Bläddra efter
Etikett: boktips

Böcker man plöjer

Böcker man plöjer

Jag älskar att försvinna in i en bok. Ni vet så där så man läser en mening och sen kan man inte sluta. Tid och rum försvinner och man blir irriterad om man måste avbryta läsningen. Såna böcker gillar jag och i den här högen finns några såna.

Jag har läst varenda bok av Julia Quinn som hittills blivit översatt. Den första låg länge och väntade, men när jag väl tog tag i den så var jag förlorad. Efter det har jag kastat mej över dem så fort de kommit och sedan plöjt den på någon dag. Självklart har jag sett allt som kommit på Netflix också och det var så jag fick maken att också läsa böckerna. Martin är förmodligen en av väldigt få män som också läst varenda bok och som alltså gillar dem 🙂

Så vi börjar väl med den senaste som också är överst i den här bokhögen:

På äventyr med Poppy Bridgerton – Julia Quinn

Tredje delen i serien Familjen Rokesby – om generationen innan syskonen i Familjen Bridgerton. Detta är alltså typ 10-15 boken i serien, om man räknar från att den första översättningen kom till Sverige. Jag tycker att man ska läsa dem i ordning för att hänga med bäst.

Just den här handlar om Poppy Bridgerton som är både självständig och äventyrlig, men hon är definitvt inte förberedd på att bli kidnappad av pirater. Men de har inget val säger de, behandlar henne trots allt väl och stuvar in henne i kaptetens hytt på deras skepp. Kapten Andrew Rokesby blir rätt överraskad över att helt plötsligt hitta en kvinna i sin hytt. När han upptäcker att det är Poppy, och att hon dessutom är en Bridgerton inser han att han måste få hem henne i säkerhet och att hon absolut inte får veta vem han egentligen är. Men först ska de segla till Portugal fram och tillbaka utan att hennes familj märker något…

Som alltid i Julia Quinns böcker så är det mycket humor, dråpliga situationer, fyndiga lösningar och massor med kärlek och romantik. Här kastar vi oss som sagt över böckerna, bägge två och så var det även den här gången. Till våren kommer tydligen nästa , då får vi se vem som hinner först – den här gången var det maken 🙂

Hundra dagar i juli – Emelie Schepp

Emelie Schepp är författaren som trodde så mycket på sin första roman att hon gav ut den på eget förlag och på egen bekostnad. Sedan dess har henne böcker om Jana översatts till massor med språk, blivit tv-serie och ska eventuellt även bli film. Succé alltså!

Nu har Emelie lagt Jana åt sidan lite och fokuserar istället på Maia ett tag framöver. Maia tvingas flytta till Motala för att sonen ska få rätt sjukvård och hon samtidigt ska kunna få hjälp av sin mamma. Hon hinner inte ens börja sin tjänst som polis i området innan hon dras in i ett komplicerat fall. Tillsammans med kollegan Greg ska hon hitta gärningsmannen i ett mordfall som hör ihop med ett tidigare försvinnande. Samtidigt gör hon allt för att hjälpa sin trettonårige son Tim som ligger på sjukhuset, i akut behov av ett nytt hjärta. Det blir en kamp mot klockan, en historia om liv och död faktiskt, som är både gripande, känslosam och spännande. Dessutom med en väldigt ovanlig upplösning.

Jag gillar verkligen detta och hoppas det blir fler böcker om Maia och Greg.

Vatten över huvudet & Beska droppar – Frida Gråsjö

De här är de första två böckerna i mysdeckarserien om Hanna och Morden vid 17: slussen. Hanna är en utbränd advokat från Stockholm som kommer till Dalsland för att ta hand om sin morfar. Han har brutit benet oc kan inte sköta sitt uppdrag som slussvaktare vid 17:e slussen i Dalslands kanal.

Hon tänker att några lugna veckor på landet kan göra henne gott, men rätt snart inser hon att slussvaktarstugan blivit byns samlingslokal, där både föreningsfrågor och byskvaller avhandlas. Snart sker dessutom ett mord som hon självklart dras in i för att lösa. Medan hon letar ledtrådar lär hon känna morfars grannar och samhället hon kommit till, där finns dessutom en och annan trevlig ungkarl…

I Beska droppar hoppas Hanna fortfarande att det önskade lugnet vid den 17:e slussen i Dalslands kanal ska infinna sig. Detta trots att hennes mamma Mona svept in hos morfar som en stormvind och fört med sig både gröna drinkar, kristaller och lite ”mumbojumbo”. Dessutom har Monas vännina, influencern Eva flyttat in. Hon driver byns enda äldreboende och försöker enträget få Hanna att dricka det nyttiga te hon säljer i sin webbshop.

När Hanna hittar Eva död på badrumsgolvet finns inga ledtrådar till vad som hänt. Enligt polisen är mord inte uteslutet. Hanna tar tillfället i akt och tillsammans med morfar startar hon en utredning om dödsfallet som leder dem rakt mot nya hemligheter i grannskapet. Under detektivarbetet har relationen till ett par av ortens män intensifieras, men är hon verkligen redo för kärlek?

Det här är så hjärtliga, mysiga och roliga böcker. Det ska bli roligt att följa Hanna i fler böcker.

Fyra härliga böcker, alla slukade jag snabbt från pärm till pärm. Alla utom Emelie Schepps är lättsam och underhållande läsning, såna där som man lixom grottar ner sej i och myser med. Schepp kan man ju tro att det bara är spännande, men det är även känslosamt och väldigt fint. Fyra bra böcker helt enkelt!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

BokAgneta blev så himla bra som teater!

BokAgneta blev så himla bra som teater!

Vi är många som älskar Emma Hambergs böcker om Agneta. När jag fick höra att boken “Je m’appelle Agneta” skulle bli teater blev jag väldigt glad. Och nyfiken. Hur skulle det bli? I förra veckan var det premiär och vi var där!

Jag tror att de flesta som följer min blogg har läst boken och vet allt om Agneta. Men om ni inte har gjort det så kan jag berätta att Agneta är en snart 50-årig kvinna, kontorsråtta som inte trivs med sitt jobb och som har en sportfåne till man. Enkelt sagt alltså.

En dag får hon nog och svarar på en annons där man söker au pair till en pojke i Frankrike. Tror hon. Det ser iaf ut så och hon har ingen anledning att tro något annat. Efter några dagar har hon fått jobbet, lämnar allt och drar. Snart visar det sej att pojken är en äldre man som börjat få svårt att ta hand om sej själv. Agnetas jobb är att se till att han har det bra och på vägen hittar hon sej själv kan man väl säga.

Boken är fantastisk! Den innehåller så mycket kärlek, härliga miljöer, roliga karaktärer och massor med mat. Så pass att det faktiskt finns en kokbok som tillhör boken. Allt detta har man lyckats föra över till scen, i en slags monolog fast med två skådespelare. Anna Granath spelar Agneta samt alla andra karaktärer, förutom Einar som spelas av Dag Malmberg. Och hon gör det så bra. Så helt jäkla sjukt bra dessutom. Hon får med maken Magnus kroppsspråk, precis som man ser honom i boken. Alla personer från boken poppar lixom fram och är precis som jag sett dem framför mej. Det är så jäkla bra helt enkelt!

Jag träffade Emma strax innan föreställningen och hon var så nöjd. Å det förstår jag. Nu kan ho med varm hand låta Agneta leva vidare, hon ska nämligen ut på premiär i hela landet. Har ni läst boken så måste ni se föreställningen. Har ni inte läst den kan ni börja med det och sen se teatern. Jag kan nästan lova att ni kommer att älska den.

Här kan ni läsa vår recension 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Ett himla roligt boksläpp

Ett himla roligt boksläpp

Jag var på min första ”riktiga” premiär 1986. Då hade jag precis börjat jobba på Svensk Filmindustri och var alldeles ny i den världen. Många galor har det blivit under de här 38 åren, men det finns en som varit på långt många fler än mej, nämligen Leif Schulman. Han släppte nyligen en bok om kändisfester och galor, och vi var med på bokreleasen.

Jag kommer inte ihåg vilken min första filmpremiär var, däremot kommer jag ihåg den första film som jag var med och arrangerade gala för, det var 1987 och Pelle Erövraren med Max von Sydow. 1988 var ett stort premiärår med bla Cocktail och Roger Rabbit. Oj, så roliga fester vi fixade. Efter det har det bara rullat på.

Leif Schulman är infödd i en värld med kända föräldrar och deras minst lika kända vänner. Han gick på sin första fest redan 1966, 20 år före mej alltså. I boken ”Kändisfest” har han valt ut ungefär 80 minnesvärda fester. Så roligt att se och läsa om, jag har faktiskt varit på fler av dem – även några av de på 80 och 90-talet. Han har också delat med sej av lite skvaller bla om Jan Gulliou och Alice Timander. En väldigt fin bok som man gärna kan ha framme. En sk coffetablebook.

Är det fest så är det, den här arrangerad av Alexander Erwik som gillar extra allt. Alltså dök såklart Alice Timander upp på festen, aka Admira Thunderpussy/Adam Risberg. Det var en väääldigt lång Alice, jag har träffat henne – hon var inte kort, men definitivt inte 2 meter lång. Jag hade svårt att se hen i ögonen utan att bryta nacken av mej, om man säger så 😛

Det var en väldigt härlig fest, där många var rejält uppklädda enligt dresskoden. Jag intervjuade såklart Leif om hans bok, men även Alexander om hur man kommer in på gästlistan hos de stora festfixarna. Jag fick även ett snack med härliga Peter Englund som gör det häftigaste kläderna till både fest och mello. Lotta Grey, aka Vimmelmamman, hamnade också framför vår kamera – hon har bevaka mingel för Hänt i nästan 20 år och har en massa kul att berätta. Ni kan se filmen här nedan:

Det blev en sån där uppsluppen och rolig kväll som man inte vill gå hem ifrån. Här fanns gott att äta från Ridderheims, gott i glasen från bla Love Spirit samt glada vänner och bekanta. Whats not to like lixom?

Det var dessutom en unik kväll då fyra av Sveriges största festfixare samlades på Röda Mattan för en gemensam bild med Leif. Här var Mia från Wonderland Event, Alexander från Erwik Communication, Micael Bindefeld samt Daniel från Subito. Ett gäng som definitivt kan fixa fester!

En bra kväll helt enkelt. När vi till slut bröt upp kom Dogge, så vi fick Dogge-Taxi till förorten. Så himla bekvämt att vi bor i närheten av varandra.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En riktig myshög

En riktig myshög

Jag har läst så mycket spänningsromaner under sommaren, att jag behövde en rejäl portion mys. Så när vi drog iväg mot Strömstad och sedan Elmiamässan, packade jag med en massa mysböcker. Två tvättäkta feelgood, en historisk typ feelgood och en cosy crime.

Vissa böcker ser jag fram emot mer än andra. När Jenny Colgan kommer med en ny bok kastar jag mej över den, likaså med Natasha Lesters böcker. De här två har ett alldeles särskilt sätt att skriva och man vet vad man får. Trodde jag… Natasha lurade mej lite den här gången. Anna Lönnqvist har också blivit en favorit. Hon har en alldeles särskild penna, som jag gillar väldigt mycket.

Men vi börjar uppifrån som vanligt 🙂

Den första gång jag såg dig – Anna Lönnqvist

Feelgood går ju ut på att först bygga upp en mindre trevlig historia, för att sedan vända den till något betydligt mysigare. Så är det med den här boken. Mira spelar fiol i den fina orkestern, men sliter ut sin axel och är tvungen att vila från fiolspelandet. Då passar hon på att följa med sin italienska pojkvän hem till Italien. Resan blir inte riktigt som hon tänkt sej.

Boken hoppar tillbaka till hennes liv 14 år tidigare, när hon hängde ihop med hockeyspelaren William. Nu möter hon honom igen och deras gemensamma historia spelas upp. När hon stöter på William igen tvingas hon konfronteras med händelser och minnen hon sedan länge försökt att förtränga.

Det är en fin historia som författaren knåpat ihop. Det handlar om vänskap, kärlek, sårbarhet, förlåtelse och en massa annat. Känsligt skrivet, så det berör ordentligt. Himla bra helt enkelt!

Screenshot

Alix St Pierres Tre liv – Natasha Lester

Natasha Lester har skrivit en av mina favoritböcker, nämligen Den Franska fotografen. En fin berättelse om en ung kvinna som åker på fotouppdrag och samtidigt hittar sin bakgrund. Den här gången är boken lite annorlunda. Jag trodde det skulle vara ungefär samma ton i den här, men det var istället betydligt mer historia och en spännande berättelse om en kvinna som levt tre olika liv.

Året är 1943 och kriget rasar. Den unga Alix St. Pierre värvas som spion för de allierade, ett uppdrag hon är väldigt bra på. Efter kriget flyttar Alix till Paris för att börja ett nytt liv och får jobb på modehuset Christian Dior. Plötsligt dyker en person från hennes förflutna upp och Alix framtid hotas. Hon inser att hon måste göra något drastiskt om såren efter gamla oförrätter ska kunna läkas och rättvisa skipas.

Jag har läst lite om olika spioner och tycker det är både intressant och obehagligt på samma gång. Lester har gjort sin research, allt är mycket trovärdigt och känns autentiskt. Alix historia berör, man vill lixom att det ska gå bra för henne. Här blandas krigshistoria med vänskap, kärlek och svek, allt som behövs för en bra historia alltså.

Den lilla skolan på klippan – Jenny Colgan

Jenny Colgan. Vad säger man om henne? Den som läser feelgood vet mycket väl vem hon är. Vi hade faktiskt förmånen att lyssna på henne på Bokmässan förra året. Vilken härlig människa!

Detta är första delen i en serie om internatskolan Downey House, belägen på en klippa i Cornwall. Den är faktiskt utgiven förut, men under annat namn – för hon var inte säker på att någon skull vilja läsa den. Helt galet, boken är fantastisk!

Maggie, är ny lärare på flickskolan Downey House och fast besluten om att hon ska ingjuta hopp och framtidstro i sina elever. Hemma lämnar hon sin trygga, men ganska tråkiga sambo Stan. Hon är inte säker på att förhållande kommer att överleva på distans, men hoppas det. På pojkarnas internatskola finns läraren David, som hon möter på sina promenader och blir lite intresserad av.

På skolan finns bla eleven Simone som kommit in med hjälp av ett stipendie, hon har som mål är att jobba hårt och göra sina föräldrar stolta. Fliss vill inte alls gå på internatskola och hatar att vara så långt hemifrån. Medan Simone gör allt för att passa in gör Fliss allt för att ta sig därifrån. Precis som i alla Colgans böcker vävs flera olika historier samman. Här är vänskapen viktig, men hon belyser även rivalitet, svek och till sist kärlek, samt en och annan moralkaka. Jag älskar det!

Döden på chateau des Livres av Katarina Bivald

Detta är den andra delen i serien om författaren Berit Gardner som löser mord när hon egentligen borde skriva. Jag har inte läst den första, men det gjorde absolut ingenting – jag hängde med ändå.

Berit är i Frankrike för att undervisa på en skrivarkurs, men allt ställs på ända när kursens stjärna, en bästsäljande författare, mördas mitt framför ögonen på henne. Kommissarie Roche vid Lyonpolisen får händerna fulla med tjugo blivande författare som misstänkta. Inte nog med att alla är vana vid att hitta på saker, de ser också hela polisutredningen som en fantastisk möjlighet att göra research. Berit Gardner blir inblandad när hon lägger näsan lite för mycket i blöt och allt förvärras när ett andra mord begås.

Detta är en blandning av Agatha Christie och Morden i Midsumer. En liten dam som högst ofrivilligt blir inblandad, motarbetas av ovillig polis och sedan löser hela kviddevitten. Allt skrivet med en stor portion humor och värme, trots att det handlar om mord. Otroligt underhållande, jag ser fram emot fler delar om Berit Gardner.

Fyra mysiga böcker, jag kan rekommendera allihop!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Nu är Hamberg i farten igen!

Nu är Hamberg i farten igen!

Efter två månader ute på rull kom vi alltså hem några par dagar i augusti. Då låg det några härliga böcker och väntade på mej! Äntligen har Emma Hamberg kommit med en ny bok och den kommer lixom lite som ett paket med en kokbok. Låter kanske kryptiskt, men ni kommer snart att förstå.

Det som vi boknördar kallar bokpost är nog det bästa som finns. Ibland hör man när brevbäraren kommer och det lixom dunkar till i brevlådan, då vet man att där ligger en ny bok. Så skyndar man sej snabbt ut för att hämta den. När man kommer hem efter en resa ligger där ofta fler böcker, det är som julafton!

I den här högen ligger både nytt och gammalt. Emmas bok samt kokboken är nästan pinfärska, även Lee Christiernssons. Däremot är Stefan Ahnhems från förra året, eller nåt… men den var jag ju tvungen att vänta med tills jag läst serien och det gjorde jag ju under resan.

Men vi börja uppifrån som vanligt:

För alltid Lee – Lee Christiernsson

Ni som hängt med ett tag i mina boktips vet att jag älskar biografier. Det är som julafton varje gång jag får öppna en bok som något skrivit om sitt liv. Jag tycker det är så otroligt modigt att skriva en bok om sej själv, tänk om ingen vill läsa lixom… 😛

När Snickar-Björn kom ut som Lee, var det nog många som undrade en hel del och ville veta mer. Så att den boken skulle sälja var såklart rätt självklart. Jag tog mej an boken med stor nyfikenhet, men även med stor ödmjukhet. Att gå från man till kvinna är ju inget man gör bara sådär, det kräver massor med mod och beslutsamhet. Att sen skriva en bok om processen och få orden rätt kan vara rätt knepigt, men jag tycker att Lee lyckats väldigt bra.

Här berättas hela processen från tanke till hur allt är idag. Läsaren får följa med långt in i skallen på Björn/Lee men även till psykologen och läkaren. Vi får vara med vid första makeupen, ta del av familjens reaktioner och en massa annat. Det är så oerhört fint och känslosamt skrivet att jag som läser känner mej faktiskt lite exklusivt inbjuden att få vara med på resan. En jättefin bok helt enkelt.

En helt annan historia – Stefan Ahnhem

Efter att ha plöjt hela Ahnhems serier och Fabian Risk under sommaren, var jag ju tvungen att fortsätta med den fristående fortsättningen. När jag ändå höll på lixom. Medan serien handlar om Fabian Risk, är detta en spinoff och handlar istället om hans fd kollega Malin Rehnberg.

Rhenberg har fått en ny chef som hon inte riktigt är i synk med. Hon har det dessutom lite trassligt på hemmafronten. När en känd livsstilsbloggare hittas mördad i en svit på ett av Stockholms finare hotell ställs allt på sin spets, både på jobbet och hemma.

Stefan Ahnhems böcker är så otroligt bra. Intrigerna är intelligent skrivna och det är inte förrän alldeles i slutet som man fattar hur allt hänger ihop. Så är det även den här gången och jag hoppas att det blir fler böcker om Malin. Jag vet att han redan skrivit en ny bok, den ligger här hemma – men den handlar om något helt annat.

Kärlekens Idioter – Emma Hamberg

Toklas kokbok – Alice B Toklas

Jag älskar Emma Hambergs böcker, så är det bara. De är hjärtliga, varma och roliga. Så även denna, även om den var lite seg till en början. Jag trodde det var något fel på mej när jag inte fick riktigt samma läslust som jag brukar få, men det är tydligen fler som upplevt samma sak. Man är lixom van vid att fastna vid första raden och sedan vara helt förlorad i boken tills den är slut. Men så var det inte den här gången. Det tog några kapitel att fastna, men sen så!

Det handlar om Simona, JP och Gertrud – tre helt olika personer som har sina egna sätt att överleva. Simona skriver listor på allt hon vill komma ihåg och allt hon måste förtränga.  JPs liv har alltid kretsat kring de stora historierna. Men nu är det dags för honom möta sin egen. Gertrud läser böcker på heltid och umgås bara med sin själsfrände sedan 70 år tillbaka: kastanjeträdet Alice B Toklas.

Trädet är döpt efter en rätt excentrisk kvinna som föddes på 1800-talet. Hon skrev en annorlunda kokbok, som Emma nämner i boken flera gånger och även har varit med att uppdatera. Den ska man alltså också kolla in när man läser boken, det lagas nämligen en mängd roliga rätter ur den.

”Kärlekens idioter” är en saga om några människor som tror de vet precis hur de ska rädda sig själva. Men när Gertruds kastanjeträd försvinner spårlöst, helt utan logiska förklaringar, korsas deras vägar för att aldrig bli desamma igen. Kontroller tappas, 30 000 böcker dyker upp, nycklar till gömda portar upptäcks och hjärtan börjar slå så högt att marken i Lilla Bävan skakar. 

Även om början är lite seg så är resten av boken precis lika hjärtlig, varm och rolig som man är van vid. Precis som vanligt handlar det en hel del om starka kvinnor som går sin egen väg, på sitt alldeles egna sätt. Jag kan tänka mej att den är ännu bättre om man lyssnar på den, med Emma själv som inläsare.


Fyra helt annorlunda böcker alltså, allt från biografi till kokbok. Alla läsvärda på sitt eget sätt. Efter att ha läst Emmas bok är jag extra pepp på att se ”Je m appelle Agneta” som har premiär som teater på torsdag. Jag älskade den boken och är så nyfiken på hur föreställningen ska bli och även på Martins reaktion, han har inte läst den. Vi kommer att vara där med både kamera och filmkamera och hoppas såklart få ett snack med Emma också. Vi får väl se om vi lyckas 🙂

I helgen är det även dax för bokmässa, men vi kommer inte att vara där i år. Vi får nöja oss med att läsa böcker och gå på teater istället. Det är helt ok det med.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Sommarens bokserie-maraton!

Sommarens bokserie-maraton!

Jag gillar att plöja en hel bokserie samtidigt, oavsett om det är tre eller 15 böcker. På så sätt har jag koll på alla karaktärer mycket enklare än om man läser en bok i taget med lång tid emellan. Den här sommaren har jag maratonläst tre helt olika serier av Läckberg/Fexeus, Olseni & Hansen samt Stefan Ahnhem. Sååå bra böcker och nu är det dax att skriva om dem 🙂

Jag gillar inte bokhyllor, det är jag nog rätt ensam om. Och eftersom jag ger bort alla böcker jag läst, så tycker jag inte att jag behöver någon bokhylla heller. Men nu har jag ju bokhögar överallt istället, särskilt som jag samlar ihop hela serier innan jag läser dem. Här ligger påbörjade travar med Anna Janssons böcker om Maria Wärn (saknas 7-8 stycken), Sofie Sarenbrandts om Emma Sköld (saknas en! Del 2), Denise Rudbergs, Mons Kallentofts, mfl mfl. Golvet brevid min säng börjar bli fullt 😛

När jag har en komplett serie, flyttar den ut i husbilen. Å när vi är ute på en längre tur så kör jag igång och läser. Den här sommaren var vi ute i drygt två månader, det blev 3 serier och 18 böcker. 3 väldigt olika serier, men alla var riktigt bra!

Sommaren började med BOX, KULT och MIRAGE av Camilla Läckberg och Henrik Fexeus. Den serien har legat alldeles för länge och väntat. Det är ju faktiskt bara tre böcker, men med runt 600 sidor vardera. Den första, BOX, kom 2021, sen har de andra kommit 2022 och 2023. Maken läste dem direkt och älskade dem – nu var det alltså min tur.

Böckerna handlar om polisen Mina och mentalisten Vincent. De dras in i en härva av mord och psykologiska intriger. Mycket drabbar Vincent och utreds av Mina, men det börjar med att hon söker hjälp och hans kunskap för att hjälpa dem vidare i jakten på mördaren.

Det är så sjukt bra! Här snackar vi intelligenta intriger och en mycket välskriven historia. Visst känner man igen Läckbergs sätt att skriva, men med Fexeus hjälp blir det med en helt annan dimension. Som mentalist har han ju ett annan sätt att se på saker och ting och vet särskilt hur människor reagerar på olika saker. Det blir väldigt väldigt spännande och med tvister som är helt oväntade. Gillar ni psykologiska mordgåtor så är detta serien för er!

Problemet är att man ser Fexeus framför sej när man läser om Vincent… bra eller dåligt? Jag vet inte, men det blir spännande att träffa honom nästa gång och prata om boken 😛

Efter de tjocka och rätt obehagliga böckerna behövde jag lite lättsammare läsning. Jag visste att snart skulle det bli obehagligt igen… så jag lättade upp sinnet med lite Mord i Falsterbo av Olseni & Hansen. En humoristisk serie om ett pensionärsgäng som snarare stjälper än hjälper, kanske man kan säga. De har en förmåga att bokstavligen snubbla över döda kroppar och hjälper gärna den lokala polisen Mårten med utredningen.

Det är lite “Morden i Midsumer” möter “Hundraåringen som klev ut genom fönstret”. Helt galet, otänkbart och väldigt roligt. Här snackar vi lättsamma och underhållande böcker, sådär som man småfnissar när man läser. Hittills finns det 9 böcker i serien, men det blir minst en till.

Böckerna börjar när de är 84 år (har jag för mej) och sedan blir de ett år äldre för varje bok som kommer. Man undrar ju hur länge författarna kan hålla liv i dem? Någonstans går ju gränsen… eller gör den inte det när allt är påhittat? Oavsett så kan jag tycka att även om det är underhållande, så är en bokserie för lång när den rör sej upp emot 10 böcker. Nu bjuder den här serien hela tiden på nyheter om det ålderstigna gänget, men vi får väl se hur länge de kan hålla ånga uppe utan att det känns forcerat.

Kul och underhållande är det iaf. Är man ute efter lättsam läsning men med lite mord, sk cozy crime, så är detta ett tips.

Efter pensionärerna i Falsterbo var jag äntligen redo för mer tung läsning. Jag hade hört att Stefan Ahnhems serie om Fabian Risk var något utöver det vanliga. Såklart var jag nyfiken.

Mellan 2014 och 2021, kom de 6 delarna i bokserien ut. Så länge har den alltså fått ligga till sej här hemma. Jag saknade nämligen en bok, den blå, och fick inte tag i den förrän i våras.

Första delen börjar med att en träslöjdslärare hittas brutalt mördad. Bredvid hans kropp har mördaren placerat ett klassfoto från 80-talet där offrets ansikte är överkryssat. Polisen Fabian Risk återvänder till hemstaden Helsingborg med sin familj. De hinner knappt anlända till det nya huset innan han blir inkallad för att arbeta med mordfallet. Offret är en av hans gamla klasskamrater och snart är hela klassen hotad, även han själv. Men det som händer i resten av serien handlar egentligen om det som sker i del 2 och som beskriver tiden före Helsingborg.

Här snackar vi också intelligent bokmanus. Det är spännande, överraskningar, knepiga människor och otroligt smarta övergångar. Vi rör oss mellan Helsingborg och Köpenhamn, det är en del dialog på Danska (men inte särskilt knepigt att förstå) och en massa spännande karaktärer. Så jäkla bra helt enkelt!

Tre väldigt bra serier helt enkelt! När jag läst klart MIRAGE kände jag bara ÄNTLIGEN! Det var typ 1800 sidors sträckläsning. Det gick inte att lägga böckerna ifrån sej. De har legat där så länge och tittat på mej och äntligen var jag igenom dem och de var precis så bra och fängslande som alla sa.

Att köra igång med Mord i Falsterbo och hela 9 böcker kändes lite tungt, men de gick så snabbt att läsa att de inte alls kändes så många. Tror en bok tog 1-2 dagar att läsa igenom, sen var det bara att ta tag i nästa. Där är rätt många karaktärer, så det var skönt att läsa alla på en gång så man inte glömde bort dem.

Ahnhem… ja, vad säger man om honom. En väldigt skicklig författare. Jag har två böcker till här hemma, bla en spin-off på serien om Risk. Så den ska jag grotta ner mej i när jag läst klart boken jag håller på med. Det ser jag väldigt mycket fram emot.

Nu ska bara böckerna recenseras också i Du i Fokus. Det jag skrivit här är ju inga recensioner, detta är texter i form av boktips. En recension tar upp både positivt och negativt, mer kritisk än det jag skrivit här. De två första har jag redan fixat, nu är det bara den sista kvar. Sen kan jag lägga dem åt sidan helt.

Nu ser jag fram emot att få läsa lite feelgood och bara mysa ett tag. Härliga kärlekshistorier där man vet att allt trasslar till sej men löser sej i slutet. Blodiga historier får vänta lite ett tag, nio böcker om blod och mord räcker för nu.

Vad läser ni just nu?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En väldigt varierad bokhög

En väldigt varierad bokhög

Jag gillar ju biografier, i den här bokhögen ligger en väldigt intressant en. Men här ligger också några spännande godbitar och lite historia. En härlig blandning tycker jag 🙂

En bokhög får gärna vara en mix av mys och spänning, men gärna lite personligt och historia också. Allt detta ligger i den här högen.

Vi börjar uppifrån som vanligt:

Fly från monster – Dermot Clemenger

Äntligen en ny biografi! Jag tycker det är så intressant att läsa om olika personers bakgrund och livsöden. Har man träffat personen i fråga och har en relation till denna blir det såklart extra intressant. Så är det med Dermot Clemenger, som jag träffat flera gånger – men det är hans kollega Tony Irving som jag känner bäst. Jag räknade såklart med att Tony skulle omnämnas i boken och fick rätt. Där var faktiskt ännu fler bekanta som nämndes och som berörde mej lite extra.

Dermots självbiografi är en berättelse om hans barndom och uppväxt med en väldigt sträng pappa, en bror som omkommer i tidig ålder och dansen. Hans historia om monstren han flytt från och resan mot friheten. Han berättar berörande om sin familj, uppväxten i ett strikt katolskt hem och livet innan Sverige och Lets Dance.

Det är väldigt enkelt skrivet, inga krusiduller utan bara sådär rakt på. Det känns lite som att han vet exakt vad han vill ha sagt och sedan få det sagt så snabbt och tydligt som möjligt. Som om han en gång för alla vill göra upp med sin bakgrund för att gå vidare. Jag läser, förfäras och berörs och tänker på den Dermot jag ser idag som verkar så otroligt tillfreds. En mörk historia som även är intressant, iaf om man är intresserad av livsöden.

Femte Kollusionen – Denise Rudberg

Denise Rudbergs böcker om Kontrahenterna är så otroligt intressanta! Att både bli underhållen och samtidigt lära sej saker är något av det bästa jag vet. Å så är det i Rudbergs böcker, som handlar om de tre kvinnorna Signe, Iris och Elisabeth. Detta är femte delen som utspelar sej i Januari 1942.

Signalspanarna på Karlaplan 4 har lyckats avkoda meddelanden med illavarslande innehåll. Nazi-Tyskland tycks planera en stor markinvasion av Sverige från Norge, via gränsen i Jämtland. Meddelandet leder till febril aktivitet längs den svensk-norska gränsen. Elisabeth får i uppdrag att söka upp en saknad trupp i Värmlands skogar, samtidigt som Iris och professor Arvid Bremer snappar upp ett meddelande om en avrättningsorder som ska utföras vid gränsen.

Jag tycker nog att detta är en av de bästa delarna i serien. Det är snabbt och spännande. Att veta att detta faktiskt kan vara sant är både otäckt och spännande, Sverige kanske inte var så neutralt som man tidigare trott…?

Sångfågeln – Anki Edvinsson

Sångfågeln är den tredje fristående delen om utredarna Per Berg och Charlotte von Klint, jag har nog bara läst en innan denna. Jag gillar verkligen Anki Edvinssons sätt att skriva och kommer ha mer koll framöver.

Handlingen utspelar sej i Umeå där en tonårstjej kidnappas, en skjutning sker på busstationen och en småbarnspappa hittas mördad. Brotten verkar hänga ihop, men frågetecknen är till en början fler än ledtrådarna. Samtidigt tycks en ny kriminell aktör vinna mark i staden. Kommer ett gängkrig att bryta ut?

En spännande intrig med oväntade tvister, men här finns även en bakgrundshistoria om Charlotte som kommer från en välbärgad familj som hon försöker att bryta sej loss ifrån. Och hennes kollega Per som balanserar utredningarna med sin vardag som hockeypappa och känner sej rätt missnöjd med sitt familjeliv. En himla bra bok helt enkelt.

Den sista utposten – Mari Jungstedt

18:e (!!!) delen om Anders Knutas, lite galet kan jag tycka. Ändå håller de fortfarande, konstigt nog. Men nu måste väl ändå serien snart ta slut?

Den här serien utspelar sej på Gotland, där en kvinna hittas ihjälskjuten i ett ödetorp. Anders Knutas har blivit pappa på äldre dar och funderar på att gå i pension. Han föräldralediga sambo Karin, som också är polis, är rätt dålig på att inte lägga sej i hans arbete och så är det även denna gång.

Mordet sprider skräck bland gotlänningarna och Knutas ställs inför ett fall som leder honom till fasansfulla upptäckter långt ute på den idylliska landsbygden. Karin forskar lite på egen hand och dras in lite väl mycket i fallet. Som vanligt kan man väl säga.

Det är spännande och välskrivet, men man fattar inte så mycket om man inte läst någon av de föregående delarna. Helst skulle jag läsa alla ett sträck.


Fyra himla bra böcker, men de är väldigt olika – så det är omöjligt att säga vilken som är bäst. Nu ska jag gå in i ett seriemaraton. Vi har samlat hela serier av flera olika författare, så nu ska jag grotta ner mej i samma huvudpersoner en massa veckor framöver. Här ligger bla Läckberg/Fexeus serie och väntar, samt Ahnhem och Morden i Falsterbo. Vi får väl se vilken jag ska börja med 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En hög ”tjejböcker” – fast inte bara för tjejer…

En hög ”tjejböcker” – fast inte bara för tjejer…

Jag har precis upptäckt att jag läser väldigt mycket böcker av kvinnliga författare. Jag har inte noterat det förut eller lagt någon värdering i vilket kön som skrivit böckerna jag läser. Men när jag tog bilden till den här senaste högen, blev det rätt tydligt 🙂

Manligt eller kvinnligt. Skriver en kvinna för kvinnor och en man för män? Absolut inte! Jag läser såklart böcker av båda och märker sällan någon skillnad. Läckberg kan vara bra mycket ”slaskigare” än vilken man som helst, medan Christoffer Holst kan ha en mjukare ton än vilken kvinna som helst. Alltså spelar könet ingen roll.

Detta är dock en hög med enbart kvinnliga författare, en av dem är helt ny för mej!

Vi börjar uppifrån som vanligt:

De skyldiga – Michaela Winglycke

Winglycke är en helt ny författare för mej. Att hon skriver om Öland blir såklart extra intressant, så det var roligt att få göra den bekantskapen. Det är alltid lite extra spännande att läsa böcker från platser man har en anknytning till, den här gången Borgholm.

”De skyldiga” är första delen i bokserien ”Morden på Öland”. Den börjar med att en kvinna dras in i en bil. På marken hittas en lapp med en märklig bokstavs- och sifferkombination, i övrigt finns inga ledtrådar. Polisen Claudia är i närheten när kidnappningen sker och är först på platsen. Hon och hennes kollega Alex tar sej an fallet, men ingen anmäls saknas – så de vet inte ens vem de letar efter. När kidnapparen väl hör av sig är det i en livesändning. Hans budskap: De skyldiga ska straffas. Öga för öga, tand för tand. Klockan på livesändningen tickar ner och fler kvinnor kidnappas.

Det är spännande, smarta dialoger och oväntade tvister. En väldigt trevlig första bekantskap måste jag säga och kul att följa med runt på en ö och i en miljö som jag känner väldigt väl. Till och med lilla Löttorp nämns. Det ska bli väldigt spännande att läsa fortsättningen.

Drömmar av brons – Camilla Läckberg

Jag tror att jag har läst i stort sett allt som Läckberg skrivit, men serien om Faye är tyvärr inte helt i min smak. Jag tycker det är lite för mycket sex och för många lösa trådar som inte fångas upp. Men jag måste såklart veta hur allt går och läser vidare.

Drömmar av brons är tredje och sista delen i bokserien om Faye. Hennes exmake är död, men hennes pappa blir ett allt större problem. Särskilt när hon blir fängslad på falska grunder och inlåst under en lång tid. För att skydda sitt företag tar hon hjälp av vänner som hon litar på, men pappan blir allt farligare då han samarbetar med ett kriminellt nätverkar och tar till alla knep för att komma åt henne.

Det är spännande, men lite väl overkligt kanske… eller? Det kanske går till som hon beskriver i Stockholms undre värld, vad vet jag. Men där finns ändå en fin underton som visar hur mycket vänskap kan hjälpa, om vi bara håller ihop. Nu är serien slut och jag hoppas på något nytt spännande från Läckberg inom kort.

Sommaren på ön – Sarah Morgan

Här är en författare som verkligen fastnat hos mej. Sarah Morgan skriver så fint och ofta även tänktvärt. Det är lite moralkakor och galet förutsägbart, men så himla mysigt. Feelgoooood!

Det handlar om den hyllade författaren Catherine Swift som efter tre misslyckade äktenskap ska gifta sig igen. Döttrarna är inte superimponerade även om yngsta dottern Cassie försöker att glädjas med henne. Catherine vill samtidigt göra allt för att reparera den komplicerade relationen hon har till sina döttrar men som halvsystrarna även har till varandra.

Adeline har rejäl ångest och vet inte vad som är värst – att hennes mamma ska gifta sig för fjärde gången eller att hon måste bevittna spektaklet. Hon vet inte ens vem mamma ska gifta sej med! När systrarna anländer till Catherines lyxvilla på Korfu har de ingen aning om vad vistelsen ska föra med sig. Såklart avslöjas hemligheter, det blir missförstånd och! en rejäl semesterflirt. Det här gillar jag!

Offer i frack – Carin Hjulström

Carin Hjulströms böcker om ”Säbyholms gröna fingrar” är riktiga favoriter. Här finns allt! Vänskap, kärlek, härliga miljöer, humor, familjeintriger och så ett och annat mord såklart. Slå upp Cozy Crime i ordboken, så kommer böckerna om Säbyholm upp.

Detta är sjätte delen, dock den femte som finns i bokform – julboken ”När snön faller vit” finns bara som ljudbok. Härligt tjocka böcker på lite drygt 500 sidor – me like! Det händer mycket i den här boken och är många parallella handlingar. Antons pappa Svante är på väg från Tanzania för att hälsa på i Sverige, Siri och hennes bror Svante har inte setts på 25 år. Det är såklart lite nervöst för alla inblandade. De har det dessutom lite trassligt med bostadssituationen eftersom plantskolans lilla hus som de bodde i har brunnit ner.

En dag hittas en man i frack, död i vattnet. Poliserna Olle och Rita börjar gräva i en historia med lurade och besvikna människor, där flera har motiv att vilja ta livet av mannen de hittat. Samtidigt rymmer en farlig brottsling från ett fängelse i närheten. De jagar alltså två mmördare och ska helst hitta båda innan det händer något mer allvarligt.

Jag som brukar ha svårt när det händer för mycket samtidigt och man ska hålla reda på många karaktärer, men detta har jag faktiskt inga problem med. Carin Hjulström har en förmåga att enkelt men effektivt få ihop flera olika spår samtidigt. Det är välskrivet, roligt, varmt och fint. Men även en allvarlig ton om jobbiga saker som vi alla går igenom.

Jag brukar ju säga att 4-5 delar är lagom i en bokserie, men av den här kan jag tänka mej hur många som helst.


Fyra böcker, jag rekommenderar dem alla – även om jag tycker lite mer om tre av dem. Som sagt; proffsiga kvinnliga författare som jag verkligen rekommenderar. Sarah Morgan skriver fristående böcker, med nya karaktärer varje gång. Enkelt att bara ta en bok och börja läsa alltså.

Carin Hjulströms böcker går såklart att läsa en och en, men jag tycker att de ska läsas i ordning. För då fattar man hur allt hänger ihop mellan karaktärerna, relationer osv. Ni måste läsa serien om Säbyholm, den är så mysig!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Vi brukar inte vara kvar sist…

Vi brukar inte vara kvar sist…

Förra veckan var vi inbjudna som gäster på en spännande bokrelease. Sammy Jeridis ”Ghettokrig” och sjätte delen i Ghettoserien kom redan veckan innan, och jag var först att få boken. Å det var en himla tur – jag hittade fel i boken, så den fick tryckas om!!!

Sammy och jag fick kontakt för ett par år sedan när hans andra bok om Ghettokungen kom ut. Då låg jag i en solstol på Gran Canaria och läste och la upp en bild på insta som jag brukar göra, som Sammy svarade på. Det visade sej att han bor på Gran Canaria. Kul sammanträffande!

Där började vårt samtal, sen har det aldrig slutat. Vi blev snart vänner på facebook och flyttade samtalet till messenger, sågs första gången på Ljudboksgalan och fick vara med när han fick ta emot Stora Ljudbokspriset för sin Ghettoserie och har sedan dess setts flera gånger. En mycket härlig människa, som jag gärna har i mitt liv och mer än gärna fortsätter samtala med.

Nu när han bjöd in till bokrelease var vi inbjudna som hans gäster, inte som press. Vi kunde alltså roa oss bäst vi ville utan att jobba, men tog ändå med filmkameran för säkerhets skull (stora systemkameran lämnade vi dock hemma). Å det var ju bra för vi fick en himla kul och intressant intervju med honom. Den kan ni se längst ner.

MEN, veckan innan var jag uppe på bokförlaget och hämtade hans senaste bok Ghettokrig. Å började läsa direkt. Den var rykande färsk, direkt från tryck – inte ens Sammy hade sett den. Så jag vågade inte ens tala om för honom att jag hade den eller lägga ut en bild på boken på instagram. När jag kommit några kapitel upptäckte jag tryckfel. Skulle jag upplysa Sammy eller bokförlaget… dilemma… Sammys sista kväll hemma med barnen… den vill man ju inte förstöra när han ska vara borta en dryg vecka.

Så jag började med att skicka ett sms till min kontakt på Bokfabriken, men fick inget svar. Jag visste ju att bokreleasen närmade sej och att böckerna skulle skickas ut till recensenter och bokhandlare direkt. Så jag tog beslutet att förstöra Sammys kväll ändå och gav honom en mindre hjärtattack. När han pussat barnen godnatt satte karusellen igång och nya böcker hann faktiskt tryckas till den stora releasen. Hade jag inte börjat läsa boken direkt och läst så snabbt som jag gör – hade felet kanske inte upptäckts i tid. Så himla skönt och mitt dåliga samvete kunde vändas till något bra, tur att jag kunde vara till hjälp.

Så det var med lätta steg vi åkte iväg till festen på Kasai på Östermalm i Stockholm. Sammy var på sitt bästa humor, dessutom nystajlad av bästa designern Peter Englund. Att gå på fest som inbjuden jämfört med att jobba är lite skillnad, iaf för oss. Vi gick lixom bara in och hade skoj, det blev inga bilder från någon röd matta, inga intervjuer – mer än med Sammy. Vi behövde inte vara på tårna hela tiden, utan satt mest och pratade med andra gäster. Lite annorlunda och himla roligt.

När de andra gästerna gick vidare, stannade vi kvar. Äntligen kunde vi prata med Sammy, nästan i lugn och ro. Vi satte oss inne i restaurangen tillsammans med 10-15 andra som också stannat kvar. De andra tog in mat, vi nöjde oss med dryck. Det var ett himla kul gäng som stannat kvar, vänner till Sammy – några hade vi träffat förut, andra var nya bekantskaper. Bland annat paret Grimwalker som gör succé med sina böcker, som vi inte hunnit läsa än… men det ska bli!

Vid 23-tiden lyfte vi på häcken och åkte hem. Kvällen var så otroligt skön och vi hade för en gång skull ingen brådska. Martin hade sovmorgon dagen efter, så vi kunde göra lite som vi ville. Vi behöver fler såna kvällar i vårt liv, för de livar verkligen upp! Härliga människor som alla bjuder på sej och dessutom bjuder in andra – det är så det ska vara. En otroligt härlig kväll!

Tack Sammy för att vi fick komma på din stora kväll och tack Alexander Erwik som fixade sommarens kanske härligaste festkväll. Den kan vi leva länge på 🙂

Boken då? Jorå, den är precis lika bra som de övriga i serien. Nä, nu ljuger jag faktiskt… den är bättre! Av alla sex delar i serien är detta och den första delen, de bästa. Ghettokrig känns dock mer genomarbetad än de andra, den är riktigt riktigt bra! Trots att den handlar om AI som är rätt knepiga grejer och sånt som Martin jobbar med, kunde han inte hitta några sakfel. Å det är ett bra betyg för att komma från min käre man.

Så LÄS böckerna! Men läs dem i ordning så ni får koll på Leon, Maggan, Sarmed, GW och alla de andra. Har ni inte läst serien så kan jag garantera en massa härliga timmars läsning. Lyckos er som har detta framför er 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Ny bokserie och fortsättningar på gamla

Ny bokserie och fortsättningar på gamla

Nya bokserier är alltid kul, särskilt när det är av en favoritförfattare. Det är just nu en tydlig trend att skriva böcker ihop med sin partner, hittills har jag bara sett lyckade såna konstellationer – så även den här gången när Anders De La Motte skrivit en sk pusseldeckare ihop med sin fru.

Jag brukar säga att det är lagom med 3-4 böcker i en bokserie, sen brukar de tappa farten. Det finns såklart några undantag, bla alla Julia Quinns böcker som jag inte får nog av och Sammy Jeridis böcker i Ghettoserien. Men nu kanske den sista boken har skrivits om Leon, det låter Sammy dock vara osagt. Jag fick äran att läsa senaste boken som en av de allra första. Vad jag tyckte ser ni längst ner.

Men vi börjar väl över i högen som vanligt.

Vad hände sen (Familjen Bridgerton) – Julia Quinn

Som jag längtat tillbaka till Bridgerton-familjen och syskonens olika historier. Äntligen fick jag en liten tillbakablick och sammanfattning genom den senaste boken som innehåller alla de åtta syskonens epiloger – alltså ett slags bokslut av varje syskon som tar vid där deras egen bok/story slutade.

Här får vi i tur och ordning, i korta berättelser, veta hur det gick för Daphne, Penelope, Colin och alla de andra när det gått några år. Fick de barn, kanske barnbarn, hur levde de sen osv osv.

Det är egentligen inte så mycket att berätta om boken mer än att den är ett måste för alla som läst böckerna om Familjen Bridgerton och vill veta hur allt blev. Här sitter vi just nu och väntar på andra halvan av tredje säsongen på Netflix, då är detta ett perfekt tidsfördriv. De första fyra Netflix-avsnitten var precis lika ljuvliga som väntat, nu vill vi ha resten!

Ni tittar väl?

Ett fall på Capri (Mord under solen) – Anders & Anette De La Motte

Mord under solen är en ny pusseldeckare av ett nytt härliga författarpar. Eller… Anders De La Motte är ju inte ny, det är han som brukar förstöra all min planering med sina fantastiska spänningsromaner. Men nu har han sin hustru Anette som medförfattare och det tycker jag märks. Nu är det inte läskigt och mystiskt, utan lite mer cozycrime – mysiga mordhistorier. Lite som Mord i Paradiset (serie på TV4), men på svenska. Å jag gillar det!

Ett fall på Capri är första delen i serien, här snackar vi sol, hav, mat, dryck och härliga miljöbeskrivningar. Som en resehandbok med en historia, kanske man kan säga. Så otroligt fin bok. Nu vill jag verkligen åka till Capri och besöka alla platser pronto!

Det handlar om historieläraren Hugo som är änkling sedan en tid tillbaka. Innan hans fru dog skrev hon ett brev med punkter som hon tyckte att han skulle bocka av för att kunna gå vidare. Att resa är en av punkterna och det är den resan han i början på boken ska ut på. En mat- och kulturresa till Capri tillsammans med en grupp andra nordbor. Arrangör är Belmonte Travels med den kluriga och väldigt söta Lara i spetsen.

Hela boken börjar med att en kropp hittas, sen tar det drygt 200 sidor innan man får veta mer om kroppen. På de där 200 sidorna får man sedan en massa ledtrådar som hjälper oss läsare att lösa fallet, men det lyckades inte jag med. Jag högg direkt på betet som författarna säkert hoppats på, mer än så säger jag inte. Men… det är inte butlern som gjort det!

En otroligt härlig bok, nästan så det bara är feelgood faktiskt – men så är det ju den där kroppen också… Jag hoppas så att detta blir tv-serie, den skulle bli fantastisk! Jag kan verkligen se alla härliga bilder från Capri och den söta lilla polisen som Hugo och Lara trasslar till det lite för. Han tyckte lixom inte att det var ett mord och tänkte nog göra det enkelt för sej, men det tyckte inte Hugo och Lara. Ni får läsa själva 🙂

Min sista önskan – Caroline Säfstrand

Detta är den andra fristående delen i serien Hemligheternas ö, jag tycker inte att man måste ha läst den föregående. Jag hade iofs gjort det, men kom inte ihåg särskilt mycket och det spelade ingen större roll. Däremot är det inte helt fel att ha besökt Ven när man läser, för då vet man hur liten och stundtals backig ön är.

Förra boken handlade om Ulrica som sökte efter sina rötter, den här gången är det Stella, Ossian och Monika som får en annorlunda gåva. De får två veckor vardera i en stuga på Ven av en okänd person, de känner inte till vem eller ens om varandra. De tar sej an gåvan på olika sätt och möter såklart varandra på vägen.

Öbon Bea var även med i den förra boken, nu hjälper hon sin vän Klas med hans mammas dödsbo. Bland sakerna hittar de nerskrivna önskningar, sådant mamman i hemlighet velat uppleva, För varje fynd kommer de ett steg närmare något som dramatiskt kommer att förändra livet för flera personer.

Ni fattar va? Här finns en himla massa hemligheter, livsöden och spännande historier. Jag älskar Carolines böcker och sätt att skriva. Det är alltid ömsint, kärleksfullt och en massa varma och fina karaktärer. Dessutom gillar jag Ven och skulle gärna åka tillbaka.

Ghettokrig – Sammy Jeridi

Sammy… ja, vad ska man säga om Sammy? Kanske att han är en fantastisk människa och för jäkla bra författare. Eller att han är en stark person som tagit sej genom ett helvete och kommit ut på andra sidan. Allt stämmer, men framförallt har han blivit en vän som jag uppskattar väldigt mycket. Dessutom är jag grymt avundsjuk på honom för att han bor på Kanarieöarna 😛

Ghettokrig är sjätte delen i serien om Leon och hans kamp att komma ur förortens hårda klimat. Det enda han vill är att skapa en framtid för sin lillebror och bli en hederlig Svensson. Har har äntligen lyckats hålla sej på den ”rätta” sidan under en längre tid när han får i uppdrag att skydda Katalin som ska lansera en världsnyhet på Grand Hotel. Leon har ingen större koll på vem Katalin är, men fattar rätt snart att många är beredda att döda för hennes revolutionerande AI Veritas.  

Kriminalkommissarie Margareta ”Maggan” Palm och kollegan Fredrik Envall ska precis vigas när de får larm om skottlossning. Ceremonin avbryts när de får veta att civilministern mördats och att en viss Leon Jaziri försvunnit med den inbjudna AI-forskaren. Det blir en vild jakt som slutar i kaos.

Jag brukar säga att jag skulle vilja se in i Sammys hjärna för att se hur den är konstruerad. De föregående böckerna har varit väldigt råa och ”slaskiga”, skitbra rent ut sagt, men rätt brutala. Den här har mer kärna på något sätt, det är ett galet tempo, men inte alls lika många läskiga och blodiga detaljer. Den här boken känns mer genomtänkt och har förmodligen väldigt mycket mer bakgrundsresearch än de andra. Det handlar som sagt om AI och då måste man ha koll för att det ska bli rätt.

Den stora frågan i boken och som hänger kvar sedan jag läst den är vad som skulle hända om AI tog över världen? En otroligt skrämmande tanke tycker jag. Kan en AI vara god och tänka på folks bästa? Jag ser en sån där Hubbot framför mej, som i den där tv-serien (Äkta Människor?). Hur man skulle ha svårt att avgöra vem som är människa och vem som är robot. Och vad som skulle hända om dessa två parar sej. En knepig tanke.

Boken är som sagt otroligt bra, men ger inte bara en upplevelse när man läser den – utan även funderingar efteråt och är superb att ha som diskussionsunderlag. Bravo Sammy, du fick mej att sträckläsa boken och nu har jag svårt att sluta tänka på den. När kommer nästa? Eller var detta verkligen den sista?

En rätt schysst bokhög, eller vad säger ni?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube