-

Loppis & bruten tå

oktober 13, 2025 Marlene Kommentarer 7 kommentarer

Nu har vi varit hemma en hel månad i sträck. Mycket för att göra en massa jobb och komma ikapp hemma, men också för att förbereda en loppis, och den gick av stapeln i helgen.

Vi planerar ju, som ni kanske kommer ihåg, att flytta in i husbilen på heltid. Det innebär att huset ska säljas och det i sin tur innebär att grejer måste bort. Vi har döstädat länge, sedan innan covid faktiskt – men då hade vi lixom inget mål mer än att få färre saker. Sedan snart fem år tillbaka har vi däremot haft ett mål och det är att sälja huset för att bo i husbilen.

Vi har fortfarande inget exakt datum eller ens ett år, men så fort alla bitar är på plats vill vi bara vräka iväg det sista och sälja huset. Och har man bott på samma ställe i nästan 35 år, så finns det rätt mycket att gå igenom och göra sej av med. Så det gör vi konstant.

Mycket kan man ge bort eller slänga, men en del saker finns det ju faktiskt värde i. Så vi har sålt både på Blocket och Marketplace, men även flera loppisar och i lördags var det dax igen. Jag börjar verkligen att avsky de där loppisarna nu, men men… vissa saker är lixom bara att göra ändå. Och kartongerna står ju färdiga numera, så de är lixom bara att ta med. Men vi har ju ingen bil, så sonen måste också engageras varje gång. Vi får väl se hur länge till han står ut…

I lördags var det alltså dax igen och som vanligt så går jag på toa det sista jag gör. Sparkar i toadörren med lilltån så det bara tjongar om det, men har inte riktigt tid att bry mej. Ja, det gör ont – men jag har slagit i tån så många gånger, och även brutit den flera gånger, att det lixom bara är så numera. Så jag tar på mej skorna och åker iväg.

Vi packar upp oss och allt går hyfsat bra. När det blir lugnt passar jag på att springa på toa, eller jag linkar dit – för nu kan jag faktiskt knappt gå. Under dagen har jag inte tagit många steg och foten har varit fast i skon, då har allt funkat. Men att gå en sträcka och använda foten, njae… det gick sådär… Men men, bara att stå ut sista timmen och sedan ta sej hem.

6 timmar senare och en flyttkartong fattigare är vi hemma igen. Då drar jag av mej skon och strumpan och hittar en färgglad liten tå som är svullen och pulserar av smärta. Vis av skadan, detta har jag som sagt gjort några gånger, vet jag att en bruten lilltå inte är att göra något åt. Kanske möjligtvis tejpa ihop med grannen, men oftast inte ens det. Jag vet att jag har två helt obokade dagar framför mej, så jag accepterar bara läget och tar plats i min massagefåtölj.

Där har jag suttit sedan dess. Nä, det har jag ju inte, men inte långt ifrån. Jag har läst och förberett veckan och inte tagit många steg alls. Tån är såklart fortfarande färggrann och svullen, men imorrn måste jag kunna ha en sko några timmar och linka in till stan på ett pressevent. Sen drar vi äntligen iväg med husbilen, då kan jag sitta stilla igen.

Ett jäkla skit det där med lilltår. De är ju små, men väldigt mycket i vägen ibland och de gör jäkligt ont när de är i vägen. Hur kan en så liten tå göra så mycket skada?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Matsedel v 42

oktober 12, 2025 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Tyckte det var söndag nyss! Dagarna och veckorna går så otroligt snabbt. Det passar mej perfekt! Jag redan trött på hösten och vill gärna ha vår igen, så snabbt det bara går. Vi kan snabbspola fram till nyår iaf, tills vi ska åka till Egypten 🙂

Senaste veckorna har gått i ett! Det har varit mässor, premiärer och shower om vartannat, sånt som vi tycker är roligt – men det skulle ju inte skada om de spreds ut lite under året, istället för att klumpas ihop i sep/okt och jan/feb. Så man får glädje året om lixom 🙂

Vi har fortfarande inte redigerat alla filmer från sommaren och vi har mängder med recept att testa och skriva. Martin jobbar fortfarande 80% på sitt ”vanliga” jobb och har alltså en ledig dag extra i veckan. Även om vi kanske inte får jättemycket gjort exakt den dagen, så får vi en längre helg – då vi hinner mer totalt. Vi hinner också träna och vila, vilket är väldigt viktigt för oss. Men hur mycket vi än gör så finns det alltid massor kvar. Känner ni igen det?

Ni som hänger med på instagram @marlenerinda brukar få en liten tjuvkik på experimenten som kommer ut ur vårt kök. Jag skriver recepten så fort jag kan och sedan kommer de på Du i Fokus vart efter. Å så småningom hamnar de i en veckomatsedel. Nu har det blivit lite fart i experimentköket igen, så det är lite spännande grejer på väg ut.

Just den här veckan är det inga nya recept som finns med, men det kommer!

Här är veckans matsedel:

(Siffrorna är för Viktväktare)

Måndag: Vitkålsfräs (fr 1 P/port

Tisdag: Pasta med vit tonfisksås (4 P/port, plus pasta)

Onsdag: Kassler & ananas i ugn (5 P/port, plus ris)

Torsdag: Kyckling med mangocurrysås (3 P/port, plus ris)

Fredag: Limeräkor med pasta (4 P/port för hela grytan, plus pasta)

Lördag: Lövbiff i svamp och teriyakisås (3 P/port, plus ris)

Söndag: Knäckepizza blanco och pizzasallad (18 P, plus sallad)

Den här veckan passar det mesta som matlådan dagen efter, eller som matlåda i frysen, så passa på att göra lite extra. Vi är bara två personer i hushållet och lagar alltid till minst fyra så har vi till matlådor. Då behöver man inte stå och klia sej i skallen en kvart före lunch, det är bara att ta fram en låda och tina upp. Knäckepizza passar såklart inte i matlådan, men är förvånansvärt gott, testa om ni törs 🙂

HÄR finns mer bra matlådemat om ni vill ha tips 🙂

Hoppas ni får en fin vecka.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Halloween på Grönan

oktober 9, 2025 Marlene Kommentarer 9 kommentarer

Två gånger om året öppnar Gröna Lund upp för pressen. En gång på våren, inför säsongsstarten, och en gång på hösten, inför Halloween. Igår var det dax att träffa mumier och spöken.

Halloween på Gröna Lund är faktiskt en upplevelse även om man inte gillar att bli skrämd. Här är pyntat med tusentals pumpor och höbalar. Det spelas musik och går runt figurer som kanske ser läskiga ut, men inte alls är särskilt skrämmande. Det är mysigt helt enkelt!

När vi kom dit igår var det fortfarande ljust. Vi bjöds på eldshow och spökparad, men sånt gör sej ju bäst i mörker. Vi orkade dock inte vänta tills mörkret lagt sej och lite till, det var några timmar till kvällsshowerna. Men vi utnyttjade tiden bäst vi kunde medan vi var där. När bara 200 pers har Grönan för sej själva hinner man rätt mycket. Vi hade dessutom två timmar på oss att filma inne i spökhusen. Något som annars är absolut förbjudet.

Vi började med att gå igenom hela lilla och stora området, för att i dagsljus se hur det såg ut där. Som sagt: tusentals med pumpor och höbalar finns utplacerade överallt i parken. Så himla mysigt. Här hänger också en och annan mumie och ligger nån döing här och där. Inte alls skrämmande, bara mysigt faktiskt.

Sen passade vi på att testa höstens mat, medan det fanns nån kvar. För något år sedan väntade vi lite för länge, så då var allt slut när vi kom – men i år fanns det massor. Så vi hann testa allt ordentligt och blev tom mätta. Vi fick testa två olika sorters quesadilla, taco, pumpasoppa och något mer, samt en kantarellpizza som var så otroligt god. Den tog jag faktiskt två bitar av, just för att den var så jäkla god. Ute i parken fanns det även efterrätter i form av paj och glass. Allt var gott, men pizzan var en riktigt höjdare!

Sen började utforskandet på riktigt. Äldste sonen var också med, som extra inkallad testare. Medan Martin och sonen gick runt bland alla läskigheter, höll jag ordning på kameraväskan och pratade med bekanta. Det gick absolut ingen nöd på mej, jag hade det jättebra. Jag älskar att gå runt på Grönan, det är så himla mysigt – oavsett årstid och tema.

Vi var i parken kl 16, vid 19 började vi bli lite möra. Då hade vi sett och filmat allt vi skulle, var vi uppe i rätt många steg och kände att det inte var läge att stanna en timme till för att se eldshowen och paraden en gång till. Bara för att få bilder i mörkret. Så efter ytterligare ett varv bara med fotografering av parken drog vi oss hemåt.

Jag måste verkligen rekommendera Halloween på Gröna Lund. Bara för att det är så himla mysigt att gå runt där 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Världens första Diggiloo-Kryssning – vi var med!

oktober 7, 2025 Marlene Kommentarer 6 kommentarer

Hur sammanfattar man ett galet dygn tillsammans med 12 musikgalna artister? Det är inte alls enkelt, men jag ska göra ett försök.

Nästan alla känner till Diggiloo och den stora musikturnén som går runt i Sverige på sommaren. Vi har bevakat de senaste tre premiärerna och haft fantastiska kvällar. Det är lixom musikglädje i kubik. Eller: ”Monumental glädje”, som Andreas Weise sa i en av våra intervjuer. Så när vi hörde att det planerades för en Diggiloo-kryssning kändes det rätt självklart att hänga på.

Förra torsdagen tog vi oss till Viking-terminalen i Stockholm och mötte upp ett gäng glada artister. Tillsammans skulle vi gå ombord lite tidigare än den övriga passagerarna för att kunna förbereda oss och slippa trängas. Stämningen var förväntansfull. Detta var ju första gången ett Diggiloo skulle gå av stapeln på vatten och vara ett helt dygn, världspremiär lixom. Så ingen av oss visste ju egentligen vad vi skulle vara med om, mer än att nästan vad som helst skulle kunna hända. Och att det skulle vara massor med musik.

Vi gick ombord och medan artisterna gick för att repa, gick vi och satte oss ute på däck. Vi kunde inte fått ett bättre väder. Solen sken från en klarblå himmel, det var 16-17 grader i luften och nästan vindstilla. Vi hade fått ett program i handen och började planera. Tre scener och uppträdanden nästan konstant i 21 timmar. Hur i hela friden skulle vi få ihop det?

Vi gick igenom programmet och ringade in det som skulle vara mest intressant för oss och för er som följer våra olika kanaler. Youtube tillåter inte särskilt långa musiksekvenser pga upphovsrätt och sånt, så vi fokuserade mer på snack och intervjuer.

16.30 släpptes passagerarna ombord. Då stod vi tillsammans med personalen precis innanför dörrarna. Vi filmade medan de hälsade alla glada ”Diggilooare” välkomna ombord. Fartyget var fullbokat och fick en medelålder på typ 75+. Det var ovanligt många rullatorer och käppar och blev rätt trångt efter ett tag. Snart hade alla hittat sina hytter, även vi, och då körde programmet igång.

I konferensen rullade en film om åren med Diggiloo, som man kunde titta på när man ville. Där fanns även en liten shop med sk merch, affischer, tröjor, muggar mm, produkter för fans helt enkelt. Här var dessutom en liten konstutställning med tavlor målade av Jessica Andersson och Linda Bengtzing. Linda satt även om målade tavlor på plats under fredagen. Medan Magnus Carlsson hade vinprovning i tax-free. Det vita var riktigt gott 🙂

På Backstage (däck 5) var de stora Diggiloo-showerna, tre stycken efter varandra. Gästerna hade armband i olika färger som visade när just deras show skulle vara och när de hade sin middagstid. Smart! Vi hade sk presskort och kunde glida runt lite som vi ville. Äta hann vi knappt. Det blev en skaldjursbuffé i omgångar kan man säga. Vi åt lite, sprang iväg och filmade, åt lite till och sprang iväg igen. Det vi fick i oss var iaf väldigt gott. Birka är bra på skaldjur!

I Seglarbaren (däck 6) var det mysiga små inslag med piano som huvudinstrument. Här hyllade bla Bruno Mitsogiannis och Magnus Bäcklund Björn Skifs och Lasse Holm och Johanna Beijbom körde en schlagerfest. Här blev det också en hel del spontana uppträdanden där artisterna gästade varandra och körde en liten extra show mitt i natten.

På Terrassen (däck 10) var det fullt ös från det att båten lämnade Stockholm, tills hon var tillbaka. Här jazzade bla Andreas Weise loss och den kvinnliga skaran i gänget rev av en galen show sent på torsdagskvällen och mycket annat.

Alla de här tre scenerna hade alltså uppträdanden samtidigt och hela tiden. Mellan 40-45 hållpunkter fanns på vårt schema, vi fokuserade på typ 15 och hann knappt ens det. Gästerna hade nog ett litet sjå att se och höra sina favoriter och uppleva så mycket som möjligt. Kanske hände det lite för mycket?

Vi hade alltså fullt upp och artisterna likaså. Ändå hann vi få en fin intervju med Bruno, som berättade öppenhjärtligt om sina år med Diggiloo och hur han upplevt kryssningen. Vi pratade också med Jessica, veteranen i gänget. Hon har varit med alla år utom tre och är verkligen Diggiloo´s okrönta drottning. Och precis innan vi gick av båten på fredagen fick vi även en himla härlig intervju med Lasse Holm och Patrik Krall som arrangerat alltihop. Och kanske fick vi ett litet scoop då också 🙂

Vi hade ett hektiskt dygn och strul med tekniken. Ljudet till kameran funkade inte som det skulle. Min telefon laddade ur konstant och hade inte plats för flera bilder. Min powerbank slutade att fungera och laddade ur direkt trots att den var fulladdad. Så jag köpte en ny powerbank och slapp iaf lite av stressen. Men fick radera videoklipp så fort jag lagt upp dem, för att få plats med mer i telefonen.

Så otroligt irriterande. I-landsproblem kan tyckas, men väldigt irriterande i stunden. Nu har vi laddat över alla bilder i datorn och jag raderar för fullt i mobilen. Jag vill inte ha samma problem när vi åker iväg nästa gång.

Även om vi hade fullt upp, så hade vi så roligt! Att få hänga med ett så här stort gäng, där vi alla jobbar samtidigt men på olika sätt är rätt häftigt. Hur vi alla respekterar varandra arbetsområde och hjälper varandra. Vi pratade en hel del med TV4´s fotograf om våra lika men olika jobb. Vi som dokumenterat premiären medan dom samlat material från den allra sista föreställningen och nu på båten. Våra filmer visas i sociala medier, deras på en stor tv-kanal – ändå fyller vi båda en funktion.

Vi satt och åt med några av artisterna och festade lite på kvällen och har på så sätt lärt känna dem lite till och på ett annat sätt. Förr har vi mest bara tagit bilder och en snabb intervju, nu hann vi faktiskt prata – iaf lite mer än tidigare. Så för att sammanfatta dygnet kan man väl säga att det var massor med musik, skratt, nya bekantskaper och en massa jobb. Och så himla roligt!

Mellan allt har vi dessutom hälsat på en massa husbilsmänniskor. Tydligen gillar campare både musik och kryssningar, för det var några som kom fram och sa hej. Så himla roligt. Fortsätt med det. Vi tycker det är roligt när ni hälsar och pratar en stund.

Vi gillar både diggiloo och kryssningar, blir det en ny kryssning så hänger vi gärna med igen och till sommaren ser vi såklart Diggiloo igen. Förmodligen någonstans i Småland, eftersom det är där premiären brukar vara.

Här nedan kan ni se filmen från Diggiloo-kryssningen och se vad Lasse Holm och Patrik Krall avslöjar i slutet av filmen 🙂

Har ni varit på någon Diggiloo-konsert? Blir ni inte lite sugna att hänga med på kryssningen?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Matsedel v 41 – Grytor & Gratänger

oktober 5, 2025 Marlene Kommentarer 1 kommentar

Oktober är här och det är bara 11 veckor kvar av 2025. Hur har det gått med vikten i år? Är ni där ni planerat att vara? Om inte, så finns det fortfarande tid att komma en bit på vägen. På 11 veckor kan man göra rätt mycket faktiskt, allt mellan 2 och 5 kg är rimligt utan att kämpa livet ur sej.

Jag tycker inte om hösten. Rättare sagt: min kropp tycker inte om hösten. Jag har fibromyalgi som innebär att jag har kronisk värk och den bli värre av kyla och väderomslag. Perioden from nu, fram till mars ungefär, är en stor utmaning. Det är därför vi planerar att bo i husbilen och fly till solen över vintern.

Jag försöker verkligen ta hand om mej, men det är inte alltid så enkelt. På grund av sjukdom, långvarig och allvarlig stress har jag fortfarande ca 5 kilo som MÅSTE bort, för min hälsas skull. Jag har tagit tag i sömnen till att börja med, den är väldigt viktig. Vila och återhämtning är så otroligt mycket viktigare än många tror och för mej är den livsviktig. Åsså maten förstås. Vi äter bra, kroppen fattar bara inte riktig det… klimakteriet ställer nämligt till det en del. Träningen har jag skött nästan perfekt senaste veckorna och promenaderna har vi också fått till. Heja oss!

Nu ska vi fylla på frysen med matlådor, som går snabbt att tina när man har brist på middagsidéer eller kort om tid. Grytor och gratänger är enkelt och ger goda matlådor, så det är mycket sånt just nu 🙂

Här är veckans matsedel:

(Siffrorna är för Viktväktare)

Måndag: Pasta med krämig champinjon- och spenatsås (3 P/Port, plus pasta)

Tisdag: Potatis- och tonfiskgratäng (0 P för hela gratängen!!!)

Onsdag: Ugnspannkaka med skinka (31 P för hela formen)

Torsdag: Mexikansk kycklinggratäng (17 P för hela gratängen)

Fredag: Räkor med spenat och pasta (4 P/port, plus pasta)

Lördag: Köttgryta (1 p/port, plus ris)

Söndag: (Veg) Kålpudding (3 P/port)

Köttgrytan tillhör mina favoriträtter, räkorna är kanongoda och kålpuddingen funkar förstås att göra med vanlig köttfärs också. Och vem gillar inte ugnspannkaka!!! Den här veckan funkar allt utom fisken i matlådan, så passa på att fylla frysen.

Nu kör vi! Är ni med? Häng med på instagram @marlenerinda och se hur jag lever i min vardag som långvarig Guldmedlem hos Viktväktarna 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Oktober inleds med en mixad bokhög

oktober 4, 2025 Marlene Kommentarer 5 kommentarer

Tre nya och en gammal kanske man kan sammanfatta den här bokhögen. Här finns tre alldeles nya och en som legat och värmt bokhyllan i husbilen hela sommaren. Här finns dessutom en biografi, en feelgood och två spännande böcker. Precis en sån hög som jag gillar!

Jag gillar inte att ligga så långt efter som jag gör med några av böckerna som värmer bokhyllan. Eller bokhyllan… vi har ingen bokhylla. Vi har ett skåp där alla böcker som ska läsas ligger, sen ges de bort när vi läst ut dem. Skulle jag spara alla böcker skulle vi få bygga ut.

Mina utlästa böcker finns bla på ett vårdhem för unga, hos vänner som har det lite knapert och på andra ställen där de gör nytta. En och annan bok sparas, bla böcker skrivna av vänner och spännande biografier. Två av dem finns i den här högen.

Vi börjar uppifrån som vanligt:

Löften i skymningen (Varuhuset Hartman) – Helena Holmström

Helene Holmström är inte ny som författare, men hon är ny för mej. Detta är första delen i en ny serie, så för mej blir det både ny författare och ny serie – och som jag gillar det!

Tänk er Varuhuset som gick på tv på 80-talet. Detta är Varuhuset 2.0 kanske man kan säga.

Det handlar om Vera och det anrika varuhuset Hartman. Familjeföretaget står vid ruinens brant, och hennes farmor har redan inlett förhandlingar med Elias Johansson, den framgångsrika VD:n för lågprisvaruhuset Svanåkers.

Vera och Elias har en egen liten historia, som de gör allt för att inte låtsas om. Elias har dessutom en egen agenda vad det gäller Hartmans varuhus.

Här snackar vi romance! Det är relationen som för handlingen framåt och det är en relation som det verkligen slår gnistor om. Det är stora känslor, familjehemligheter, vänskap och svek. NK möter Ullared, typ… I like it!

Kärlekens villovägar – Peter Robinson

Peter Robinson dog för en tid sedan, men det finns fortfarande böcker kvar att översätta. Så även om hans sista bok har kommit ut i England, är det några kvar till den svenska marknaden. OM jag har förstått saken rätt…

Det finns 27 böcker om Alan Banks och hans långa karriär som polis i brittiska Yorkshire. Den här boken börjar med ett brutalt mord på en skådespelerska. Rätt snart blir det uppenbart att det finns en rad misstänkta gärningspersoner. I Carolines förflutna döljer sig hemligheter som få känner till. Jakten på mördaren blir till slut alltmer intensiv och farlig för alla inblandade.

Grejen med böckerna om Alan Banks är att det är en spännande historia, där man tror att man vet vem som är mördaren – men så kommer en tvist som rör till allt. Fast den här gången hade jag faktiskt rätt, från början. Det är lite med en känsla av Poirot och Morden i Midsumer. De går att läsa var för sej, men man får mest behållning av att läsa dem i ordning. 27 stycken alltså…

Ingenting försvinner – Morgan Alling

Som jag sagt många gånger; jag älskar biografier. Morgan har jag träffat många gånger, första gången runt -97-98. När första delen av hans biografi (Kriget är slut) kom för några år sedan, läste jag den med stort intresse. Mycket visste jag redan och jag var mest glas över att det gått bra för honom och att han träffat sin Anna-Maria.

Nu kom nästa del, Ingenting försvinner, med saker som han inte berättat särskilt mycket om. Jag läste och berördes otroligt mycket. Detta är en berättelse om överlevnad, skam och den eviga kampen för att känna sig älskad. Men också om att clown-livet inte alltid varit så roligt. Det var när han var som mest populär som jag träffade honom första gången. Jag skulle göra en intervju för lokaltidningen och hade dessutom barnen med mej. Självklart blev det bilder på dem tillsammans. Tänk om jag vetat idag hur dåligt han mådde då.

I boken berättar han om genombrott och sammanbrott, succé och självförakt, alkoholen och jakten på bekräftelse. Det är naket, brutal ärligt och berör mej så pass att jag ibland måste lägga ifrån mej boken. Tänk om jag vetat. Hur hade jag kunna hjälpa? Hur hade jag då bemött honom? Jag har ingen aning. Men jag vet att nästa gång vi ses så blir kramen ännu längre än den brukar vara. Och jag hoppas att nästa bok han skriver blir om det lyckliga liv han till slut fick. Livet han är så väl värd.

Kaoseffekten – Sammy Jeridi

Sammy did it again!

Jag skrev ju om bokreleasen i ett annat inlägg, nu ska jag berätta mer om boken.

En svensk ambassadör dödas av kidnappare. Stockholm hotas av parallella terrorattacker.

Elitsoldaten Adam Sassi längtar hem till Solna och tänker säga upp sej, men går med på att göra ett sista uppdrag för att rädda Stockholm från katastrof.

Patricia Raz har sitt liv i Avd. 22 – en polisstyrka med befogenheter extra allt. Även hon får i uppdrag att stoppa attacken, även hon under cover.

Adam och Patricia möts såklart och trasslar till det för sej. De har bara dagar på sig att lokalisera terrorcellen för att stoppa attackerna – och ta reda på vilka som sitter på den verkliga makten. Men Adam och Patricia känner inte till varandras uppdrag och tror att de är fiender.

Det är så fruktansvärt spännande, realistiskt och skrämmande. För detta kan faktiskt hända. Och det är det som finns i bakhuvudet hela tiden. Detta kan hända. Jag fattar att Sammy tidigare vunnit pris för bästa spänningsroman, han skriver fruktansvärt bra. Jag har sällan läst något med så bra research. Detta kan vara den bästa spänningsromanen i år.

Här är alltså fyra helt olika böcker, alla läsvärda på olika sätt. Detta är en nästintill perfekt hög med olika genres, precis som jag vill ha det. Här får jag lixom alla mina behov tillgodosedda och kan grotta ner mej ordentligt. Jag är så otroligt stolt över Sammy som skrivit ännu en bästsäljare och hoppas att Morgan fått ur sej allt han behöver för att bara få må bra resten av hans liv. Två fina män som verkligen kämpat, överkommit och vunnit. Åsså lite hotellromantik på det. Läs bara!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En kul kväll med kompisar och Joyride

oktober 2, 2025 Marlene Kommentarer 5 kommentarer

Höstens enda musikal i Stockholm är Joyride, den premiären missade vi också när vi var iväg sist. Men nu var det dax och kompisar hängde med.

Vi har dragit ner betydligt på event och sena kvällar den här hösten, men teater och särskilt musikal är ju vår grej – så just de kvällarna stannar kvar. Det är ju scen, teater och musikal vi kan bäst och där folk vill ha vår åsikt och våra tips. Dessutom älskar vi det!

När kompisarna också ville se Joyride, såg vi till att gå tillsammans – även om vi satt på olika platser i salongen. Men vaddå… man umgås ju inte under föreställningen, så det spelar ju ingen roll.

Vi åkte in till stan efter en lättare lunch, gick runt lite – passerade Sergelstorg, Norrmalmstorg, Berns, Nybrokajen, Musikaliska, Grand Hotel och Slottet. Sen satte vi oss i solen i Kungsträdgården och tittade på folk. Så himla mysigt.

När det började kurra i magen hade vi sett ut ett ställe att äta på, valet föll på nya stället i Kungans, det som förr var TGIF. Där tog de andra hamburgare och jag tog en pizza bianco med räkor och rom. Den var sååå god, rekommenderas verkligen. De andra var också nöjda.

När vi ätit klart var det dax att gå den korta biten till Chinateatern och sätta sej på plats. Ridån gick upp och snart sittdansade vi allihop. Det var så bra. Men vem gillar inte Roxettes musik lixom? Och Anton Lundqvist, underbara människa. Alla var så himla bra och den yngre tjejen Edda, som spelade Stella, kan nog bli rätt stor om hon får bra råd och kontakter.

Efteråt gick vi nöjda trallande ut i natten, stannade till för att ta bilder lite här och där innan vi åkte hem. Väl hemma gick vi faktiskt och la oss direkt, premiären hade ändå varit och vår recension kunde vänta några timmar. Det kan den inte när det är primärkväll, då ska den vara ute senast förmiddagen efter. Men nu sov vi gott, skrev i lugn och ro och publicerade strax efter lunch dagen därpå. Den kan ni läsa HÄR!

Nu är alltså höstens teater- och showpremiärer avklarade, om än lite i efterhand. Det var inte så många, men kanske kommer fler senare. Det får vi se. Det går mycket bra ute i landet som vi gärna skulle se, kanske blir det så… Har ni något teater på g eller har ni redan sett något bra?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Ingen bokmässa, men spännande boksläpp!

oktober 1, 2025 Marlene Kommentarer 6 kommentarer

Förra helgen gick Bokmässan i Göteborg av stapeln. I år var vi tyvärr inte där, men boknyheter fick vi ändå. Vi var nämligen inbjudna på en spännande releasefest med en författare som vi verkligen gillar.

Oj så avis vi var när vi såg hur folk packade ihop sej och drog iväg till Bokmässan. Men vi hade helt enkelt inte tid att åka dit i år, det var omöjligt att pressa in. ”Alla” var där, som det så fint heter. Varenda boknörd, författarkompis och förläggare. Det som sved mest att missa var såklart Grimwalkers bröllop, iofs det femte och fler blir det nog – så nästa gång är vi med!

Någon bokmässa blev det alltså inte, men vi fick en bokrelease och det är ju nästan samma sak. Kanske inte, men kul ändå. Särskilt när en fin vän släpper en helt ny bokserie. Sammy Jeridi är förortsungen som blivit stjärnförfattare. Och som jag lärde känna av en tillfällighet för några år sedan.

Jag satt och läste hans böcker i en solsäng på Gran Canaria och la upp en bild på instagram med böckerna – som Sammy kommenterade. Det visade sej att han bor alldeles i närheten av hotellet som vi då var på. Där startade ett samtal som fortfarande pågår. Han är en fantastisk person som jag är väldigt glad att ha fått lära känna. Sedan vi började vårt långa samtal har vi även lyckats träffas flera gånger också. Kul kul!

Sammy har ett mycket speciellt och medryckande sätt att skriva. Det är spänning som är grejen, men även intressanta karaktärer och livsöden. När han avslöjade att han höll på med en ny serie blev jag såklart jättenyfiken, när inbjudan till bokreleasen kom tackade vi såklart ja direkt.

Förra veckan åkte vi upp till Norstedts lokaler på Riddarholmen. Där väntade Sammy på sina gäster med snittar och gott i glasen. Jag avstår alkohol just nu och fick istället en jättegod äppelcider, som var precis lika festlig som vanligt bubbel. Där väntade även den nya boken, men den hade jag fått hemskickad redan veckan innan. Och hunnit läsa!

Jag ska berätta mer om boken i ett annat inlägg och jag har faktiskt redan skrivit recensionen HÄR. Men det jag kan säga kort är att det är spännande, snabbt tempo, oväntade tvister och en jäkla historia. Stockholm är i fara och barn med ryggsäckar är det största hotet. Efter att ha läst boken, som jag såklart plöjde, har jag svårt att se Stockholms vackra skyline… ni som läst, och kommer att läsa, boken fattar varför. Min syn på Stockholm kommer kanske aldrig mer bli som den var…

Vi fick en himla härliga kväll där uppe på Riddarholmen. Sammy intervjuades och berättade hur serien kom till. Vi pratade, skålade, minglade och hade jättetrevligt. Vi kom nästan först och gick nästan sist. Som det kan bli när man har en bra kväll. Sammy är fortfarande kvar i Sverige, så nu får vi se om vi hinner ses nåt i en lite lugnare miljö, innan han åker tillbaka till värmen igen. Hoppas det!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Räkor i julklapp

september 29, 2025 Marlene Kommentarer 7 kommentarer

Vi ger ju inte julklappar längre vid vårt julfirande, bla på grund av att vi inte har några små barn vid firande. Men också för att våra vuxna barn har bra lön, köper vad de vill och ganska stora krav på sakerna som kommer in i deras bostäder. MEN vi kan ge varandra en gemensam upplevelse. Den inkasserade vi förra helgen 🙂

Det är många år sedan vi bestämde att vi inte skulle byta paket med varandra. Hittar man något som passar någon, då är det helt ok med en julklapp – men utan motprestation. Vi samlar ofta ihop en kasse med lite godsaker eller saker vi fått som är fina och användbara – men inte passar oss. Dock ej inredning, där har ungarna egna idéer.

En upplevelse däremot gillar vi alla både att ge bort och få. Förra året hade båda sönerna hittat saker de ville göra med oss. Yngste sonens upplevelse var en räkkryssning, den inkasserades förra helgen. Både sonen, hans sambo och vi älskar både skaldjur och att åka båt. Så det var en alldeles prefekt sak att göra tillsammans.

Vi möttes upp vid Nybrokajen där båten stod och väntade på oss. Strax innan 19 fick vi gå ombord och nästan direkt kunde vi börja äta. Jag tror knappt att båten ens hunnit lämna bryggan innan vi satte tänderna i den första räkan. De andra delade på en flaska vin, medan jag drack cider.

Vi bor numera 6-7 mil från varandra, de har fullt upp och vi är aldrig hemma. Vi har ju dessutom ingen liten bil, så det blir långt mellan gångerna som vi ses. Så vi hade en hel del att ta igen och mycket att prata om. Under tiden gled båten långsamt ut från Stockholm city, stannade till lite snabbt vid Kastellet i Waxholm och gled tillbaka till stan igen. En tur på 3 timmar ungefär.

Jag älskar att fota miljöer och Stockholm på kvällen är väldigt fint. Så när vi ätit oss mätta blev det bilder både från Waxholm och sedan på vägen tillbaka. Det är inte alltid man har tur med vädret, men just den kvällen hade vi det.

Såna här presenter gillar jag! Det är verkligen som ett kinderägg, där man får flera upplevelser i en. Vi fick en fin kväll tillsammans, gott att äta och dricka, mysigt samtal, fin miljö och några timmar på vattnet. Perfekt enligt mej. Jag gör gärna om det!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Matsedel v 40 – Kanelbullens dag

september 28, 2025 Marlene Kommentarer 1 kommentar

Oktober är här, det betyder att Kanelbullens Dag närmar sej! Jo, man får äta kanelbullar även som Viktväktare. Man får faktiskt äta precis vad man vill, man måste bara ha lite koll. Det är bla därför som jag gör de här matsedlarna 🙂

Hälsan har länge varit vår första prioritering. Å allt funkar ju bra så länge läget är lugnt…. men blir det nåt trassel så slår stressen till direkt och då blir det genast jättesvårt med allt. Då gäller det att ha rutiner att falla tillbaka på, det underlättar iaf lite.

Men så fort sömnen blir lidande så är det rätt kört för min del, då funkar ingenting. För mej är sömnen oerhört viktig och något jag verkligen kämpar med. Pga mina diagnoser fibromyalgi, sömnstörning och hypotyreos är jag tröttare än andra, så är det – och det stör mej otroligt mycket. Men jag försöker verkligen att lägga mej runt 22 och vaknar av mej själv vid 7.30, ibland senare nu under vinterhalvåret.

Det är som om kroppen aldrig blir utvilad och ofta behöver jag även en tupplur mitt på dagen. Jag försöker acceptera faktum, men det är svårt. Och i mångas ögon vet jag att jag anses som lat, men de vet inte allt eller vill inte förstå mina diagnoser.

Å så är det ju för många. Det vi kämpar med syns inte på utsidan. Så döm ingen är ni snälla.

Här är veckans matsedel:

(Siffrorna är för Viktväktare)

Måndag: Pasta med krämig morotssås (2 P per portion, plus pasta)

Tisdag: Pasta med laxsås (5 P per portion, plus pasta)

Onsdag: Pasta med skinka och champinjoner (6 P per portion, plus pasta)

Torsdag: Kyckling med tomatsås (3 P per portion, plus pasta)

Fredag: Stora räkor frästa i vitlök och Vitlöksbröd (3P för räkorna, 4 P per bröd)

Lördag: Snabb lövbiffsgryta (2 P per portion, plus ris)

Söndag: Moussaka (11 P för hela)

Kanelbullens Dag: Kanelsockerkaka (26 P för hela)

Såklart firar vi Kanelbullens Dag! Vi gillar dock att dela och bakar en kaka som flera kan äta av och då kan man dessutom ta så stor eller liten bit man vill. HÄR finns flera recept på kanelbullar att välja på 🙂

Den här veckan måste ni prova morotssåsen, tom de skeptiske sonen gillade den och det vill inte säga lite. Kycklingen med tomatsås är också jättegod och lättlagad och vem tycker inte om räkor, vitlöksbröd och en god dipp? Och moussakan en av mina favoriträtter!

Hoppas ni får en fantastisk vecka!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

25 smaskiga fiskrecept

september 26, 2025 Marlene Kommentarer 1 kommentar

Många tycker att det är svårt med fisk och att få in fiskrätter regelbundet i vardagen. Jag får ofta frågor om mina favoriter och vad man kan göra med tex lax. Här har jag samlat 25 olika fiskrätter, alla lättlagade – fisk är oftast lättlagat! Och det mesta blir gott hur man än gör 🙂

Att ha fisk i matlådan kanske kan vara lite knepigt, särskilt när det gäller tillbehören. Fisk som ska ätas med kokt potatis blir ju sådär när den varit fryst, men det finns ett knep. Pressa den! Då funkar det alldeles utmärk att både tina och värma upp den. Med några droppar vatten eller någon tsk smör på potatisen blir den nästan som nylagad.

Fisk som pastasås är såklart inget problem alls och vi har många såna rätter. Hoppas ni hittar något som lockar.

Mina favoriter:

Laxgratäng med kräftor och fetaost 5 P

Carbonara med spenat och lax 1 P, plus pasta

Laxgryta med räkor 3 P plus ris

Tonfisksås med pasta 1 P, plus pasta

Lax- och spenatsås 3 P, plus ev pasta

Somrig sallad med lax och sparris 0 P

Fiskgratäng med osttäcke 2 P

Fisk i ugn med kräfttzatziki 3 P

Krämig fiskgratäng med räkor 13 P för hela gratängen

Pasta med laxsås 4 P, plus pasta

Gott och enkelt:

Lax med citron och broccoli 4 P, plus pasta

Italiensk Fiskgratäng 1 P, plus pasta

Wraps med lax och tzatziki 7 P

Ugnsbakad fisk med röda linser 1 P

Tonfiskröra 0 P

Lax med broccolipuré 0 P

Torsk med äggsås 3 P

Laxlasagne 7 P

Tonfiskgratäng 9 P

Fiskgratäng i paprikasås 3 P

Fisk i ugn med grönsaker 2 P

Tonfiskpasta 2 P, plus pasta

Torsk med tomattäcke 7 P

Grekisk fiskgratäng 5 P, plus ris

Potatis- och tonfiskgratäng 6 P

Fler fiskrecept hittar ni HÄR. Sen finns det förstås en massa gott att göra av skaldjur också, HÄR hittar ni recept på det.

Vi älskar fisk och skaldjur och äter det som middag minst två gånger i veckan. Sen kan det även bli som sallad till lunch lite då och då också. För oss är det inte svårt att få in fisken i vardagsmaten och nu hoppas jag att ni fått lite nya idéer som gör att ni också kan äta det oftare. Det är ju både nyttigt och gott 🙂

Bon apetit!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Trassel och Strömstedt

september 24, 2025 Marlene Kommentarer 8 kommentarer

Sedan vi kom hem har det gått i ett. Medan vi var borta var det höstens stora premiärvecka, så allt vi missade då har vi börjat ta igen nu. Förra veckan såg vi Trassel och var med på premiären av Niklas Strömstedts fina show.

I mitten av september brukar höstens teaterpremiärer gå av stapeln. Så var det även i år. Först var det Trassel på Oscarsteatern, sedan var det Joyride på Chinateatern. Vi kom hem förra måndagen, redan på torsdagen satt vi på plats på Oscars.

Jag såg Trassel för några år sedan, på genrepet innan förställningen flyttade till Kalmar och Krusenstiernska teatern. Det var innan covid och innan vi hade husbil och var där på sommarpremiärerna. Jag är ingen stor fan av fars, men Trassel är helt suverän, det tyckte jag redan då. Å det är i stort sett samma föreställning som då, med ungefär samma ensemble och regissör.

Den stora behållningen är Ola Forssmed som spelar död större delen av föreställningen. Hans kropp göms av Robert Gustafssons, Peter Dalles och Sussie Erikssons karaktärer. Som grädde på moset är även Anders Jansson med som suverän butler, brytandes på engelska. Det är så roligt och tiden går blixtsnabbt. Helt suveränt faktiskt. Ett present- eller julklappstips då den kommer att gå även i vår 🙂

Eftersom jag hade sett den innan så hade jag kunnat skriva en stor del av recensionen i förväg. Så på tåget hem skrev jag klart den och kunde lägga mej hyfsat tidigt. HÄR kan ni läsa den.

Det var torsdagen det. På fredagen var det dax att gå på premiär på riktigt, det var lite därför vi kom hem faktiskt. Då hade Niklas Strömstedt premiär av sin show OM. Det blev lite som en reunion efter sommaren, då vi träffade massor med vänner och bekanta under kvällen. VI har ju i stort sett varit borta sedan i början av april, så vi har rätt många att återse. Så kul!

Showen var helt suverän! Jag gillar Niklas Strömstedt och hans musik. Hans pappa Bo var min chef när jag jobbade på Expressen och en av de bästa chefer jag haft faktiskt. Första och enda gången jag får en blomma när jag börjar på en ny arbetsplats. Sen kom han och kollade av flera gånger att allt var ok. Så ska en chef vara!

Iaf… showens 100 minuter gick hur snabbt som helst och vi njöt precis hela tiden. Niklas berättar om sitt liv och anekdoter, låtarna han spelar förstärker hans ord. Det är både roligt och berörande och väldigt, väldigt bra. Också ett tips om ni själva vill se eller ge bort till någon som gillar Strömstedt.

Vad det gäller den här föreställningen hade vi ju ingen koll alls och dessutom fotade Martin förställningen, så kvällen blev rätt sen. Då är man glad att det inte är någon paus, så man kommer hem hyfsat tidigt. Men innan jag skrivit texten och Martin hade laddat ur och redigerat bilderna var klockan ändå efter midnatt. HÄR kan ni läsa den recensionen.

Två sena kvällar gjorde oss rätt möra på lördagen, så vi sov ganska länge. Dagen var lugn, men på kvällen var det nya äventyr. Men om det ska jag berätta i ett annat inlägg, kanske redan i nästa 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

En låååång söndag

september 22, 2025 Marlene Kommentarer 5 kommentarer

Sedan vi kom hem förra måndagen har allt gått i ett. Det har varit långa dagar och sena kvällar. Särskilt i går, då jobbade jag i 15 timmar i en vallokal.

Jag kommer inte ihåg när jag jobbade i mitt första val, men tror det var på 90-talet. Då mest för att se hur det går till och tjäna lite extra pengar. Och jag tyckte det var både intressant och roligt och har sedan dess jobbat med massor med val, både till Riksdagen, EU och kyrkovalet. Jobbar man där man bor så är det dessutom ett bra sätt att träffa sina grannar och gamla bekanta.

Numera jobbar jag bara med Kyrkovalet, de andra valen är längre dagar och jag orkar helt enkelt inte sitta ett pass på kanske 18-19 timmar och dessutom försöka räkna och få en massa siffror rätt mitt i natten. Det får vara. Kyrkovalet är några timmar kortare, man får både lunch och middag och det är lite mer betalt. Så den behåller jag.

Igår var det dax igen. 07.45 stod jag på plats i kyrkan för att träffa dem jag skulle jobba med under dagen. Ett gäng på 7-8 personer, vilket var väldigt generöst – förr har vi varit kanske 5. Det är så pass få som röstar i kyrkovalet att det inte behövs fler. Det kunde vi konstatera flera gånger under dagen.

Jag har förr varit ordförande, men av någon anledning var jag vice den här gången. De gånger jag suttit som vice förut, har jag ändå fått göra det mesta. Det tänkte jag inte göra den här gången utan tog ett tydligt steg tillbaka och bollade vidare alla avgörande frågor till ordförande. Självklart gjorde jag det som förväntas av mej, men inte hans uppgifter. Dagen blev rätt jobbig, vi kom inte alls överens. Inte så att det blev någon konflikt, utan mer att vi bägge var vana att jobba på vårt sätt och dom sätten var inte i närheten av varandra.

Han hade aldrig jobbat ett kyrkoval, däremot i riksdagsvalen – och de är rätt olika. Till riksdagsvalet behövs mycket folk, då det kanske kommer 800-900 personer för att rösta och siffrorna ska in fort. I kyrkovalet kommer det kanske 300-350 och vallokalen stänger en timme tidigare. Jag är väldigt noggrann när det gäller valarbetet och följer vallagen noga. Man gör en sak i taget och hittar inte på något själv, utan följer fungerande rutiner för att allt ska bli helt korrekt.

Jag vill gärna dubbelkolla mej själv och räkna allt två gånger för att allt ska bli rätt direkt, det ansåg inte gårdagens ordförande vara nödvändigt och där satt vi sedan med en felräkning och fick ändå räkna om allt flera gånger. Jag förbereder alltid allt kvällsjobb under dagen medan jag är pigg, han hade inte förberett något alls vilket jag trodde – så det föll på min lott att göra när vi hade som mest att göra under räkningen. Nä, det blev inte bra. Vi kunde inte jobba ihop på ett bra sätt.

En av tjejerna som var med igår, var också med förra gången och hon himlade med ögonen mer än en gång. Det blev så många onödiga fel pga hans prestige eller nåt… jag vet inte… men det var tydligt att han inte gillade mej eller förstod vilken erfarenhet jag hade som han hade kunnat utnyttja för att underlätta hela arbetet. Och detta såg såklart våra medarbetare.

Det blev en lång dag. Och vi var som sagt väldigt många. Detta ledde till att två av de yngre tjejerna mest satt och pratade med varandra, slappade i nån soffa osv. Jag hade bett om ett schema och fick ett till slut, men det var ingen som följde det. Jag måste röra på mej och få frisk luft för att klara en sån lång dag, så jag tog två längre pauser även om de andra inte gjorde det.

Jag tycker som sagt att det är roligt att jobba i vallokal, men gårdagen blev en liten besvikelse. MEN jag fick jobba med två fantastiska personer, som jag hoppas hålla kontakten med. Och kanske jobbar vi tillsammans i nästa val också. OM det blir något mer val för mej… Jag vill iaf inte vara vice ordförande till en prestigefull man något mer. Så vi får se hur det blir.

Nu är det iaf gjort och är fyra år till nästa gång. Mycket hinner hända på den tiden.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Matsedel v 39

september 21, 2025 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Nu är det bara drygt tre månader kvar av 2025. Tiden går så otroligt snabbt! September går väl an, men sen… oktober och november är ju bara så långa, mörka och tråkiga. December har iaf advent och vintersolståndet som piggar upp lite och efter nyår känns det lite som nerförsbacke till våren.

För två år sedan tog stressen över helt och jag blev faktiskt sjuk av stress. Min sköldkörtel strejkade och mycket annat i kroppen sa också ifrån, saker som jag fortfarande inte fått ordning på helt än. Jag är konstant trött, samlar på mej vätska och funkar lixom inte som jag ska.

Jag gick upp några kilo när det var som värst och dem bråkar jag med nu. Ett hekto i taget, här snackar vi minsann inga stora siffror inte. Stress är faktiskt livsfarligt och skadar mycket mer än man kan tro. Så gör vad ni kan för att ta bort stressen ur ert liv.

Vi gör så gott vi kan med vila, återhämtning, mat, promenader och träning. Vi planerar vår mat, fyller frysen med matlådor, planerar kommande resor och försöker att få frisk luft och sol på näsan. Och jag mår faktiskt bättre än på mycket länge.

Planering is da shit! Och den är extra viktig när man inte mår helt ok. Ni vet väl att det finns över 600 färdiga veckomenyer här på bloggen? Ni hittar dem HÄR. Och det finns mer än 700 recept med uträknade Points på Du i Fokus? Ni hittar dem HÄR.

Här är veckans matsedel:

(Siffrorna är för viktväktare)

Måndag: Morotsplättar (7 P/port)

Tisdag: Superenkel lax med limesås (3 P/port)

Onsdag: Pastagratäng med skinka och tomater (54 P för hela gratängen)

Torsdag: Cannelloni med kasslerfyllning (2 P/rulle)

Fredag: Bakad potatis med räkröra (0 P för räkröran)

Lördag: Kycklinggyros med tzatziki (1 P/port, plus tillbehör)

Söndag: Makaronilåda (30 P för hela)

Den här veckan vill jag slå ett extra slag för cannellonin. Gör en hel plåt på en gång och portionera sedan i matlådor. Samma sak med laxen, pastagratängen och makaronilådan som är kanon att göra en stor sats av. Kanonbra matlådemat! Fler rätter som funkar i matlådan hittar ni HÄR .

Ha en riktigt härlig vecka nu och ta hand om er!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Höstens första bokhög

september 18, 2025 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Sommaren har övergått i höst och det finns inte riktigt lika mycket tid att läsa längre. Framförallt så är de härliga lässtunderna i solstolen bara att glömma och det är där jag läser mest och bäst. Nu kryper jag istället ner under en filt och tänder en massa ljus. Funkar det med.

Den här bokhögen är med en mix av olika geners. Här finns både feelgood och en spännande biografi. Som jag berättat förut så älskar jag biografier. Att få ta del av en annan människas liv och ibland hemligheter känns nästan som att smygläsa någon annans dagbok. Är det någon man träffat och känner är det såklart extra intressant, så var det dock inte i detta fall.

Vi börjar uppifrån som vanligt:

Uteliggaren som blev advokat – Stefan Olafsson (och Gustav Gelin)

Vem gillar inte en framgångssaga? Här berättar Stefan Olafsson sin historia om ett liv som grav missbrukare och hur allt kan ta en positivt vändning oavsett hur långt ner i skiten man än är. Hur slumpen och tillfälligheter spelar roll.

Hans möte med 80-åriga Heidi leder honom in på rätt bana och med hennes hjälp ger han sej själv chansen till ett helt nytt liv. Efter 10 år på botten påbörjar han steg för steg den långa resan mot ett helt nytt liv, med nykterhet och studier på juristlinjen. Idag är Stefan tillbaka på samma häkten, rättssalar och fängelser där han själv suttit som brottsling, men nu på andra sidan, som framgångsrik försvarsadvokat.

En helt fantastisk historia som jag sträckläste med stort intresse. Kanske lite för mycket skönmålning av narkotikaruset, men i stort en fantastisk bok. Rekommenderar den gärna!

Mitt löfte till dig – Caroline Säfstrand

Detta är tredje och den avslutande delen i serien Hemligheternas ö, som kretsar runt människorna på den idylliska ön Ven. Lusten att åka dit blir bara större och större för varje bok. Efter Säfstrands fantastiska miljöbeskrivningar måste jag åka dit igen!

I första delen, Hemligheternas ö, träffar vi Ulrica som letar efter sin bakgrund med hjälp av ett vykort. Väl på ön får hon höra en forskare prata om att alla människor bär på tretton hemligheter, fem så hemliga att vi aldrig berättar dem för någon. Detta är lite temat för kommande böcker.

I andra delen får Stella sina sommarplaner lösta på ett överraskande sätt när någon anger i sitt testamente att hon och hennes son ska få bo två veckor i en stuga på Ven. Och det är fler som fått samma meddelande…

Bea har varit med i alla böcker och blommar ut mer och mer vartefter. I den tredje delen berättas hennes historia lite närmare och det där tretton hemligheterna, men även hennes önskningar, får mer utrymme. Bea var bara arton år när hennes mamma Olivia försvann spårlöst. I decennier har frågan om vad som egentligen hände hängt över henne. Blev Bea övergiven eller var det något som faktiskt hände som gjorde att modern inte kunde komma tillbaka?

Böckerna i den här serien går faktiskt att läsa var för sej, men det blir en fin historia om man läser dem i ordning. Caroline Säfstrand är en fantastisk författare som gör så fina personporträtt och intressanta livsberättelser. Jag tycker så mycket om hennes böcker!

När vatten närmar sig – Karin Härjegård

Karin Härjegård har alltid något mer att berätta i sina böcker. Med det menar jag att där inte bara finns en härlig berättelse, utan även en eftertänksamhet och ett budskap om något viktigt. I just den här handlar det mycket om en bys egen historia och hur förändringar drabbar oss på olika sätt.

Allt handlar om byn Valmåsen samt Cecilia, Rut och Elsa. Den unga Elsa kämpar för byn Valmåsens framtid. Sverige behöver mer elektricitet och vattenkraften måste byggas ut. En damm kommer snart att dränka hela byn och byborna tvingas lämna sina hem. De kommer aldrig att kunna återvända.

Många år senare inser Cecilia att hon måste lämna sin man, sina barn och det vackra hem som de har skapat tillsammans. För att överleva och gå vidare. Samtidigt som allt börjar rasa runt omkring henne blir hon kontaktad av Rut, en äldre släkting som kräver hennes hjälp. Och som bär på en historia som påverkar Cecilia i grunden.

I Härjegårds böcker finns en lågmäld ton som berör och liksom ”drabbar” en. Det är kärleksfullt och varmt, men också lärorikt om vår svenska landsbygds historia. Detta är så otroligt fint!

Mina vänner – Fredrik Backman

Fredrik Backman är tillbaka! Ni vet han som skrev om gubben Ove 🙂 En fantastisk författare som har en alldeles särskild ton i sina texter. Den här är något alldeles extra.

”Mina vänner” är en varm berättelse om fyra vilsna tonåringar starka vänskap. De flesta lägger knappt märke till dem – tre små gestalter som sitter på en pir på en av världens mest kända målningar. De flesta som beundrar tavlan ser bara piren och havet, men Louisa, en ensam strulig artonåring, blir alldeles betagen och beslutar sig för att ta reda på historien om dessa tre gåtfulla figurer.

På hennes väg rullas en berättelse upp om en stark vänskap, utsatta tonåringar, sjukdom, sorg, död och konst. Tavlan löper som en röd tråd genom hela berättelsen som är som en vacker målning i sej.

Asså, det är så fint! Det är väldigt många ord och är så vackert skrivet att tårna nästan krullar sej. Även om det finns en hel del svärta, så är det även massor med humor. Så fin bok helt enkelt, läs den bara!

Jag ser nu när jag skriver att jag tycker väldigt mycket om varenda en av de här böckerna. Jag har verkligen njutit medan jag läst och haft stor behållning av dem alla. Och jag kan faktiskt inte rangordna dem. De är väldigt olika och har alla sin egen ton.

Så nej, det går inte att säga vilken som är bäst. Läs allihopa vettja 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram