Browsed by
Tagg: livet

Solen ger mej energi!

Solen ger mej energi!

Jag älskar sol och värme. Jag trivs som bäst när solen gassar och temperaturen närmar sej 30 grader, helt ok vid 35 också. Då får jag energi och istället för att ligga flämtande i solen, som många andra, gör jag sånt jag inte orkat på länge. Det är då jag storstädar och tar långa promenader  🙂

Helgen bjöd på ett fantastiskt väder, inte jättevarmt, men i solen var det iaf drygt 20 grader. Vi fick massor gjort! Martin fixade med bilen och tvättade fönster. Jag röjde hela trädgården och moppade alla golv inne. Jag som aldrig stryker strök alla Martins skjortor som hängt i tvättstugan i flera månader och städade grundligt där. Uteplatserna städades av och trädgårdsmöblerna ställdes på plats och årets första grillmiddag gick av stapeln. Som pricken över i hade jag även en hel del tid i solstolen och läste igenom mängder med grejer som legat på hög och väntat. Och vi tog långa promenader!

En produktiv helg, men det är massor kvar… nästa helg har vi fyra lediga dagar tillsammans och nu har jag faktiskt skrivit en lista på vad vi ska göra då. Vi fortsätter ute, vi ska fylla rabatterna med ny täckbark, kanske börja måla garaget och vårt kontor inne ska göras om helt. Det ska bli flera matexperiment i köket, så vi kan fixa några nya recept. Men vi ska även ta långa promenader och ligga i solen och bara må gott också. Jag älskar den här årstiden!

Nästa vecka är det Valborg och maj. Tiden går så himla snabbt! Vi har ingen tradition runt Valborg, och det blir nog bara att vi grillar och äter lite gott med närmaste familjen. Det har varit lite turbulent, så vi behöver umgås under lite roligare men lugna former. Nästa vecka ska jag även testa en ny behandling, det ska bli väldigt spännande. En slags fettsugning, men utan kniv…

Jag mår faktiskt himla bra just nu! Vågen gör som jag vill, kroppen gör mindre ont, jag orkar mer, nu ska jag bara bli lite piggare så är allt perfekt. Det mesta känns väldigt bra! Hur är det med er?

Matsedel v 17

Matsedel v 17

För mej är planering a och o, särskilt när saker och ting rör till allt är det skönt att iaf veckans matsedel finns. Förra veckan ställdes allt upp och ner när sonen, plötsligen av olika anledningar, flyttade hem igen. Att få hem en vuxen unge igen är en omställning för alla. Små barn som bott hemma hela sitt liv är man lixom van vid… men vuxna barn som inte bott hemma på flera år har fått andra vanor sen de flyttade… Så förra veckans mat fick stuvas om lite, men det funkade det med.

Med solen och värmen kom energi tillbaka. Förra veckan tog jag fler och längre promenader än på flera månader. Kroppen lever upp och allt känns mycket enklare. Resultatet kom direkt på vågen. Så det är bara att fortsätta  🙂

Här är veckans matsedel, mycket pasta blir det – men den kan förstås varieras. Vi gör ofta pasta av zucchini.

Måndag: Frittata med fetaost och spenat 2 SP Flex

Tisdag: Pasta med laxsås fr 4 SP Flex plus pasta

Onsdag: Pastalåda med kyckling 9 SP Flex

Torsdag: Räkor med spenat och pasta 4 SP Flex plus pasta

Fredag: Tacofärs med pasta fr 3 SP Flex plus pasta

Lördag: Pad Thai 7 SP Flex

Söndag: Purjo- och lövbiffsgryta 4 SP Flex plus ris

Alla rätter är superlättlagade och alla utom frittatan passar perfekt i matlådan i frysen, så det är bara att passa på och göra lite extra.

Även denna vecka är hyfsat lugn. Just nu prioriterar jag mat, träning och promenader – jag vill verkligen komma i form igen och då får man prioritera bort en del saker. För mej är det ett ganska lätt val, jag vill ju må bra!

Ha en fin vecka!

 

Vi måste våga göra något!

Vi måste våga göra något!

Ted Gärdestad, Robin Williams, Tim Bergling… dessa tre har psykisk ohälsa gemensamt, alla var relativt öppna med sina problem – trots detta vet vi att två av dem tagit sitt liv. De orkade inte mer. Vad som hänt med Tim Bergling vet vi inte än, men att den psykiska ohälsan var iblandad står nog rätt klart.

Detta är alltså offentliga personer som mått dåligt, trots (eller kanske pga) sin framgång. Alla visste hur det stod till med Ted Gärdestad, ändå fick han inte den hjälp han behövde för att orka leva vidare. Med det var ju länge sen, det är bättre idag. Eller? Robin Williams var ju också framgångsrik och älskad, han orkade inte heller – det hade alltså inte hänt särskilt mycket åren mellan Ted och Robins död.

Jag hörde när Tim berättade om sin ångest vid mer än ett tillfälle och trodde i min enfald att han fick (och tog emot) den hjälp som behövdes. Återigen säger jag att vi inte vet vad som hänt honom, men oavsett om han valt att avsluta sitt liv eller ej så måste vi våga se att folk mår dåligt. Men inte ens de som säger detta öppet får den hjälp de behöver. Detta måste ändras!

Att må dåligt och att känna sej ensam ses ofta som en svaghet. Många känner sej ensamma i dag, trots att de har både arbete och familj. Avsaknaden av ”riktiga” vänner är en sorg och något man skäms över. Jag vet – jag har varit där. Att inte ha en fulltecknad almanacka, fira helgen med vänner eller ha ett social aktivt liv är för många en skam. Men även den som har ett socialt liv med fulltecknad almanacka och framgångsrik karriär kan må dåligt – depression kan drabba alla!

Att dessutom drabbas av utbrändhet och inte få chans att komma tillbaka till ett frisk liv är livsfarligt! Utbrändhet innebär oftast att man är deprimerad och har svårt att se något positivt alls i tillvaron. Går man ner i depressionen för mycket är det väldigt svårt att komma upp igen, hur framgångsrik man än är. Utbrändhet och depression i kombination med frustration är farligt. Man tänker att det ändå inte spelar någon roll vad man gör, blir destruktiv och desperat. Tankeverksamheten fungerar inte och man tar väldigt konstigt beslut. Får man inte hjälp kanske man aldrig kan ta sej upp igen.

Att som utbränd/deprimerad får höra att man ska ”rycka upp sej” eller ”bita ihop” är inget annat än kränkande. Man vill ju inget annat än att må bra! Men man kan varken rycka upp sej eller bita ihop, man orkar helt enkelt inte! Man behöver hjälp! Man behöver att någon SER en och leder en framåt. Man behöver någon som sitter ner och säger att allt kommer att bli bättre, men att det kommer att ta lite tid. Man behöver någon som orkar finnas där och som orkar lyssna. Någon som kan ta beslut åt en när man själv inte orkar eller kan. Någon som orkar se ens dåliga sidor men ändå accepterar en. Men man behöver inte någon som jamsar med och tycker synd om. Man behöver hjälp att styra upp livet, komma ihåg läkartider mm och som pekar med hela handen men med respekt. Men hur många vågar och orkar vara det stödet? Vem orkar vara den vännen?

Jag hade ingen som på riktigt fattade hur illa det var. Men jag orkade ändå ta mej till psykolog som kunde lotsa mej genom processen. Det var skitjobbigt – men nödvändigt. Jag ville nog aldrig dö, men jag ville heller inte leva som jag gjorde. Det tog många år innan jag ens kunde tänka en positiv tanke, men jag visade nog inte så mycket utåt. De jag försökte prata med skojade bort det jag sa och tog mej inte alls på allvar. Det kändes. Jag var ensam. Trots att det fanns mängder med människor runt mej. Men ingen SÅG mej. Ingen orkade lyssna. Kanske för att många mår dåligt själva…? Vem vet…

Jag är fortfarande inte helt frisk, men jag är inte längre deprimerad. Jag har ett bra liv. Jag har numera en man, två vuxna barn och föräldrar. Däremot är det knapert med vänner. Det är svårt att få nya vänner som vuxen, hur mycket man än försöker. Etablerade gemenskaper släpper ogärna in någon ny… tyvärr. Många känner som jag. Jag kan se det på olika mingel och sk kändisfester, blicken som visar osäkerhet, sorg och ensamhet. Jag känner igen blicken, jag har ju haft den ju själv och brukar då ta tag i personen och erbjuda plats brevid oss. Att stå helt ensam på ett mingel är obekvämt och man skäms över sin ensamhet. Man sitter hellre med okända än står helt ensam. Hur många står inte med blicken i telefonen för att slippa visa sin ensamhet…

Det jag vill säga med detta långa jidder är att vi måste bry oss! Kanske måste vi även visa vår sårbarhet. Framgång och karriär innebär inte automatiskt att man är lycklig och att livet leker. Det finns många ensamma människor i vår närhet som bara vill att någon ska SE dem. Jag vågar se. Jag vågar stå brevid. Jag vågar sträcka ut handen och både be om hjälp och ge hjälp. Gör du?

Med små handlingar kan man rädda liv. Att SE någon kan rädda liv. Att ge av sin tid kan rädda ett liv. Det är dax att börja nu! Låt inte de liv som redan släckts vara förgäves, var den medmänniska som du borde vara. Börja idag. Du kanske räddar ett liv.

 

Sommarfransarna fixade!

Sommarfransarna fixade!

Jag har ganska långa ögonfransar. Sådär så att när någon skönhetsmänniska frågar om jag inte har fundera på förlängning och jag säger nej, så säger de ”oj…” när de ser mina ögon. Någon förlängning funderar jag alltså inte alls på, däremot finns det ju annat kul att göra  🙂

I tisdags testade jag att färga och böja mina ögonfransar för första gången, jag har lixom inte tyckt att det varit nödvändigt förut. Men den här våren har varit ganska jobbig med allergi och rinnande ögon, all mascara har runnit bort så fort jag gått utanför dörren. Så jag tänkte att detta kunde vara ett sätt att iaf se lite fräsch ut. Alltså gjorde jag ett besök hos Maria och Felicia på Total Hälsa, där jag brukar testa grejer eftersom jag litar på dem till 100 %.

Felicia var den som skulle snygga till mej, så jag la mej bekvämt på hennes brits och gav henne fria händer. Först tvättar hon ordentligt rent, innan hon börjar med fransböjningen. Det böjs över små pappersrullar och hälls på permanentvätska, det luktar som på en frisörsalong på 80-talet ungefär. Detta tar längst tid, kanske 25 minuter… efter detta färgas ögonfransarna, vilket går betydligt fortare, kanske 10-15 minuter. Knappt en timme tar alltså behandlingen och kostar 690 kr.

Jag har inte gjort det förut, men sett andra som gjort det och blivit sådär härligt sommarfräscha. När jag såg mej själv i spegeln efter behandlingen blev jag glatt överraskad, jag såg också sådär sommarfräsch ut! Nu behöver jag inte använda mascara på 5-6 veckor och allergiögonen kan rinna bäst de vill!

Häromdagen var det faktiskt så illa att jag fick ställa ner allt mitt på Sergelstorg och frenetiska torka mej med min halsduk. Det såg nog ut som om något riktigt illa hade hänt, en kvinna stannade nämligen och frågade om jag behövde hjälp. Tack så hjärtligt, sa jag, men jag är bara allergisk. Jag tillade att hennes omtänksamhet var rätt ovanlig, då svarade hon ”men jag är från landet, man gör så där”. Sorgligt men sant…

Så illa har det alltså varit och även vattenfast mascara har runnit bort väldigt snabbt. Nu hoppas jag att jag kan se lite fräsch ut även med allergiögon. Hittills har det sett lovande ut. Jag fattar inte varför jag inte gjort detta tidigare, man blir ju jättefin!

Har du testat att färga och böja ögonfransarna? Om inte – Gör det!

 

Överlevde en älgkrock och en fjäder…

Överlevde en älgkrock och en fjäder…

Redan när jag vaknade igår kände jag att det inte var någon bra dag och att jag nog borde ligga kvar i sängen. Nog fick jag rätt alltid, men ibland är det bra att saker inte blir som man tänkt…

Planen för dagen var att åka och träna, besikta bilen (besiktningen ligger brevid gymmet), fixa något gott till lunch och gå med hunden innan jag satte mej framför datorn för att jobba lite. Jag gillar måndagar och brukar få ganska mycket gjort då trots att jag säger att det är min lediga dag.

Punkt ett gick alldeles utmärkt, resultatet på gymmet var det bästa någonsin! Så var det dax för besiktning, bilen var på service i oktober – vad kunde gå fel lixom? Allt såg bra ut ända tills de lyfte upp bilen, då såg de lite bekymrade ut. Ena killen kom fram till mej och sa ”Du ska nog planera om hela dagen, jag kommer nämligen att sätta körförbud på bilen direkt”. Va? Jag fattade ingenting. Då visar han mej att den fjäder som går mellan schassi och hjul är helt av. Å den har jag kört runt med. Det kunde ha gått hur illa som helst! Visst har jag fattat vitsen med besiktning innan, men nu blev det lixom extra tydligt.

Jag såg nog ut som en fågelholk, tankarna snurrade runt. Hur länge har jag kört runt med detta? Vad kunde ha hänt? Om den lossnat i hög fart på tex motorvägen, då hade jag ju dött! Har man överlevt en älgkrock, så ska väl en fjäder inte ta livet av en! Men så kunde det alltså i värsta fall blivit. Jag är rätt tacksam för att besiktningskillarna såg detta. Inte alls upprörd över vare sej körförbud eller de 7 tusenlapparna som det kommer att kosta.

Min pappa kom till undsättning och tillsammans tog vi bilen till närmaste verkstand som turligt nog låg bara några meter bort. De kunde dessutom fixa både den trasiga fjädern redan idag och byter ut den på andra sidan också för säkerhets skull. Vi använder bilen väldigt lite efter älgolyckan, så jag behöver den inte förrän på fredag ändå. Å då kan jag ta mej med fötterna dit jag ska om bilen inte är färdig, värre än så är det inte.

Förr såg jag bilbesiktningen mest som något nödvändigt ont, det gör jag inte längre. De har kanske räddat mitt liv och kanske även Martins och Baileys liv också. Vi kunde ju ha suttit i bilen allihop när fjädern bestämde sej för att lossna. Jag vet inte hur många liv en människa kan ha och hur många chanser man kan få, jag har haft väldigt många nu… Min skyddsängel har fullt upp  🙂

Dagen blev alltså inte riktigt som jag tänkt mej och allt blev förskjutet en hel del, men vad gör det?! Bättre att upptäcka att något är fel än att råka ut för en riktigt otäck olycka. Det blev ju både lunch, hundpromenad och jobb – även om det blev lite senare än tänkt.

 

Matsedel v 16

Matsedel v 16

Årets knepigaste veckan är avklarad! Först var det release av en lakritsbok med tillhörande lakritsfrossa, sen var det tre pressdagar med alldeles för mycket gott att äta och dricka och allt avslutades med Lakritsfestival i helgen. Jag var helt säker på att jag skulle gå upp massor, men jag hade faktiskt stått still på vågen! Ett under!

Den här veckan är betydligt lugnare med bara ett par grejer inbokade. Så de långa promenaderna med hunden kommer att kunna tas och det blir nog en hel del tid i solen som man lovat ska skina på oss här i Stockholm. Jag har massor att läsa, så blir det sol bor jag i solstolen  🙂

När solen och värmen kommer lever jag upp! Jag orkar mer och är ute dygnet runt. Promenaderna blir längre och humöret bättre. Är det så för er också? Det är 9 veckor kvar till midsommar. Jag kanske inte riktigt är där jag vill vara viktmässigt, men jobbar ständigt mot målet. Med solen blir det mycket lättare!

Här är veckans matsedel:

Måndag: Skakshuka med fetaost 2 SP Flex

Tisdag: Krämig fiskgratäng med räkor 3 SP Flex

Onsdag: Parmesangratinerad kyckling fr 3 SP Flex plus ris

Torsdag: Pasta med räkor och chili 1 SP Flex plus pasta

Fredag: Tacogratäng fr 11 SP Flex

Lördag: Abuerginegratäng med grillad kyckling 4 SP Flex för hela formen

Söndag: Kryddig lövbiffsgryta 5 SP Flex plus ris

Fiskgratängen, tacogratängen och lövbiffsgrytan är så goda – gör mycket! De passar i matlådan också!

 

Ha en fin vecka och njut av att solen äntligen kommit!

 

Äntligen söndag!

Äntligen söndag!

Jag visste att den här veckan skulle bli jobbig, men av olika (privata) anledningar blev det ännu värre än jag räknat med. Luften gick ur, en akut utryckning igår gör att vi idag mest sitter och glor rakt fram. Det enda jag har och kan säga om detta är att oavsett hur gamla barnen blir så går de alltid först.

Ni som följer mej på instagram @marlenerinda har varit med på mängder med pressvisningar under veckan, roliga luncher och igår även på Lakritsfestivalen. Årets höjdpunkt för alla lakritsälskare, lakritshimlen skulle jag vilja påstå. På väg dit fick vi tråkiga besked och var tvungna att i princip ”rejsa” igenom hela festivalen. Det är rätt mycket att se och vi gjorde det på en rekordtid av en timme typ.

Förra veckan vann jag ett påskägg i en tävling hos Pastillfabriken, vinsten passade jag på att hämta upp på festivalen. Martin älskar deras pastiller och självklart var det med en massa i vinsten. Så nu har han pastiller med smak av lakrits och mackmyrawhiskey ett bra tag framöver. I vinsten var det även en powerbank, den kommer jag att ha stor nytta av!

Vi passade också på att besöka Nammi som är dem som tog in den Isländska lakritsen till Sverige. Precis som Lakritsfestivalen, fyller de tio år i år. Jag har precis haft en tävling med dem på bla instagram och det kan nog komma fler under året. Deras lakrits är så otroligt god!

När vi sagt hej till alla vi skulle träffa skyndade vi oss hem och gjorde vår akututryckning. När jag till slut landade i soffan var jag totalt dränerad på all energi. Vi somnade rätt tidigt och sov nio timmar i sträck! Ändå är jag lika trött idag. Så det blir inte mycket gjort idag alls av det vi hade planerat. Men långpromenaden är iaf avklarad och Martin går igenom bilen som ska besiktas imorrn. Nästa veckans matsedel är fixad och vi ska testa ett nytt recept, vi testade det förra veckan men det blev så dåliga bilder att vi får göra ett nytt försök. Så blir det ibland.

Huvudet känns helt urblåst! Det är nog bättre imorrn.

 

Mina vegetariska favoriter

Mina vegetariska favoriter

Jag är inte vegetarian, men jag tycker om vegetarisk mat och tänker att kan man hjälpa miljön lite så är väl det bra. Men vi äter mycket vegetarisk mat, så Flexitarian är nog ett bra ord. Jag får väldigt många frågor om recept på vegetarisk mat, därför listar jag mina favoriter här. Klicka på rätterna så kommer ni till recepten. Siffran bakom rättens namn är SmartPoints för oss som räknar det  🙂

Passar till matlådan

Krämig tacogratäng fr 11 SP Flex

Moussaka 5 SP Flex

Lasagne med quorn och keso 6 SP Flex

Pasta med krämig spenatsås 2 SP Flex plus pasta

Pasta med quornfärssås 1 SP Flex plus pasta

Quornstroganoff 3 SP Flex plus pasta

Stroganoff med Oumph 3 SP Flex plus pasta/ris

Indisk Daal fr 3 SP Flex plus ris 

Pasta med bönröra 2 SP Flex plus pasta

Tacofärs med pasta fr 3 SP Flex plus pasta

Pasta med krämig champinjon- och spenatsås 3 SP Flex plus pasta

Vegetarisk kålpudding 3 SP Flex plus tillbehör

Marockans linssoppa 2 SP Flex för hela grytan

Pasta med quorn, ärtor och paprika 1o SP Flex för hela grytan, plus pasta

Tillbehör

Zucchinigratäng 1 SP Flex

Lättlagad potatiskaka 19 SP Flex för hela formen

Potatiskaka i portionsformar 5 SP Flex

Vitkålsgratäng med morötter 13 SP Flex för hela formen

Ät direkt

Fylld Aubergine 1 SP Flex

Fräsch sparrisrisotto 13 SP Flex

Zucchinipasta med tomatsås 1 SP Flex

Pasta med zucchini och fetaost 3 SP Flex plus pasta

Auberginegratäng 4 SP Flex för hela formen

Frittata med fetaost, spenat och paprika 2 SP Flex

Frittata med pasta och zucchini 8 SP Flex

Oumph Bourguignon fr 2 SP Flex plus potatis

Pasta med spenat och fetaost 3 SP Flex plus pasta 

Halloumiburgare med picklad lök 7 SP Flex

Pasta med grönsaker och fetaostkräm 4 SP Flex plus pasta

Shakshuka med fetaost 2 SP Flex

Löksoppa 8 SP Flex för hela grytan

 

Jag har många favoriter här och jag måste bara uppmana er att verkligen testa Tacogratängen, Moussakan, Lasagnen och Zucchinipastan med tomatsås. Den Lätta Potatiskakan kan ni ha som alternativ till potatisgratäng, den är sååå god!

Hoppas ni hittar några nya favoriter, lägg gärna upp en bild på instagram och tagga mej så jag kan se. Å sprid gärna länkarna till recept ni gillar i era sociala nätverk 🙂

Matsedel v 15

Matsedel v 15

Efter en ganska lugn period börjar nu en period med lite mer på agendan. Jag tycker inte om att ha fullt i almanackan och gör vad jag kan för att hålla den ren, men ibland lyckas man ju inte. Just den här veckan har vi något som kallas pressvecka, då alla pr-byråer har öppet hus för att visa sina kunders nyheter inför nästa säsong. Det innebär iofs en himla massa steg mellan lokalerna, men även en massa gott att äta och bubbel.

Min strategi för såna här veckor är att sköta mej bra mellan kaosveckorna och sedan göra så bra val som möjligt de här dagarna. Jag har haft ett par veckor när jag skött mat och träning så gott som exemplariskt, nu släpper jag lite på disciplinen för att strama till det igen efter kaoset. På så sätt brukar det bli bra i slutänden. Men fortfarande efter drygt 13 år som guldmedlem kan jag inte slappna av helt, jag går upp i vikt direkt om jag släpper taget helt. Jag vet att det är så, att jag måste ha koll resten av livet – det är bara att gilla läget.

För mej innebär övervikt mer värk, det är därför vikten är så viktig för mej. Den här veckan blir det därför en massa mat med hyfsat låga Smartpoints på kvällarna, så dagarna kan flippa ur lite.

Här är veckans matsedel:

Måndag: Zucchinipasta med tomatsås 1 SP Flex

Tisdag: Potatis- och tonfiskgratäng 6 SP Flex

Onsdag: Krämig kycklinggryta 3 SP Flex plus pasta

Torsdag: Filégryta med ananas fr 2 SP Flex plus ris

Fredag: Taco med hemmagjord tacokrydda 0 SP för kryddan

Lördag: Kyckling med mozarella fr 3 SP Flex

Söndag: Vitlöksräkor 5 SP plus ris

Gör mycket av filégrytan, kycklinggrytan och vitlöksräkorna – de passar bra i matlådan i frysen. Å gör massor med tacokrydda, för den passar till det mesta  🙂

Ha en riktigt fin vecka!

Ingen lätt match att byta efternamn

Ingen lätt match att byta efternamn

För exakt två år sedan blev vårt nya efternamn godkänt och vi kunde äntligen gå vidare med våra bröllopsplaner. Martin bytte namn direkt, jag skulle byta (ta hans nya namn som tillägg till mitt alltså) iom vigseln. Men vilken jäkla resa det var att komma dit…

Att byta namn är skitenkelt, iaf om man bara ska byta till sin partners. I vårt fall var det lite knepigare än så, vi skulle nämligen komma på ett helt nytt namn först. När man ska komma på ett nytt namn får det inte finnas tidigare, det ska inte kunna förväxlas med ett redan existerande, får heller inte användas av ett företag eller vara kränkande. Detta var de regler som gällde för drygt två år sedan, det är lite annorlunda numera.

Vi lämnade snabbt in ett förslag, men hade inte grepp om det där med företagsbiten då. Det fanns massor med företag som gillade vårt namn och redan hette det. Ett bra namn alltså – Surt! Har man påbörjat namnbytesproceduren så måste man fortsätta, annars sumpar man pengarna man redan betalat in. Så nu började letandet. Vi kollade igenom svenska ordlistan och engelska, men hittade inget som lockade eller som funkade iom reglerna. Vi fortsatte med latinska ordboken och där fanns några ord som var lite kul, men inget vi fastnade för. Nu hade det gått ganska lång tid och vi började få panik. Vi kunde ju heller inte boka bröllopsresa eller ens beställa vigselpapper utan att namnet var klart…

Afrika och Gambia blev lösningen! Först gick vi igenom Wollof, språket som jag pratade när jag bodde där och tycker är ett fint språk med roliga ord. Där fanns några tänkbara, men inte det perfekta. Då gick vi vidare till Mandinka, som är nästa stora språk där och som vår familj pratar. Där fanns fler! Halleluja! Vi skrev upp alla tänkbara ord/namn, smakade på dem och strök vart efter. Till slut hade vi tre förslag som absolut inte fanns som vare sej namn eller företag i Sverige – detta bara måste gå vägen.

Handläggningstiden är 9 veckor, men när man redan är inne i processen går det lite snabbare. Efter några veckor fick vi veta att vårt första förslag var godkänt och nu skulle ligga ute på patentverkets hemsida i fyra veckor så folk kunde opponera sej. Var allt lugnt så skulle namnet godkännas och då skulle Martin heta det direkt. Å så blev det! 7 april 2016 kom beslutet och alla myndigheter hade redan ändrat hans namn. Nu hade vi tre månader på oss att fixa allt till bröllopet, stressen var äntligen över. Fyra månader senare hade vi gift oss, fixat alla papper och hade äntligen ett gemensamt efternamn.

Visst är det kul att ha ett alldeles eget efternamn, men vägen dit var rätt snårig. Martin ville byta namn men fick heller inte ta mitt eftersom det är ett ingift namn. Vi hade alltså inte så mycket att välja på om vi ville ha ett gemensam namn. Att hitta ett nytt efternamn är svårt! Visst kan man pussla med bokstäver från de tidigare namnen, men det är inte jättelätt det heller. På patentverkets sida finns förslag på efternamn, men hur kul är det att ta ett som någon annan kommit på och som inte betyder något för just mej. Det man ska tänka mest på är att vara ute i god tid och inte dra ut på resa i slutprocessen. Det är nämligen knepigt att vara utomlands då eftersom myndigheterna ändrar namnet direkt som det blir godkänt. Är man utanför Sverige då kan det ställa till lite problem.

Att vi fick ett namn från Gambia betyder väldigt mycket för mej. Det är ju där jag har mitt hjärta. Vårt namn Jikita betyder ”hopp” på mandinka och det känns väldigt bra med just den betydelsen eftersom vi startade ett helt nytt kapitel i vårt liv iom bröllopet och verkligen har ett hopp om ett långt lyckligt liv. Man kan ju hoppas på så mycket; en fin dag, ett friskt liv, vackert väder osv, det finns alltid HOPP!

Förr frågade alltid familjen i Gambia hur Martin mådde, nu frågar de hur Mr Jikita mår. De är så otroligt stolta över vårt namn och hade fest i byn till vår ära när vi gifte oss. Snart går vi igenom säkerhetskontrollen för första gången där med vårt gambiska namn, det ska bli väldigt spännande  🙂