livet

Någon tror på mej

juni 17, 2021 Marlene Kommentarer 8 kommentarer

I morse vaknade jag av ett väldigt trevligt mail. Jag fick förfrågan om att göra ett jobb för ett stort magasin, ett jobb som kan leda till flera om jag gör det bra. Jättekul! Men då kommer tvivlen…

Jag har inte gjort en intervju på snart 1,5 år. Tiden jag har på mej är inte ens två veckor… kommer jag ihåg hur man gör? Hinner jag? Är jag tillräckligt bra? Jag vet att just den här redaktören har höga krav på sina skribenter, kan jag leva upp till dem?

Jag gjorde mitt livs första intervju med en sk kändis någon gång på 90-talet. Jag jobbade för lokaltidningen och det var nån slags festival i Hågelbyparken. Som lokareporter var det i princip bara att knalla in bakom scen och prata med den man ville. Jag tror att just den gången var det bla Nanne Grönvall som ”råkade ut” för mej. Sen rullade det bara på. Några år senare la just min tidning ner och det blev ett glapp på ungefär 20 år innan jag gjorde nästa. Då startade vi vår spalt ”Nyfiken På…” och jag bad vänner ställa upp som intervjuoffer. Karl Dyall var först ut, snäll som han är. HÄR kan ni läsa den intervjun.

Nu har jag inte gjort något som här jobb sedan i mars -20, så det känns lite som att börja om igen. Vilken frågor brukar jag ställa? Vad vill folk veta om personen? Finns det något specifikt att berätta särskilt om? ALLA har en story, det är jag helt övertygad om. Både kända och ick kända personer. En känd person vet oftast många väldigt mycket om, jag vill berätta det man inre redan vet. Då blir det lite knepigare…

Just den här figuren vet många VÄLDIGT mycket om. H*n har varit offentligt nästan hela livet och är just nu högaktuell. Nej! Det är inte Benjamin Ingrosso 🙂

Så nu gäller det läsa på, se vad andra har skrivit och försöka skriva om något annat. Jag har träffat personen förr, så det blir kul. Jag får ibland frågan om jag inte blir nervös när jag ska intervjua någon som är känd, som de flesta bara sett på tv. Nä, varför skulle jag bli det? Det är väl en person som alla andra? Alla föds nakna och äter och skiter som alla andra… tänker man så så blir det faktiskt ingen större grej. Men det är kul! Jag älskar att träffa nya personer och höra deras berättelser. Gräva mej in i deras hjärna lixom.

De allra flesta är väldigt intressanta och supertrevliga. Så det ska bli kul. Redaktören tror på mej, nu ska jag bara göra det själv också. Bara att kavla upp ärmarna och visa vad jag går för alltså… wish me luck!

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Nu får det väl ändå räcka!

juni 15, 2021 Marlene Kommentarer 8 kommentarer

Jag brukar säga att 2010 var ett jäkla skitår, med en stor översvämning i källaren och 3 dödsfall på bara fem dagar. 2020 var också ett skitår med corona och pälsbollens död, men 2021 verkar bli minst lika skitigt…

2021 började med att båda mina föräldrar åkte in på sjukhus med svår covid. Det var så illa att vi faktiskt inte trodde att min mamma skulle komma hem mer. Otroligt nog gjorde hon det, men båda mina föräldrar lider idag av rätt många sviter som kanske kommer att sitta i resten av livet.

Hela våren har vi kämpat med en ”nära” som har ett svårt spel- och pengamissbruk. Detta har såklart tagit enormt mycket energi och precis när vi trodde att det värsta var över, så kom ett rejält bakslag. Nu hoppas jag att det var just ett bakslag och att vi kan jobba framåt igen.

Så kom den där veckan med regnet… på tisdagen hade vi flera långa strömavbrott, då gick bla tvättmaskinen och fläkten i badrummet sönder. Sonen kunde dock fixa fläkten hjälpligt och en snäll granne hjälpte oss med tvättmaskinen, tack för händiga människor!!! Sen började det regna och regna och regna… 68 mm kom på bara några timmar och översvämningen var ett faktum. Det var så illa att regnet orsakat ett hål i källarväggen och vatten bokstavligen forsade in. Hittills har vi pumpat upp drygt 2 kubik, mer än 2000 liter alltså.

Martin och min pappa har lagat hål och tömt vatten om vartannat. Nu tror vi att väggen är hel och tät igen, och nu verkar det även som att källaren börjar bli torr efter flera veckor med fläkt och avfuktare. Då gick bilen sönder… Ungefär där sa min kropp ifrån och jag fick de där konstiga kramperna i armen. Men med extra magnesium och vila har det blivit bättre. Tills igår…

När vi precis påbörjat kvällspromenaden ringde telefonen. En annan ”nära” hade drabbats av stroke och i paniken som uppstod var vi den första man tänkte på att ringa. Vi vände om och ringde 112 samtidigt som vi snabbt tog oss till adressen där allt pågick. Martin gick in och hjälpte till medan jag stannade ute och väntade på ambulansen. Vilka proffs! Så otroligt fina med den drabbade och även med oss runt omkring.

När vederbörande åkt iväg med ambulansen, tog vi med oss dess partner hem. Såklart var allt kaos och deja vyn från i februari var total när vi senare började ringa sjukhuset för att få information om tillstånd, behandling och allt sånt. Tycker vi pratat med läkare och jagat info tillräckligt för flera år nu. Allt har ändå gått så bra som det kan gå. H’n svarade bra på den akuta behandlingen och återfick en del av funktionerna redan på kvällen. Nu hoppas vi på det bästa när det gäller återhämtning och rehabilitering. Såklart är det fortfarande besöksförbud pga corona, så vi får nöja oss med den information vi får av vårdpersonalen.

Som på beställning kom såklart kramperna i armen tillbaka! Så nu både äter och smörjer jag med ännu mer magnesium. Nu gäller det att hålla för ännu fler ett tag igen. En del säger ”Det som inte dödar, det härdar” – så otroligt dumt uttryck egentligen. Nog för att man blir stärkt av motgångar, men när det blir för mycket så är det faktiskt farligt och kan ta livet av en.

Men vi kämpar på. Jag är iaf färdig med rabatten på baksidan, nu är det dränerat och växterna är tillbaka. Det ser så otroligt prydligt ut och borde hålla vattnet borta vid nästa kraftiga regn. Jag har börjat ta bort rabatterna på framsidan, där det ska bli husbilsparkering, och i helgen börjar vi bygga ramen till altanen på baksidan. Så får vi se om det finns nåt virke när vi väl kommer så långt… Det går alltså framåt trots allt, ett litet steg i taget… men tänk så mycket lättare det skulle vara om man slapp en massa skit på vägen.

Jag tycker faktiskt att vi haft mer än vår beskärda del av skit nu, det måste väl finnas fler familjer att välja på. Nu får det väl ändå räcka!

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Matsedel v 24

juni 13, 2021 Marlene Kommentarer 8 kommentarer

Midsommar och semestrar närmar sej. För många är både midsommar, semester och ledighet synonymt med mat och dryck. Varför är det så?

Många säger ”på semestern måste man ”unna” sej”. Jag fattar inte riktigt det. Varför ska man ”unna” sej just på semestern? Jag använder iofs aldrig ordet ”unna”, men tänker att man ska väl alltid unna sej, eller ge sej själv, ett bra liv… varför måste de där ”unnandet”, handla om mat?

Jag kallar det att välja. Ordet ”unna” blir lixom en ursäkt att göra något man inte borde. Jag väljer att äta något jag kanske inte borde äta, lite då och då året om, oavsett om det är semester eller ej. Jag har inte semestern som en anledning att äta sämre eller göra dåliga val. Tvärtom får jag mer ledig tid på semestern och kan utnyttja den till att göra bättre val. Men det är jag det, och tack o lov, tycker min käre man som jag 🙂

Men än är både midsommar och semestern någon vecka bort.

Här är veckan matsedel:

Måndag: Gazpacho Grön 0, Blå 0, Lila 0

Tisdag: Pasta med räkor- och romsås Grön 2, Blå 0, Lila 0 plus pasta

Onsdag: Parmesangratinerad kyckling Grön 5, Blå 4, Lila 4, plus ris

Torsdag: Snabb kasslergratäng Grön 6, Blå 6, Lila 6

Fredag: Quesadillas med rostbiff Grön 11, Blå 11, Lila 11

Lördag: Grillat och Falsk potatissallad Grön 7, Blå 5, Lila 5 för hela satsen

Söndag: Grillat och fyllda champinjoner Grön 6, Blå 4, Lila 4 för alla champinjoner

Ser ni att maten blir lite mer somrig nu? Snabbt- och lättlagat och gärna kall mat passar bra på sommaren tycker jag. Vi hade runt 25-30 grader hela förra helgen, då är man knappast sugen på en mustig köttgryta. inte jag iaf…

Jag vet att jag tjatat om den falska potatissalladen förut, men jag älskar den! Och många läsare som testat den har bytt den vanliga potatissalladen mot denna. Det är väl ett bra betyg? En dag har ni chansen att fixa ett par matlådor, onsdagens gratäng passar bra i matlådan dagen efter eller i frysen.

Här finns tips på mat på picknicken och här finns för varma dagar resp stranddagar.

Ha en fin vecka – snaaaart är det semester 🙂

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Mycke mysko reaktion

juni 10, 2021 Marlene Kommentarer 5 kommentarer

Som ni förstår av föregående inlägg så har jag haft en rätt stressig period. Först var det strömavbrott och en massa grejer gick sönder, sen kom 62 mm regn och en vägg i källaren regnade bokstavligen sönder, vi har börjat bygga altan – men nu är allt virke i hela Sverige slut så nu står vi här och kan inte fortsätta… och så var det det där som jag berättade om i förra inlägget.

Jag har varit utbränd, totalt vidbränd. Min kropp säger till är det blir för mycket, oftast genom att bara stänga av. Då blir jag så trött att jag nästan står och sover. Den här gången lyssnade jag inte på tröttheten, så kroppen gick ännu längre… häromnatten fick jag som kramp i ena överarmen. Den hoppade och skakade ungefär 15 sek varannan minut. Rätt knepigt att sova då, kan jag säga. Rätt knepigt att göra något alls faktiskt… Ni som följer mej på instagram @marlenerinda kunde se hur hela armen bokstavligen hoppade.

Jag har problem med domningar och stickningar i händerna och har tagit extra magnesium för detta. Men det har jag glömt på senaste tiden såklart. Nu körde jag iaf igång igen och tänker inte sluta. När jag besöker min nya läkare om någon vecka ska jag be om recept också, nu köper jag från hälsokosten och det blir dyrt. MEN, jag tror att det mest beror på stress just nu. Efter att jag pysslat i trädgården och sovit lite middag blev det bättre och idag är det nästan helt borta.

Den bästa medicinen för allt är ändå vila och glädje. Martin hjälper mej med bägge så mycket han bara kan. Det finns nog inga som kan skratta så mycket som vi gör tillsammans. Vi har roligt nästan jämt! Hela han är min medicin. Han lyfter mej när jag behöver, peppar mej när jag behöver och beordrar vila när jag behöver. Kanske tar han ner mej lite på jorden också när jag fladdrar iväg för mycket, men oftast hänger han på i fladdret 🙂

Jag vet faktiskt inte vad jag skulle göra utan honom. Livet skulle vara såååå tråkigt. Vi har det så jäkla bra tillsammans!

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Matsedel v 23

juni 6, 2021 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Inte heller i år blir semestern som vanligt, även om livet kanske håller på att återgå lite till det mer normala. Vi hade iofs inte gjort upp några större planer, inga alls faktiskt… men så råkade vi ju köpa husbil 🙂

Så planen från förra året ligger kvar. Då började vi utforska vårt närområde och tog oss igenom vår egen kommun Botkyrka, samt angränsande kommuner. Med husbilen fortsätter vi våra äventyr, men lite längre bort. Vi kommer att hålla oss i Sverige i år, så får vi se när vi vågar oss ut i världen.

Vi kommer också att börja cykla mer, för att få motion och komma lite närmare naturen. Cyklarna får även följa med i husbilen såklart. Så det kommer packas ett gäng matsäckar under sommaren och ätas picknick lite överallt – HÄR finns tips på picknickmat. Mat blir lixom godare när den äts ute. Tycker inte ni också det?

Här är veckans matsedel:

(färgerna och siffrorna är för Viktväktare)

Måndag: Pasta med persilja och vitlök (Grön 9, Blå 9, Lila 9)

Tisdag: Fisk med kräfttzatziki (Grön 4, Blå 1, Lila 1, plus potatis)

Onsdag: Vitlökskyckling i chilisås (Grön 6, Blå 5, Lila 5, plus pasta)

Torsdag: Snabb kasslergratäng (Grön 6, Blå 6, Lila 6)

Fredag: Pasta med bacon och spenatsås (Grön 8, Blå 6, Lila 6 plus pasta)

Lördag: Grillspett med stora räkor (Grön 4, Blå 0, Lila 0 för spetten)

Söndag: Grillat och ananassallad med fetaost (Grön 4, Blå 4, Lila 4 för hela satsen)

Det kan vara bra att ha färdiga matlådor i frysen även på sommaren, så gör lite extra av kycklingen, pastan med bacon och kasslergratängen. Lägg i portioner, skriv på förpackningen vad det är och antalet sp – så är det bara att plocka fram vid behov. Matlådor är min räddning!

Ha en fin vecka nu och njut av värmen medan den finns 🙂

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Altan, trädäck, terrass – vad är skillnaden?

juni 4, 2021 Marlene Kommentarer 7 kommentarer

Vi har bara väntat på att vädret ska bli tillräckligt ok för att jobba ute. Det går helt enkelt inte att gräva i lerjord när regnet vräker ner… så vi har snällt fått vänta. Men förra helgen var det äntligen både varmt och torrt, så nu är vi igång!

Vi ska bygga altan på vår baksida. Samtidigt ska vi fixa till en del mindre projekt när vi ändå håller på. Ni som har hus vet hur ett litet projekt har en tendens att växa under arbetets gång. Detta projekt har både växt och krympt, nu har vi nog hittat en lagom nivå.

Först var planen att bygga ett trädäck som gick längst två väggar på huset och bygga ihop detta med entrétrappan. Men det blev helt enkelt för omständligt, ett för stort jobb. Så nu blir det en låg altan i trä, med en grillplats i sten brevid. Samtidigt gör vi om rabatten längst huset och bygger in köksträdgården i altanen.

Vet ni förresten vad det är för skillnad på altan, terrass, soldäck, veranda? Jag använder både altan och trädäck, men har inte förrän nu funderat på vad som faktiskt är vad.

Jag har kommit fram till att en altan är något som är byggt på pelare eller iaf lite upphöjt. Namnet altan kommer från latin och heter ursprungligen altus som betyder just “hög. En altan ligger oftast i höjd med husets första våning och har räcke, har den inte något räcke så är det ett trädäck.

En veranda däremot har ett tak. Den ligger i höjd med bottenvåningen, så man kan kliva direkt ut och har låga väggar istället för räcken. I motsats till en altan kan den också vara inglasad (glasveranda), som ett slags extra rum. Allmänt kallad uterum.

Terrassen då? Det har jag inte pratat om i någon av våra byggplaner och det kan ju bero på att det är en del som ligger ovanpå en del av huset eller på fastighetens tak. Något sånt finns inte på vårt hus och kommer aldrig att finnas. På en terrass finns alltid ett skyddsräcke såklart, men sällan tak.

Tänk att ungefär samma sak kan ha så många namn och vara så liten skillnad på. Vi bygger alltså ett trädäck på baksidan och inget annat!

Hur långt har vi kommit då?

Inte långt alls. Men det mesta av förberedelsearbetet är snart gjort. Jag har tagit bort den del av rabatten som kommer att försvinna under trädäcket. Jag har bokstavligt talat petat bort svindyr prydnadssten, sten för sten, från jorden. När vi la dit stenen låg den ovanpå en täckduk, men jorden har krupit upp och blandat sej med stenen. Nu har jag rensat bort ungefär 5 meter sten ur jorden, för den ska användas på annan plats. Dessutom var det dax att rensa och städa lite, eftersom det kommit en massa blommor och ogräs där det inte ska vara varken blommor eller ogräs. Jag vill enbart ha sk solitärer i mina rabatter, inte ett kaos av blandade växter.

Nu när stenen är borta ska jag gräva upp jorden så mycket jag orkar, måla husgrunden med nånslags tätande färg och lägga grus närmast grunden – innan jorden läggs tillbaka. Det blir alltså en variant av dränering, skydd och uppsnyggning av fasaden samtidigt. SEN ska vi börja bygga! Eller ja… asså… medan jag målar ska Martin markera var vi ska gräva hål för 12 plintar. Det tar väl sin lilla tid att göra det, men SEN ska vi börja bygga 🙂

Hur som helst så är vi iaf på gång. Grillplatsen är iaf färdig! Går allt som planerat har vi en fungerande altan, nä just det ja… ett trädäck till midsommar. Det är tur att midsommar ligger sent i år 🙂

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

En blandad kompott

juni 3, 2021 Marlene Kommentarer 7 kommentarer

Som jag berättat förut så plöjer jag böcker just nu. Nästan varenda bok jag plockat fram har varit en sån som jag knappt kunnat lägga ifrån mej. För att få något alls gjort här hemma, har jag helt enkelt inte påbörjat en ny bok förrän jag bockat av To-Do-listan.

Men nu svämmar skrivbordet över igen av härliga böcker att tipsa om. Den här gången är det verkligen en blandad kompott; oväntat finstämt av Fredrik Backman, en biografi av Kalle Moreaus och en rykande färsk av Christoffer Holst och så lite spänning på det.

Vi börjar väl överst som vanligt.

Och varje morgon blir vägen hem längre och längre – Fredrik Backman

Den här har legat länge i min bokhylla. Maken läste den och sa att jag bara MÅSTE att läsa den, ändå har jag dragit mej för det. Det handlar om något av få saker som jag är rejält rädd för, nämligen alzheimer eller iaf demens.

Fredrik Backman hade inte tänkt att texten han skrev skulle bli något annat än ett blogginlägg. Han hade ju bara sorterade sina tankar… Men läsare önskade att han skulle ge ut den och då kom även idén om att den tunna lilla boken skulle kunna hjälpa till att samla ihop pengar till Hjärnfonden.

Backman tecknar ett ömsint porträtt av en åldrande mans kamp för att hålla kvar sina allra käraste minnen, och hur hans öde påverkar dem som står honom närmast. Mannen sitter med sitt barnbarn på en bänk och pratar om livets alla frågor, både de största och de minsta. Under samtalet minns han hur det var att förälska sig, och hur det var att förlora henne. Han kan fortfarande se henne framför sig och fruktar den dag då han inte längre kommer att minnas henne. Han inser att den värld han känner håller på att förändras. Därför vill han stanna där på bänken.

”Och varje morgon blir vägen hem längre och längre” är en liten bok med ett stort budskap som kommer att stanna länge hos läsaren. Bedövande vackert skriven om något som många av oss fruktar. Så fin!

Tjur på retur – Kalle Moreaus

För mej och många andra är Kalle Moreaus den där mysgubben med skinnförkläde och fiol. Oerhört musikalisk, intelligent och dessutom har han flygcert – me like! I boken Tjur på retur, får man se en annan sida av honom. Allt kanske inte är så mysigt och hejsanhoppsan, han har faktiskt haft det rätt kämpigt i perioder, om detta berättar han öppet och utan krusiduller.

Han berättar även om möten med minnesvärda gubbar, händelser i hans intressanta liv och en hel del om hälsa och hans egen viktkamp. Sånt som jag tycker är jätteintressant såklart.

Men hur intressant kan en bok om gubbar och fioler vara då? Jätteintressant faktiskt! Kalle berättar enkelt, rakt på sak – men också väldigt roligt. Jag skrattade högt redan på första sidan, när han beskriver hur armarna inte längre räckte till för att läsa. Hög igenkänning på många ställen. Jag skulle vilja säga att att han skrivit en slags kärleksförklaring till livet 🙂

Gröna, sköna vårvindar – Christoffer Holst

Jag älskar Christoffer Holst böcker och kastar mej över dem så fort de landar på dörrmattan. Just den här har jag både längtat efter och bävat för, det är nämligen sista delen om Cilla och Bullholmen.

I den avslutande delen är det vår och Cilla trivs med livet. Värre är det med vännerna Zacke och Jonathan som tillfälligt har separerat. Zacke får därför låna Cillas kolonistuga på Bullholmen för att vila upp sig lite. Cilla gräver i ett över femtio år gammalt mordfall, medan Zacke lyckas trassla in sig i ett alldeles färskt mord. Självklart är alla de andra härliga karaktärerna med, annars är ju inte berättelsen komplett.

Christoffer Holst är en av få författare som lyckas få ett brutalt mord att bli mysläsning. Han blandar in vänskap och kärlek med mat och dryck och fantastiska miljö- och personbeskrivningar. Mixen av allt detta är något av det bästa jag läst i cosycrime-genren. Nu hoppas jag att Cilla får leva vidare i en ny serie, för jag vill följa med länge till! Det får inte, KAN INTE vara slut!

Alla blommor i Paris – Sarah Jiho

Detta är så vackert och gripande att man bara inte kan lägga boken ifrån sej. Men också en fruktansvärd historia i krigets Frankrike. Jag älskar den!

Caroline vaknar upp på ett sjukhus med minnesförlust. Hon tycker sig minnas en man och ett barn, men det är i stort sett allt. Inte ens hennes hem ger några större ledtrådar. I hennes lägenhet har Celine bott 60 år tidigare. Caroline hittar en låda med brev och börjar nysta upp både sin egen och Celines historia.

Författaren är helt okänd för mej, men jag kommer från och med nu att läsa allt hon skriver. Det är så otroligt vackra formuleringar att man nästan storknar, samtidigt som det är lättläst och man bara vill ha mer. Dessutom ett himla snyggt omslag!

Gillar gillar gillar – ge mej mer!

Hemligheten på Seaview Cottage – Emily Gunnis

Även här går två berättelser parallellt med varandra. Allt börjar 1960 när trettonåriga Rebecca lever i skräck för sin faders ilska. Samma natt som en storm drar in från havet hör hon hur någon knackar på nedervåningen i Seaview Cottage och hur en diskussion följer. När polisen senare kommer är båda föräldrarna döda och besökaren försvunnen. Men ingen tror på Rebeccas berättelse.

2014 får journalisten Iris i uppdrag att skriva om en kvinna som rymt med sitt nyfödda (och sjuka) barn från sjukhuset. Spåren leder förvånande nog till hennes mammas barndomshem: Seaview Cottage. Historien som börjar nystas upp har varit begravd länge …

Detta är Emilys Gunnis andra bok, hennes första ”Flickan i brevet” gjorde supersuccé när den kom 2019. Jag gillar hennes sätt att skriva och särskilt att man inte kan lista ut hela storyn på förhand. Så jag ska nog leta upp hennes debutroman och grotta ner mej i den också. För detta är verkligen sträckläsning, och sånt gillar jag!

Nu ska jag få lite annat gjort någon dag innan jag kör igång med nästa bok. Just nu plöjer jag kriminalromaner 🙂

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Äntligen klippt!

maj 31, 2021 Marlene Kommentarer 5 kommentarer

Som jag längtat! En klippning har stått högst upp på listan över saker att göra så fort vaccinet varit i kroppen i tre veckor. Idag kom den dagen 🙂

Mitt hår växer som ogräs, det är tom så min frisör är imponerad. Hon har aldrig sett något liknande och blir lika fascinerad varje gång jag kommer dit. Jag klipper ca 15 mm på luggen, ungefär varannan vecka för att hålla den i trim och se något. Så man kan väl anta att mitt hår växer med ungefär 3 cm i månaden, tror 1-2 cm är normalt. Jag har inte klippt mej på 18 månader, så nu var håret långt. Har nog inte haft så är långt sedan jag var lucia 1982.

Fast jo, jag har klippt mej… eller… jag har klippt mej själv lite då och då, längst ner när håret varit uppsatt i tofs. Och Martin klippte mej i höstas och tog ungefär 10 cm då. Jag klippte honom också, han fick knappt något hår kvar. Japp, vi är fortfarande gifta 🙂

Idag fyllde alltså min första spruta 3 veckor och då tyckte jag att jag nog är så pass säker att jag iaf kan klippa mej. Mycket avstår jag fortfarande, men en del saker har jag tagit itu med, som tex läkarbesök och annat nödvändigt som fått vänta.

Det var tomt när jag kom in till frisören. Jag trodde att hon skulle få spader på mitt långa, ovårdade hår och alla kluvna toppar, men hon skrattade bara och sa att det inte var så illa som det kunde varit. Min frisör får alltid fria händer, håret växer ändå så snabbt att det inte spelar någon roll vad hon gör. Hon har insett att en kort frisyr går bort, eftersom jag måste klippa mej ungefär var tredje vecka då. Så det blev egentligen bara en rejäl toppning och uppfräschning idag.

Brunt eller grått – det är frågan?
Bild från jan -20

Nu börjar det gråa från luggen att sprida sej till resten av håret. Jag färgade det senast i slutet av januari -20. Jag har inte bestämt om jag ska färga det igen, eller låta det gråa ta över i sin egen takt. Vi får se.

Jag är iaf glad att jag väntade så länge som jag gjorde. För på salongen där jag går fanns ingen tillstymmelse till munskydd, visir eller handskar – inte heller något krav på att kunderna ska ha det. Så jag har nog gjort helt rätt som väntat, även om väntan blev lång.

Det är så otroligt skönt att ha lite kortare hår! Nu kan jag äntligen ta nya bilder för nytt körkort och pass. En liten bit på väg mot ett normalt liv igen 🙂

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Matsedel v 22 – Juni!

maj 30, 2021 Marlene Kommentarer 2 kommentarer

Sista dagarna i maj. På tisdag ska alltså sommaren vara här. Värmen har verkligen låtit vänta på sej, men nu ser det ut att ordna upp sej. Hoppas värmen har kommit för att stanna nu.

Här fokuserar det mesta just nu, såklart, på allt runt husbilen. Vi ska göra om trädgården på framsidan av huset så att husbilen kan stå där, men först ska vi bygga klart altanen på baksidan. Å vädret är ju rätt avgörande när man bygger ute. Särskilt om man samtidigt ska passa på att dränera… Allt har alltså stått rätt still här, men nu ser det ut om vi ska kunna komma nån vart.

Dessutom planerar vi för garageloppis. Är vi ändå hemma och stökar så kan vi ju passa på att bli av med lite grejer. Så nästa helg kör vi loppis bägge dagarna och hoppas bli av med allt såklart 🙂

Hårt kropparbete kräver bra mat. Här är veckans matsedel:

(Färgerna och siffrorna är för Viktväktare)

Måndag: Pasta med bönröra (Grön 2, Blå 2, Lila 2 plus pasta)

Tisdag: Tonfiskröra i wraps (Grön 11, Blå 0, Lila 0, för röran)

Onsdag: Kassler Florentine (Grön 24, Blå 24, Lila 24 för hela gratängen)

Torsdag: Snabblagade curryräkor (Grön 6, Blå 4, Lila 4, för hela grytan)

Fredag: Blomkålspizza (Grön 4, Blå 3, Lila 3)

Lördag: Grillat med jordgubbssalsa och fetaost (Grön 3, Blå 3, Lila 3 för hela satsen)

Söndag: Halloumiburgare (Grön 8, Blå 7, Lila 7 per burgare)

Nationaldagsbonus: Jordgubbsrulltårta (Grön 20, Blå 12, Lila 12 för hela rulltårtan)

Det är lite svårt att göra en matsedel när vädret hoppar fram och tillbaka. Är det sommarvarmt vill iaf jag ha lite lättare mat, är det kyligare vill jag ha mer husmanskost. Så jag blandar och sen kan det bli att vi ändrar i menyn vartefter, beroende på väder och vind.

Ha en fin vecka och nationaldag!

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Nog var det översvämning…

maj 27, 2021 Marlene Kommentarer 8 kommentarer

I förra inlägget skrev jag sådär i förbifarten att det regnat så mycket att vi förmodligen har översvämning i källaren igen… om jag bara vetat hur illa det var…

Första gången vi hade översvämning i källaren var påsken 2010. Då rann vatten från snösmältningen in genom hålet för vår kabel-tv. Nästan allt vi hade där nere blev förstört, bla 28 fotoalbum. En del ulsaker klarade sej, men det var typ det enda.

Vi lärde oss av erfarenheten och ställde upp det lilla vi hade kvar på lastpallar i plastbackar. Hålet lagades såklart med mängder av silikon. Det blev fukt där nere ibland, men aldrig vatten. Fukten hålls i schack med en avfuktare som funkar bra.

Allt var frid och fröjd tills vi hade hantverkare i huset som skulle fixa våra rör sommaren 2018 eller -19… när de skulle spola igenom systemet missade de nån lucka hos oss så vi fick ner vattnet från en hel spolbil typ… jabba… alla julsaker blev förstörda, men inget värre än så.

När Corona körde igång hade vi tid att tömma källaren helt och gå igenom allt. Så numera är det tomt där och tur är väl det. Igår kom det nämligen 62 mm vatten! Att det skulle vara fuktigt var ett faktum. Att det skulle forsa in vatten var vi däremot inte beredda på. Så här mycket vatten har vi aldrig sett i vår källare och det fortsatte bara att rinna. Man kunde t.o.m. höra porlandet.

I februari fick vi fiber installerat. Då borrade man i väggen, även där gamla kabel-tvsladden går. På nåt sätt har betongen runt hålet tagit skada och nu har väggen havererat. Det är alltså ett hål genom väggen rätt ut.

Vi har pumpat upp kanske 1000 liter hittills, de första 300-400 hundra med hinkar. Men nu har vi fått låna en länspump som går konstant. Fast den måste vi dela med grannar som också står med vatten upp till knäna.

Så nu börjar försäkringseländet igen. Jag avskyr sånt!!! Oooorkar inte 🙁

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram