lakrits. Två kulor alltså… men eftersom jag fick det allra sista av lakritsen och det inte blev en hel kula så fick jag välja en smak till. Då blev det salt kola, en stoooor kula till. Juhupp… varmt var det och glassen rann, men så gott!

Ett kul besök iaf och vi rekommenderar både att köpa knäckebröd och glass där. Billigt billigt! Och gottgottigottgott 🙂


Hhh

Hhh

Bröllopsdag i Vansbro

Bröllopsdag i Vansbro

23 juli har vi bröllopsdag, i år var det den åttonde i ordningen. Vi har faktiskt förlovningsdag samma datum, i år den nionde. Vi firar allt så mycket vi kan och på bröllopsdagen är vi larvigt romantiska 🙂

Klart man ska fira om man kan och en bröllopsdag ska såklart firas stort. Våra kompisar Helene och Krister (Beerggrens Bilbo) var återigen i närheten, så vi letade rätt på en camping där bägge kunde stå ett par dagar, bokade och möttes upp. Valet föll på Vansbro, där vi hittade en fin liten camping precis vid kanalen där Vansbrosimmet går av stapeln.

När man har bröllopsdag ska man väl vara lite extra omtänksamma tänker vi. Alltså passade jag på att tvätta allt vi hittills skitat ner och laddade skåpen med rena kläder igen. Medan Martin tömde vår toalett, som mest jag använder, en kärlekshandling som heter duga 🙂

Solen sken, så vi passade på att utforska närområdet lite direkt när vi kom. Vansbro är vansinnigt fint. Här flyter älven genom landskapet, det finns massor med bra promenadstråk och fina hus överallt. Trots semestertider och vackert väder var det dock nästan inget liv alls i stan. Lite konstigt tycker jag, för den här orten är värd att upptäckas.

Efter en stund i solen var det dax att svida om för att gå iväg och äta. Vi kollade in tripadvisor och hittade Selins som vi tyckte lät som ett bra alternativ. Där tog jag en pasta och Martin en hamburgare. Till detta blev det en cider för mej och en öl för maken. Allt var riktigt gott och vällagat!

Mätta och belåtna gick vi tillbaka till campingen och knäckte ett bubbel. Nu kanske ni tycker att man ska fira en bröllopsdag på egen hand, men våra kompisar förgyllde faktiskt dagen. De är toppen att ha med sej oavsett vad vi gör!

Det blev en väldigt härlig dag, på en mysig plats. Vansbro Camping är ännu en plats vi gärna återkommer till. Här kan man ju dessutom tvätta, vilket är ett stort plus!

Jag är verkligen gift med världens bästa man. Han är min bästa vän, min trygghet, mitt ankare, min guldkant. Att träffa någon sent i livet är en förmån, nu var vi iofs inte lastgamla – men ändå… han var 35 och jag 38. Vi hade faktiskt gett upp bägge två och accepterat att leva ensamma resten av livet. Dessutom hade vi känt varandra i hela sju år och inte haft en tanke på att det skulle kunna vara något annat än en vänskap. Det är 16,5 år sedan nu.

Varje bröllopsdag börjar alltid med att vi frågar chansen på varandra. Den som hinner först alltså. Så svarar den andra i bästa fall JA, då kör vi ett år till – detta JA får man inte ta tillbaka under året, utan man får vänta ett år tills det är dax att fråga igen. Om vi är knäppa? Såklart vi är. Båda två tack o lov 🙂

Så nu kör vi ett år till. Undrar var vi firar bröllopsdag nästa år och framförallt om två år – när det är dax att fira tio år som gifta. Såklart måste vi hitta på något speciellt då? Kanske köra bröllopsresan i repris? Två veckors kryssning på Medelhavet tackar jag inte nej till!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En glänta i skogen

En glänta i skogen

Vi fick tips om en plats för fricamping på lagom avstånd från Lillhärdal. Vi kom fram till en glänta i skogen, precis vid Österdalälven. Vilken plats!

Kan vi så står vi gärna mitt i naturen, men vi är noga med att följa de regler som gäller för husbilar. För den som campar med bil gäller nämligen inte allemansrätten, utan det är terränglagen man ska följa. Det innebär enkelt sagt att man inte får köra av vägen. Däremot får man stå på parkeringsplatser, där det står P på skylten. Alltså kan man ofta stå på parkeringar vid tex badplatser eller Nationalparker.

Just den här platsen har Älvdalens Kommun gjort i ordning och det finns flera stycken platser längs älven, där man kan stå i lugn och ro för bara 60 kronor natten. Pengarna går såklart till skötseln av platserna. Här finns en enkel toa och grillplats. Å det är sååå mysigt!

Vår kyl har krånglat lite, så vi bestämde oss för att frosta av den lite snabbt. Vi har en kylbox i bagaget , så där lastade vi in alla grejer och hoppas att detta skulle vara knepet för att få allt att funka igen. På bara ett par timmar var all is borta och kylen fungerade som den skulle igen. Skönt!

Detta innebar dock att vi hade lite mat som vi var tvungna att äta upp. Så det blev grillspett till middag, många grillspett. Två paket, åtta spett. Jo, vi blev mätta. Vi åt dem i tortillabröd, ungefär som taco – med såser, grönsaker och riven ost. Så himla gott. Vi har börjat grilla mer och mer, men mest när vi äter tillsammans med kompisar. Vi hade inte ens en grill förrän sent förra hösten.

Vi satt mest och läste där i gläntan och tog en miljon bilder på älven och solen. Vädret var helt perfekt, så även dagen efter – så vi stannade rätt länge innan vi åkte vidare. Vi hade inte särskilt bråttom ändå. Detta är definitivt en plats vi ska spara i minnet, perfekt när man åker runt här upp i Dalarna och bara vill sova på en fin plats.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Lillhärdal – Yra och Robinson-vinnare

Lillhärdal – Yra och Robinson-vinnare

Vi samlar ju material om campingar och ställplatser just nu och hade hört en massa gott om en camping i Lillhärdal en bit från Sveg i Härjedalen. Så dit styrde vi kosan och hamnade i byns största händelse på hela året: Härdalsyran!

Vi är rätt dåliga på att kolla upp en plats innan vi besöker den. Jag vet att jag som skribent och journalist borde vara bättre på sånt, men det brukar lixom lösa sej när man väl är där. Det innebär att vi hamnar på en massa roligheter som vi inte alls räknat med, som i Lillhärdal.

Vi bokade plats på campingen på nätet, så vi visste att vi hade en plats där. När vi närmar oss och kör längs huvudvägen fattar vi direkt att något är på gång. Det står mängder med bilar längs vägen, kilometer efter kilometer – genom hela byn faktiskt. En kompis som får höra att vi är på väg dit frågar om vi ska se Fröken Snusk och vi fattar ingenting.

Väl framme på campingen får vi veta att det är festival i byn, att Fröken Snusk och Streaplers står på scenen, att årets Watercross håller på som bäst och att kvällen bjuder på cuising av både EPA och gamla fina bilar. OCH att det kommer att vara fest på campingen som ägarna tilllåter, för detta är bara en gång om året. Ok, tänker vi, det var väl lixom bara att hänga på.

Vi ställer oss på plats och skyndar oss iväg för att se watercrossen, som alltså är snöskotrar som kör en bana på vatten. Detta är såklart helt nytt för oss och det vill vi inte missa. Vi hinner precis till finalheatet och får se en helt galen uppvisning. Skotrarna kör galet fort, hoppar över hinder och tävlar om att komma först i mål. Så häftigt att få se och uppleva på plats.

Vi går tillbaka till campingen för någon timmes vila, sitter i solen och läser, utforskar campingen och lite sånt som man gör på en camping. Som vi gör på en camping alltså; kollar varenda centimeter av området. Snart är det dax att gå upp till vägen igen, en promenad på kanske 3-4 minuter. Nu är det dax för årets cruising.

Det tar en stund innan allt kör igång och känns lite oorganiserat till en början. Men snart glider bilarna förbi, varv efter varv. Musiken pumpar, motorer vrålar. Stockholm känns väldigt långt bort när vi sitter där och tittar. När vi är nöjda går vi den korta biten till byns enda restaurang för en bit mat. Vi hinner precis sätta oss ner innan det väller in folk, en himla tur hade vi. Det fanns inte en enda plats kvar några minuter senare.

Mätta och belåtna går vi tillbaka till bilen. Drar ner rullgardinerna, trycker i öronpropparna och somnar som grisar. Det där partyt vi blivit varnade för har inte alls stört oss. Öronproppar is da shit!

Vi vaknar pigga och utvilade, solen skiner och det blir frukost ute. Efter en dusch och avklarat jobb är vi nästan redo att dra vidare. Då börjar vi prata med en man som ser lite bekant ut… det visar sej vara Pelle Lilja som vann Robinson Sverige för något år sedan. Vi pratar och pratar, han kollar in vår husbil och vi hjälper honom med några bilder. Ett otroligt trevligt möte och vi lovar varandra att ses igen hemma i ”stan”.

Sen kör vi vidare. Men vi kommer tillbaka, den här lilla pärlan kommer vi definitivt att besöka igen. Så fin camping med härligaste läget och så sköna människor. Hit måste vi igen, men gärna när det är lite lugnare 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube