Ett år går fort. I söndags var det ett år sedan vi första gången gick in i en husbil och bara några timmar efter det hade vi köpt Peppe! Vilket härligt år det har varit 🙂

Drömmen om ett liv i husbil har jag haft länge. Att Martin skulle dela min dröm, när jag berättade om den, var inte alls självklart, men det gjorde han! Vi skulle sälja huset och köpa en husbil, om några år… men när pandemin drog ut på tiden funderade vi lite och sen gjorde vi drömmen till en plan. Det var ingen idé att skjuta upp planen längre, man vet ju faktiskt inte hur länge man lever.

Så i början på maj förra året satte vi ihop en lista med våra kriterier och sedan började Martin googla modeller. Snart stod det klart att det var en Weinsberg Pepper som skulle bli vår bil och just då fanns det två stycken till salu i Sverige. Den ena fanns på Svea Husbilar i Norrtälje, så dit åkte vi lördagen den 22 maj 2021. Vi hade aldrig satt vår fot i en husbil innan dess, några timmar senare hade vi köpt Peppe.

Vi visste ju inte hur allt funkade. När man köper en vanlig bil får man oftast med den hem direkt, i vår fall fick vi vänta i 5 låååånga veckor. Under den tiden tog vi bort trädgården och fixade parkering utanför huset, åkte till Ullared och köpte allt vi trodde att vi kunde behöva och förberedde sommarens husbilsturer. När det var dax att hämta Peppe var vi som barn på julafton och supperladdade. Efter det har vi inte varit hemma mer än vi behöver 🙂

Första turen gick till Skokloster där vi döpte Peppe och fricampade vår första natt. Efter det var vi fast! Vi hade hittat vår grej och ville inte åka hem. Resorna blev längre och längre, en månad i Småland var inget problem alls – bara total njutning. När hösten kom och Peppe skulle ställas av för säsongen var det stor sorg. Då bestämde vi att nästa husbil ska vara mer anpassad för vintern, så vi kan vara ute även när det är kallt och vinterväglag. Japp, vi är redan inne på nästa bil. Peppe är vår provbil som ska hjälpa oss att veta vad vi behöver i framtiden.

Planen är ju att bo i husbil på heltid. Inte imorrn kanske, men om några år. Att rulla runt i Sverige mellan april och september och sedan där det är varmare resten av tiden. Planen är att slippa vintern, vi avskyr den! Och vi har så många nya bekanta som gjort just detta, som kan berätta vad vi ska tänka på och bra tips på hur de har gjort. Vi gjorde en intervju med Tommy och Sara som aldrig haft något annat gemensamt boende än husbilen och som tillbringar vintern i Spanien. Ni kan se intervjun HÄR.

I söndags firade vi alltså 1 år som husbilsägare och har räknat ut att vi varit borta drygt tre månader så här långt. Många små resor har det blivit och två längre, förra sommaren i Småland och nyligen i Skåne. Nästa långresa blir ännu längre, den går upp i Norrland via Norge och Finland. Vi har ingen aning om hur länge vi blir borta, men kanske 5-6 veckor.

Vi brukar säga att vi köpt lycka för pengarna och det är verkligen så vi känner. När vi rullar iväg sjunker axlarna. Vi sover bättre och är såklart piggare av en god sömn. Vi letar aldrig efter saker, allt ligger på sin plats. Dessutom finns det inte så många ställen att leta på… 14 kvm lixom… Vardagen och livet är så mycket enklare och friare i husbilen. Vi älskar det!

1-årsdagen firades med en sk live på youtube. Där berättade vi om året, höjdpunkter, dalar, erfarenheter och lite annat smått och gott. Ni kan se den HÄR. Vår youtube-kanal skapades när vi köpte Peppe, för att visa upp platser vi besöker, tipsa om ställplatser och campingar och en massa annat. Det är svårt och tar mycket tid att få igång en youtube-kanal, men samtidigt väldigt roligt. Vi har fått massor med nya bekanta, några som även blivit goda vänner på vägen.

