Bläddra efter
Etikett: livet

Både mysigt och spännande

Både mysigt och spännande

Jag läser så mycket just nu att jag ligger efter med boktipsen här på bloggen. Jag brukar ju ta fyra i taget, för att det inte ska bli bara boktips – men det blir rätt tätt ändå. Men så får det va!

Jag gör mitt bästa för att komma ikapp med årets nyutgivna böcker och det går riktigt bra. De flesta är lästa, de ska bara skrivas om. Här på bloggen visar jag upp allt jag läser och berättar om dem lite kort. På Du i Fokus plockar jag ut det som är extra intressant och skriver längre recensioner. Som jag skrivit förr; det är skillnad på tips och recension.

Här är en ny bokhög, en rätt mixad sådan. Två är mysiga, en är riktigt spännande och en är en slags spänningsfantasy. Fyra läsvärda böcker som jag gärna tipsar om.

Vi börjar uppifrån som vanligt

Tillbaka till Riverside Drive – Frida Skybäck

Bokhandeln på Riverside Drive kom för några år sedan, men jag läste den inte förrän nu på semestern i januari. Då kommer svenska Charlotte till London för att hon ärvt ett hus, bla innehållande en bokhandel. Hon blir så förtjust i området och butiken att hon stannar i England.

I uppföljaren vill pojkvännen att de ska köpa en gemensam bostad och ta nästa steg i deras förhållande. Men det är något som tar emot för henne och hon känner att hon måste åka till Sverige och avsluta alla läsa trådar där först. Allt krånglar såklart till sej och det blir en massa missförstånd. Som det ska vara i en riktig feelgood. Och såklart löser det sej också. Som i en riktig feelgood.

Här är en perfekt mix av kärlek, familjehemligheter, vänskap och en stor dos av härliga miljöskildringar från den engelska landsbygden. Så mysig bok, eller böcker… för ni måste läsa den första också, så ni får hela Charlottes historia.

Skuggflickan – Anki Edvinsson

Det här är femte delen om Charlotte von Klint. De kan läsas fristående, men jag tycker att de ska läsas i ordning för att få hela hennes historia.

Just den här boken börjar med att en flicka hittas överkörd vid en landsväg utanför Umeå. Allt tyder först på en tragisk olycka – tills polisen inser att något inte stämmer.

Parallellt får vi följa Linda i Stockholm, som lever i en våldsam relation. En dag hittar hon en lapp i pojkvännens jackficka, och den tyder på att han har en affär med någon annan. Men det ska visa sig att sanningen är värre än hon kunnat ana.

Det finns även en tredje historia, som handlar om sextonåriga Luna. Hon har hamnat i klorna på ett nätverk som inte drar sig för att utnyttja henne tills hon går under.

Det är en hel del att hålla reda på och jag brukar inte gilla sånt, men det här är bra. Väldigt bra. Anki Edvinson far ett sätt att skriva som fängslar mej från första till sista sidan. Det är spännande, oväntade tvister och intressanta karaktärer. Väldigt bra böcker helt enkelt.

Hemma där hjärtat finns – Jenny Colgan

Detta är tredje delen i serien om MacIntyre, dessa kan man läsa för sej, men det är ändå roligt att känna igen förbipasserande karaktärer från tidigare böcker.

Den här gången handlar det om Janey och hennes dotter Essie. Janey bor i ett charmigt hus vid havet i Carso som hon själv renoverat, har ett jobb som hon älskar, två vuxna barn och en varm vänkrets.

Plötsligt måste hennes trettioåriga dotter Essie flytta hem igen, vilket sätter deras relation på prov. Dessutom hotar detta Janeys försiktiga försök att börja dejta igen. Essie har just förlorat jobbet, hyran i Edinburgh är omöjlig att betala och pojkvännen vägrar ta nästa steg.

Som jag brukar säga så är hundar svaret på nästan alla frågetecken. Å så är det i den här boken, en omplaceringshund som plötsligt får valpar för inte bara mor och dotter närmare varandra, utan hela grannskapet.

Jenny Colgan är feelgood-drottningen av England. Hon har den där alldeles perfekt mixen av kärlek, svek, vänskap och missförstånd. Som en riktigt bra feelgood ska vara.

Dödlig tid – Elly Griffith

Detta är andra delen av Ali Dawson som åker fram och tillbaka i tiden. Liten som en variant av Outlander. Gillar ni den serien, så måste ni läsa den här.

Ali Dawson leder arbetet vid Londonpolisens avdelning för kalla fall. Hennes kollega Jones är fast på 1800-talet och verkar omöjlig att få hem. Frågan är väl om hon verkligen vill återvända till 2000-talet?

Ali arbetar med ett gammalt fall som rör tre självmord; unga män som ramlat från hög höjd och svävat mot sin egen död. Alla kan kopplas till ett känt medium, som fått männen att tro att de kunde flyga. Ledtrådarna leder henne tillbaka till 1800-talet och snart befinner hon sej i Jones hem. Där hittar hon även sin katt som nyligen försvunnit.

Det är lite för flummigt för min smak, men jag gillar Elly Griffith – så jag fortsätter att läsa. Käre maken älskar såna här böcker, där är vi lite olika… Men visst är det en rolig lektion i Storbritanniens historia, bara en sån sak som att Ali möte Dickens är ju himla kul. Det är absolut underhållande läsning, så jag fortsätter 🙂

Fyra ganska olika böcker alltså, tre som utspelar sej i England. Av de här är det ändå Riverside Drive som är favoriten, tätt följd av Anki Edvinsson.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Årets första husbilsmässa – ett vårtecken!

Årets första husbilsmässa – ett vårtecken!

Sen vi köpte husbil har våren fått en helt annan betydelse än förut. Även om vi kör året om, så är det ändå något speciellt när vägarna torkar upp och solen börjar värma. Numera är även årets första husbilsmässa ett säkert vårtecken. Och den ägde rum i helgen som gick, så nu är det vår på riktigt!

Stockholm Husvagn Husbil har efter ett par år blivit ett naturligt inslag på Båtmässan, eller Allt för sjön, som den ju egentligen heter. Båtfolk och campare har en hel del gemensamt, bland annat när det kommer till tillbehör. Vi med husbil har dock en betydligt längre säsong, och kan köra året om om vi vill, vilket är en stor fördel tycker jag.

Min tremänning/kusin/trassling/ellervadedetnuheter som har båt, och jag har en evig diskussion om fördelar och nackdelar med båt vs husbil. Vi tycker såklart att vi har rätt bägge två 🙂

I helgen var det alltså dax att besöka husbilsmässan, fast vi var där direkt när den öppnade på torsdagen. Redan innan den öppnade faktiskt. Vi var inbjudna på frukost med Hymer, för att få veta allt om deras nyheter. Efter en trevlig stund sprang vi sedan runt som tokar för att filma så mycket vi kunde innan det blev för mycket folk. Men vi hann träffa lite roligt folk på vägen, bla vår redaktör med tidningens maskot.

Två filmer skulle det bli. En allmänt om mässan och med några nyheter och trender. Jo, det finns rätt många trender inom camping. Just nu är det att soffgruppen ska vara bak i husbilarna och de ska gärna ha fyrhjulsdrift.

Antingen köper man en jättestor bil, eller också en jätteliten. De där mellantingen som vi har, verkar inte jätteheta just nu. Den andra filmen var just om husbilar med soffa bak, för att visa vilka som finns just nu för de som är sugna på det.

När vi gjort det vi skulle skyndade vi hem för att Martin skulle klippa ihop den första filmen. Den andra var det inte lika bråttom med. Men den första vill vi gärna ha ut fort, så att den som ska på mässan kan få hjälp att planera sitt besök.

På fredagkvällen kom våra kompisar Berggrens hit, vi gör det mesta tillsammans numera och har väldigt roligt ihop. Har man förmånen att träffa likasinnade på ”ålderns höst” utnyttjar man tiden så mycket man kan. Tänk bara vilken förmån att få riktigt goda vänner senare i livet. Coolt tycker jag!

Vi är rätt kvällströtta allihop, så det blev inte särskilt sent. Så strax innan 10 på lördagen stod vi på mässan igen och kunde återigen gå runt det mesta innan det blev tjockt med folk. Vi två hade gjort nästan allt vi skulle och gick mest runt med våra kompisar och pratade med folk. Det kom fram ganska många som vi inte känner, bara för att hälsa. Jättekul tycker vi.

Där var även en hel del gamla bekanta som var roligt att återse. Samt några som vi ”känner” via sociala medier, men aldrig träffat förut. Sånt är ju hur roligt som helst. När det var dax för lunch gjorde vi sällskap med ett gäng för att hinna prata lite mer.

Det blev en rätt lång dag innan vi tog ett sista varv genom båtmässan och åkte hem. Tror 5-6 timmar. Men då hade vi verkligen sett allt och pratat med mängder med roliga människor. Nu var det dax att ta sej hem för att förbereda mello-kväll. Såklart dukade vi upp till taco och kunde senare konstatera att jorå, det var nog rätt låt som vann.

Det blev en väldigt lång, men himla rolig lördag!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

En jäkla vecka!

En jäkla vecka!

När jag vaknade förra måndagen kändes allt ganska ok. Men när jag skulle träna orkade jag knappt ens lyfta hantlarna, än mindre göra mitt pass… jag var helt orkeslös. Å så skulle det förbli…

Jag kände mej alltså inte sjuk på måndagen, inte heller när Martin däckade på tisdagen. Då hade jag bara lite irriterande hosta. Jag var duktig och tog mina astma-mediciner, ifallatt… På onsdagen hade jag fortfarande hosta och vräkte på med mediciner, jag tänkte minsann inte åka dit på ”riktigt”.

Vi tog hand om oss bäst vi kunde, det blev en dag i onepiece, och på torsdagen vaknade vi hyfsat ok. Å det var ju tur det, för det var ju mässa på g. En av de viktigaste för oss, nämligen Stockholm Husvagn och Husbil. Så vi åkte dit och gjorde det vi skulle, allt gick helt ok. Och även om vi var lite trötta när vi kom hem, så var det ingen större fara med oss.

Martin jobbade som vanligt på fredagen, men då var jag slut. Då låg jag mest och läste eller småslumrade. Men jag var mer trött, än sjuk. Så på lördagen var det full fart igen, mässa hela dagen och mello på kvällen. Ingen fara alls, knappt någon hosta och humöret på topp. Men nog sjutton var jag trött på söndagen. Och på måndagen.

När jag skulle träna igår fanns det fortfarande ingen ork, men en promenad blev det ändå. Och en stund i solen. Den brukar göra susen. Idag mår jag bra även om det känns lite trångt i bihålorna och rätt vad det är så kommer det en hostattack. Men inte mer än så och mer har det knappt ens varit heller. Så jag vete sjutton vad det är för en konstig varannandags-sjuka jag åkt på.

Nu tänker jar iaf inte ge den mer utrymme i mitt liv. Så det så. Nu tänker jag vara frisk!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Matsedel v 11

Matsedel v 11

Är vintern över nu? Vårdagjämning om någon vecka, det är väl ett vårtecken om något? Och påsk om några veckor, ni kanske redan har börjat planera? Då finns tips på påskmat HÄR!

Precis som med jul och midsommar så är vi dåliga på det där med traditioner. Vi äter ju mycket ägg året om, kanske lägger till ägghalvor och sill till lunch på påskafton – men det är nog allt.

Än är det några veckor dit, just nu är det helt ”vanlig” mat som gäller. Med det menar jag att det helst ska vara både snabb– och lättlagat, med vanliga ingredienser och gärna passa för matlådan. Gärna få points också 🙂

Jag tycker inte om recept som innehåller någon udda ingrediens som man sen bara ska ha en tesked av, vad gör man med resten lixom? Så vi håller oss till sånt som man nästan alltid har hemma och används ofta.

Här är veckans matsedel:

Måndag: Falska köttbullar (1 P/Port, plus tillbehör)

Tisdag: Krämig fiskgratäng (13 P för hela)

Onsdag:  Gratinerad kassler (4 P/port, plus ris)

Torsdag: Kyckling med färskoströra (2 P/port)

Fredag: Snabblagade curryräkor (1 P/port, plus pasta

Lördag: Fläskfilégryta (4 P/port, plus ris)

Söndag: Zucchinigratäng och kyckling (4 P för hela gratängen)

Som vanligt så tycker jag att allt är lockande, jag gör ju bara matsedlar med sånt jag gillar såklart.

Men jag vill särskilt lyfta fram de falska köttbullarna, som är saftiga och jättegoda! Curryräkorna är kanon till matlådan, fläskfilégrytan passar även till fest och zucchinigratängen är riktigt smaskig, särskilt till grillat! Kom ihåg den till grillsäsongen börjar.

Ge er en fantastisk vecka, because you are worth it 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Hur går det med min vikt- och hälsoresa?

Hur går det med min vikt- och hälsoresa?

Hälsoresan fortsätter. Jag körde upp på banan igen i november och lyckades gå ner en del till semestern. Att bo på all inclusive med god mat är nice, men ger plus på vågen. Det kämpar jag med fortfarande, och lyckas ok. Men framstegen syns på flera olika sätt, inte bara som siffror på vågen.

Ni som hängt med mej ett tag vet att jag den här gången inte kommer att ge er några viktsiffror, bara om det är plus eller minus. Under hösten redovisade jag procent också, och nu kommer jag att berätta vad som hänt med mina mått – vilket kanske är mest intressant och relevant. För det är ju faktiskt så att framgångar under en viktresa, inte enbart har med kilon att göra. Och jag vet att folk triggas av hur mycket andra går ner, särskilt om någon går ner mycket på kort tid.

Men det finns några hinder på min viktresa. Jag äter en massa mediciner och har flera olika diagnoser. Och jag är i klimakteriet. Jag har skrivit en text om vad som händer med vikten i klimakteriet, den kan ni läsa HÄR. De här hindren gör att jag går ner väldigt långsamt i vikt och alltid har gjort det.

Mitt snitt är mindre än 1 hekto i veckan, när jag sköter mej perfekt. Ett glädjeskutt på vågen i min värld, är allt som är mer än 2 hekto. Det tog mej 3 år att gå ner 10 kg. Å andra sidan är jag en jäkel på att hålla målvikt när jag väl når den.

Målbilden från 2021 till höger

Detta ska ni alltså ha i bakhuvet när jag berättar om MIN viktresa. Och kanske även ha i bakhuvudet när ni själva inte går ner så snabbt som ni önskar. ALLA går inte ner snabbt i vikt, tvärtom faktiskt – de flesta snittar under ett halvt kilo i veckan. Men de är dom med stora siffror vi ser… vi andra skyltar lixom inte med vårt lilla resultat. Å det är därför jag inte längre pratar siffror. Ingen ska få ifrågasätta varför det blev så mycket eller så lite. Plus och minus räcker tycker jag.

Senaste månaden har jag fokuserat mer på kalorier, än på points. För att helt enkelt se om det blir någon skillnad. Jag har även ändrat till klimakterie-programmet som Viktväktarna har. Och med boost. Det innebär att jag fokuserar mer på protein och fibrer och inte tillgodoräknar mej någon form av bonus. Jag har alltså bara mina 23 points per dag att leva på, eller 1100-1200 kalorier som är uträknat för just mej. Jag är kort, bara 156 cm, det har också betydelse i sammanhanget.

Det går i skutt

Och nu har jag alltså haft superkoll de senaste 4 veckorna. Visst har jag gått ner, helt ok tycker jag – andra hade nog varit rätt besvikna. Jag har upptäckt att jag den här gången går ner i skov. Ett skutt, still, still, ett skutt. Nästa vägning kommer jag nog ha kommit tillbaka till vikten jag hade innan vi åkte på semester. Det tog bara två månader 😛

MEN! Även om det inte händer så mycket på vågen, så finns det ju andra sätt att mäta. Så jag tog till måttbandet, som jag faktiskt glömt bort. På de här senaste veckorna har jag tappat 3 cm över bysten, 2 cm över tjockaste stället på magen och 1 cm över höften. Och det var ju nya kläder, särskilt vinterjacka, som jag vägrade att köpa större. Bara med de här få centimetrarna borta, kan jag knäppa jackan utan problem igen. Å det var ju det som var det viktiga.

Ska vi räkna i procent, så har jag gått ner 1,43% av min startvikt. Å det är ju inte heller så illa pinkat, men det är fortfarande långt kvar till mitt mål. Och jag har ju ett datum i maj när jag vill känna mej riktigt fin och trivas med mej själv. Så jag kämpar på och gör så gott jag kan tills dess. Så får vi se hur långt jag hinner helt enkelt. Och efter det så kör jag vidare såklart.

Läget då?

Jo, jag mår bra. Sömnen funkar och solen skiner så promenaderna blir allt längre. Jag kan sitta ute på trappen och faktiskt känna värmen av solen. Å det är ju faktiskt livskvalitet, som gör att hela jag mår bra. Å då blir det ju lättare med allt annat också. Så det är bara att fortsätta framåt 🙂

Jag vet ju att många av er också kämpar. Hur går det för er?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Behagliga och händelsefattiga dagar

Behagliga och händelsefattiga dagar

Sedan vi kom hem från Westerqwarn har vi bara varit hemma. Jag kämpar på med hälsan och jobb. Jobbet går bra, hälsan… sådär… det är lite som måste fixas. Så det har jag gjort.

Vi kom hem i onsdags. Fram till i lördags jobbade jag mest med texter till campingtidningen. Två texter tar i runda slängar tre veckor att få ordning på. Jag ska leta efter information och skriva texterna. Martin väljer ut ett tiotal bilder som vi sedan går igenom tillsammans innan han redigerar dem och vi skriver bildtexter. Sen går vi igenom alltsammans en sista gång innan vi skickar texter. Detta gjorde vi i lördagskväll. Det är lika skönt varje gång.

Jag skrev även ett par andra texter till vårt magasin Du i Fokus. En om Titanic museet i Belfast samt en bokrecension om Bokhandeln på River Side. Samtidigt har jag även fotat böcker. Jag har läst lite för fort för att hinna med. Nu har jag en himla massa bokrecensioner att skriva.

Dagarna har en viss struktur, inte så att jag göra något bestämt en särskilt tid. Men det finns ändå en slags struktur. Jag vaknar aldrig av larm om jag inte måste och det har jag inte behövt nu. Så vid 8-8.30 öppnar den här donnan ögonen. Sover jag längre kan det vara så att Martin kommer in och kollar om jag lever. Då kryper han ner under mitt täcke och kliar mej på ryggen eller i nacken. Så mysigt!

Förmiddagarna går åt till mej. Jag äter en lång frukost och läser något samtidigt. Slänger i en tvätt. Plockar lite. Sen blir det träning eller promenad, lite beroende på vädret. Nu när snön är borta och solen faktiskt värmer går jag mer än gärna en promenad på förmiddagen och en till på eftermiddagen om tid finns.

Vi äter lunch när Martins jobb tillåter, då ser vi något på tv medan vi äter. SEN börjar jag jobba. På eftermiddagen kommer jag igång och när Martin slutar för dagen, då jobbar jag som bäst. Vi är så totalt osynkade 😛

I helgen gjorde vi också en massa såna där ”måsten”. Som att lämna skräp på återvinningen. Vi har ju ingen liten bil, så vi lastade pirran full och gick iväg. Det tar bara någon minut att gå dit, så det är ingen större grej – men så skönt att ha gjort. Nu är det tomt i vår lilla återvinningshörna, bara att fylla på igen. Jag tog även en liten tur runt trädgården och hittade tydliga vårtecken minsann. Snödropparna blommar!

Idag hade jag också ett ”måste”. Jag har olika långa ben och lite ”problemfötter”, så jag behöver ca 2 cm ”klack” på min ena sko och sk fotbäddar (inlägg/sulor) inne i skorna. I januari var det dax att fixa ny remiss till ortopedtekniker (måste göras vart femte år) och idag träffade jag härliga Yakob som har fixat mina skor de senaste tio åren.

Jag passade på att fixa vårfötterna innan jag åkte dit. Den stackarn får nog se många äckliga fötter (jag har själv fotfobi), så mina ska iaf vara så fina det går tänkte jag. Rosa tånaglar är ett måste!

Det har hänt en del på de här tio åren. 2016 gjorde man gipsavgjutningar av mina fötter och utgick från dessa för att göra mina inlägg. Idag scannade han fötterna så fixar datorn allt. Om två veckor ska jag tillbaka och hämta mina höjda skor och två nya inlägg. De gamla har jag lagat med silvertejp… så det var väl på tiden att fixa nya antar jag.

Jobb, böcker, skärp och fötter alltså. Behagliga och ganska händelsefattiga dagar, såna som jag faktiskt gillar bäst. Så hur var det med den där hälsan då? Jodå, förutom fötterna så rullar det väl på. Jag sköter mej nästintill perfekt faktiskt. I nästan inlägg ska jag ge en lite mer utförlig lägesrapport om viktresan. Inte är det lätt inte…


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Matsedel v 10 – är våren här nu?

Matsedel v 10 – är våren här nu?

Hur mår ni? Vi har haft en lång och kall vinter här i Stockholm, men nu verkar den ge med sej. Vi är så sugna på att åka iväg på långresa med husbilen igen, men får nöja oss med lite kortare resor ett tag till.

Under pandemin jobbade vi helt och hållet hemifrån som många andra. Och som ganska många andra, har även vi fortsatt med det. Eller… jag har ju nästan alltid jobbat hemifrån, men Martin gjorde det inte innan pandemin. Numera jobbar han hemma 3-4 dagar i veckan och resten på kontoret i stan. Om vi inte är ute med husbilen alltså.

Att jobba hemifrån är både praktiskt och ekonomiskt. Vi sparar massor med pendlingstid och pengar. Tiden lägger vi på vår hälsa och på att fixa nya maträtter och experiment i köket. Det är ju även då vi hinner att ta våra dagliga promenader och sköta vår träning. Jag gör så gott jag kan när han jobbar i stan, det går men är mycket tråkigare.

Senaste åren har rätterna flugit ut ur köket, just nu finns det nästan 700 rätter i receptbanken på Du i Fokus. Kolla in där då och då så ni inte missar något gott 🙂

Här är veckans matsedel:

Måndag: Linsgryta (4 P/port, plus ev ris)

Tisdag: Fisk med kräfttzatziki (1 P/port)

Onsdag: Kyckling med mozzarella (7 P/port)

Torsdag: Kassler Florentine (fr 5 P/port, plus ris)

Fredag: Vitlöksräkor (5 P/Port, plus ris)

Lördag: Filégryta med ananas (2 P/Port, plus ris)

Söndag: Vitkålsgratäng med kyckling (13 P för hela gratängen )

En vecka helt utan pasta, va hände där? Jag som oftast äter pasta minst en gång om dagen 😛

Den här veckan rekommenderar jag som vanlig allt! Allt utom tisdagsfisken funkar i matlådan, linsgrytan är krämig och god, kycklingen med mozzarella är superenkel, kasslern och vitlöksräkorna är kanon till matlådan, filégrytan toppengod och passar även till fest, vitkålsgratängen passar till allt och är väldigt poppis när grillsäsongen kör igång. Testa allt, så missar ni inget gott 🙂

Jag älskar att höra vad ni tycker om vår mat när ni testat något och se era bilder av smaskiga middagar gjorda med våra recept. Tagga @marlenerinda och @duifokus.se så jag inte missar det ni lägger ut. Jag vill se mer!

Ha en fantastisk vecka!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Hårt och mjukt

Hårt och mjukt

Just nu plöjer jag serier. Det började i Egypten när jag tog med alla fem böcker om Yogi och låg där på stranden och mysläste. Sen fortsatte det när jag kom hem. Då med Rosenfeldts böcker, eftersom Martin ville se tv-serien som bygger på den första boken i serien.

Vi har ingen bokhylla. Mitt sängbord är däremot väldigt stort och med flera våningar. Där samlar jag böcker som ingår i serier och när jag har en komplett serie, åker den ner på golvet brevid sängen. Sen plöjer jag en hel serie på en gång och ger bort den när jag läst klart. Jag läser aldrig en bok flera gånger.

Innan nyår hade jag ganska många staplar, nu är de betydligt färre. Jag har en som är på hela 27 böcker, det kan nu ju få gissa vilken det är… den 27:e delen släppts nu i veckan och las till de andra. En dag, i sommar hoppas jag, ska jag ta tag i dem.

Men nu ska jag berätta om serierna jag läste för någon månad sedan. En hård och en mjuk.

Yogi & Göran av Mikael Bergstrand

Serien följer den svenske, rätt bittre medelåldersmannen Göran Borg som reser till Indien och där oväntat blir vän med Yogi, en varm och livsglad Delhi-bo. Mötet mellan dem blir startskottet för en resa som handlar lika mycket om Indien som om Görans egen förändring. Han tvingas omvärdera sina vanor, sin syn på andra och vad det innebär att faktiskt leva “här och nu”. Tonen är humoristisk och varm, med mycket vardagsliv, färgstarka miljöer och en stadig dos självironi.

En skön mix av oväntad vänskap, kulturkrockar och liv som tar en ny riktning. Böcker som lockar till fniss medan man läser, men också berör. Det är även en hel del igenkänning, men också en väldigt fin reseskildring och beskrivning av ett annorlunda land. Jag har varit i Indien och känner igen mycket av det som beskrivs. Den första boken har också filmatiserats som dramaserie i SVT, men Björn Kjellman i huvudrollen som Göran.

En väldigt fin serie, som dessutom är komplett. Sånt gillar jag!

Vargasommar & Skördebarn – Hans Rosenfeldt

Hans Rosenfeldts romaner Vargasommar och Skördebarn är första böckerna i hans serie om Haparandapolisen Hannah Wester. En mix av glesbygd, gränsproblematik och rå nutida brottslighet. Hur många delar det blir är oklart.

I Vargasommar startar allt med ett makabert fynd i vildmarken utanför Haparanda: en död varg med mänskliga rester i magen. Samtidigt bubblar en våldsam gäng- och knarkuppgörelse i bakgrunden, och en ovanligt farlig kvinnlig lönnmördare rör sig i området. Hannah Wester inser snabbt att hennes annars lugna polisvardag har förvandlats till en sommar där allt står på spel. Hon får även veta att hennes man har obotlig cancer, samtidigt som hon misstänker att kvinnan de jagar kan vara hennes försvunna dotter.

I Skördebarn dras Hannah tillbaka in i ett ännu mörkare fall. Spåren leder bland annat till försvinnanden, ett dött spädbarn och en isolerad plats som kallas ”Gården”. Parallellt kopplas händelserna i Haparanda till maktens korridorer i Stockholm, där ett offentligt avslöjande om ett kommande barn sätter igång hot och utpressning. Romanen väver ihop människohandel/trafficking och surrogatindustri till en tät thriller med hög samtidspuls. Samtidigt dyker kvinnan från deras förra fall upp och hennes egen utredning fortsätter.

Här rör vi oss över gränsen mellan Haparanda och Finland. Många härliga miljöbeskrivningar över en del av Sverige som inte ofta skildras i böcker. Det händer mycket, men inte särskilt snabbt. Tempot i boken är lite norrländskt lugnt kanske man kan säga. Inte särskilt vackert skrivet utan mer rakt på och enkelt, samtidigt som det är en komplicerad historia som målas upp. Väldigt bra böcker och jag är nyfiken på fortsättningen.

Däremot avskydde jag tv-serien. Den går inte ens att jämföra med boken. Historien är för mycket ändrad, man känner inte igen sej alls. Men böckerna ska ni absolut läsa!

Två väldigt olika bokserier, men lika bra!

Sammantaget kan man väl säga att det händer massor i båda serierna, men att tempot är rätt långsamt. Trots att den ena är feelgood och den andra spänning. Lite intressant kan jag tycka, att spänning inte måste innebära ett snabbt tempo. Bägge har även intressanta karaktärer och fantastiska miljöbeskrivning. Jag rekommenderar gärna båda två, men är nog lite extra förtjust i Yogi ändå 🙂

Har ni läst någon av serierna?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Vintercamping på Westerqwarn

Vintercamping på Westerqwarn

Vi kanske inte är jättemånga som vintercampar, men blir allt fler. Martin och jag uppmanar gärna nya husbilsägare att iaf ge det en chans. Tycker man inte om det, så har man iaf testat. För oss som avskyr vintern är det ett sätt att överleva en avskyvärd årstid.

Det var osäkert in i det sista om vi skulle komma iväg den här helgen. Det mesta hängde framför allt på vädret. Skulle det bli mycket snö så skulle vi vara tvungna att stanna hemma och skyffla snö. Men vädret stabiliserade sej, så vi kunde dra iväg. Nu får vi se hur det ser ut när vi kommer hem…

På torsdagskvällen bevakade vi premiären på Cirkus och kom inte i säng förrän vid 2 på natten. Därför hade vi ställt klockan på 7.30, för att komma iväg hyfsat. Dessutom ville vi komma fram innan skidskyttet skulle börja. Det var lite pyssel innan vi kom iväg, vatten och gasol skulle fyllas på. Vi skulle handla och lite annat nödvändigt. Men vid 12 var vi framme vid målet och hade snart installerat oss.

Tanken var att tillbringa helgen på Westerqwarn, mellan Eskilstuna och Västerås. Och sedan ta ett par dagar i Västerås, men så blev det inte. Vi kom till Westerqwarn, och stannade där. Husbilskompisarna Helene och Krister dök upp vi 18-tiden, sen startade en helg med OS, snö, mello, pizza och jobb.

Ställplatsen har 11 öppna platser under vintern och mellan lördag och söndag var det faktiskt 9 bilar där. Himla kul tycker jag. En fördel med vintercamping är just att det aldrig är fullt när man kommer fram. Nackdelen är att servicehus ofta är stängda, men Westerqwarn har allt öppet. På helgerna har man dessutom pizzabuffé, den åt vi såklart. Pizzan här är riktigt bra!

På lördagen var det grått och trist, då blev det mest OS och mello. Söndagen däremot var solig, men kall. Vi passade på att ta bilder, men var bara ute korta stunder pga kylan. Där fanns en liten chans till norrsken, enligt appen, men vi såg inget. Däremot njöt vi av all belysning som lyste upp ställplatsen. Det är lampor överallt. Så stämningsfullt och fint!

När kompisarna åkte hem på söndagen, skulle vi alltså åka vidare. Men vi orkade inte, utan bokade på två nätter till. Snart var vi ensamma på plats med alla faciliteter för oss själva, inte ens personalen var där. Men på måndagen fick vi sällskap av min bok- och husbilskompis Maria och hennes fina rottweiler Moxie. Medan vi satt och jobbade gled hon in brevid oss, så himla roligt.

Eftersom allt var öppet, även tvättstugan, passade jag på att tvätta lakan och bädda rent. Det finns inte mycket som slår att lägga sej i en renbäddad säng. Det är ju helt ljuvligt. I husbilen är det extra mysigt. Skönt att ha gjort, för det är lite meckigt. Annars är det mesta rätt enkelt i husbilen. Det tar typ 3,5 minut att storstäda, det är lagom tycker jag.

Visst är husbilslivet lite bökigare på vintern, särskilt med alla tjocka ytterkläder och stora vinterskor. Detta förvarar vi i duschen, den passar bättre som förvaring på vintern. När vi är hemma har vi bilen ”på el” som det heter när man har elkabeln i. Det innebär såklart att vår elräkning blir lite högre, men det är det värt att slippa riskera att vattnet i bilen fryser. För sånt kan bli riktigt dyrt.

Vår första vinter, ställde vi av husbilen, satte på honom ”pyjamas”, tömde vattnet efter konstens alla regler och drog ur sladden. Sen led vi i fem lång månader innan vi fick åka iväg igen. Hösten efter köpte vinterdäck och har sedan dess åkt året om. Vi testade och gillade det, fast vi avskyr vintern. Å det är därför vi uppmanar alla att iaf prova. Det värsta som kan hända är ju bara att man inte tycker om det…

Visst är det lite meckigt med vintergardiner, att vaddera tackluckorna och att fylla gasolflaskorna titt som tätt. Det går mycket gasol när det är kallt. Men det är värt allt det där pysslet. För när man väl kommer på plats så är myset på plats direkt.

Några ljusslingor och myslampor så är myset totalt. Då gör det inte så mycket att snön vräker ner utanför eller att minusgraderna är många. För inne är det varmt och skönt. Love it!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Max Martin – & Julia

Max Martin – & Julia

Max Martin har ni säker hört talas om. Det är han som skrivit hits åt Kate Perry, Brittney Spears, Ace of Bace och en massa andra stora artister. När jag fick höra om en musikal byggd på hans musik, blev jag såklart väldigt nyfiken 🙂

Hamlets Romeo och Julia har ni säkert också hört talas om och kan historien? De två förälskade ungdomarna tar gift för att få vara tillsammans, men det går snett. Romeo tror att Julia är död och tar livet av sej, men hon lever. När hon ser att han är död sticker hon kniven i sej och dör. I musikalen ”& Julia” ger man Julia ett nytt slut, som är hennes början till ett helt nytt liv.

Hon slänger istället kniven och bestämmer sej för att leva vidare. Och ungefär där börjar musikalen och man får vara med medan Hamlet och hans hustru Anne skriver om berättelsen. Det är så roligt! Och tillsammans med Max Martins musik blir det en helt galen scenshow.

I torsdags var det premiär och vi var där för att fota och filma minglet, samt recensera föreställningen. Det blev som en liten re-union efter vintern, med många glada återseenden. Jag gick runt med filmkameran och gjorde några roliga intervjuer. Martin fotade röda mattan, som den här gången var ett litet hörn. Det var galet många fotografer på plats på Cirkus i Stockholm, så vi fick dela upp oss på 3-4 olika ställen.

Här kan ni se hur det såg ut:

Musikalen är galet bra! Den är rolig, musiken är fantastisk, skådespelarna är heeelt otroliga! Det finns inte en enda negativ sak att säga. Det var inte alls svårt att skriva recensionen när vi kom hem och vi hamnade återigen på affischen.

Här ser ni bilder från kvällen:

Nackdelen med Cirkus är att det blir ganska långt hem. Så vi kom inte hem förrän vid 24-tiden och hade inte skrivit klart förrän vid 2. HÄR kan ni läsa vår recension.

Vi fick inte många timmar sömn och var rätt trötta när vi vaknade morgonen därpå. Då skulle vi dessutom iväg på äventyr, men det berättar jag om i nästa inlägg.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Vårens glassar 2026 – med uträknande points!

Vårens glassar 2026 – med uträknande points!

Värmen är kanske inte riktigt här än, men det är ändå dax att kolla in vårens glassar. Å, ja!!! Man får äta glass även som Viktväktare 🙂

De senaste åren har jag ”roat” mej med att göra en lista med alla glassar i glassboxen från GB, Triumfglass och SIA samt några från Hemglass. Å det gör jag även i år alltså.

Självklart har jag räknat ut Points-värde på alla, å då kan det ju finnas ett och annat fel såklart… Några av de nya har jag inte hunnit räkna ut än, men det kommer!

Hoppas det kommer till nytta 🙂

Här är förra årets lista om någon vill kolla den.

OBS!!! Det är helt ok att skriva ut listan. Kopierar man den och lägger upp den på sin egen blogg, SKA källa anges – alltså mitt namn och länk till min blogg. Det är ett jäkla jobb att ta fram listan varje år och då tycker jag det är fräckt att någon snor den rätt av och tar åt sej äran (vilket hänt allt för många gånger). Så om du kopierar – ange Marlene ”Fd Ensamma Mamman” och länka till fdensammamamman.se

Ha en riktigt god glassvår – och sommar!

GB

Pressbild

88:an – 11 P

Ben & Jerry’s Cookie Dough Sandwich – 7 P

Calippo Cola – 7 P

Choice Lovely Vanilla Cone – 11 P

Cornetto Classico – 10?

Cornetto Jordgubb – 12

Cornetto Max Mango – 16 P

Haribo Push up – 6 P

Kingis Raspberry Licorice – 11 P

Magnum Almond Cone –

Magnum Chill – 12 P

Magnum Classic – 14 P

Magnum Crunchy Salted Caramel Cone – ?

Magnum Double Gold Caramel – 13 P

Magnum Euphoria – 12 P

Magnum La Pêche – 14 P

Magnum La Pistache – 10 P

Magnum Mandel – 13 P

Magnum Strawberry White – 15 P

Magnum Vegan Almond – 14 P

Minecraft – ?

Nogger – 11 P

Piggelin – 4 P

Salty Licorice – 17 P

Sandwich – 7 P

Solero Exotic – 6 P

Solero Strawberry Twist – 5 P

Tip Top – 18 P

Twister – 5 P

Vulcanix – 14 P

Triumfglass

Pressbild

Ananas Split – 7 P

Daimstrut – 18 P

Dolce – 18 P

Dumle strut – 17 P

Sandwich – 11 P

Farbror Arnes Brynt Smör – 12 P

Farbror Arnes Kanelbulle – 13 P

Farbror Arnes Kladdkaka – 14 P

Fabror Arnes Lemoncurd – 13 P

Farbror Arnes Saltkola  – 16 P

Farbror Arnes Saltlakrits – 15 P

Gammaldags Gräddglass Vanilj & Svartvinbär – 13 P

Geisha Crunchy – 14?

Jordgubbstopp – 9 P

Marabou Vanilj & Chokladsmak – 13 P

Mars Icecream – 11 P

OREO Sandwich – 10 P

Salmiakki – 14 P

Sitting Bull – 13 P

Skruven – 3 P

Smarties – 7 P

Snickers Ice Cream – 11 P

Watermelon  – 2 P

Sia

Pressbild

Colapop – 7 P

Finaste ”Cookie Doug” – 12 P

Finaste Mandel – 12 P

Finaste Pistage – 12 P

Finaste Rostad karamell – 12 P

Finaste Sommarbär – 12 P

Glassbåt original – 10 P

Glassbåt hallon – 12 P

SommarGlassbåt ”Skogsbär” – 10 P

Godisregn – 13 P

Hallonpop – 8 P

Hilda – 10 P

Knäck – 19 P

Lemoncurd – 13 P

Mangopassion – 2 P

Pippi Krumelurglass – 6 P

Salted Caramel – 18 P

Saltlakrits – 11 P

Sandwich – 10 P

Storstrut – 15 P

Sötis – 4 P

Hemglass

Pressbild

Drömbåt Brödernas Hawaii – ?

Dubbelcitron – 11 P

Dubbellakrits – 12 P

Dubbelnougat – 11 P

Glassbåt lakrits (piratbåt) – 11 P

Konfetti – 9 P

Konfetti gul & blå – 6 P

Salt Karamell – ?

Sandwich Lakrits – 9 P

Sandwich Toffee Banan – ?

Sandwich Yuzu – ?

Sundborn Punsch pinne – ?

Söta Hjärtan ”Aroma” – 6 P

———–

Min favorit är Dolce, från Triumfglass, men 18 P är lite saftigt… Istället blir det oftast GB Sandwich som är 7. Men Dubbel Lakritspinnen från Glassbilen (Hemglass), får vi inte glömma! Den är 12 P och så rackarns god! En av världens godaste lakritsglassar faktiskt! Så bra när det finns alternativ, jag gillar glass!


Häng gärna med på instagram @marlenerinda & @jikitaspåäventyr där vi testar både det ena och det andra. Vi gjorde glasstest live på Youtube några år, men i år blir det nog inte någon.

Vilken blir din favorit i år?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Matsedel v 8

Matsedel v 8

Nu är det inte mycket kvar av februari. Det är sol och snö om vartannat, massor med minusgrader men fåglarna sjunger som galna. Vintern har varit lång och väldigt kall, så nu väntar vi verkligen på våren.

Förra året var det plusgrader och knapp någon snö alls i Stockholm vid den här tiden. I år är det annorlunda. Vi försökte åka ut med husbilen för några veckor sedan, men fick ställa in pga en ny snösmocka. Tillsammans med kraftig vind, vågade vi helt enkelt inte åka i väg med risk att fasta någonstans. Sedan har vi tagit det vecka för vecka utan att direkt planera. En enda tur har det blivit, så vi längtar verkligen efter en längre resa med husbilen.

I väntan på våren kör vi på som vanligt, vi går och går och går. Hälsotänket fortsätter, vi kom ju så långt under pandemin och jag mådde så bra i kroppen. Tanken är att komma tillbaka till den känslan. Nu har vi lugnt runt oss och försöker att göra ett rejält ”ryck”.

Som jag brukar säga så har begreppet hälsa rätt många delar, en är fysisk aktivitet, en annan är sömn och ytterligare en är, enligt mej, glädje. Vi behöver skratta! Gör ni det?

Kosten är dock den viktigaste delen, detta äter vi nästa vecka:

(siffrorna är för Viktväktare)

Måndag: Vodkapasta (5 P/port, plus ev pasta)

Tisdag: Superenkel fisksoppa med räkor och dill (2 p/port)

Onsdag: Allt-i-ett-ugnsomelett (19 P för hela)

Torsdag: Kyckling med tomatsås (3 P/port, plus pasta)

Fredag: Tacogryta (3 P/port, plus ris)

Lördag: Pasta med kräftor, tomater och sugersnaps (4 P/port, plus pasta)

Söndag: Kycklingrullader med färskostfyllning (6 P/port, plus ris)

Det mesta den här veckan är lättlagat och allt utom kräftorna passar i matlådan. Ni måste testa kycklingen med tomatsås, fisksoppan, tacogrytan och rulladerna – sååå gott! Här ska vi fylla frysen, så vi har till lunch på dagarna. Matlådor underlättar massor!

Ha en fantastisk vecka!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Härskartekniker – när självkänslan försvinner

Härskartekniker – när självkänslan försvinner

Jag har jobbat ideellt inom både föreningslivet och politiskt. I många fall har jag varit enda kvinnan bland mängder med män, oftast yngst också. En del män är experter på härskarteknik, men det finns även kvinnor som är riktigt slipade. Å jag avskyr dem!

Vad är härskarteknik? Jo, det är ett sätt att ta makt eller kontroll över andra i en situation. Ofta genom små beteenden som gör att någon annan känner sig mindre värd, osäker eller nonchalerad. Det kan vara att ignorera, hånskratta, viska, blickar, undanhålla information eller vända ryggen till. Eller att tilltala någon på ett nedvärderande sätt tex ”lilla gumman”.

Jag har varit med om alla varianter. Inte fått kallelser, män som börjat skrolla på telefonen när jag väl fått ordet, menande leenden och hånskratt eller (den värsta) att det blir helt tyst när jag närmar mej. ”Lilla gumman” och ”du är ju knappt torr bakom öronen” har varit rätt vanligt förekommande. Nästan alltid män, men även kvinnor. Kvinnorna baktalar dessutom och ljuger, men vågar nästan aldrig säga något högt, direkt till den det berör. Vidrigt beteende!

2010 fick jag nog av detta och avsade mej alla mina uppdrag. Samtidigt skrev jag ett öppet brev till alla som betett sej illa. Detta brev gick även till de föreningar och styrelser jag ingått i. Det var som att öppna en slussport. Så många vittnade om samma sak och stod på min sidan. Men jag tror tyvärr inte att det förändrade något, beteendet är nog detsamma än idag. Särskilt inom föreningar och organisationer, men även bland sk infleuncers och kändisar.

Idag, som medelålders kvinna, kan jag inte hålla tyst när detta händer. Ser jag tydliga härskarbeteenden så säger jag till. Det är såklart inte jättepopulärt. Jag går inte in i någon argumentation, säger bara stopp. Det behövs lixom inte mer än så. Det är inget att diskutera. En person ska få prata och uttrycka sej, eller komma in i ett rum – utan att känna sej mindre värd. Ingen ska behöva känna sej tilltryck av en annan person, genom att bara existera.

För den som aldrig varit utsatt kan jag berätta hur det känns. Först fattar man ingenting. Tänker att det är en tillfällighet att ingen pratar med en, eller att det blivit ett misstag att jag kommit en timme senare till ett möte – eller fel dag. Tröttnar på att aldrig få ordet, hur länge man än räcker upp handen. Man börjar uppfatta blickarna och höra viskningarna. När det händer fler gånger blir man ledsen och undrar vad man gjort fel.

Man börjar rannsaka sej själv, vad gör jag för fel, vad kan jag göra istället? Jag kollade av med personer jag litade på om jag borde fundera på min framtoning eller beteende, men alla sa att jag inte gjort något fel. Det var inte jag – utan dom. Den som inte varit utsatt för detta kan aldrig förstå hur ont det gör. Snart sätter det sej i skallen, man får ångest inför möten, kollar av varenda detalj, säger inget man inte är helt säker på osv. En tidigare självsäker person bryts ner och självkänslan dör. Går det tillräckligt långt så blir man faktiskt personlighetsförändrad. Och det tar tid att komma tillbaka.

Detta är såklart vuxenmobbing och pågår överallt. Och jag ser det ganska ofta. Idag säger jag till, särskilt om det drabbar en person jag bryr mej om, men även annars. Men det jag önskar är ju såklart att det ska upphöra. Frågan är hur? Man förstår ju varför världen ser ut som den gör. Vi måste bli vänligare mot varandra.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Mår sådär just nu…

Mår sådär just nu…

Nu har jag fått mer än nog av den här vintern. Det är alldeles för kallt och för mycket snö för min smak. Min kropp strejkar totalt och vill inte vara med längre. Kan vi inte få vår nu?

Jag avskyr vintern. Det har inte bara med att göra att jag tycker det är jobbigt med alla tjocka kläder, höga elräkningar, pendeltåg som trasslar eller att skotta snö. Mest handlar det om att jag har fibromyalgi och den påverkas väldigt mycket av framförallt kyla och väderomslag.

Fibromyalgi står för värk i muskler och bindväv, och är ett kroniskt smärtsyndrom som kännetecknas av långvariga smärtor i muskler på flera ställen i kroppen. Värken är mer diffus än vanlig muskel- och ledsmärta och flyttar runt i kroppen. Den kan vara konstant eller komma i skov. Andra vanliga symptom är trötthet, magproblem, svårt att reglera kroppstemperatur samt känslighet för ljus, ljud och dofter. För mej är det tröttheten och kroppstemperaturen som är knepigast, förutom värken.

Att ha ont vänjer man sej konstigt nog vid, men att vara vansinnigt trött är bara irriterande. Det är svårt att förklara min frusenhet för den som inte förstår eller ens vill förstå. Det heter ofta ”Det finns inget dåligt väder – bara dåliga kläder”. Men för mej spelar det ingen roll hur jag klär mej, jag fryser lixom inifrån. Jag kan ha dubbla lager kläder, ligga under mitt tjocka täcke och ha värmedynan på och ändå vara iskall på huden och frysa så jag hackar tänder. Jag har långkalsonger redan i augusti. Att då få höra ”kläder efter väder-snacket” hjälper lixom inte.

Gäsp!

Värken kommer när tempen sjunker under 10 plusgrader och jag mår som sämst vid väderomslag. Sen höst, vinter och tidig vår är alltså rätt jobbigt. Just nu är det faktiskt plågsamt. Vi har haft runt 10 minus lite för många dagar, med vind och köldeffekten har det varit betydligt kallare i flera veckor. Jag har ont, är trött och fryser konstant. Jag har bokat av det jag inte verkligen måste göra, för att bara vara hemma och ta hand om mej. All min vakna tid går åt till att bokstavligen hålla mej vaken. När det funkar tar vi en promenad, särskilt om solen skiner för att tanka lite D-vitamin.

Förmiddagarna ägnas mest åt träning och promenad på löpbandet. Tränar jag inte mår jag ännu sämre, men det är ju bara ett lättare styrketräningspass hemma. Men nu har jag gått så mycket att jag fått ont i benet, misstänker benhinneinflammation. Så nu har jag varit tvungen att vila lite från det hårda löpbandet. Och det är tydligen också vanligt hos oss med fibromyalgi, att vi drar på oss mjölksyra enkelt, får träningsvärk lättare och inflammationer i kroppen. Så det är bara att knapra antiinflammatoriskt några dagar och vila – sen är jag igång igen.

Vädret är alltså inte alls på min sida halva året och de är ju därför vi vill dra till solen över vintern. Inte bara för att det såklart är skönt med värme, utan för att jag ska få ett bättre liv. Så nu kanske ni förstår varför jag är lite desperat?

Sjukdom har inte alltid med ålder att göra

Jag är vanligtvis en glad, aktiv och påhittig person. Men under vintern förvandlas jag till en variant av Skalman, som mest följer klockan och försöker göra det jag ska. Det är inget särskilt roligt liv och jag vill ha roligt. Stackars Martin gör allt han kan för att hjälpa mej, men det är ju inte så mycket han kan göra tyvärr. Allt han kan göra, det gör han redan. Han är verkligen förstående och hjälpsam. Men alla förstår inte… ”Du som är så ung och pigg…, får jag höra rätt ofta. Det är ju inte så att jag bjuder hem folk när jag ligger utslagen i sängen.

Att ha fibromyalgi med en oförstående partner måste vara en mardröm. För det syns ju inte utanpå mej hur jag mår. Jo, det syns att jag är trött, men inte att jag har ont. Fast är man trött, kan man uppfattas som sur och vilket jag är väldigt sällan. Likaså när man har ont, då är man lite mer lättirriterad än annars. Och fryser man så kan jag få höra att jag är gnällig, så jag är mest tyst.

Fast det är ändå ett lite spännande liv jag har. Jag vet ju var jag brukar ha ont, men så kan jag vakna en morgon med ont i foten eller ont i handen. Så ont så att den kroppsdelen knappt går att använda. Det är ju ändå lite spännande att inte veta hur man ska må imorrn 😛

Som ni förstår så väntar jag bara på att alla bitar ska falla på plats, så att vi ska kunna styra husbilen söderut på hösten och komma hem igen när tussilagon blommar. Just nu är jag rätt desperat om jag ska vara ärlig. För den här vintern är extra tuff. Jag vill bara att den ska vara över.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

ViktVäktarna uppdaterar

ViktVäktarna uppdaterar

Ungefär var 18:e månad uppdaterar ViktVäktarna sitt kostprogram. Appen uppdateras förstås också då, men ibland även vid andra tillfällen. Som nu när man valt att göra om hela utseendet och lägga till nya funktioner. Kul tycker många, men långt ifrån alla…

Vi människor är vanedjur och tycker inte om förändringar. Vi vill ha det som det alltid varit. Det märks tydligt när ViktVäktarna gör sina uppdateringar kring kostprogrammet. Men även nu när appen fått ett helt nytt utseende och nya funktioner. Oj, så många arga kommentarer!

Jag har varit medlem hos ViktVäktarna sedan augusti 2000 och jobbade där 2001-2014. Jag har varit igenom rätt många kostprogram så här långt och har faktiskt skrivit om en del av dem HÄR. Ni har säkert testat några av dem?

Jag var även med när appen skapades, vilket inte var jättelänge sedan. Drygt 10 år ungefär. Jag vet att det går rätt snabbt att vänja sej vid en ny grej och att irritationen går över. Om någon vecka är allt som vanligt igen.

Jag har gått igenom appen så gott jag hunnit och tänkte berätta vad jag kommit fram till.

Den stora nyheten är såklart kombinationen VV – GLP1. Läkemedel för viktminskning alltså. Jag vet att det handlar om injektioner, men vet inte om den som tar tabletter också kan få hjälp. Det får man fråga VV om. Som jag förstått det så ska man ange sin dos (men alla doseringar finns tydligen inte…), sedan räknar VV ut vad som är bäst för var och en. Precis som för alla andra alltså.

Det finns även ett program för klimakteriet, vilket jag använder och tycker är toppen. Jag har lika många Points som förut, men inte samma 0-points-lista. För oss räknas points på bla potatis och havregryn, som är ”gratis” för andra. Däremot är avokado 0. Det viktiga för oss är att äta tillräckligt med protein och fibrer, vilket visas genom cirklar som ska fyllas. Jag har kört detta ett par veckor nu och tycker att det funkar. Men jösse vad det är svårt att få i sej fibrer! Jag tuggar morötter hela dagarna 😛

Man kan också ställa om till Boost-läge. Vilket betyder att man inte längre kan se sin veckobonus eller aktivitetsbonus. Det har jag faktiskt önskat mej och är glad att det äntligen kommit. Jag vet dock inte om det går att kombinera med klimakterieprogrammet. Ska kolla upp det.

Sedan förut finns även ett Diabetes-program. Då har man flera points, men färre ”gratis” livsmedel. Jag vet att bla frukt räknas, men har inte särskilt mycket mer koll.

Alla bilder är skärmdumpar från min app.

Det finns fortfarande ett Bas och ett Premium medlemskap. Väljer man Bas, så får man enbart hjälp via appen, med Premium får man även fysiska workshops. Tyvärr är det inte lika många orter som har detta längre, som när vi jobbade på VV. Men har man tillgången så tycker jag att detta är det bästa. Att gå till någon för att väga sej, ta en stund i lugn och ro, samtidigt som man får en lektion med veckans ämne, stöd av proffs och tips från andra medlemmar – det är guld värt!

Det finns såklart även möten online, dessa hittar man under ”Här finns vi”. Där finns även app-skola, Kom igång och veckans workshop mm. Kolla in de här mötena och var med. Dumt att missa de hjälpmedel som finns och som ingår i priset.

Våga klicka runt

Men det jag mest vill rekommendera är att klicka runt. Våga trycka på olika funktioner och utforska dem. Jag är absolut inte expert på appen, den fanns inte ens när jag jobbade där. Men vart efter jag kikar runt upptäcker jag massor med smarta grejer. Som alla olika informationsflikar och små videos. För oss i klimakteriet finns en massa bra-att-veta. Vad som faktiskt händer i vår kropp, hur sömn och stress påverkar, varför tex protein är så viktigt och en massa mer.

Många av verktygen finns allra längst ner och det är kanske därför de missas? Här visas bla dagens steg och vikten. Dessa går alltså att klicka på och då kommer det fram en massa intressant. Så våga klicka!

Programmet har som sagt inte ändrats. Det är fortfarande Points och det finns fortfarande en lista med gratis livsmedel. Sedan något år tillbaka kan man även se kalorier och ha kolla på detta parallellt med pointsen. Det som är nytt är alltså de olika tilläggsprogrammen och en uppfräschad app. Alla program sedan jag gick med på 00-talet har hittills fungerat och det kommer de att göra även i fortsättningen. Man får bara ha lite tålamod.

Sen ska det väl säga att alla nyheter kanske inte funkar perfekt på en gång och en del saker kanske var bättre som de var. Att vara tvungen att svepa bort staplarna för att se sina points är kanske lite omständlig. För det är ju det man vill ha mest koll på. Berätta om de ”fel” ni upplever, direkt till Viktväktarna genom att ringa eller skicka ett mail. Att irritera sej hemma på kammaren eller klaga i FB-grupper hjälper ju inte särskilt mycket. Det kanske finns en och annan anställd i de här grupperna, men de ser ju inte allt som skrivs… Så ta det direkt med VV, det är där klagomålen hör hemma.

I de FB-grupper som jag administrerar vill jag ha god ton och fint klimat. Att fråga hur man hittar olika funktioner är helt ok, däremot tar jag bort de mest negativa inläggen. Vi är många som kämpar, då vill jag att det ska vara peppande att gå in i mina grupper. Där ska man känna sej trygg med att få hjälp när man behöver. En fredad zon för oss som kanske inte är, eller har varit, så snälla mot oss själva. Det finns så mycket negativitet i livet i stort, så det kan vi lämna utanför tycker jag. Eller vad tycker ni?

Sen vill jag även poängtera att VV inte förnyar eller uppdaterar bara för att jäklas. Man följer forskningen för mest hälsosamma viktnedgång och uppdaterar när det är befogat. Programmet testas sedan av tusentals personer innan det går ”live”. Jag har varit i en sån testgrupp flera gånger. OCH! Numera är det USA som bestämmer ungefär allt. Allt måste alltså förankras i USA för att få till stånd i lilla Sverige. Det märks bla på marknadsföringen tycker jag. Den är väl inte riktigt anpassad till den svenska marknaden…

Summa summarum

Jag gillar appen, ett suveränt hjälpmedel, nu ska jag bara lära mej den igen. Jag tycker inte heller om nya saker eller ny teknik, men snart kommer nyhetens irritation att lägga sej. Och skulle jag behöva så är jag med på nån workshop för att fatta mer. Tid och någon att fråga, kan göra under 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram