Jag kan inte påstå att jag är något GOT-fans, jag vet faktiskt inte ens vem som tillhör vilken familj… men jag gillar serien och tycker det är spännande hur en hel värld har involverats i inspelningarna.

Game of Thrones har nämligen spelats in i en mängd olika länder och platser. Bara på Nordirland finns 27 inspelningsplatser! I Belfast finns den gigantiska studion, kulisserna står utanför och syns på långt håll. Det finns även en turnerande utställning som just nu är nerplockad och på väg till Madrid (öppnar 5 januari). Jag såg den i just Belfast i juni, aaamazing!

Hur många inspelningsplatser som finns i Kroatien vet jag inte. I Dubrovnik finns några, där har vi inte varit än, men vi besökte såklart det vi kunde när vi var i Split senast. I Split byggde man upp delar av Westeros, här finns bla grottan där Khaleesis gömde sina drakar. Mitt i Split finns nämligen det romerska Diocletians palatset och under det finns ett museum. Där finns ett stort rum som är perfekt som inspelningsplats och som fick tjänstgöra som drakarnas grotta. Man gör nästan ingen reklam för det och har nästan heller ingenting som visar detta eftersom man helt enkelt inte vill ha för mycket turister där som skulle kunna förstöra rummet som alltså byggdes på romartiden. Men vår guide berättade allt för oss 🙂

Men det finns något som man gärna visar upp och det är Game of Thrones Exhibition Museum, ett litet museum alldeles i närheten av palatset. Skillnaden mellan det här museet och det som är på turné, är att detta är skapat av fans. Frivilliga och hängivna GOT-fans har alltså avsatt sin tid, pengar och kunskap för att skapa kopior av kläder och vapen mm från serien. Sakerna är alltså inte äkta från serien, men väldigt fina och även tronen finns förstås här – i turistshopen tvärs över gatan.

Jag som kan jämföra med den turnerande utställningen tycker att detta är ett alldeles utmärkt alternativ! Det är inte så stort, men allt som ett fans behöver finns här och är välgjort. Kläder från serien, figurer i naturlig storlek, uppbyggda modeller av städerna, vapen och bilder från ett antal olika inspelningsplatser. Och! Ett drakhuvud (förstås) finns i fönstret! Allt ackompanjerat av musik från filmen. I turisthopen tvärsöver gatan kan man ta bild av sej själv sittande i tronen och köpa souvenirer.

Museet är fint, allt är väldigt välgjort och jag kan tycka att produktionsbolaget borde vara så pass imponerade, och även hedrade, att de faktiskt kunde skänka något original så de hade något extra att visa upp. Jag tycker iaf att man ska leta upp det om man är ett fan, det är absolut värt ett besök.

Strax ovanför citykärnan finns även ett gammalt slott där man spelade in flera scener, där var vi dock inte – kanske nästa gång. Då ska vi nog försöka kolla in Dubrovnik också 🙂

Det är rätt kul att besöka platser som man sett på film. De ser ofta inte alls ut som man tror faktiskt, ibland heeelt annorlunda!

Är du ett GOT-fans? Har du varit på någon inspelningsplats kanske? Eller skulle du vilja besöka en, isf vilken? Du kanske hellre skulle vilja kolla in något från någon annan serie?

Dagen efter VM åkte alla tävlingsdeltagare på en liten rundtur, den som jag redan varit på två gånger – så vi tog ledigt! Fast när vi är lediga så blir det inte särskilt ledigt ändå…

Vi hade hört talas sandstranden Lovrečina som ska vara den enda naturliga sandstranden på Brac och som dessutom låg alldeles i närheten av vårt hotell. Självklart måste vi se den! Hade jag varit piggare hade vi gått dit, det var ca 5 km dit – men vid det här laget var jag rätt slut. Så det fick bli bilen… gör inte som vi…

Vi hade både karta och gps, ändå missade vi den lilla lilla avtagsvägen ner mot stranden. Till vårt försvar ska det väl nämnas att den där lilla vägen bar rätt ut i terrängen och var så smal att det inte ens gick att möta en bil. Tack o lov var ju turistsäsongen över, så vi fick inget möte. Detta är en stor anledning till att gå eller cykla dit, bilmöten vill man inte utsättas för där.

Vi hittade alltså ner till slut och visst var det en sandstrand. Inte jättestor, men helt ok. Under turistsäsong finns det solstolar och en liten restaurang, nu var det helt dött. Vi kom dit runt lunch och trodde att vi kanske skulle kunna äta något litet där, men det kunde vi alltså inte. Så vi satt på stranden en stund, såg oss omkring och tog lite bilder – sen åkte vi faktiskt därifrån igen.

Men vi hittade den! Den enda sandstranden på Brac, tror vi iaf… Väl värd ett besök under säsong, jag skulle gärna sitta där, äta och dricka något gott och bara njuta. Men då skulle jag alltså gå eller cykla dit 🙂

Så kom fredagen och anledning till att vi var i Kroatien, det var nämligen dax för VM i Olivplockning! Årets absolut roligaste händelse och förmodligen det vänligaste VM:et som går i världen 🙂

Vi tog oss från Bol till Postira på torsdagen och kunde i lugn och ro bekanta oss med deltagarna under kvällen. Tyvärr fick inte Sverige ihop något lag, vilket var lite snopet. Det var ju lixom det vi var där för… men men, det blir sällan som man tänkt.

Men vi fick återse laget från England, precis lika glada som förra året. Och laget från Montenegro som var mer revanschsugna är tidigare. Tyvärr var inte heller Holland på plats, men ett helgalet team från Polen hade tagit sej till Brac. Kroatien har vunnit de tidigare två åren, så den här gången satte man ihop ett VIP-team med kändisar från landet som inte har särskilt mycket erfarenhet av olivplockning. Allt för att ge vinstchansen till någon annan, jag sa ju att det är en vänlig tävling!

Så var det dax! Fredagmorgon och redan på frukosten var deltagarna laddade till tänderna. Kanske såg England och Polen lite trötta ut, de fann nämligen varandra direkt och festade loss rejält redan från början och slutade inte förrän på båten tillbaka på söndagen. Helt galna, men helt underbara!

Vi åkte med de gemensamma bussarna upp till kyrkans olivlund där tävlingen skulle gå av stapeln. Tävlingen har växt lite sedan första året, då 7 lag – nu 13. Det får bara plats ett par lag till, man vill inte byta tävlingsplats. Så var tävlingen igång, flinka fingrar plockade oliver under 45 minuter. I år var skörden riklig och rekord slogs. 800 kg plockades! Å nog såg vi ganska snart vem som skulle vinna, backarna med oliver var klart fler hos Montenegro. Det tog tre år, men nu satt vinsten som en smäck!

Å stackars England kom sist igen, med ett ännu sämre resultat otroligt nog. Men de var lika glada som alltid och lovade att komma tillbaka även nästa år. Love them!

Dagen var väldigt varm. Det var ca 23-25 grader i skuggan, men skugga såg vi inte så mycket av. Oss gjorde det inget, men deltagarna var bra slut. Medan de gjorde sin avslutande kunskapsquiz gick vi runt och fotade omgivningen. Utsikten från kyrkan är helt otrolig! Man är högt upp och ser hela vägen ner till kusten och vårt hotell.

Tävlingen avslutas med en gemensam lunch i eko-staden Dol. Samma meny som föregående år, böngryta med korv – jag tycker fortfarande inte om det 🙂

Oliverna körs sedan till ett ställe där de vägs och omvandlas till olja. Oljan tappas på små flaskor som deltagarna och vi andra får med oss hem. Överskottet går tillbaka till kyrkan, som säljer den antar jag.

Dagen efter tävlingen är det högtidsmiddag med prisutdelning och stor fest efter. Här är årets resultat, med förra årets inom parentes:

• Montenegro – 77,6 km (56,6)

• Bosnien & Hercegovina – 57,6 km (46,8)

• Sydafrika – 56 km (nya)

• Slovenien – 53,4 km (51,6)

• Slovakien – 53 km (nya)

• Kroatien – 50,4 km (67,0)

• Polen – 43,8 km (nya)

• USA – 41,8 km (44,0)

• Tyskland – 40 km (nya)

• Belgien – 37,6 km vann quiz (nya)

• Frankrike – 32,8 km (38,2)

• England – 22,6 km  (36,8)

Detta är något av det roligaste vi gör på hela året och jag hoppas att vi får åka igen. När jag fick inbjudan första året så gapskrattade jag, det var så sjukt – självklart ville jag åka! Nu ser jag fram emot det otroligt mycket, det är ju vänner man får återse och har kul med. Så nu får svenskarna skruva ihop ett lag så det finns en större anledning för oss att komma.

Det enda som egentligen krävs är ett lag med två män och två kvinnor. Olivvana är oviktigt, så länge du vet hur den ser ut och vad det är du ska plocka. Vad säger du? Vill du vara med 🙂

Jag har sååå mycket kvar att berätta om Kroatien! Om jag tar allt i kronologisk ordning så kanske jag får med det jag vill.

Vi var alltså i underbara Trogir för att åka vidare till Split. Även i Split hade vi sällskap av vår guide Ana som tog oss runt i staden som vi passerat flera gånger men aldrig egentligen sett. När vi gick runt sa Ana att hon känner en svensk, han heter Tony och dansar – kände vi honom kanske? Såklart vi gör! Fina Tony Irving var det förstås som hon menade 🙂

Vi installerade oss på hotell Cornaro, ca 10 minuter från hamnen i Split och granne med palatset. Det där med palats gjorde mej lite förbryllad… för mej är ett palats en stor byggnad med massor av rum och ett tak över hela kalaset. Detta var mer som ett öppet fort med bostäder innanför en tjock mur, men det kallas palats så då är det väl det då.

Split är väldigt fint och har en fantastisk strandpromenad. Här trängs restauranger, gatustånd och historia i salig blandning. Vi tog oss igenom stan, strövade genom gränder och lyssnade medan Ana berättade om allt vi såg. Jag passade på att köpa en hatt, 80 Krona, drygt 100 kronor. Jag har velat ha en solhatt, egentligen mest för att det är fult med keps och hatt gör sej bättre på bild. Jag vet inte om jag passar i det, men det struntar jag i 🙂

Vi hann testa två restauranger; Konoba Varos som vi åt en helt fantastiskt lunch på. Portioner stora som hus! Jag åt en risotto med lax och Martin åt nån Kroatisk specialitet med gnocchi och kött. På kvällen åt vi på Splits bästa pizzeria Guzt, jorå – den är betygsatt som bäst. Å det var väldigt goda pizzor, det som var bra var att pizzorna fanns i olika storlekar och kostade därefter. Vi behövde inte lägga oss hungriga kan man väl säga.

Strandpromenaden ja, såååå mysig! Innan vi fick bilen på onsdagen gick vi ytterligare en sväng där, samtidigt som vi gick till hamnen och hämtade våra biljetter till färjan. Split är väldigt fint, här finns mycket mer att se än vad vi såg. Lite till fick vi faktisk se innan vi skulle åka hem i söndags, återkommer om det.

Kommer ni ihåg min resa till Nordirland i somras? Den handlade mycket om Game of Trones och jag fick lite mer påfyllning av GOT i Split. Om detta ska jag berätta i ett annat inlägg. Är man GOT-fans så finns det en hel del intressant att se och göra i Split, vi såg en liten del. Mer om det senare 🙂

Har ni kört bil utomlands? Det har jag! 700 mil genom Europa 2006, med en 11-åring som kartläsare och en 12-åring som underhöll oss med julsånger från baksätet. Vi kom dit vi skulle otroligt nog 🙂

Den här gången har vi GPS och jag som assisterande kartläsare medan Martin styr bilen med säker hand. Sedan älgkrocken gillar jag inte riktigt att köra bil.

Vi hade lyxen att få hyrbilen levererad till hotellet i Split igår. Vi bodde nära hamnen så det var enkelt att ta sej ner till färjan som skulle ta oss till Brac. Jag har varit på Brac två gånger tidigare och bägge gångerna har jag blivit skjutsad åt alla håll. Med bil skulle det bli en helt annan frihet.

Det kostar från 500 kr för 3 dagar, skitbilligt rent ut sagt! Vi hyrde vår i Split eftersom det inte finns så många uthyrare på ön. Det blir lite dyrare med färjan, men det är det värt. Vi har numera en Renault Captur som vi kör runt i, som är väldigt behaglig både att åka och köra.

Att ta sej runt på Brac är ganska enkelt även om vägarna kan vara en utmaning ibland. Just nu är det eftersäsong och väldigt lite turister, man möter inte många bilar alls faktiskt. Vägarna är fina men de är kringelikrokiga! Brac är bergigt och det går upp och ner, 500 meter upp och lika mycket ner. Hårnålskurvor och smala passager, men aldrig obehaglig smala.

Vi tog oss enkelt från färjan till Bol igår, idag körde vi först till Pucisca och sedan vidare till Postira. Avstånden är inte särskilt långa men det tar sin lilla tid på de här vägarna. Men vem har bråttom?

Vi rekommenderar dock att se till att åka hit medan det fortfarande är ljust och bara köra på dagtid. När solen går ner blir det bläcksvart och en del vägkanter stupar rakt ner. Dessutom finns det en hel del galna cyklister som inte orkar cykla uppför hela backarna utan går och det finns ingen vägren. Så håll er till att köra på dagtid för säkerhets skull.

Vi tycker absolut att ni ska hyra bil. MEN ta god tid på er, stressa inte! Se upp för cyklister både på och av cykeln. Låt er inte stressas av bilar bakom, kör åt sidan där det går och låt dem bara passera. Och njut av den otroliga utsikten. Brac är såååå vackert!

Vi har sett så mycket och det har varit så mycket information att jag knappt vet vart jag ska börja. Så vi börjar från början.

Vi landade i Split efter lunch i måndags, efter en liten omväg till Belgrad där vi bytte flyg. Solen sken och det var ca 22 grader varmt, så skönt!

Vi blev upphämtade och körda till Trogir som ligger ca 15-20 minuter från flygplatsen. Just det! När jag kom hit första gången för tre år sedan var det en ganska liten flygplats, förra året var det utbyggnad på gång och nu står där en helt ny terminal. Kul att följa med i utvecklingen.

Vi kom till Trogir som är en liten fin stad från antiken, den är bla upptagen som världsarv på UNESCOs lista. Man får inte köra bil överallt, så vi släpptes av i en korsning och fick gå resten av vägen. Det var inte långt, men knepigt att hitta. Det är en miljon trånga gränder utan minsta hänvisning, men vi hittade vårt Hotel Monika hyfsat snabbt.

Hotellet låg perfekt! Mitt inne i smeten, ganska litet och mysigt. Att gå runt i Trogir påminner en hel del om Venedig tycker jag. Trånga gränder, mycket sten och mycket vatten. Vi kastade bara av oss packningen och sprang ut på stan för att hinna se så mycket som möjligt. Och självklart för att inte missa resans första solnedgång.

Vi gick genom gränderna och tog oss ner till vattnet. Strövade längst strandpromenaden, förbi ett gammalt torn och ut på en udde. Där satte vi oss på en bänk och bara njöt av värmen och såg solen gå ner. Sååå mysigt.

Tillbaka på hotellet bytte vi om och gick sedan till restaurang Calebotta, en fiskrestaurang som funnits länge. Från början var det en biograf, sen har det varit olika verksamheter vart efter krigen kommit och gått, senast var det apotek innan det blev restaurang för ett antal år sedan. Man är alltså specialiserad på fisk, så det blev soppa till förrätt, en traditionell fiskgryta med två olika sorters fisk till huvudrätt och cheesecake till efterrätt. Mätta och belåtna somnade vi ovaggade efter en lång dag.

På tisdagen hade vi gående sightseeing genom Trogir och fick veta en massa spännande om staden. Kommer berätta mer om det sen. Ett är iaf säkert och det är att Trogir fastnade! Jag åker gärna tillbaks och rekommenderar er att åka dit. Så otroligt mysig stad!