Ett år har vi alltså levt som sk digitala nomader till stor del, nu fortsätter vi. Just nu är det mycket som måste göras hemma, men snart drar vi ut igen och i sommar är vi inte hemma i huset särskilt många dagar – till glädje för husvakten 🙂

Peppe står packad och klar, redo att ta oss vart vi vill. Det blir mest dit näsan pekar och solen skiner. Nu går vi in i år två och är redo för nya äventyr!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Nu börjar jag känna mej lite kvävd igen. Efter en hyfsat lugn period kommer verkligheten ikapp igen. Nu måste vi göra allt som vi ligger efter med och det är stora grejer.

Sedan höstens kaos och efter att min svärmor dog, har vi lagt mycket åt sidan och bara försökt att ta det lugnt och komma ikapp oss själva. Det innebär att mycket annat stått och sidan, och då har vi kommit ännu mer efter med sånt som faktiskt måste göras. Som en sån enkel sak som att besikta bilen… sista maj skulle det bli körförbud… och bouppteckning för dödsbo, det finns det också en deadline för. Stora saker som måste göras och de måste göras nu!

Så nu är det dax. Nu får allt smått stå åt sidan ett tag för att göra allt som verkligen är akut. Och då får vi även veta att svärfar förmodligen ska flytta i början på juni, tack o lov har vi röjt där sedan svärmor dog i februari. Men ändå… det känns lite övermäktigt just nu.

I helgen bytte Martin till sommardäck på lilla bilen och tvättade den och igår besiktades den. Utan anmärkning tack o lov! Nu ska den bara städas invändig och göras fin, sen ska den säljas. Ett problem mindre. Vi ska nämligen överta svärfars bil och dela på den. Vi kör kanske 1-2 gånger i veckan, han mindre än så – varför ska vi ha två bilar och två stora utgifter? Dessutom bor han hos oss när vi är borta och bilen står bättre och säkrare här. Hoppas försäljningen går snabbt och smidigt, så är vi ett problem fattigare.

Efter svärmors död har vi rensat ut massor och mycket av detta står i kartonger i vårt garage för att säljas på loppis. Svärfar var mycket bestämd från början med att han ville flytta så fort som möjligt, så vi började rensa direkt. Detta trots att vi inte visste något om när en flytt skulle kunna bli av, nu har vi fått veta att det förmodligen blir i början på juni. Mycket är alltså redan gjort, men mycket återstår. Det finns hur mycket som helst i ett hem! Så nu är det bara att fortsätta rensa och stå på så många loppisar det bara går innan garaget svämmar över.

Så var det det där med bouppteckning. Den är såklart påbörjad, men det är så många uppgifter som ska samlas ihop och papper som har kommit bort. Vårdboendet har skickat tillbaka post till avsändaren istället för att skicka den till oss. Här har vi suttit och väntat på post som aldrig kommer… allt har inte funkat klockrent kan man väl säga… Även detta har ett slutdatum när det måste vara gjort och det datumet närmar sej.

Tre stora grejer som måste göras och förutom detta har jag fått två stadiga uppdrag med deadlines. Det var länge sedan jag jobbade mot deadline och det stressar mej en hel del. Texter ska levereras i tid, så är det bara – annars går uppdragen upp i rök. Dessutom ska det vara läsvärda texter… Men jag vänjer mej väl snart och det är himla kul att vara igång igen med journalistiken på riktigt. Att skriva artiklar i tryckt media som folk faktiskt läser 🙂

Å mitt i allt detta ska jag ta hand om min hälsa också, nu står läkarbesöken som spön i backen igen. Jag tog ju tag i alla medicinska grejer för ett par månader sedan och kontaktade alla mina olika läkare, nu är det dax att träffa dem. Den årliga prickkontrollen ska göras, tandläkaren ska besökas och jag ska på återbesök hos nya husläkaren för att kolla hur levaxinet och sköldkörteln har funkat sedan vi höjde medicinen. Ska bli så skönt när detta är avklarat för den här gången.

Förutom alla de här stora grejerna ska man ju fixa med allt vardagligt också. Och att förbereda nästa resa. Jag har tackat nej till två sk pressresor för att jag är för stressad, men vi planerar kommande resor med husbilen så mycket vi kan. Just nu hägrar midsommar väldigt mycket. Då ska ju de här stora grejerna vara avklarade så vi kan lägga de åt sidan. I mitten av juni rullar vi ner mot Småland och där vi ska fira midsommar med husbilskompisar, innan vi drar iväg och kollar in årets sommarteatrar i Kalmar, Falkenberg, Helsingborg och Kungsbacka.

Så kan bara de här stora grejerna (sälja bilen, flytt, boupptecknig, läkarbesök) klaras av så ska jag nog få ordning på skallen igen. Jag avskyr verkligen sånt här, helst skulle jag bara vilja gå och lägga mej och vakna när allt är gjort. Oooorkar inte! Ni fattar inte hur skönt det ska bli när de här projekten är överstökade.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Vi hade två bokade dagar när vi åka till Skåne. Den ena var besöket hos Karl Fredrik och Petter på Österlen, den andra var premiären av Såsom i himmelen på Malmö Opera på Valborgsmässoafton.

Besöket på Österlen var direkt i början på vår resa, så det kunde vi lägga åt sidan redan innan påsk. Sen flög dagarna fram och plötsligt var vi i Malmö och skulle gå på premiär. Inget särskilt konstigt i vår värld kan man tycka, det är ju sånt vi gör lite då och då. Men det är inte varje dag vi går på premiär i en annan stad än vår egen och definitivt inte där en av ”mina ungar” gör sin debut i en huvudroll på en stor scen.

Med ”mina ungar” menas att jag har ett gäng extra ungar som jag haft äran att ha runt mej och följt genom åren. Just Johan, som det gäller den här gången, är min yngste sons klasskompis från 6-års som idag är 27 år gammal och vi fortfarande har kontakt med. Johan har haft siktet inställt från start, att han skulle bli skådespelare var lixom självklart. När han som 11-12-åring fick huvudrollen i ”Låt den rätte komma in” var det inget konstigt alls, snarare tvärtom.

Åren har gått, kontakten har bestått. När jag mötte honom vid tåget en grå dag i höstas berättade han att han fått rollen som Tore i ”Såsom i himmelen”, med premiär på Malmö Opera i april. Vi hade ju redan planerat att åka runt i Skåne i april, detta var ju ett självklart stopp. Å så blev det!

Planen var att både fota röda mattan, filma mingel och recensera, men det blev inte som vi tänkt oss, så det blev bara en recension. Den kan ni läsa HÄR.

Vi ville ju inte bara se Johan på scen, vi ville ju träffa honom också. Dagen innan premiären möttes vi därför på Lilla Torget i Malmö och sågs över en väldigt lång lunch. Solen sken och det var så himla mysigt. Johan sprudlade av lycka och nervositet, det är lixom nu det händer för honom – hans dröm skulle gå i uppfyllelse. Detta trots att han varit på reklambilder överallt senaste tiden, pga en huvudroll i Magisterlekarna som gick upppå bio nyligen. Han är alltså redan ”inne” i branschen, men att göra en huvudroll på en stor scen är något helt annat. Det är stort!

På lördagen var det dax för premiär! Jag blir aldrig nervös för min egen del, men nu var det inte utan att fjärilarna fanns i magen som hos en lagom nervös morsa. Johans föräldrar var inte på plats, så vi fick lixom vara lite ställföreträdande föräldrar för kvällen. Och det ska sägas om hans roll Tore, den är inte enkel! Det är en av de svåraste rollerna att göra, inte bara i den här uppsättningen utan i stort. Tore har en cp-skada, att spela en sån roll kräver stor ödmjukhet och respekt. Och det måste bli trovärdigt utan att överdrivas eller förlöjligas. Inte konstigt han var nervös lixom.

Föreställningen började, vi hade platser nästan längst fram alldeles i mitten. Jag skulle se varenda liten muskelryckning… 45 minuter in i föreställningen gör han äntligen entré och jag kan andas ut. Johan är helt suverän! Gången, talet, spasmerna, sången, glimten i ögat… allt är klockrent! När föreställningen är över ser jag bara ren och skär lycka i hans ögon. Han gjorde det! Och han gjorde succé! Så pass att teaterchefen gav honom ett nytt namn, numera heter han Johan ”Respekt” Charles 🙂

Vi stannade kvar efter föreställningen och var med både på premiärskålen, den gemensamma middagen och efterfesten. Johan sken som en sol hela kvällen, vi påminde honom säkert hundra gånger att han inte skulle glömma att njuta och verkligen ta in allt. Vid midnatt tyckte vi att han kund få festa ifred och tog oss tillbaka till husbilen.

Recensenterna har öst lovord över föreställningen, vi också. Den var helt magisk! Många har sett Såsom i himmelen i Stockholm och där var den bra, men den här är magisk. Inga jättekända namn, men det kommer de att bli. Var så säkra! Här finns ett gäng blivande stjärnor, och nu är vi ju lite partiska, men Johan är definitiv en av dem. Ni ska få se!

Det är en otroligt grej att få vara med när en person upplever sitt livs lyckligaste och största dag. Vi är så glada att vi fick vara en del av den dagen och kommer nog aldrig att glömma den. Och vi är nog så stolta man kan bli över en unge som inte är ens egen.

Glöm inte namnet Johan Charles, ni kommer att se det fler gånger 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Att vara reseskribent i pandemitider har inte varit så lätt, det var bland annat därför som vi köpte husbil. På så sätt kunde vi se mer av vad Sverige har att erbjuda och hitta spännande saker att skriva om, men nu öppnar fler och fler länder upp.

Det är inte så enkelt att hitta någon samlad information och reglerna förändras rätt snabbt just nu, men jag har ändå försökt att klura ut vad som gäller i några av de länder som intresserar mej.

Så sent som igår fick jag veta att Filippinerna numera välkomnar fullvaccinerade turister, PCR-test är slopat. Såklart kan man bära på smitta även om man tagit alla vaccinationer, så försiktig ska man fortfarande vara.

Här är ett 20-tal länder samlade:

Cypern

Cypern kräver inte längre att du fyller i ett inreseformulär utan du ska endast uppvisa ett giltigt covidbevis (vaccinationsbevis, testbevis eller tillfrisknandebevis.)

Danmark

Den 29 mars 2022 togs de sista covidrelaterade inreserestriktionerna till Danmark bort.

Dubai
Giltigt covidbevis och du rekommenderas att fylla i landets officiella inreseformulär.

Egypten

Covidbevis samt PCR-test krävs.

England
England har inte längre några inresekrav och allt är som innan covid-19. Det betyder att du varken behöver ett giltigt covidbevis eller fylla i ett inreseformulär för att resa till England.

Estland

Covidbevis samt PCR-test krävs.

Fillippinerna

Covidbevis

Frankrike

Covidbevis

Grekland

Från och med 1 maj har Grekland inte längre några inresekrav.

Indien

Hälsodeklaration och covidpass

Italien

Italien kräver inte längre att att du ska fylla i ett inreseformulär före avresa. Men alla ska kunna uppvisa ett giltigt covidbevis vid inresa.

Kroatien

Från 9 april har Kroatien inte längre några inresekrav och allt är som innan covid-19.

Marocko

Covidbevis samt PCR-test krävs.

Mexiko

Alla resenärer måste fylla i ett digitalt inreseformulär. Efter att formuläret är ifyllt får du en QR-kod som ska uppvisas vid ankomst till Mexiko. I nuläget finns det inga särskilda regler kring covidtest för inresa till Mexiko.

Norge

Inga restriktioner.

Portugal

Portugal kräver inte längre att att du ska fylla i ett inreseformulär före avresa. Alla ska däremot kunna uppvisa ett giltigt covidbevis vid inresa.

Spanien

Spanien kräver inte längre att du ska fylla i ett inreseformulär före avresa om du kan uppvisa ett giltigt covidbevis.

Thailand

Reseintyg, covidbevis samt PCR-test krävs.

Tyskland

Covidbevis

Ungern

Covidbevis samt PCR-test krävs.

USA

Alla resenärer ska fylla i ett formulär innan avresa. För att resa in i USA krävs att du som fyllt 18 år är fullvaccinerad och ha ett giltigt covidbevis. Dessutom krävs att du tar ett antigentest före avresa .

Österrike

Covidbevis

---

Hoppas detta kan underlätta lite för er, men dubbelkolla – reglerna ändras snabbt och jag kan ju även ha sett fel 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube