Browsed by
Etikett: resor

Glass och pizza i Bräcke

Glass och pizza i Bräcke

Dagarna har gått i ett galet tempo, därför var det dax att stoppa lite och stanna på ett och samma ställe några dagar. Dessutom skulle det bli riktigt dåligt väder, då är det skönt att stå still på en och samma plats.

Vi såg att vädret skulle svänga lite och började planera för att stå stilla några dagar. Våra husbilskompisar Helene och Krister (Berggrens Bilbo) var i närheten, så vi bokade in samma camping strax utanför Ånge. Vi åkte dit medan regnet strilade ner och ställde oss på plats. Berggrens kom direkt efter och körde fast direkt. En traktor hjälpte dem loss, men vi insåg att några dagars regn skulle ställa till problem för oss alla. Så vi stannade bara över natten och fortsatte sen mot Bräcke Strand, där vet vi att marken är fast och det finns saker att göra oavsett väder.

Efter som vi alla jobbar en hel del med film, blogg och sociala medier så har vi att göra hela tiden. Det som är så himla bra med Helen och Krister är att vi kan sitta brevid varandra ute eller inne i bilen och jobba. Vi behöver inte umgås aktiv och underhålla varandra, utan kan bara vara. Så det blev rätt mycket sånt, vi ligger ju ständigt efter.

På vår agenda hade vi dock en väldigt viktig punkt och det var att träffa Zorina och Kenth som äger Glassbaren i Bräcke och som vunnit Glass SM. Vi har lärt känna dem på olika mässor och blivit goda vänner. Ett besök på glassbaren var såklart självklart, men vi var även inbjudna till middag hemma hos dem och våra vänner fick följa med.

Zorina och Kenth vet hur mycket jag älskar lakrits och hade dagen till ära gjort en lakritsmjukglass och en hallonlakritsglass. Så andra dagen började med glass till lunch. Vi fick en provsmakningsbricka med åtta kulor och två klickar mjukglass. Lakritsmjukglassen var magisk!!! Den skulle jag kunna äta varenda dag! Men där fanns även en kokosglass som var helt otrolig och jordnötsglassen… mums! All glass är god och grejen är att de skiftar glassar under dagen, så sortimentet på förmiddagen kan vara ett helt annat på kvällen. Men allt är gott!

Efter all glass gick vi tillbaka till bilarna en stund. Vädret var fantastiskt så vi satt ute och bara myste. Jag tog lite bilder som jag behövde, Martin läste och de andra pysslade med sitt. Framåt kvällningen gjorde vi oss ordning och gick den korta biten hem till Zorina och Kenth. Där bjöds vi först på en slags baconlindad rulle, som tillagats länge på grillen. Så magiskt god, asså… lätt något av det godaste jag ätit från en grill.

Sen plockade Zorina fram pizzadegar och slängde runt dem som värsta pizzabagaren. Vi fick välja själva vad som skulle vara på och sedan slängdes de in i den häftiga pizzaugnen. Jag tog skinka, lök, mozzarella, tomater och ost. Det blev så gott! Jag är den där som oftast lämnar kanterna, men min tallrik var sopren. Tillagad blev degen sådär perfekt mjuk och frasig, samtidigt. Så gott och jag blev proppmätt. Då kommer efterrätten fram 😛

Såklart fick vi glass till efterrätt, men även en jättegod kaka – Ålandspannkaka om jag minns rätt. Tillsammans med lite grädde smakade den nästan som semla och jag älskar ju det. Så nu var jag ännu mättare och satt nästan och stönade.

Vi pratade och pratade och hade så himla roligt. När jag tittade på klockan var den över 23 och det var dax att gå tillbaka till bilarna. Vi gick genom ett vackert soligt Bräcke, trots den sena timmen var det knappt mörkt alls. Såklart blev det en massa bilder när vi passerade hamnen och såg resterna av solnedgången.

Men sen började regnet… morgonen efter värkte regnet ner. Yngste sonen och hans sambo var på väg till Jämtland och passerade oss strax efter lunch, så vi mötte upp dem och åt glass… igen… resten av dagen gick åt till jobb. Dagen efter såg ungefär lika tråkig ut, regnet vräkte ner. Då kom kompisarna som vi besökte i Gånsvik förbi, på vägen till Åre. Så då blev det glass igen.

Den där lilla glassbaren fick många nya gäster som vi släpade dit, och alla var lika nöjda som vi. Glass är ju himla gott! Och som sagt; sortimentet byts ju ut hela tiden – så även om man går dit flera dagar i rad, som vi, så finns där alltid något nytt.

Men sen var det dax att åka vidare. Vädret skulle bli bättre, så vi vinkade bye bye till kompisarna och drog iväg. Vi skulle fota en camping i Järvsö, men bland blir det inte som man planerat…


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Färden norrut började i Axmar

Färden norrut började i Axmar

Efter de 42 timmarna hemma drog vi iväg igen. Nu började färden norrut, med Höga Kusten som det första stora målet. Första kvällen drog vi åt handbromsen vid Axmars Brygga och bjöds på en härlig solnedgång.

Vi var rätt slut efter rejset hemma, med tvätt och röjning av trädgården. Trötta men nöjda. Nu kunde vi dra iväg med gott samvete igen. Vi har några beställda jobb, så vi började med att återigen åka förbi Simbadets Camping i Österbybruk för att än en gång försöka få bra bilder. Sist vi var där var det nästan inga besökare på campingen och noll på badstranden. Ska man fota en camping som ligger fint vid vattnet måste det såklart vara lite liv och människor på bilderna. Även den här gången var det glest, men vi tror att vi fick till det ok.

Så fortsatte vi någon timma till och kom fram till Axmar, strax norr om Gävle, en stund innan middagen. Här finns en fin restaurang, men där var inget som lockade på menyn – så vi åt i husbilen istället. Men där finns även en husbilslounge, den första vi stött på, så den kollade vi in. Loungen är en hörna inne i restaurangen där man kan ta en gratis fika och sitta ner en stund. Jättemysigt!

Vi hade valt en plats med utsikt över vattnet och bjöds på en fin solnedgång. Axmar ligger väldigt fint, men bilarna står alldeles för tätt för vår smak. Här kan man absolut stanna någon natt, när man ändå passerar – men för oss kommer det inte vara en plats vi söker oss till för en helg eller så. Omgivningarna är dock väldigt fina, så bara för den skull kommer vi nog tillbaka, men bara för någon natt på vägen.

På morgonen sken solen fint så vi tog en promenad innan vi drog iväg igen. Såklart blev det en himla massa bilder, för här är väldigt fint. Sen var det bara att packa ihop och dra vidare norrut.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Fixa bilen hos Autovendo i Falkenberg

Fixa bilen hos Autovendo i Falkenberg

Snopet när man upptäcker att sånt man tar för givet inte finns där som man trott. Vi hade eluttag i bagaget på förra bilen, trodde det var standard på husbilar. Så var det tydligen inte, så det fick bli en tur till husbilskompisar i Falkenberg för att fixa det 🙂

I Peppe, vår första husbil, hade vi eluttag i bagageutrymmet. Så vi tog för givet att det var så på Ralle, den nya bilen, också. Så vi köpte en kombinerad kyl/frysbox för att ha i bak i bilen. Glada i hågen skulle vi testa den och upptäcker att där inte finns något att stoppa kontakten i… snopet!

På husbilsträffen på Öland träffade vi Lotta och Peter som har en exakt likadan bil som vi har. Han är dessutom bilmeck, med husbilar som specialitet. När vi frågar honom om de ha uttag i sin bil, svarar han att han blev lika förvånad som vi, men installerade detta direkt. Åh, sa vi – kan du hjälpa oss? Det kunde han! Så vi kollade våra kalendrar och hittade en dag som funkade för alla.

Kruxet är att vi bor i Stockholm, Peters verkstad är i Falkenberg. Men dit skulle vi ju, så det gick att ordna. Så i måndagskväll, när verkstan stängde, tog Peter emot oss. Jag satt och läste medan Peter fixade och Martin var hans hantlangare. Han lyfte upp Ralle i luften och drog elen på undersidan av bilen. Det tog inte lång tid förrän allt var fixat. Så nu har vi uttag både för 230 volt och 12 volt så vi kan använda både boxen och lite annat.

Peter hjälpte oss med lite annat smått och gott också, när vi ändå var där. Så det blev några timmar i verkstan, men det var det definitivt värt. Dessutom så himla kul att träffas igen. Tyvärr missade vi Lotta, men det tar vi igen nästa gång. Vi har nämligen ett par grejer till som vi behöver hjälp med, så det blir minst en tur till till verkstaden Autovendo.

Lotta och Peter har också en youtube-kanal, Leva med husbil, med både resor och en massa bra tips för husbilslivet. Peter har sina fredagstips, med fix och trix för att piffa upp husbilen och hålla den i fint skick. Där finns en massa smarta grejer, som alla husbilsägare har nytta av. Ni kan kolla in deras blogg HÄR och Youtube-kanalen hittar ni HÄR.

Jag gillar hur man kan hjälpa varandra och hur hjälpsamma (nästan) alla husbilsägare är. Vi två kan ge tips om sociala medier, hjälpa till att starta konton på olika plattformar och dela med oss de regler som gäller kring influencers mm. Martins it-kunskap har hjälp många med olika problem, bloggar som trasslat, redigeringsprogram till filmer mm. Så kan någon annan sånt som vi inte kan, så byter vi tjänster. Som det ska vara i den bästa av världar 🙂

Tack vare Peter kan vi få med oss vår kylbox och slippa handla stup i kvarten. Så himla bra!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En vecka i Kalmar

En vecka i Kalmar

Efter en härlig midsommar var det dax att rulla vidare. Nu skulle vi köra tvärs över hela södra Sverige, för att landa i Kalmar där vi skulle stå och jobba under veckan. Småland bjöd oss på ett fantastiskt väder, bättre kan det knappats bli 🙂

Anledningen till att vi är i södra Sverige varje juni är utomhusteatrarna. I torsdags var det premiär i Kalmar på fina Krusenstiernska teatern. För att underlätta och samtidigt ha lite mys på vägen står vi gärna på plats några dagar innan. När vi såg att First Camp hade erbjudande på campingen i Kalmar bokade vi snabbt in hela veckan där. Så efter en natt på Revsudden strax utanför Kalmar, rullade vi in på First Camp Stensö i måndags.

Eftersom Martin har jobbat som vanligt i veckan har vi varit beroende av el och bra uppkoppling. Då kan man inte stå var som helst i Smålandsskogarna. Det var något vi upptäckte förra året, när vi stod i Gnosjö och knappt kom ut på internet. Kan tyckas vara en bagatell och ett lyxproblem, men vi jobbar ju på vägen och då måste det funka. Revsudden funkade iaf jättebra, så dit återkommer vi.

Efter lunch på måndagen rullade vi in på Stensö och fick en plats på en av deras husbilsplatser som ligger direkt bakom receptionen. Där är 18 platser, har jag för mej, men gott om plats för både bil och utemöbler. När till ett litet servicehus (servicehus 1) med toaletter och duschar, men doftade inte direkt hallon där – så vi valde att duscha i servicehus 2 istället.

Stensö ligger fint på en udde med vatten på flera sidor. Det är kanske 500 meter till stranden, finns flera fina promenadstråk och en höghöjdsbana. Vi cyklade in till stan på kanske 5 minuter och 10 minuter bort ligger Ica Maxi. Vi fick testa våra nya cyklar flera gånger, funkade hur bra som helst!

Några dagar på samma plats hinner ge rutiner, så vi började med en liten promenad varje morgon och avslutade dagen med ytterligare en. Vädret har varit perfekt, promenader i shorts och linne är de allra bästa. Att kunna sitta ute och jobba eller inne med takluckor och dörren öppen – så härligt! Vi har faktiskt fått massor gjort och kunde tom jobba lite i förväg.

Veckan avslutade med premiären av Oj då… en till?! på Krusenstiernska. En himla rolig dag! Det berättar jag om i nästa inlägg.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Fest ombord på colombianska segelfartyget Gloria

Fest ombord på colombianska segelfartyget Gloria

En del saker får man bara chansen att göra en gång. Så var det för någon veckan sedan, när vi var inbjudna till det colombianska segelfartyget Gloria. Att gå ombord på ett sånt fartyg får man bara chansen att göra en gång i livet. Såklart tackade vi ja!

Mina erfarenheter av Sydamerika är sådär… jag har varit i flera länder där och rest runt en del, men har inte fastnat för just den regionen. Mycket beror nog mest på språket, jag kan inte spanska och många där är inte så bra på engelska. Alltså förstår vi inte varandra och då blir det inte alltid så bra. Jag vill nämligen kunna resa runt på egen hand och klara mej själv, det går sådär när man inte har språket.

Men jag ger mej inte! Jag vill lära mej mer om länderna i Sydamerika och med tiden lära mej mer Spanska. Jag gick faktiskt en knapp termin på Komvux – sen flyttade jag till Gambia, inte mycket spanska där inte… Dessutom har jag en kompis som bor i just Colombia, som jag gärna vill besöka.

Den här kvällen gick vi iaf om bord på det vackra fartyget som seglat hela vägen från just Colombia. Resan började i mars, de var i Sverige hela veckan och seglade sedan vidare mot Tyskland tror jag att det var. Gloria är ett sk skolfartyg, med en ung besättning. Resan är ett PR-projekt för att visa vad Colombia har att erbjuda.

Vi fick först se fartyget, sedan vi fick en kort presentation av Colombias olika regioner som de vill locka turister till. I en av dem; Medellin, bor min kompis R. Han bodde i både Mexiko och Venezuela på 90-talet, där besökte jag honom och fick se mycket av båda länderna. Men då var han ju med som både guide och tolk, sånt underlättar. Nu finns han alltså i Colombia, som är en av platserna som företaget som bjöd in oss vill att vi ska besöka. Så nu kanske det blir en resa dit ändå.

Ombord bjöds vi på en massa goda smårätter och fick se vacker dans. Vi fick även träffa Colombias ambassadör i Sverige. Landets president var faktiskt också i Stockholm, även om han inte var ombord på fartyget. Ambassadören berättade om smaker, stränder, berg, regnskogar och kultur. Allt låter så otroligt spännande och jag vet ju hur fantastisk naturen, maten och kulturen är där.

Vi älskar ju vatten, båtar och kryssningar. Att få segla med Gloria skulle vara en dröm och förblir förmodligen en dröm också. Men vilken grej det skulle vara! Colombia behöver däremot inte stanna vid en dröm eller tanke, såklart vi ska åka dit!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Kopplade av på Westerqwarn

Kopplade av på Westerqwarn

Det var mycket jobb under nationaldagshelgen. Vi skulle testköra den där båtbilen och ta bilder till två beställda jobb; Jogersö Camping och Westerqwarns ställplats – alltså drog vi vidare mot Västerås och Westerqwarn. Efter att ha bytt sovplats varje dag var det skönt att stanna två nätter här.

Vår första allra natt med Peppe var på Skokloster. Andra natten drog vi till just Westerqwarn, där vi för första gången tog in på en ställplats och mötte andra husbilsåkare. Det var tre år sedan, förra helgen var vi tillbaka. Tyvärr var inte mysplatserna nere vid ån bokningsbara pga fest på restaurangen, men vi ställde oss på näst bästa platsen strax ovanför.

Solen sken när vi kom, så vi passade på att ta bilderna vi skulle och filma lite. Westerqwarn är kända för sin pizza, alltså bokade vi in oss på deras pizzabuffé. Ska man skriva om en plats måste man ju testa deras specialitet och ska man kunna ta bilder av pizzan måste man ju ha en pizza att fota. En buffé var ju perfekt!

Westerqwarn är ett mysigt ställe, inte jättestort – ungefär 70 platser lite beroende på årstid. Det ligger granne med en golfbana och har en egen minigolf. En liten bit bort åt ena hållet ligger Strömsholms slott och åt andra kan man gå ner till Kung Karl XII slussar. Perfekta promenader, särskilt om man har hund. Slottet besökte vi när vi var här sist, slussarna hann vi kolla in på söndagmorgonen innan regnet startade om.

Det var ju tur att vi var smarta och gjorde det vi skulle direkt, för sen kom regnet. Och det bara fortsatte. Våra kompisar Helene och Krister stod på platsen brevid oss, så vi satte oss hos dem och spelade spel hela lördagkvällen. De var bara där ett dygn, när de åkte på söndagen satte vi oss och jobbade. Regnet bara fortsatte. Och fortsatte.

Planen på måndagen var att vi skulle åka hemåt när Martin slutade jobba vid 14-tiden. Men hela morgonen kom det skyfall efter skyfall. Så vi bestämde att när det var uppehåll nästa gång, skulle vi vara färdiga att åka. Vi såg på regnradar att det skulle vara ett uppehåll på 10-15 minuter strax efter lunch och det stämde. Då fixade vi allt vi skulle och drog snabbt som sjutton.

Precis innan vi åkte kom en hagelattack som var helt galen. Vi har takluckor nästan längs med hela taket på bilen, som vi älskar! Här ser vi himlen och kan njuta av solens strålar. Haglet lät som pistolskott på luckorna, det dånade så vi knappt kunde prata med varandra trots att vi kanske bara hade 1,5 meter mellan oss. Helt galet! Nu är bilen verkligen testad i alla väder och helt tät. Sånt är väldigt bra att veta 🙂

Hem kom vi iaf, väldigt nöjda med helgen. Alla bilder var tagna, material till texter och filmer var fixat. Nu ska filmer och bilder redigeras och texter skrivas, lite har vi redan hunnit. Ska bli skönt att kunna skicka iväg lite jobb. Me like!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Vi bjöds på Nationaldagsmiddag

Vi bjöds på Nationaldagsmiddag

Vi blir inte ofta bjudna på middag, därför är det extra roligt och känns lyxigt när det väl blir. Å så blev det på Nationaldagen. Trevligt och gott!

Eftersom vi var på boksläpp till sent på onsdagen, kom vi inte iväg jättetidigt på torsdagen. Vi hade iofs ingen tid att passa, men det är alltid skönt att komma på plats och ”bo” in sej. Allt vi gjorde förra helgen var dessutom jobb, så det var lite planering för att få ihop allt.

Vi har fått beställning av texter och då krävs det bilder, en av texterna är om Jogersö Eco Camp i Oxelösund. Här bodde vi första sommaren med husbil, för tre år sedan alltså. Vi trivdes bra och hade inget emot att komma tillbaka. Här träffade vi dessutom Lotta och Christer, samt deras fina pälsboll Fudgie när vi var här första gången. Så när vi skulle hit igen, sa vi till både dem och våra vänner Helene och Krister att de gärna fick göra oss sällskap. Så när vi väl körde in på campingen hade vi välkomstkommitté. Så himla mysigt!

Eftersom solen sken när vi kom var det bara att sätta igång och jobba direkt. Man vet ju aldrig hur länge det är bra fotoväder lixom… så vi tog våra bilder och passade även på att göra en film om campingen när vi ändå var där.

Sen blev det en skön promenad tillsammans med alla två- och fyrbeningar. Jogersö ligger så fint vid vattnet, här finns massor med bra promenadstråk. De hann vi inte utforska så mycket den här gången, men det kommer fler tillfällen.

När vi satt och småsov i soffan kom Lotta och frågade om vi ville komma på middag hos dem. Det ville vi såklart! Blir man bjuden på middag tackar man inte nej. Så vi tog varsin stol under armen och en dunk vin och gick iväg. Där stod Christer vid den stora stekpannan och fixade paella åt oss allihop, sådär riktigt gyllengul och fin. Den mannen kan laga mat! Helene hade gjort lite gott till förrätt. Allt var så jäkla gott att vi allihop tog två gånger 🙂

Sen satt vi och pratade utanför deras husbil, tills jag inte klarade kylan längre. Jag var trött sedan dagen innan och min kropp klarar inte väderomslag, så när värken blev för jobbig var det dax för den här damen att ta kväll. Men jag var nöjd, jag hade fått en massa hundgos och somnade gott.

Jag sover så himla bra i husbilen. I vår nya bil ännu bättre än den gamla, det där att ha ett ”riktigt” sovrum är inte dumt alls. Det är lite lättare att bara kliva ur sängen på natten, om jag behöver, än att ta sej upp och ner för en stege som jag gjorde förut. Så även om sängen nu är lite smalare, är den ändå bekvämare. Vi trivs så himla bra i Ralle!

Morgonen efter skulle vi iväg hyfsat tidigt för att köra den där carten, som jag skrev om igår. Så det blev ett snabbt avsked av Lotta och Christer, Helene och Krister skulle vi träffa redan på kvällen igen. Vi skulle ut på nytt uppdrag och de hängde på då också. Kul kul.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Förbereder långresa

Förbereder långresa

När vi kom hem efter senaste resan började vi direkt att förbereda nästa. Den var vi iväg på nu i helgen. Samtidigt har vi förberett sommarens långresa, den går inte långt bort – däremot blir den en längre tid. Vi vet faktiskt inte hur länge vi blir borta 😛

När man kommer hem efter några dagar på rull, står tvätt och gräsklippning alltid överst på listan. Men det är faktiskt samma sak när man ska iväg. Då ska trädgården också fixas och det som ska med ska tvättas. Same same, but different lixom. Mellan resorna är vi dessutom extra noga med promenader och träning. VI hittar även på en massa recept och senaste tiden har vi faktiskt varit skitduktiga med just det!

Sen ska man fixa sej själv lite också. Jag passade på att få ögonbrynen noppade och färgade ögonfransarna förra veckan. Så himla skönt att slippa mascara och sminka sej om man inte vill. Iaf 4-5 veckor som man ser lite piggare och fräschare ut. Så det gör jag gärna innan en längre resa eller under värsta pollenperioden när mascaran ändå bara rinner av pga allergi.

Nu har vi precis kommit hem från en kortare tur, bara 10-15 mil bort och bara 4-5 dagar. Vi har gjort en massa jobb, tagit bilder till texter som vår uppdragsgivare beställt av oss, testkört en slags bilbåt och lite annat. Ska skriva mer om detta inom kort. Ni som följer med på instagram @marlenerinda och @jikitaspåäventyr har lite koll.

Nu förbereder vi alltså nästa resa. Sängen i husbilen är renbäddad och trädgården är fixad. Nu ska bara huset städas så husvakten ska trivas här. Till helgen drar vi igen. Det enda vi vet är att vi kommer hem någon dag för att tvätta, när vi ändå passerar Stockholm i mitten av juli – helt hemma har vi ingen aning om när vi är igen. Förmodligen om ett par månader, vi har ingen brådska.

Första veckorna ute på rull blir i södra Sverige och i mitten av juli drar vi norröver. Det är nu vi ska samla material till texter för resten av året. Så det är bara att köra på. En och annan ledig dag blir det, men semester på riktigt tar vi i vinter. Så ser livet ut när man skriver om campingar 🙂

Nu ska bara några detaljer till fixas. Sen åker vi. Hoppas ni hänger med!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Fartyget Juno 150 år – vi var ombord!

Fartyget Juno 150 år – vi var ombord!

Vi älskar att åka båt! Vi gifte oss på en skärgårdsbåt och åkte på en Medelhavskryssning som bröllopsresa. Vi missar inga chanser att gå ombord ens om båten ligger still. Å så var det när Göta Kanals fartyg Juno fyllde 150 år.

För andra gången på mindre än en månad fick vi vara med och fira en 150-åring. Förra gången var det Krusenstiernska Gården, den här gången var det fartyget Juno. Juno flyter i vanliga fall längs Göta Kanal, men den här gången hade hon tagit sej från Göteborg, genom hela kanalen och upp till Stockholm. En liten tur som jag tror tog fyra dagar. Tänk så härligt, särskilt nu när vädret varit så fint.

Medan jag gick till Skeppsbron och jubileet, hörde jag fanfarer från bryggan som tog emot henne när hon kom. När jag kom fram såg jag en liten blåsorkester och hur hela besättningen stod på bryggan och tog avsked av alla passagerare som fick gå av på röd matta och allt. Så fint avslut på en fin resa.

Medan Strömmas chef Peter Henricson berättade om Juno, Göta Kanal och Strömma, städades båten lite snabbt. Sen fick vi gå ombord och se omkring. Hytterna är definitivt inte stora, min 2-metersman har lite svårt att få plats. Men så mysigt!

Här finns hytter i tre olika storlekar. Det som klassades som svit på 1800-talet är ganska långt ifrån det vi associerar som svit idag. Här kanske det var 7-8 kvm, dagens sviter är ju 30-40 kvm. Man kan väl konstatera att kraven ändrats lite…

Under jubileumsåret bjuder man på en jubileumsmeny såklart, med smaker från 1800-talet. Vi fick ju smaka en del tidstypisk mat under kockduellen på Krusenstiernska och såg fram emot att få prova mer. Den här gången var ju smakerna ännu mer förfinade och uppläggningen exemplarisk. Till detta fick vi tidsenlig dryck, som man kanske inte riktigt förväntat sej men som passade jättebra.

Vi fick inte hela middagen, den var på sju rätter om jag inte minns fel. Vi fick tre av rätterna; orre på smörstekt lantbröd med kantareller, fjällröding med havskräfta och pilgrimsmussla, ananaspudding med vindruvsgele. Smakerna var alltså ”gamla” men rätterna kändes uppdaterade serverades väldigt elegant. Allt smakade förträffligt!

Till orren drack vi champagne, till fisken serverades en söt riesling vilket kanske är lite oväntat men väldigt gott och till puddingen blev det en madeira. Många söta drycker alltså, men allt passade så bra ihop. Tillsammans med miljön i den gamla matsalen, där historien verkligen sitter i väggarna, var allt helt perfekt!

Richard Tellström berättade om rätterna och dryckerna, men gav oss även en historielektion om mat på 1800-talet samt en framtidskoll. Hur han tror att maten kommer att bli i framtiden och vad forskare om några år kommer att säga om oss och vår mat. I filmen här nedan kan ni höra lite av det han berättade. Det var så intressant att vi nästan glömde att äta 🙂

Allt var så mysigt, gott och trevligt att jag gärna suttit kvar och åkt hela vägen tillbaka till Göteborg med den fina lilla fartyget. Så nu är jag verkligen sugen på att åka en tur på Göta Kanal, det har jag nämligen inte gjort.

Det skulle vara helt fantastiskt att få åka med just Juno och se hur Martin passar i de små hytterna. Vi kanske får öppna dörren när vi ska klä oss, som vi fick göra i förra husbilen. Oss gör det alltså inte så mycket att hytterna är små, vi är vana 🙂

Har ni åkt på Göta Kanal? Eller drömmer ni också om det?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Tysk middag på Villa Godthem med Vinprinsessa

Tysk middag på Villa Godthem med Vinprinsessa

Villa Godthem på Djurgården är en gammal anrik restaurang som legat där jämt känns det som. Min bror är kock och jag vet att han pratade om restaurangen redan när jag var liten. För någon vecka sedan fick jag återigen chansen att äta middag där.

Villa Godthem ligger så otroligt fint vid Djurgårdskanalen, snett framför Skansen. Byggnaden ser ut som något man hämtat direkt från Österrike. Det ser lite ut som ett pepparkakshus modell större, ungefär. Men det är faktiskt en unik grosshandlarvilla i schweizerstil från slutet av 1800-talet.

”Den byggdes som en gåva av hängivna beundrare till den kända operasångaren Carl Johan Uddman. Historien berättar att den voluminöse Uddman för ovanlighetens skull promenerade hem från Operan en kväll och när han väl kom in i hallen utbrast han flåsandes ”Jag har GÅTT-hem!!!” – därav namnet. Sedan Stockholmsutställningen 1897, har Villa Godthem fungerat som restaurang.” Detta kan man läsa på deras sida angående husets historia.

Vi var ditbjudna av Tyska Turistrådet och Franken Tourismus, för att äta middag med viner från Franken och träffa deras vinprinsessa Lisa Lehritter. Jag har knappt ens hört att det finns ett område som heter så, men fick lära mej att Franken är ett område i Bayern vid floden Main, en av bifloderna till Rhen. Ungefär en dryg timme från Frankfurts flygplats, mellan bergen Spessart i väster, skogen Steigerwald i öster, Rhön i norr och Taubertal i söder. Här finns både pittoreska vingårdar, som har blivit mångfaldigt prisbelönta, samt historiska sevärdheter, vackra städer och ett rikt kulturliv.

Några saker som gör Franken både intressant och annorlunda är att man har en lång tradition av att göra torra viner. Vi fick prova några vita viner från vingården Horst Sauer – Muller-Thurgau, Silvaner och Riseling Auslese (samt en rose som vi började kvällen med men jag inte hittar namnet på) – alla friska och lättdruckna – lite för lättdruckna kanske 😛

Man kan tänka att en provning av tyska viner skulle bjuda på tysk mat, men vi fick istället väldigt svenska rätter som hade anpassats för att passa de tyska smakerna på dryckerna. Allt var så fantastiskt gott! En sån där middag som man inte blir proppmät av, utan mest en behaglig och väldigt nöjd känsla, i både kroppen och knoppen. Tillsammans med sällskapet och miljön var det verkligen en toppenkväll!

Nu är vi såklart väldigt nyfikna på att besöka Franken, kanske cykla mellan vingårdarna, äta gott och dricka gott samtidigt som man upptäcker landskapet. Det skulle väl vara nåt? Vill ni följa med?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube