Jag gillar ju biografier, i den här bokhögen ligger en väldigt intressant en. Men här ligger också några spännande godbitar och lite historia. En härlig blandning tycker jag 🙂

En bokhög får gärna vara en mix av mys och spänning, men gärna lite personligt och historia också. Allt detta ligger i den här högen.

Vi börjar uppifrån som vanligt:

Fly från monster – Dermot Clemenger

Äntligen en ny biografi! Jag tycker det är så intressant att läsa om olika personers bakgrund och livsöden. Har man träffat personen i fråga och har en relation till denna blir det såklart extra intressant. Så är det med Dermot Clemenger, som jag träffat flera gånger – men det är hans kollega Tony Irving som jag känner bäst. Jag räknade såklart med att Tony skulle omnämnas i boken och fick rätt. Där var faktiskt ännu fler bekanta som nämndes och som berörde mej lite extra.

Dermots självbiografi är en berättelse om hans barndom och uppväxt med en väldigt sträng pappa, en bror som omkommer i tidig ålder och dansen. Hans historia om monstren han flytt från och resan mot friheten. Han berättar berörande om sin familj, uppväxten i ett strikt katolskt hem och livet innan Sverige och Lets Dance.

Det är väldigt enkelt skrivet, inga krusiduller utan bara sådär rakt på. Det känns lite som att han vet exakt vad han vill ha sagt och sedan få det sagt så snabbt och tydligt som möjligt. Som om han en gång för alla vill göra upp med sin bakgrund för att gå vidare. Jag läser, förfäras och berörs och tänker på den Dermot jag ser idag som verkar så otroligt tillfreds. En mörk historia som även är intressant, iaf om man är intresserad av livsöden.

Femte Kollusionen – Denise Rudberg

Denise Rudbergs böcker om Kontrahenterna är så otroligt intressanta! Att både bli underhållen och samtidigt lära sej saker är något av det bästa jag vet. Å så är det i Rudbergs böcker, som handlar om de tre kvinnorna Signe, Iris och Elisabeth. Detta är femte delen som utspelar sej i Januari 1942.

Signalspanarna på Karlaplan 4 har lyckats avkoda meddelanden med illavarslande innehåll. Nazi-Tyskland tycks planera en stor markinvasion av Sverige från Norge, via gränsen i Jämtland. Meddelandet leder till febril aktivitet längs den svensk-norska gränsen. Elisabeth får i uppdrag att söka upp en saknad trupp i Värmlands skogar, samtidigt som Iris och professor Arvid Bremer snappar upp ett meddelande om en avrättningsorder som ska utföras vid gränsen.

Jag tycker nog att detta är en av de bästa delarna i serien. Det är snabbt och spännande. Att veta att detta faktiskt kan vara sant är både otäckt och spännande, Sverige kanske inte var så neutralt som man tidigare trott…?

Sångfågeln – Anki Edvinsson

Sångfågeln är den tredje fristående delen om utredarna Per Berg och Charlotte von Klint, jag har nog bara läst en innan denna. Jag gillar verkligen Anki Edvinssons sätt att skriva och kommer ha mer koll framöver.

Handlingen utspelar sej i Umeå där en tonårstjej kidnappas, en skjutning sker på busstationen och en småbarnspappa hittas mördad. Brotten verkar hänga ihop, men frågetecknen är till en början fler än ledtrådarna. Samtidigt tycks en ny kriminell aktör vinna mark i staden. Kommer ett gängkrig att bryta ut?

En spännande intrig med oväntade tvister, men här finns även en bakgrundshistoria om Charlotte som kommer från en välbärgad familj som hon försöker att bryta sej loss ifrån. Och hennes kollega Per som balanserar utredningarna med sin vardag som hockeypappa och känner sej rätt missnöjd med sitt familjeliv. En himla bra bok helt enkelt.

Den sista utposten – Mari Jungstedt

18:e (!!!) delen om Anders Knutas, lite galet kan jag tycka. Ändå håller de fortfarande, konstigt nog. Men nu måste väl ändå serien snart ta slut?

Den här serien utspelar sej på Gotland, där en kvinna hittas ihjälskjuten i ett ödetorp. Anders Knutas har blivit pappa på äldre dar och funderar på att gå i pension. Han föräldralediga sambo Karin, som också är polis, är rätt dålig på att inte lägga sej i hans arbete och så är det även denna gång.

Mordet sprider skräck bland gotlänningarna och Knutas ställs inför ett fall som leder honom till fasansfulla upptäckter långt ute på den idylliska landsbygden. Karin forskar lite på egen hand och dras in lite väl mycket i fallet. Som vanligt kan man väl säga.

Det är spännande och välskrivet, men man fattar inte så mycket om man inte läst någon av de föregående delarna. Helst skulle jag läsa alla ett sträck.

Fyra himla bra böcker, men de är väldigt olika – så det är omöjligt att säga vilken som är bäst. Nu ska jag gå in i ett seriemaraton. Vi har samlat hela serier av flera olika författare, så nu ska jag grotta ner mej i samma huvudpersoner en massa veckor framöver. Här ligger bla Läckberg/Fexeus serie och väntar, samt Ahnhem och Morden i Falsterbo. Vi får väl se vilken jag ska börja med 🙂

---

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Jag har precis upptäckt att jag läser väldigt mycket böcker av kvinnliga författare. Jag har inte noterat det förut eller lagt någon värdering i vilket kön som skrivit böckerna jag läser. Men när jag tog bilden till den här senaste högen, blev det rätt tydligt 🙂

Manligt eller kvinnligt. Skriver en kvinna för kvinnor och en man för män? Absolut inte! Jag läser såklart böcker av båda och märker sällan någon skillnad. Läckberg kan vara bra mycket ”slaskigare” än vilken man som helst, medan Christoffer Holst kan ha en mjukare ton än vilken kvinna som helst. Alltså spelar könet ingen roll.

Detta är dock en hög med enbart kvinnliga författare, en av dem är helt ny för mej!

Vi börjar uppifrån som vanligt:

De skyldiga – Michaela Winglycke

Winglycke är en helt ny författare för mej. Att hon skriver om Öland blir såklart extra intressant, så det var roligt att få göra den bekantskapen. Det är alltid lite extra spännande att läsa böcker från platser man har en anknytning till, den här gången Borgholm.

”De skyldiga” är första delen i bokserien ”Morden på Öland”. Den börjar med att en kvinna dras in i en bil. På marken hittas en lapp med en märklig bokstavs- och sifferkombination, i övrigt finns inga ledtrådar. Polisen Claudia är i närheten när kidnappningen sker och är först på platsen. Hon och hennes kollega Alex tar sej an fallet, men ingen anmäls saknas – så de vet inte ens vem de letar efter. När kidnapparen väl hör av sig är det i en livesändning. Hans budskap: De skyldiga ska straffas. Öga för öga, tand för tand. Klockan på livesändningen tickar ner och fler kvinnor kidnappas.

Det är spännande, smarta dialoger och oväntade tvister. En väldigt trevlig första bekantskap måste jag säga och kul att följa med runt på en ö och i en miljö som jag känner väldigt väl. Till och med lilla Löttorp nämns. Det ska bli väldigt spännande att läsa fortsättningen.

Drömmar av brons – Camilla Läckberg

Jag tror att jag har läst i stort sett allt som Läckberg skrivit, men serien om Faye är tyvärr inte helt i min smak. Jag tycker det är lite för mycket sex och för många lösa trådar som inte fångas upp. Men jag måste såklart veta hur allt går och läser vidare.

Drömmar av brons är tredje och sista delen i bokserien om Faye. Hennes exmake är död, men hennes pappa blir ett allt större problem. Särskilt när hon blir fängslad på falska grunder och inlåst under en lång tid. För att skydda sitt företag tar hon hjälp av vänner som hon litar på, men pappan blir allt farligare då han samarbetar med ett kriminellt nätverkar och tar till alla knep för att komma åt henne.

Det är spännande, men lite väl overkligt kanske… eller? Det kanske går till som hon beskriver i Stockholms undre värld, vad vet jag. Men där finns ändå en fin underton som visar hur mycket vänskap kan hjälpa, om vi bara håller ihop. Nu är serien slut och jag hoppas på något nytt spännande från Läckberg inom kort.

Sommaren på ön – Sarah Morgan

Här är en författare som verkligen fastnat hos mej. Sarah Morgan skriver så fint och ofta även tänktvärt. Det är lite moralkakor och galet förutsägbart, men så himla mysigt. Feelgoooood!

Det handlar om den hyllade författaren Catherine Swift som efter tre misslyckade äktenskap ska gifta sig igen. Döttrarna är inte superimponerade även om yngsta dottern Cassie försöker att glädjas med henne. Catherine vill samtidigt göra allt för att reparera den komplicerade relationen hon har till sina döttrar men som halvsystrarna även har till varandra.

Adeline har rejäl ångest och vet inte vad som är värst – att hennes mamma ska gifta sig för fjärde gången eller att hon måste bevittna spektaklet. Hon vet inte ens vem mamma ska gifta sej med! När systrarna anländer till Catherines lyxvilla på Korfu har de ingen aning om vad vistelsen ska föra med sig. Såklart avslöjas hemligheter, det blir missförstånd och! en rejäl semesterflirt. Det här gillar jag!

Offer i frack – Carin Hjulström

Carin Hjulströms böcker om ”Säbyholms gröna fingrar” är riktiga favoriter. Här finns allt! Vänskap, kärlek, härliga miljöer, humor, familjeintriger och så ett och annat mord såklart. Slå upp Cozy Crime i ordboken, så kommer böckerna om Säbyholm upp.

Detta är sjätte delen, dock den femte som finns i bokform – julboken ”När snön faller vit” finns bara som ljudbok. Härligt tjocka böcker på lite drygt 500 sidor – me like! Det händer mycket i den här boken och är många parallella handlingar. Antons pappa Svante är på väg från Tanzania för att hälsa på i Sverige, Siri och hennes bror Svante har inte setts på 25 år. Det är såklart lite nervöst för alla inblandade. De har det dessutom lite trassligt med bostadssituationen eftersom plantskolans lilla hus som de bodde i har brunnit ner.

En dag hittas en man i frack, död i vattnet. Poliserna Olle och Rita börjar gräva i en historia med lurade och besvikna människor, där flera har motiv att vilja ta livet av mannen de hittat. Samtidigt rymmer en farlig brottsling från ett fängelse i närheten. De jagar alltså två mmördare och ska helst hitta båda innan det händer något mer allvarligt.

Jag som brukar ha svårt när det händer för mycket samtidigt och man ska hålla reda på många karaktärer, men detta har jag faktiskt inga problem med. Carin Hjulström har en förmåga att enkelt men effektivt få ihop flera olika spår samtidigt. Det är välskrivet, roligt, varmt och fint. Men även en allvarlig ton om jobbiga saker som vi alla går igenom.

Jag brukar ju säga att 4-5 delar är lagom i en bokserie, men av den här kan jag tänka mej hur många som helst.

Fyra böcker, jag rekommenderar dem alla – även om jag tycker lite mer om tre av dem. Som sagt; proffsiga kvinnliga författare som jag verkligen rekommenderar. Sarah Morgan skriver fristående böcker, med nya karaktärer varje gång. Enkelt att bara ta en bok och börja läsa alltså.

Carin Hjulströms böcker går såklart att läsa en och en, men jag tycker att de ska läsas i ordning. För då fattar man hur allt hänger ihop mellan karaktärerna, relationer osv. Ni måste läsa serien om Säbyholm, den är så mysig!

---

_{Missa inga inlägg:}

_{Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube}

Förra veckan var vi inbjudna som gäster på en spännande bokrelease. Sammy Jeridis ”Ghettokrig” och sjätte delen i Ghettoserien kom redan veckan innan, och jag var först att få boken. Å det var en himla tur – jag hittade fel i boken, så den fick tryckas om!!!

Sammy och jag fick kontakt för ett par år sedan när hans andra bok om Ghettokungen kom ut. Då låg jag i en solstol på Gran Canaria och läste och la upp en bild på insta som jag brukar göra, som Sammy svarade på. Det visade sej att han bor på Gran Canaria. Kul sammanträffande!

Där började vårt samtal, sen har det aldrig slutat. Vi blev snart vänner på facebook och flyttade samtalet till messenger, sågs första gången på Ljudboksgalan och fick vara med när han fick ta emot Stora Ljudbokspriset för sin Ghettoserie och har sedan dess setts flera gånger. En mycket härlig människa, som jag gärna har i mitt liv och mer än gärna fortsätter samtala med.

Nu när han bjöd in till bokrelease var vi inbjudna som hans gäster, inte som press. Vi kunde alltså roa oss bäst vi ville utan att jobba, men tog ändå med filmkameran för säkerhets skull (stora systemkameran lämnade vi dock hemma). Å det var ju bra för vi fick en himla kul och intressant intervju med honom. Den kan ni se längst ner.

MEN, veckan innan var jag uppe på bokförlaget och hämtade hans senaste bok Ghettokrig. Å började läsa direkt. Den var rykande färsk, direkt från tryck – inte ens Sammy hade sett den. Så jag vågade inte ens tala om för honom att jag hade den eller lägga ut en bild på boken på instagram. När jag kommit några kapitel upptäckte jag tryckfel. Skulle jag upplysa Sammy eller bokförlaget… dilemma… Sammys sista kväll hemma med barnen… den vill man ju inte förstöra när han ska vara borta en dryg vecka.

Så jag började med att skicka ett sms till min kontakt på Bokfabriken, men fick inget svar. Jag visste ju att bokreleasen närmade sej och att böckerna skulle skickas ut till recensenter och bokhandlare direkt. Så jag tog beslutet att förstöra Sammys kväll ändå och gav honom en mindre hjärtattack. När han pussat barnen godnatt satte karusellen igång och nya böcker hann faktiskt tryckas till den stora releasen. Hade jag inte börjat läsa boken direkt och läst så snabbt som jag gör – hade felet kanske inte upptäckts i tid. Så himla skönt och mitt dåliga samvete kunde vändas till något bra, tur att jag kunde vara till hjälp.

Så det var med lätta steg vi åkte iväg till festen på Kasai på Östermalm i Stockholm. Sammy var på sitt bästa humor, dessutom nystajlad av bästa designern Peter Englund. Att gå på fest som inbjuden jämfört med att jobba är lite skillnad, iaf för oss. Vi gick lixom bara in och hade skoj, det blev inga bilder från någon röd matta, inga intervjuer – mer än med Sammy. Vi behövde inte vara på tårna hela tiden, utan satt mest och pratade med andra gäster. Lite annorlunda och himla roligt.

När de andra gästerna gick vidare, stannade vi kvar. Äntligen kunde vi prata med Sammy, nästan i lugn och ro. Vi satte oss inne i restaurangen tillsammans med 10-15 andra som också stannat kvar. De andra tog in mat, vi nöjde oss med dryck. Det var ett himla kul gäng som stannat kvar, vänner till Sammy – några hade vi träffat förut, andra var nya bekantskaper. Bland annat paret Grimwalker som gör succé med sina böcker, som vi inte hunnit läsa än… men det ska bli!

Vid 23-tiden lyfte vi på häcken och åkte hem. Kvällen var så otroligt skön och vi hade för en gång skull ingen brådska. Martin hade sovmorgon dagen efter, så vi kunde göra lite som vi ville. Vi behöver fler såna kvällar i vårt liv, för de livar verkligen upp! Härliga människor som alla bjuder på sej och dessutom bjuder in andra – det är så det ska vara. En otroligt härlig kväll!

Tack Sammy för att vi fick komma på din stora kväll och tack Alexander Erwik som fixade sommarens kanske härligaste festkväll. Den kan vi leva länge på 🙂

Boken då? Jorå, den är precis lika bra som de övriga i serien. Nä, nu ljuger jag faktiskt… den är bättre! Av alla sex delar i serien är detta och den första delen, de bästa. Ghettokrig känns dock mer genomarbetad än de andra, den är riktigt riktigt bra! Trots att den handlar om AI som är rätt knepiga grejer och sånt som Martin jobbar med, kunde han inte hitta några sakfel. Å det är ett bra betyg för att komma från min käre man.

Så LÄS böckerna! Men läs dem i ordning så ni får koll på Leon, Maggan, Sarmed, GW och alla de andra. Har ni inte läst serien så kan jag garantera en massa härliga timmars läsning. Lyckos er som har detta framför er 🙂

---

_{Missa inga inlägg:}

_{Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube}

Nya bokserier är alltid kul, särskilt när det är av en favoritförfattare. Det är just nu en tydlig trend att skriva böcker ihop med sin partner, hittills har jag bara sett lyckade såna konstellationer – så även den här gången när Anders De La Motte skrivit en sk pusseldeckare ihop med sin fru.

Jag brukar säga att det är lagom med 3-4 böcker i en bokserie, sen brukar de tappa farten. Det finns såklart några undantag, bla alla Julia Quinns böcker som jag inte får nog av och Sammy Jeridis böcker i Ghettoserien. Men nu kanske den sista boken har skrivits om Leon, det låter Sammy dock vara osagt. Jag fick äran att läsa senaste boken som en av de allra första. Vad jag tyckte ser ni längst ner.

Men vi börjar väl över i högen som vanligt.

Vad hände sen (Familjen Bridgerton) – Julia Quinn

Som jag längtat tillbaka till Bridgerton-familjen och syskonens olika historier. Äntligen fick jag en liten tillbakablick och sammanfattning genom den senaste boken som innehåller alla de åtta syskonens epiloger – alltså ett slags bokslut av varje syskon som tar vid där deras egen bok/story slutade.

Här får vi i tur och ordning, i korta berättelser, veta hur det gick för Daphne, Penelope, Colin och alla de andra när det gått några år. Fick de barn, kanske barnbarn, hur levde de sen osv osv.

Det är egentligen inte så mycket att berätta om boken mer än att den är ett måste för alla som läst böckerna om Familjen Bridgerton och vill veta hur allt blev. Här sitter vi just nu och väntar på andra halvan av tredje säsongen på Netflix, då är detta ett perfekt tidsfördriv. De första fyra Netflix-avsnitten var precis lika ljuvliga som väntat, nu vill vi ha resten!

Ni tittar väl?

Ett fall på Capri (Mord under solen) – Anders & Anette De La Motte

Mord under solen är en ny pusseldeckare av ett nytt härliga författarpar. Eller… Anders De La Motte är ju inte ny, det är han som brukar förstöra all min planering med sina fantastiska spänningsromaner. Men nu har han sin hustru Anette som medförfattare och det tycker jag märks. Nu är det inte läskigt och mystiskt, utan lite mer cozycrime – mysiga mordhistorier. Lite som Mord i Paradiset (serie på TV4), men på svenska. Å jag gillar det!

Ett fall på Capri är första delen i serien, här snackar vi sol, hav, mat, dryck och härliga miljöbeskrivningar. Som en resehandbok med en historia, kanske man kan säga. Så otroligt fin bok. Nu vill jag verkligen åka till Capri och besöka alla platser pronto!

Det handlar om historieläraren Hugo som är änkling sedan en tid tillbaka. Innan hans fru dog skrev hon ett brev med punkter som hon tyckte att han skulle bocka av för att kunna gå vidare. Att resa är en av punkterna och det är den resan han i början på boken ska ut på. En mat- och kulturresa till Capri tillsammans med en grupp andra nordbor. Arrangör är Belmonte Travels med den kluriga och väldigt söta Lara i spetsen.

Hela boken börjar med att en kropp hittas, sen tar det drygt 200 sidor innan man får veta mer om kroppen. På de där 200 sidorna får man sedan en massa ledtrådar som hjälper oss läsare att lösa fallet, men det lyckades inte jag med. Jag högg direkt på betet som författarna säkert hoppats på, mer än så säger jag inte. Men… det är inte butlern som gjort det!

En otroligt härlig bok, nästan så det bara är feelgood faktiskt – men så är det ju den där kroppen också… Jag hoppas så att detta blir tv-serie, den skulle bli fantastisk! Jag kan verkligen se alla härliga bilder från Capri och den söta lilla polisen som Hugo och Lara trasslar till det lite för. Han tyckte lixom inte att det var ett mord och tänkte nog göra det enkelt för sej, men det tyckte inte Hugo och Lara. Ni får läsa själva 🙂

Min sista önskan – Caroline Säfstrand

Detta är den andra fristående delen i serien Hemligheternas ö, jag tycker inte att man måste ha läst den föregående. Jag hade iofs gjort det, men kom inte ihåg särskilt mycket och det spelade ingen större roll. Däremot är det inte helt fel att ha besökt Ven när man läser, för då vet man hur liten och stundtals backig ön är.

Förra boken handlade om Ulrica som sökte efter sina rötter, den här gången är det Stella, Ossian och Monika som får en annorlunda gåva. De får två veckor vardera i en stuga på Ven av en okänd person, de känner inte till vem eller ens om varandra. De tar sej an gåvan på olika sätt och möter såklart varandra på vägen.

Öbon Bea var även med i den förra boken, nu hjälper hon sin vän Klas med hans mammas dödsbo. Bland sakerna hittar de nerskrivna önskningar, sådant mamman i hemlighet velat uppleva, För varje fynd kommer de ett steg närmare något som dramatiskt kommer att förändra livet för flera personer.

Ni fattar va? Här finns en himla massa hemligheter, livsöden och spännande historier. Jag älskar Carolines böcker och sätt att skriva. Det är alltid ömsint, kärleksfullt och en massa varma och fina karaktärer. Dessutom gillar jag Ven och skulle gärna åka tillbaka.

Ghettokrig – Sammy Jeridi

Sammy… ja, vad ska man säga om Sammy? Kanske att han är en fantastisk människa och för jäkla bra författare. Eller att han är en stark person som tagit sej genom ett helvete och kommit ut på andra sidan. Allt stämmer, men framförallt har han blivit en vän som jag uppskattar väldigt mycket. Dessutom är jag grymt avundsjuk på honom för att han bor på Kanarieöarna 😛

Ghettokrig är sjätte delen i serien om Leon och hans kamp att komma ur förortens hårda klimat. Det enda han vill är att skapa en framtid för sin lillebror och bli en hederlig Svensson. Har har äntligen lyckats hålla sej på den ”rätta” sidan under en längre tid när han får i uppdrag att skydda Katalin som ska lansera en världsnyhet på Grand Hotel. Leon har ingen större koll på vem Katalin är, men fattar rätt snart att många är beredda att döda för hennes revolutionerande AI Veritas.  

Kriminalkommissarie Margareta ”Maggan” Palm och kollegan Fredrik Envall ska precis vigas när de får larm om skottlossning. Ceremonin avbryts när de får veta att civilministern mördats och att en viss Leon Jaziri försvunnit med den inbjudna AI-forskaren. Det blir en vild jakt som slutar i kaos.

Jag brukar säga att jag skulle vilja se in i Sammys hjärna för att se hur den är konstruerad. De föregående böckerna har varit väldigt råa och ”slaskiga”, skitbra rent ut sagt, men rätt brutala. Den här har mer kärna på något sätt, det är ett galet tempo, men inte alls lika många läskiga och blodiga detaljer. Den här boken känns mer genomtänkt och har förmodligen väldigt mycket mer bakgrundsresearch än de andra. Det handlar som sagt om AI och då måste man ha koll för att det ska bli rätt.

Den stora frågan i boken och som hänger kvar sedan jag läst den är vad som skulle hända om AI tog över världen? En otroligt skrämmande tanke tycker jag. Kan en AI vara god och tänka på folks bästa? Jag ser en sån där Hubbot framför mej, som i den där tv-serien (Äkta Människor?). Hur man skulle ha svårt att avgöra vem som är människa och vem som är robot. Och vad som skulle hända om dessa två parar sej. En knepig tanke.

Boken är som sagt otroligt bra, men ger inte bara en upplevelse när man läser den – utan även funderingar efteråt och är superb att ha som diskussionsunderlag. Bravo Sammy, du fick mej att sträckläsa boken och nu har jag svårt att sluta tänka på den. När kommer nästa? Eller var detta verkligen den sista?

En rätt schysst bokhög, eller vad säger ni?

---

_{Missa inga inlägg:}

_{Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube}

Inför vårens första längre husbilstur plockade jag ihop en hög med böcker, med några för mej helt nya författare och några som jag känt sedan länge och gärna läser igen. Något som verkar segla upp just nu är böcker med kortare berättelse. Kanske för att skapa nyfikenhet och skriva en hel bok om dem senare, vad vet jag?

Jag gillar att plöja en hel serie på en gång, det gjorde jag med Kristina Ohlssons serie om Strindberg och trodde att det var hela serien jag läste. Att det inte skulle komma någon fortsättning. Men det gjorde det såklart… inte mej emot, lite snopet bara.

Tina Frennstedts böcker om kalla fall är också en serie jag gillar. I höstas kom del 4 och jag antar att det kan komma hur många som helst. Fallen har till viss del med verkligheten att göra, vilket gör att det blir extra intressanta.

Men vi börjar väl uppifrån som vanligt:

Motiv – Malin Persson Giolito

Jag har inte läst något av Malin förr, däremot har jag sett ”Störst av allt” både som teater med Nour El Refai och som tv-serie. Otroligt intelligenta manus som skapade en stor nyfikenhet att läsa något av henne. Nu var det äntligen dax!

”Motiv” är ingen traditionell bok, utan mer en novellsamling där alla texter går i ungefär samma tema. Vad som händer när vi går över gränsen, när barn och unga utsätts för brott eller begår brott. Ett otroligt intressant, obehagligt och skrämmande tema.

Vi får träffa åttaåriga Lillan, som blir vittne till en händelse under sina föräldrars fest. Vad händer om hon berättar sanningen? Här finns också Mikaela som försöker nå fram till sin svårt alkoholiserade mamma? Och Anne som sitter som åhörare i tingsrätten och lyssnar till en förhandling där hennes son Jonathan prövas. Kanske blir det fängelse för honom, han misstänks för att ha sålt narkotika vid en skola. Vad ska hon göra för att rädda honom?

Det är lätt att döma andras handlingar, men de flesta av oss har ingen aning om hur vi skulle reagera i en riktig krissituation. Vad skulle hända om vi tappade vår moraliska kompass? Malin ger oss en liten tjuvkik in i andras liv, där mycket går fel, men inget är varken svart eller vitt. Det är fruktansvärda berättelser, smärtsamma faktiskt, men oerhört intressanta. Man får en del att tänka på…

(Cold Case) Sista bilden – Tina Frennstedt

Detta är alltså fjärde boken i Tinas Cold Case-serie, de föregående är så otroligt spännande, intressanta och välskrivna så jag räknade med att denna skulle vara det också – och så var det! Fallen bygger på verkligheten, men sen har författaren ändrat lite för att passa i bokform. Delarna är fristående, men det är alltid samma team som utreder, så det är enklast att läsa dem i ordning.

Den här gången försvinner en ung kvinna spårlöst när hon är på väg hem från en utekväll i Köpenhamn. Sex år senare dyker ett foto av henne upp på nätet. Hon sitter i en okänd bil, med rufsigt hår och stressad blick. Kort därpå läggs en ny bild ut, denna gång på en kvinna som varit försvunnen i sjutton år. Deras öden vävs oväntat samman med en känd skådespelerskas flytt till Österlen.

Även i den här bokserien är det en hyfsat bitter kvinnlig polis som tvingats bort från sin tjänst på grund av ett misstag. Hon får inte jobba på sin vanliga arbetsplats under sin avstängning, men hoppar in och hjälper den danska polisen istället.

Jag gillar den här serien, även om jag tycker det börjar bli lite tjatigt med bittra kvinnliga poliser. Men Tina är enormt skicklig på att väva ihop en spännande story, men oväntade tvister. Det är oftast knepigt att lista ut hur saker hänger ihop, så även den här gången.

Frälsarkransen – Kristina Ohlsson

Jag trodde som sagt att serien om Strindberg var slut, men så kom en till del i serien. Precis lika fin som de andra. Fin och fin… jo, men även om det är en deckare så är det fint och mysigt också. Antikvitetshandlaren August och hans poliskvinna Maria är så fina, särskilt nu när de blivit föräldrar.

Allt är bra i den lilla familjen på Kärleksvägen, sommaren visar sej från sin finaste sida och det drar ihop sig till kräftpremiär på Hovenäset. Sista detaljerna inför festen håller på att fixas när ett äldre par hittas förgiftade. De har bott på näset i femtio år och är väldigt omtyckta. Vad har hänt och vem kan vilja dem så illa? Utredningen hamnar såklart på Marias och Ray-Rays bord – men något skaver… han är inte som vanligt… Dessutom visar sej fallet ha en mörkare baksida än någon hade kunnat ana…

Det är en spännande historia, som vanligt skickligt ihoptråcklat av Kristina Ohlsson. Det får gärna komma fler delar, än har jag inte tröttnat 🙂

Spionernas krig (De förbjudna kapitlen) – Anders Nilsson

Jag är inte superintresserad av historia, men världskrigen har jag ändå ett visst intresse av. Mer sedan jag läst Denise Rudbergs böcker om Kontrahenterna, så när jag fick Anders Nilssons senaste bok i handen blev jag väldigt nyfiken. Och det skulle visa sej att det jag lärt av kontrahenterna faktiskt kom till nytta.

Spionernas krig handlar om den svenska underrättelsetjänsten och främst om Teddy Ternbergs del inom denna. Tore Forsberg, 1982 chef för Säpos kontraspionage mot Sovjetunionen, får oväntat besök av en kvinna som påstår sig ha arbetat för den svenska säkerhetstjänsten under andra världskriget. Utblottad och bortglömd ber hon en misstänksam Tore om hjälp. Mötet öppnar dörren till hemligheter som kanske inte borde komma upp till ytan.

Teddy Ternberg rekryteras 1940 till en ny specialenhet inom den svenska militära underrättelsetjänsten. Han måste inte bara hantera hotet från främmande makter – mycket tyder dessutom på att en dubbelagent nästlat sig in i de allra hemligaste rummen.

Hela boken bygger på verkliga händelser. Det är spännande, fartfyllt, välskrivet och känns lite overkligt att detta faktiskt är en del av vad som faktiskt hänt i Sverige. På riktigt. Att både Tore och Teddy funnits, jag har tom sett Teddys grav som ligger på Djurgården. Anders Nilsson beskriver fruktansvärda handlingar, som känns som hämtade ur värsta actionfilmen. Men detta har alltså hänt.

Är man bara det minsta lilla intresserad av Sveriges historia, så måste man läsa – en jättebra presentbok!

Fyra spännande böcker alltså, ganska olika kan man nog säga. Giolitos bok är som smakbitar av böcker som kan komma, alla de korta novellerna ger mersmak. Jag hade ingen aning om vad jag hade att vänta, men fastnade såklart direkt.

Frennstedt och Ohlsson känns som gamla kompisar som man blir glad av att träffa igen. De får gärna komma med fler böcker, detta tröttnar man inte på i första taget.

Anders Nilsson… vad ska man säga? Han är briljant! Skaparen av Johan Falck som gick och blev författare och det får han så gärna fortsätta med. Han har lovat minst två böcker till, dem ser jag fram emot Dessutom kommer det en fortsättning på boken om Johan Falck i höst. Me like!

En härlig hög alltså!

---

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Det har blivit en hel del feelgood senaste tiden, så jag tog tag i böcker som inte är så vidare mycket mys. Jag gillar ju alla kategorier och blandar gärna hejvilt. Feelgood får gärna vara lite sötsliskigt och gulligt, och när det gäller spänning vill jag ha en rejäl gåta att bita i. Det har jag fått den här gången 🙂

I rättvisans namn ska jag väl förtydliga att ”Ta min hand” som ligger som andra bok i den här högen, inte alls är en spänningsroman – utan en skildring av fruktansvärda tider i USA när unga svarta utnyttjades och skändades. Jag visste ingenting om vare sej boken eller författaren när jag öppnade boken och trodde att det skulle vara lite feegood som kunde bryta av mord och läskigheter. Så var det inte. Den var låååångt ifrån feelgood och långt värre än den värsta mordhistoria. För att den beskriver något som faktiskt hänt.

Men vi börjar uppifrån som vanligt:

Fasad – Hurtig Wagrell

Nya författarpar dyker upp lite som svampar i jorden just nu. Hurtig Wagrell är kanske ett lite mer otippat sådant, humorparet har hållit sina skrivartalanger väl dolda fram tills nu. Debutromaner är rätt sköna att läsa, då man inte förväntar sej något särskilt. Precis så var det med den här boken, jag visste ingenting – hade inte ens läst baksidan.

”Fasad” utspelar sej i Kalmar och det är såklart extra kul att känna igen sej i miljöerna som beskrivs. Men allt börjar i en inspelningsstudio i Stockholm där en ung man hänger sej i direktsändning. Tv-producenten Sanna får hela skulden och för att låta uppståndelsen lägga sej lite åker hon till Kalmar för att göra en dokumentär om ett gammalt fall där. Till saken hör att hon är uppväxt i Kalmar och vart efter kryper det fram att hon gått i samma skola som flickan som försvann en natt för 25 år sedan.

Elizabeth är polis i Kalmar, iaf i någon månad till innan hon ska flytta till Stockholm för en annan tjänst. Hon börjar också nysta lite i fallet, trots att hon får tydliga riktlinjer om att under inga omständigheter titta det allra minsta på det. Hon kan såklart inte låta bli.

Snart får vi följa med på en både spännande och mystisk historia om hemligheter, vänskap och svek. En debutroman som verkligen heter duga där författarna bygger upp en otroligt story som har både oväntade tvister och en fyndig dialog. Skitbra helt enkelt!

Ta min hand – Dolen Perkins-Valdez

Som sagt, jag förväntade mej en feelgoodstory men fick en fruktansvärd historia om hur man behandlade svarta småflickor och unga kvinnor i USA på 70-talet.

Sjuksköterskan Civil drömmer om att förändra världen. Hennes första jobb blir på en familjeplaneringsklinik där hon äntligen får göra det som ligger närmast hjärtat: att ge kvinnor friheten att ta kontrollen över sina kroppar och styra sina liv.

Hennes första patienter blir två unga systrar som lever i sån misär att hon snabbt tar dem under sina vingar. Flickorna är i 10-årsåldern och Civil börjar snart fundera på varför så unga flickor ska få preventivmedel. När hon inser att flickorna luras och att hon och hennes kollegor utnyttjas i en hänsynslös konspiration, tvingas hon välja mellan att lyda order eller riskera allt för att göra det rätta.

Boken bygger på verkliga händelser och man blir både upprörd, förbannad och äcklad av hur samhället såg på svarta och hur de behandlades. Ett viktigt tidsdokument om en tid som jag aldrig hoppas ska komma tillbaka, men kan vi vara säkra på att den inte gör det? Läs den bara!

Dödlig tystnad – Peter Robinson

Ytterligare ett spännande äventyr med kommissarie Alan Banks i täten. Jag gillar verkligen den här serien, men den förra boken blev jag besviken på då det var något mysko tryckfel rakt igenom som sabbade hela läsupplevelsen. Så jag öppnade den här boken lite lätt misstänksam, men allt var i sin ordning!

Dödlig tystnad är fjärde delen i serien och man bör läsa dem i ordning, då handlingen i kommissariens eget liv fortskrider. Den här gången får han åka till Toronto för att jaga en mördare. En ansiktslös kropp hittas i en liten fridfull dal som ligger gömd intill staden Swainshead. När kroppen väl har identifierats upptäcker man en koppling mellan den och ett olöst mord fem år tidigare.

De misstänkta och hela staden är irriterande tystlåtna, vet definitivt mer än de säger och döljer absolut något. Bland dem finns Collierbröderna, den mäktigaste familjen i det lilla samhället, som använder sitt inflytande för att skjuta utredningen i sank. Spåren leder bland annat till Toronto och sedan tillbaka till den lilla byn igen.

Peter Robinson har ett alldeles särskilt sätt att skriva. Det är både uttrycksfullt, målande och medryckande. Nog får man rätt snart en känsla för vem som är den skyldige, men varför och hur, brukar bli en fråga som nystas upp på slutet. En bladvändare!

Glasmannen – Anders de la Motte

Den här gången har de la Motte skakat fram en rejäl tegelsten. Jag vet av erfarenhet att jag måste göra precis alla ”måsten” innan jag öppnar hans böcker, för sen är det kört. Har jag en gång börjat läsa så får jag inget gjort förrän boken är utläst. Så är det varje gång och det vet jag nu, alltså har den här legat och väntat sedan i höstas.

Glasmannen är andra delen i serien om kriminalinspektör Leo Asker. Den lite udda, ilskna och kanske missförstådda polisen som flyttats till avledningen för förlorade själar. En kropp hittas i skogen och efter år av tystnad hör Leos pappa av sej och kräver hennes hjälp. Kropp har nämligen hittats vid hans gård och polisen är honom i hälarna. Leo vet inte riktigt hur hos ska ställa sej till detta, men har till slut inget annat val än att hjälpa honom.

Samtidigt flyttar hennes gamle vän Martin till ett avskilt gods för att skriva företagsledaren Gunnar Irvings biografi. Han har länge varit nyfiken på de mytomspunna ägorna som bla rymmer en privat ö med ett övergivet stjärnobservatorium. Men här döljer sej många hemligheter och även Leos spår sträcker sej snart till samma område. I en härva av konstigheter och ledtrådar dyker plötsligen Glasmannen upp. Vem är han eller kanske mer VAD är han?

Jäkla de la Motte! Det här är så bra! Det är mystiskt och spännande, välskrivet och gripande. Man kan inte sluta läsa. Och upplösningen… ja vad ska man säga? Man undrar ju vad som rör sej i skallen på vissa författare 😛

Fyra otroligt bra böcker! Jag älskar verkligen en spännande och välskriven spänningsroman, även om det är feelgood jag oftast säger att jag gillar bäst. Men det här att fundera på vem som gjort det, är ändå något särskilt när man läser en bok.

”Ta min hand” var ju ingen mordhistoria utan något helt annat och viktig läsning. Tänk att såna kräkningar knappt ifrågasattes, ofattbart. Jag är glad för att vi numera iaf vet lite bättre, även om det går bakåt igen på vissa håll i världen.

Bokhögen är nästan omöjlig att rangordna, men har man inte läst något av Anders de la Motte så måste man faktiskt göra det. Men se till att ha gjort allt annat först och skyll inte på mej när ni sedan fastnar i boken 🙂

---

_{Missa inga inlägg:}

_{Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube}