Den här sommaren har vi träffat så otroligt många härliga, generösa och varma människor. Therese och Karim lärde vi känna i Egypten och klickade direkt med. Så när de bjöd in oss till sitt sommarhus åkte vi såklart dit 🙂
Nu var allt bestämt jobb klart, vi hade inga tider att passa – men jobb skulle vi ändå göra. Men när man inte har några bestämda tider är det lättare att vara lite mer spontan. Vi var fortfarande vid Höga Kusten, inte långt från Härnösand alltså. Här ligger lilla Gånsvik där våra vänner har sitt sommarboende. Vi borde ha kopplat ortsnamnet, då det tillverkas både glass och choklad här. Gånsvik glass och choklad har varit med i Glass SM som vi bevakar varje år, vi borde alltså känna till dem. Men men… minnet är som det är ibland…
Vi kom fram strax efter lunch och kunde parkera direkt utanför deras hus, då grannen var bortrest. Där stod vi med en vidunderlig utsikt över vattnet. Värdet var perfekt, så vi blev sittande på deras fantastiska veranda större delen av dagen. Middagen intogs i det mysiga uterummet. Så otroligt lyxigt att bara sätta sej ner och bli serverad. Therese och Karim (+ sonen Josef och systern Mia) är såna där människor som man kan prata med i all oändlighet. Vi alla är nyfikna och samtalsämnena bara poppar upp. Samtalen tar aldrig slut och jag älskar sånt!
När vi ätit upp säger Therese att vi ska spela kubb. Men vi ska inte göra det hemma hos dem utan borta på den gemensamma bryggan. Jaha säger vi och tar varsin dricka ur kylen och knallar iväg. Här har man något så ovanligt som gemensamma kubb-kvällar, där både bofasta och sommargäster samlas och spelar kubb. Alla som vill alltså och det är många. Vi blev nog runt 15 personer, sen kom och gick det vart efter. Så himla mysigt!
Trots att alla de andra kände varandra så var vi inte alls utanför, tvärtom! Alla var så otroligt inbjudande, snarare kändes det som vi hörde hemma där. En så otroligt härlig grej och väldigt härlig kväll. Vi hade så roligt. Efter en stund plockade vi fram vårt sifferkubb som de flesta aldrig hade sett, men gillade. Så nu kan det nog bli lite sånt där ute på bryggan också.
När myggen blev för närgångna var det dax att plocka ihop sej och var och en knallade hem till sitt. Vi somnande återigen ovaggade och sov som grisar hela natten. Vilken härlig dag och vilka härliga människor.
Jag läste någonstans att ett litet HEJ kan vara starten på en massa roliga minnen. Och så är det verkligen! Med Therese och Karim har vi redan skapat en massa minnen och jag är helt säker på att det kommer att bli många fler. Och allt började med ett HEJ 🙂
Inte alls långt från Höga Kustenbron ligger Hernö Gin. Jag kan inte så mycket om just gin och är väl ingen fantast, men tycker det är himla kul med provningar av alla slag. Här kunde vi dessutom stå med husbilen över natten, vilket underlättare när man har med sprit att göra.
Vårt besök på Hernö Gin var för att samla material till en artikel. Denna kommer så småningom på Du i Fokus och när vi hinner kommer det även en film på Youtube.
Likör och drinkar är väl mer min grej än ren sprit, men gin kan man ju göra roliga drinkar av. Jag har varit på en ginprovning tidigare, men aldrig av ett svenskt märke. Jag tycker det är intressant med provningar av alla de slag, just för att man får testa en produkt på flera olika sätt. Med hjälp av det kan man sålla ut vad det är man tycker om i produkten och vad det är man inte tycker om med den.
På Hernö Gin börjar provningen med en perfekt GT – Gin & Tonic alltså. Jag har lite svårt för beskheten i gin, men med rätt tonic kan den bli riktigt god. Även med rätt gin skulle det visa sej…
Efter GT´n satte vi oss till bords där det var framdukat med 6 glas. Vi skulle få testa fem olika ginsorter och en ”svarte Petter”, som inte var Hernö alltså. Skvätten som var upphälld i glasen skulle helst räcka till tre rundor. Första rundan smakade vi och kastade ur oss smaker som vi först kom att tänka på. Andra rundan berättade vår provningsledare Magnus om drycken och smaktoner och avslöjade sedan vilken sort det var. Vi gissade otroligt nog rätt på allihop, även vilken som var ”svarte petter”.
Tredje rundan var slattarna som vi fick kvar, de fick vi blanda våra egna GT´s av. Jag hade hittat min favorit, med sötaste etiketten såklart. Hernö Old Tom Gin smakar enligt mej lite mjukglass och den har en katt på etiketten. Med tonic blev det en GT helt i min smak, lite sötare och med bara en liiite bitter smak.
Efter provningen fick vi en liten tur runt destilleriet av Magnus. Han visade oss den gamla destillatorn och rummet där de har sin egen experimentverkstad. Han berättade lite om gårdens och företagets historia, hur de vackra kopparpannorna Kierstin, Marit och Yvonne fått sina namn (av kvinnliga familjemedlemmar och förebilder). När vi ställt våra trehundra frågor och tagit lika många bilder visade han hos till bistron, tvärs över den lilla grusvägen.
Det var dax för middag och den skulle vi äta i den otroligt fina lilla bistron. Eftersom det var fredag hade man dukat upp en liten buffé, här fanns lite kallskuret, olika sallader, kött av olika slag, potatissallad, såser och bröd. Allt fräscht och väldigt gott. Vi valde ett bord utomhus och satt länge och myste. Till efterrätt kom ägarens son ut med varsin underbart god och len pannacotta och pratade bort en stund med oss. Så härlig kille!
Efter en himla rolig, god och intressant dag gick vi tillbaka till husbilen och somnade nästan direkt. Nu började två intensiva veckor ta ut sin rätt, vi var så trötta. Morgonen efter vaknade vi vid 8, åt frukost och packade ihop oss. Står man på Hernös parkering måste man vara därifrån senast 10 när de öppnar. Så det var bara att pallra oss iväg mot näst äventyr.
Vi kan verkligen rekommendera ett besök på Hernö Gin med både provning och middag. Det ligger så fint med får som betar runtom, härlig natur och personalen som är så otroligt proffsig och trevlig. Dessutom är det ju kul! Vi kan iaf lite mer om gin nu än innan och har lite mer koll på vilka smaker vi gillar. Jag gör gärna om det!
Efter en liten avstickare för jobb i Sundsvall kom vi fram till lilla Lövvik i Höga Kusten. Här har Tomas Ledin sina rötter och har spenderat en stor del av sin uppväxt. Nu har han byggt en utomhusteater och en ställplats, som vi var första gästerna på. Det var dax för vår sjätte och sista premiär och skulle bli två väldigt roliga dagar!
Vi fick höra redan i vintras att det höll på att byggas en teater strax bortom Höga Kustenbron och att vi var inbjudna till både invigning och urpremiär av ett helt nytt bygdespel. En tid senare fick vi även veta att där byggdes en tillhörande ställplats som vi också var välkomna att bo på när vi ändå var där.
Vi rullade in på onsdagen som de absolut första gästerna på ställplatsen. Där var så nytt att man fortfarande jobbade på platsen. Fredric som byggt alltsammans är god vän med Tomas Ledin, han välkomnade oss hjärtligt till Sjöbodsviken som ställplatsen döpts till.
Vi ställde oss på plats, åt lunch lite snabbt och gick iväg till teatern. Där träffade vi Annie som är vår presskontakt och som hjälper oss med allt vi behöver både före- under- och efter. Hon är en pärla!
Vi fick en plats vid scenen där de första intervjuerna skulle äga rum, först på tur var Tomas Ledin samt huvudrollsinnehavarna Tova och Nils. Det blev ett bra, och långt snack om teatern, föreställningen och lilla Lövvik. Tomas skulle vi sedan träffa en himla massa kommande två dagar, både på teatern och uppe på ställplatsen. Där finns nämligen även ett Kulturrum brevid ställplatsen, som skulle invigas – av Tomas såklart.
Efter den första intervjun löste snacken av varandra. Efter en liten paus kom först Morgan Alling och sedan Sussie Eriksson. Morgan har jag känt i säkert 25 år, så det var såklart extra roligt att överraska honom. Det blev ett bra snack med båda två, många skratt och roliga kommentarer. Kolla filmen längre ner, där får ni veta lite mer om våra omtyckta skådespelare.
Efter att vi sett lite av genrepet gick vi hem till bilen och kurade ihop oss i regnet. När vi vaknade regnade det fortfarande, men blev ett litet uppehåll när Kulturrummet invigdes. Första utställningen är med konst av Björn Samuelsson som är Ledins svåger. Ledin höll ett litet tal, vi fick bubbel och tittade på den fina konsten och gjorde ett par snabba intervjuer innan vi gick tillbaka till bilen.
Jag förberedde recensionen och tog en liten tupplur för att orka med kvällen. Sen var det bara att svida om och gå iväg. Klockan 17 öppnades portarna och premiärpubliken vällde in.
Där var några särskilt inbjudna som kom med båt till platsen, bla Prinsessan Christina, Foppa och Stefan Löfven, med ett litet stopp hemma hos Tomas för en surströmmingsmacka. Vi fångade upp dem så gott det gick när de kom, för bilder på röda mattan som för dagen var grå juteväv. Där var inte så många VIP, men jag tror att vi lyckades få dem som var där på bild.
Efter invigning började föreställningen, helt fantastisk. Det var både berörande, lärorik och roligt. Underbara Morgan, den alltid roliga gubben, spelar en sträng husbonde som inte alls är något jag är van att se honom som. Både Morgan och Sussie har svåra roller, men de är så jäkla bra! Asså, alla var så bra. Manuset, musiken, skådespelarna – allt! Jag är så otroligt glad att vi fick vara med den här magiska kvällen. Efteråt var det stående ovationer och jag är så otroligt stolt över alla som var där och som gjort detta möjligt.
Sen skulle vi egentligen bara säga hejdå, men hamnade istället på efterfest med hela gänget samt delar av de inbjudna gästerna. Vi som skulle hem och skriva recension… ops… men Annie sa att det var ok och att vi såklart skulle stanna kvar. Recensionen kan oftast vänta till 10-11 dagen därpå, även om det är skönt att ha skickat iväg den direkt.
Så vi festade på med gott samvete och gick inte hem förrän mitt i natten. I Norrland blir man förvirrad av tiden, eftersom det är midnattssol. Så när vi gick hem vid midnatt var det fortfarande helt ljust och en fantastiskt sol som sken över vattnet. Så det blev massor med bilder på vägen, som gjorde att det blev ännu senare. Men det var en så otroligt härlig kväll och vi var så fyllda med energi att det inte gjorde något. Direkt när vi vaknade dagen efter skrev vi recensionen. Självklart blev det fem stjärnor! Ni kan läsa hela recensionen HÄR.
När vi ätit frukost var det dax att filma ställplatsen, så kom Ledin gående – så vi fick med honom också på filmen. Ett kul inslag och inte särskilt ovanligt, detta är något som besökarna här kommer att stöta på. Han tillhör ju platsen och är på Kulturrummet när han har tid.
Våra dagar i Lövvik var över, det var dax att åka vidare. Vi sa hejdå till alla nya och gamla bekantskaper, packade ihop oss och drog vidare. Vi har haft det så otroligt roligt och kommer absolut tillbaka nästa sommar – om vi får.
Detta var den sjätte och sista premiären för den här sommaren och vi är så otroligt nöjda med jobben vi gjort och feedbacken vi fått från alla.
Sommar och teaterpremiärer är något väldigt speciellt. Skådisarna säger att de har världens bästa sommarjobb – men det har vi också!
Efter de 42 timmarna hemma drog vi iväg igen. Nu började färden norrut, med Höga Kusten som det första stora målet. Första kvällen drog vi åt handbromsen vid Axmars Brygga och bjöds på en härlig solnedgång.
Vi var rätt slut efter rejset hemma, med tvätt och röjning av trädgården. Trötta men nöjda. Nu kunde vi dra iväg med gott samvete igen. Vi har några beställda jobb, så vi började med att återigen åka förbi Simbadets Camping i Österbybruk för att än en gång försöka få bra bilder. Sist vi var där var det nästan inga besökare på campingen och noll på badstranden. Ska man fota en camping som ligger fint vid vattnet måste det såklart vara lite liv och människor på bilderna. Även den här gången var det glest, men vi tror att vi fick till det ok.
Så fortsatte vi någon timma till och kom fram till Axmar, strax norr om Gävle, en stund innan middagen. Här finns en fin restaurang, men där var inget som lockade på menyn – så vi åt i husbilen istället. Men där finns även en husbilslounge, den första vi stött på, så den kollade vi in. Loungen är en hörna inne i restaurangen där man kan ta en gratis fika och sitta ner en stund. Jättemysigt!
Vi hade valt en plats med utsikt över vattnet och bjöds på en fin solnedgång. Axmar ligger väldigt fint, men bilarna står alldeles för tätt för vår smak. Här kan man absolut stanna någon natt, när man ändå passerar – men för oss kommer det inte vara en plats vi söker oss till för en helg eller så. Omgivningarna är dock väldigt fina, så bara för den skull kommer vi nog tillbaka, men bara för någon natt på vägen.
På morgonen sken solen fint så vi tog en promenad innan vi drog iväg igen. Såklart blev det en himla massa bilder, för här är väldigt fint. Sen var det bara att packa ihop och dra vidare norrut.
Fördelen med husbil är att man träffar så mycket roligt folk. På väg till Falkenberg tog vi av mot Varberg för att övernatta hos kompisar från husbilsträffen. Vi fick en massa gott att äta och massor med hundmys!
Det är inte särskilt lång mellan Helsingborg och Varberg, men vi hade lite att göra på vägen. Tanka, handla och lite sånt. Strax efter lunch kom vi fram till Anki och Lasse i Varberg och deras underbart livsglada pälsboll Catch. En stor, mjuk och fullständigt galen voffsing som jag såklart blev kompis med direkt 🙂
Direkt när vi kom fick vi en härlig räkmacka med bubbel och precis innan vi skulle dra iväg till Falkenberg och Vallarna bjöds vi på kyckling med potatis och grönsaker. Snacka om lyx! Att bara komma fram, få gosa med en härlig pälsboll, få god mat och härligt snack. Sånt är vi inte vana med, men kan definitivt vänja oss vid. Så himla kul när folk hör av sej och vill att vi ska komma på besök. Skönt att slippa bo på en parkering i Falkenberg också…
Kompisarna hade också bokat biljetter till premiären, så vi packade in oss i bilen som Lasse körde med säker hand. En knapp timma senare var vi framme och vi kunde börja jobba, medan vårt värdpar minglade runt på sitt håll.
Vi var förberedda på regn, men det var faktiskt uppehåll hela tiden. Skönt! Det är inte roligt att se på teater när allt är blött. Det gjorde vi förra året, det var då vi skaffade regnkläder. Dem används numera så fort det behövs, i söndags hade jag tom regnstövlar. Kanske därför det inte blev något regn?
Korvfabrikören med bla Claes Malmberg är hittills sommarens höjdpunkt av alla teatrar vi sett så här långt. Jag som tidigare inte tyckt särskilt mycket om buskis har ändrat mej. Det är hjärtligt, roligt och lite småtokigt. Å jag gillar det! Detta är vår första fullpoängare i sommar. Ni kan läsa recensionen HÄR.
När vi kom tillbaka ”hem” satte sej gubbarna och tittade på fotboll, Anki pysslade med sitt och jag skrev recensionen. Det brukar gå till så att jag skriver det mesta kring handlingen och skådespelarna innan. Efter föreställningen skriver jag klart med våra personliga intryck och sedan läser Martin igenom allt och tillsammans ändrar vi det som behövs. Den här gången hade vi fått sk pressbilder, så det var inget vi behövde tänka på att redigera – var bara att klistra in i texten. Snabbt och enkelt.
Detta var sista föreställningen i detta teaterrejs. Fyra premiärer på fyra dagar är rätt intensivt. Särskilt när man ska åka mellan orter, se föreställningen, ibland fota/filma och sedan skriva recensionen på natten. Man blir lite mör. Men det uppvägs väldigt mycket av att träffa alla härliga människor, att få skratta och sedan se sina ord på en affisch.
Den här gången hade vi ju även härligt sällskap, fick en massa god mat och härligt hundmys. Dessutom fick vi både tvätta och duscha, sånt är guld värt. Tack snälla Anki och Lasse för er otroliga generositet!
Det blir många mil i bil när man ska recensera teatrar kors och tvärs i vårt avlånga land. Men det är väldigt roligt att komma tillbaka till platser man gillar och dessutom lyckas att möta upp nya bekantskaper. Så blev det i Helsingborg.
Direkt på fredagmorgonen, dagen efter premiären på Krusenstiernska, drog vi iväg från Kalmar på östkusten till Helsingborg på västkusten. Vi hamnade mitt i två skyfall, det var helt galet – det regnade så mycket att man knappt såg handen framför sej. Vi lyckades köra lite fel och hamnade vid Knutpunkten i Helsingborg, där vadade folk fram med vatten till fotknölarna. Snart hittade vi rätt och drog åt handbromsen vid Oxhallen – Bryggeriet.
Vi hade inte så mycket tid, men hann iaf att jobba en liten stund innan vi bytte om och gick iväg till Sundspärlans friluftsteater. Vi behövde röra på oss och valde att gå istället för att ta cykeln, det tar kanske 20 minuter att gå mellan ställplatsen och teatern och är gångväg hela vägen. Först ut Eva Rydbergs uppsättning av ”Ett resande teatersällskap”. Extra spännande eftersom det varit lite turbulent runt henne och hon startar upp en ny scen.
Vi var inte superimponerade… Ni kan läsa vår recension HÄR. Det känns helt enkelt inte ok att dra in gamla konflikter i en sommarteater, sånt passar bättre i nyårsrevyer. Underhållande, javisst – men inte sommarens höjdpunkt. Men vilken mysig park! Vi återkommer gärna 🙂
Efter att ha skrivit och publicerat recensionen somnade vi på stört och vaknade hyfsat utvilade dagen efter. Då tog vi åter igen apostlahästarna och traskade in till stan. Vi gick till norra hamnen för att äta glass och kolla in ställplatsen där. Vi stod där för ett par år sedan och gillade det, nu skulle vi knappt ens ha det som alternativ. Det är alldeles för trångt mellan bilarna.
Efter en glass gick vi till Ica och handlade, sen gick vi hem till Ralle igen. Vi hann knappt ta av oss skorna förrän det knackade på dörren och Christel kom på besök. Så himla kul! Vi har lärt känna varandra via våra bloggar, hon har haft sin blogg Popprinsessan nästan lika länge som jag haft min. Vissa människor klaffar man lixom med direkt och utan att ens ha träffats. Nu har vi träffats IRL och hon är precis lika trevlig som jag trodde. Så himla roligt möte!
Sen var det dax att fixa ordning sej igen och cykla iväg till Fredriksdalsteatern. Premiär nr 3 var Nötter med bla Babben Larsson. Nu fick vi återigen ett härligt väder och en massa skratt. Detta var inte heller det bästa vi sett, men härliga skådespelare och väldigt underhållande. Den recensionen kan ni läsa HÄR.
Fredriksdal är också en himla härlig plats, med sin fina trädgård och uppbyggnaden av gamla Helsingborg. Just nu blommar rosorna överallt, det är sååå fint!
Efter föreställningen cyklade vi snabbt hem, skrev recensionen och kollapsade. Helsingborg vara avklarat och vi var drygt halvvägs in i teaterrejset. Det var dax att åka vidare – mot Falkenberg!
Vi älskar att åka båt! Vi gifte oss på en skärgårdsbåt och åkte på en Medelhavskryssning som bröllopsresa. Vi missar inga chanser att gå ombord ens om båten ligger still. Å så var det när Göta Kanals fartyg Juno fyllde 150 år.
För andra gången på mindre än en månad fick vi vara med och fira en 150-åring. Förra gången var det Krusenstiernska Gården, den här gången var det fartyget Juno. Juno flyter i vanliga fall längs Göta Kanal, men den här gången hade hon tagit sej från Göteborg, genom hela kanalen och upp till Stockholm. En liten tur som jag tror tog fyra dagar. Tänk så härligt, särskilt nu när vädret varit så fint.
Medan jag gick till Skeppsbron och jubileet, hörde jag fanfarer från bryggan som tog emot henne när hon kom. När jag kom fram såg jag en liten blåsorkester och hur hela besättningen stod på bryggan och tog avsked av alla passagerare som fick gå av på röd matta och allt. Så fint avslut på en fin resa.
Medan Strömmas chef Peter Henricson berättade om Juno, Göta Kanal och Strömma, städades båten lite snabbt. Sen fick vi gå ombord och se omkring. Hytterna är definitivt inte stora, min 2-metersman har lite svårt att få plats. Men så mysigt!
Här finns hytter i tre olika storlekar. Det som klassades som svit på 1800-talet är ganska långt ifrån det vi associerar som svit idag. Här kanske det var 7-8 kvm, dagens sviter är ju 30-40 kvm. Man kan väl konstatera att kraven ändrats lite…
Under jubileumsåret bjuder man på en jubileumsmeny såklart, med smaker från 1800-talet. Vi fick ju smaka en del tidstypisk mat under kockduellen på Krusenstiernska och såg fram emot att få prova mer. Den här gången var ju smakerna ännu mer förfinade och uppläggningen exemplarisk. Till detta fick vi tidsenlig dryck, som man kanske inte riktigt förväntat sej men som passade jättebra.
Vi fick inte hela middagen, den var på sju rätter om jag inte minns fel. Vi fick tre av rätterna; orre på smörstekt lantbröd med kantareller, fjällröding med havskräfta och pilgrimsmussla, ananaspudding med vindruvsgele. Smakerna var alltså ”gamla” men rätterna kändes uppdaterade serverades väldigt elegant. Allt smakade förträffligt!
Till orren drack vi champagne, till fisken serverades en söt riesling vilket kanske är lite oväntat men väldigt gott och till puddingen blev det en madeira. Många söta drycker alltså, men allt passade så bra ihop. Tillsammans med miljön i den gamla matsalen, där historien verkligen sitter i väggarna, var allt helt perfekt!
Richard Tellström berättade om rätterna och dryckerna, men gav oss även en historielektion om mat på 1800-talet samt en framtidskoll. Hur han tror att maten kommer att bli i framtiden och vad forskare om några år kommer att säga om oss och vår mat. I filmen här nedan kan ni höra lite av det han berättade. Det var så intressant att vi nästan glömde att äta 🙂
Allt var så mysigt, gott och trevligt att jag gärna suttit kvar och åkt hela vägen tillbaka till Göteborg med den fina lilla fartyget. Så nu är jag verkligen sugen på att åka en tur på Göta Kanal, det har jag nämligen inte gjort.
Det skulle vara helt fantastiskt att få åka med just Juno och se hur Martin passar i de små hytterna. Vi kanske får öppna dörren när vi ska klä oss, som vi fick göra i förra husbilen. Oss gör det alltså inte så mycket att hytterna är små, vi är vana 🙂
Har ni åkt på Göta Kanal? Eller drömmer ni också om det?
Ni vet ju hur mycket vi gillar husbilslivet. Förra veckan packade vi ihop oss igen och tog några dagar på rull, sista chansen i år. Helgen tillbringades på en ställplats i Femöres Fiskehamn i Oxelösund. Det var sååå mysigt!
Vi var ju på fest på torsdagkvällen i stan, då ställde vi faktiskt husbilen på ställplatsen i Tanto och fick på så sätt väldigt nära hem efter festen. Så himla smidigt. Under lunchen på fredagen flyttade vi bilen några mil söderut, närmare bestämt Mc Donalds i Järna. Där stod vi och jobbade och körde vidare till Oxelösund efter jobbet, där vi mötte upp Helene och Krister från Berggrens Bilbo.
Ställplatsen ligger med utsikt över hamnen, det är kanske inte jättemysigt men helt ok. Här finns en massa fina promenadstråk och en liten restaurang. På restaurangen serveras just nu julbord, så det föll sej naturligt att vi testade det när vi ändå var här.
Fredagkvällen gick mest åt till att prata ikapp vad som hänt sedan sist vi sågs. Det var med Helene och Krister vi var på Samstorps Gård i början av november. Så vi satt mest och pratade och skrattade tills vi inte orkade vara vakna längre.
Lördagen började med en lång promenad, som tog extra lång tid eftersom det var så halt och man fick gå väldigt försiktigt. Här finns jättefina fiskebodar och ett väldigt speciellt brunnslock. Sedan satt vi i kompisarnas bil och jobbade, Martin redigerade film och jag försökte att hjälpa Berggrens med sin nystartade blogg samtidigt som jag äntligen startade en gilla-sida på FB för ”Jikitas på Äventyr”. Gå gärna in och följ 🙂
Sen var det dax för julbord på restaurang Sailor, alldeles brevid ställplatsen. Vi var inne och fotade bordet före lunchserveringen för att få bra ljus, men väntade till middagen med att äta. Så kl 18 var vi på plats och testade det grundligt. Ett alldeles lagom stort julbord som faktiskt hade några överraskningar. Man kan ju tro att vi inte kan bli överraskade längre, med tanke på hur många julbord vi testat genom åren, men uppenbarligen så kan vi det. Här servades nämligen rökta musslor på julbordet och marängsviss till dessert. Det har vi aldrig sett förut!
Där fanns sherrysill och romsill som var väldigt goda, både färska och rökta räkor som var jättefina, flera sorters lax och en massa annat gott. Jag hade dock önskat lite mer julpynt där maten serverades, det fanns ingenting. Är det julbord så är det, det ska synas och kännas ordentligt! Lite granris och nån ljusslinga hade inte skadat. Mätta blev vi iaf, definitivt 🙂
Söndagen började också med en promenad. Den här gången kikade vi runt i gästhamnen och området på andra sidan om ställplatsen. Både lördagen och söndagen började faktiskt med att morgonen bjöd på en vacker soluppgång, det känns som det är väldigt länge sedan vi såg solen. När vi kom till Femöre i fredags var det ca 10 cm snö och minusgrader, på söndagen var det nästan ingenting kvar och 7 grader varmt. Så vi kunde faktiskt gå ut och fota utan tjocka jackor.
Vi filmade ställplatsen, packade ihop oss, tog avsked och drog hemåt. Sista helgen på rull för i år var över. Det har blivit drygt 100 nätter i vårt rullande hem även i år. Jag längtar verkligen tills det blir alla nätter, året om.
Nu kommer det att dröja lite innan vi kommer ut igen, vi ska ju åka till solen snart. Men i slutet av januari är vi nog ute på vägarna igen. Ska bli spännande att se hur nästa år blir, om vi hittar vår drömbil till ett rimligt pris eller om vi kör Peppe hela nästa år också. Planen är iaf att utforska Dalarna lite mer, vi får väl se om den planen håller.
Har vi en obokad helg och några obokade dagar även efter helgen, så åker vi gärna iväg några dagar. Så var det nu och vi drog iväg snabbt som ögat!
I början på förra veckan insåg vi att vi nog kunde vara borta fredag-tisdag och började titta på olika alternativ. Vi kunde inte åka så långt, för vi måste kunna åka hem under lunchen… så max 90 minuters resa. Vi funderade på Stegeborg men det är ju för långt bort… Örebro var nästa mål, men vi hittade inget kul ställe att bo på… så valet föll på Västerås. Där finns en ställplats i hamnen, bara några minuter från centrum.
Efter jobbet i fredags åkte vi och kom fram när det var kolsvart. Vi såg med andra ord ingenting, mer än parkeringen där vi ställde oss. Men när vi vaknade på lördagen såg vi att vi stod fint i hamnen, med solen som sken rätt in i bilen. Så mysigt!
Efter frukost gav vi oss ut på upptäcktsfärd och shoppingtur. Centrum ligger bara några minuter från hamnen, man går längs ett vattendrag och genom en park. Passerar slottet, en stor kyrka och kommunalhuset. Vi kollade in det vi kunde på vägen till Ica, vi hade nämligen glömt mjölk hemma. Sen gick vi en liten omväg tillbaka till bilen, för att se lite mer av stan. Västerås är jättefint!
På söndagen utforskade vi hamnen lite mer och filmade ställplatsen. Det har blivit vår grej i husbilsvärlden, vi filmar alla campingar och ställplatser vi besöker – så andra kan få tips om var de kan övernatta. Vi filmar ALLT, tom inne på toaletterna i servicehusen – för att verkligen visa hur det ser ut på ställplatsen och med städning mm. Det är iaf saker som jag vill veta innan jag betalar för en plats.
Sen har vi mest suttit och jobbat, eller varit ute och gått. När vi kom var det svinkallt och snö, idag var det 10 grader varmt och nu är det slask överallt. Men både söndag och måndag kunde vi sitta ute en stund och läsa. Så himla skönt när man verkligen känner att våren är på väg och solen faktiskt värmer.
På tisdagen var det dax att packa ihop och åka hem igen. Fyra nätter, första långhelgen på rull i år – som gick alldeles för fort. Som vanligt. Nu vet vi inte när nästa gång blir, men absolut till påsk om inte innan. Vart det blir har vi ingen aning om, det spelar inte så stor roll.
Jag älskar dagarna i husbilen. Allt är så mycket enklare. Eller kanske inte allt… nu på vintern är det lite knepigt med vatten och utrymme för vinterkläder. Vi vågar inte fylla vattentanken om det skulle frysa, då kan hela systemet frysa sönder och sånt blir dyrt. Så vi har en dunk med oss och tar vatten från den till både mat och toa. Lite bökigt. Vår bil är så liten och vinterkläder är rätt ”volymösa”. Vi kan inte klä på oss ytterkläderna inne i bilen samtidigt, utan får göra det en i taget. Bilen är precis som vi, inte gjorda för vinter 🙂
Nu vet vi iaf hur det är att vintercampa och vad vi behöver för att bo permanent i husbilen. Även om vi inte tänker vara kvar i Sverige när det är som kallast. Å nu vet vi hur det är att stå i Västerås. Vi kommer nog tillbaka 🙂
Förra årets långresa gick upp i norra Sverige, lite Norge och lite Finland. Vi var borta i nästan 6 veckor och hade alltså ett helt gäng övernattningar. Här ska jag försöka spalta upp dem, tror de är 24 stycken om jag räknat rätt. Hoppas att det ska hjälpa någon på resan 🙂
Vi bor i Tumba, några mil söder om Stockholm. För oss började resan norrut med att åka till vår vän Tobbe, aka Plåtis-Tobbe, som bor i Gävle. Här stod vi några nätter, medan vi bla kollade in Mackmyras lite annorlunda anläggning.
Dalarna
Vår resa fortsatte till Dalarna. Vi började med Falun där vi bodde på First Camp Lugnet. En typisk vintercamping skulle jag kunna tänka mej, vid en skidanläggning med hoppbacke och skidstadion. Vi stod jättefint på en ytterplats med massor av grönska och blommor. Bland alla cyklister… här var mängder med cyklar och vi misstänker att det var någon slags tävling, men är inte helt säkra. Vi gillade iaf campingen som låg på ett lagom avstånd från Falun. Här finns såklart både toa, dusch, tvätt, tömning och påfyllning.
First Camp LugnetSundbornSundborn
Efter Lugnet fortsatte vi till Sundborn, där vi fricampade på parkeringen strax innan. Här får man stå gratis, men det finns toa för den som behöver. Från parkeringen är det kanske 300 meter till Sundborn, perfekt vid besök där alltså. Här finns kanske 15 platser och man står otroligt fint alldeles brevid en liten sjö. Hit återkommer vi gärna!
Hälsingland
Några mil senare stannade vi på Camp Järvsö, där vi stod på en sprillans ny ställplats brevid campen. Här finns 20 platser, men den som planerade platserna har nog inte husbil själv eller isf en väldigt liten. Peppe är knappt 7 meter och vi fick precis plats, en enda stor husbil skulle blockera för fler att komma in. Dessutom lutade platserna så mycket att vår kyl la av, trots att vi stod på klossar. Personalen verkar ha fattat problemet och vi tror att detta kommer att åtgärdas om de inte redan har gjort det. Här finns toa, dusch och tvätt – men ingen tömning av något slag. Än, det var också något som skulle fixas.
Lill-Babs museumCamp JärvsöCamp Järvsö
Jämtland
Några mil till och vi hamnade i Bräcke och Bräcke ställplats, som ligger så fint i en björkdunge brevid vattnet. OCH Glassbaren en liten bit bort, som är mästare på att göra glass och vunnit guld i Glass-SM. Det var lite knepigt att hitta rätt den sista biten pga ändring av vägen, men följer man bara pilarna istf gps:en så kommer man rätt. Här trivdes vi verkligen! Trots närheten till järnvägen och låååååånga tåg som passerade, en del hördes mycket – andra inte alls. Öronproppar kan dock vara att rekommendera. Här finns toa, dusch, tömning och påfyllning.
Bräcke ställplatsBräcke ställplatsBräcke glassbar
Nästa stopp var First Camp Frösön, här stod vi jättefint med utsikt över Storsjön. Personalen sliter som djur här, med ganska dåliga förutsättningar. Campingen ligger jättefint, men i en sluttning som är svår att få ordning på. Dessutom lutar det åt alla håll, man får ha olika klossar på flera olika hjul – ändå blir det inte helt bra. Särskilt inte när det dessutom börjar ösregna, då är risken att köra fast överhängande. Men det är mysigt här och det finns mängder med söta ekorrar! Här finns både toa, dusch, tvätt, tömning och påfyllning. Det ska bli spännande att komma tillbaka, man försöker verkligen och har många idéer – jag vill se vad som händer i framtiden.
First Camp Frösön
Är man i Jämtland måste man besöka Åre, så det gjorde vi och sov på parkeringen vid Åre gamla kyrka. Här stod vi jättebra och kunde enkelt utforska den lilla byhålan som är så otroligt fin.
Norge
Så var det dax att äntligen köra in i Norge. Några mil in i Namsskogan hittade vi en mysig liten familjecamping. Vi hade tänkt fricampa, men det började ösregna och vi behövde tvätta – så det fick bli camping när vi ändå passerade och den såg mysig ut. Familjen som ägde campingen var så fina, de gick runt och pratade med folk och pysslade med platserna. Det sk servicehuset var i samma hus som familjen har som bostad, toa och dusch var i en tillbyggnad och jättefräscha. Tvättmaskinen stod i familjens kök som även var för gästerna, lite pittoreskt kan man nog säga. Här finns alltså toa, dusch och tvätt – men jag tror inte att det fanns tömning eller påfyllning… har försökt att kolla upp det, men hittar ingen information.
Namskogan Norge
Nu började resan norrut på riktigt! Vi tog oss till Polcirkeln och minusgraderna. Vid Artic Circel Center finns två stora parkeringar, där man får stå gratis över natten och används centrets toaletter (under deras öppettider). Det finns ingen el och var alltså rätt kallt, så nu fick vi tillfälle att testa värmen i Peppe. Det funkade alldeles utmärkt! Här står man fint med utsikt över fjällen, vackert pudrade med snö. Kallt med fint. Film finns HÄR.
Vi fortsatte norrut och körde in i Sverige igen vid Riksgränsen, för att besöka Ishotellet. Film från ishotellet finns HÄR. Här sov vi på en överfull parkering med utsikt över Lapporten, innan vi körde in i Norge igen och fick en kort date med Reiselinda som vi träffade bakom ett industriområde i Storsteinnes. Där stod vi så fint och hade en fantastisk kväll med solnedgång över vattnet.
LapportenIshotelletFricamping i Norge
Vi rundade krönet på Sverige och körde in i Finland för att sova på campingen Kilpisjarven Retkeilykeskus i Kilpisjärvi. En rätt sunkig camping med väldigt tråkiga platser för husbilar. Inget mys alls. Toa och dusch var helt ok, men vi undrar lite varför tvättmaskinerna enbart är åtkomliga för kvinnor. De finns nämligen inne på kvinnornas toa… Hade vi tänkt lite till, hade vi fricampat nere vid vattnet istället – där båten till Treriksröset går. På campingen finns iaf tömning och fyllning. Film från campingen finns HÄR.
Båten till TreriksrösetTreriksrösetCampingen i Kilpisjärvi
Vi kollade in Treriksröset och drog vidare, in i Norge igen. Nu var siktet inställt på Nordkap, Europas nordligaste punkt. Norge är så fint! Bakom varje kurva kommer en ny fantastisk vy, vet inte hur många ”ÅH” vi utropade längs vägen. Kanske 15 mil från Nordkap, i Kvalsund, hittade vi en fin rastplats precis vid en älv. Här tränade jag tillsammans med två renar innan vi drog vidare.
Efter några riktigt smala vägar och läskiga tunnlar var vi framme vid Nordkap! Här finns en liten entré, där säger man bara att man ska titta – inte gå in i centret. Då står man gratis på parkeringen under ett dygn, med tillgång till en byggnad med toaletter. Här finns vatten, men inget annat. Försök att ställa er i raden längst åt vänster, med utsikt över nästa klippa. Då får ni solnedgången precis framför bilen, så läckert!
Nordkap
Finland
Vi lämnade Nordkap och Norge, och körde in i Finland. Här hittade vi en jättemysig rastplats i Martinjärvi/Martinsjön. Här var det som en rastplats innanför rastplatsen. Man svängde av från vägen och in bakom lite till. Vi stod brevid en liten tjärn och det var helt tyst. Så otroligt mysigt!
Nästa stopp var i Rovaniemi. Här finns den välkända tomtebyn och tvärsöver vägen från den, finns en ställplats med 24 platser (såklart). När vi var där var den sprillans ny. Det är en grusplan, som blir rätt lerig när det regnar och det gjorde det såklart när vi var där. Det är den första rastplats vi står på där det finns bastu (gratis), en stor grillplats med gasolgrill med gasolflaska (fastkedjad), parasoll och solmöbler. Här finns toa, dusch, tömning och påfyllning. Otroligt fräscht.
MartinjärviStällplatsen RovaniemiPolcirkeln Finland
Efter besöket i Tomtebyn och finska polcirkeln, åkte vi till kompisar i Kokkola där vi tillbringade några dagar innan vi åkte tillbaka till Sverige igen.
Sverige – nordöstra kusten
Vi tog oss in i Sverige via Haparanda och siktade på Kukkolaforsen. Vid forsens eget center finns en ställplats, vi valde dock att fricampa på en liten rastplats kanske 5 minuter söder om det. Bara vi och ljudet från forsen, så mysigt!
Nu var det dax att påbörja resan söderut. Vi startade med ett par nätter i Norrbotten, vid Jävrebodarna tillsammans med nyfunna husbilsvänner. Jävrebodarnas fiskecamp är precis som det låter, ett himmelrike för den som tycker om att fiska. Här finns gott om plats för husbilar, en lång brygga för fiske och färdiga grillplatser. Man står precis vid vattnet och det är så otroligt mysigt ordnat. Här finns toa och dusch, inte jättefräscha – men fungerande, samt tömning och påfyllning. OCH ett museum!
Jävrebodarna
Så var det dax att kolla in den omtalade Vildmarksvägen! Detta hade vi verkligen sett fram emot. Tyvärr var vädret emot oss och hade så varit någon vecka, men men… det är ju inte mycket att göra åt. Vi körde in på Vildmarksvägen vid Vilhelmina och körde motsols, som vi blivit rekommenderade. Första natten stannade vid parkeringen till Kultsjöån. Det var ok, men hade vi fortsatt bara några minuter till så hade vi stannat vid Trappstegsforsen istället. Det var riktigt fint och fanns tom toaletter där.
Vi kollade in fantastiska Fatmomakke, Stekenjokk och allt annat man ska se på vägen och avslutade turen på en rastplats mellan Gäddede och Strumsund. Det finns gott om rastplatser och parkeringar längs Vildmarkvägen, så det går bra att stanna och sova lite överallt. Det är en fantastisk väg om vi kommer att åka fler gånger och rekommenderar er andra att göra det också.
Beppe Wolgers MuseumFatmomakke
Nästa destination var Umeå (Västerbotten). Vädret var sådär och vi ville ha det lite mera bekvämt, så vi bestämde oss för att parkera på First Camp Nydala. Första dagen var vädret helt ok, då besökte vi stan och Gitarrmuseet. Sen vräkte vädret ner och vi satt mest inne i bilen och redigerade filmer. First Camp Nydala är ju en camping, så här finns såklart toa, dusch, tvätt, tömning och påfyllning. Chefen som tagit över är helt ny och har mängder med idéer, det blir roligt att komma tillbaka någon gång och se vad som hänt. HÄR finns film från First Camp Nydala.
Många landskap blev det, nu var vi inne i Ångermanland och Höga Kusten och bron som var ett av de större delmålen. Hit har vi varit på väg med båt flera gånger, men av olika anledningar (bla covid) har det inte blivit av. Här finns en särskild husbilsparkering, som alltid är full med personbilar, och en husvagnsparkering där det står husbilar. hur som helst… här får man stå gratis en natt. Vi stod med nosen mot bron och hade så otroligt fin utsikt, men det var definitivt inte lugnt. Det brummar till varje gång en bil kör över skarvarna i bron, när lastbilar kör över låter det väldigt mycket. Fin utsikt, men öronproppar är att rekommendera.
En liten bit ifrån Höga Kustenbron ligger High Coast Destilleri. Vi gick rundtur på destilleriet och var på smakprovning, då är det väldigt praktiskt med ställplats direkt utanför. Detta är en av favoriterna faktiskt! Man står så otroligt fint, på en liten platå, med utsikt över Ångermanälven. Vi hade helt magiska solnedgångar. Lugnt och skönt, vi återkommer gärna. Här finns toa, dusch, tvätt och tömning av toa – inte av gråvatten och ingen påfyllning. Film från ställplatsen finns HÄR.
Vi fortsatte söderut och tog en natt på en parkering i Härnösand. Resan var nästan slut och vi var snart tillbaka i Hälsingland igen, den här gången bodde vi på First Camp Fläsian i Sundsvall. Martin behövde jobba, solen var lite sisådär och då har solpanelerna svårt att klara av två datorer. Vi behövde el, då är campingar bra! First Camp Fläsian har plats för husbilar längst ner mot vattnet. Där står man jättefint, men tyvärr i sällskap av väldigt närgångna duvor. Här finns såklart toa, dusch, tömning och påfyllning. Film från Fläsian finns HÄR.
First Camp Fläsian
Sista stoppet på vår norrlanstripp var i Bergvik. Här finns en stor grusplan vid idrottsplatsen där man fixat ställplats. Det kanske inte är jättemysigt, men helt ok. Det finns toa, dusch, påfyllning och tömning för toa – men inte av gråvatten. Film från Bergvik finns HÄR.
635 mil, 36 nätter och 24 olika platser. Jag har valt att inte skriva ut priser, eftersom de ändras hela tiden. Jag har heller inte skrivit något om husvagnar, för jag har helt enkelt ingen koll. Men det är länkat till de hemsidor jag har hittat och ni kan alltid klicka på filmerna, där priser står.
Hoppas det hjälper er något i er planering. Norra Sverige är verkligen fantastiskt! Och även våra grannländer, som jag tycker är mer anpassade för husbilar än vad Sverige är. Sverige har mycket att lära av tex Norge, som har som krav att varje kommun ska ha fri tömning av både toa och gråvatten. Det borde Sverige ta efter.
Berätta gärna om ni besökt någon av platserna eller om ni fått idéer om någon ni vill besöka. Ni kanske kan tipsa oss om övernattningsställen till nästa gång 🙂
