Förra torsdagen packade vi husbilen igen och drog iväg. Bilen stod egentligen på verkstad, men de hade inte fått delarna som behövdes – så vi ”lånade” bilen över helgen för att få lite saker fixade. Det blev en både effektiv och fin helg.
Nu är allt på bilen fixat utom duschen. När detta skulle fixas gick det sönder lite mer vid nedmontering av duschgolven. Så i väntan på nya delar tog vi hem bilen och drog iväg till Helene och Krister i Norrköping. Dock med ett hål till dusch, vilket gjorde det lite bökigt att få upp temperaturen i bilen. Men det gick till slut.
I Norrköping fick vi låna Kristers verkstad för att montera nya stödben, det ska jag berätta om i ett annat inlägg. När detta var klart tog vi med oss kompisarna till ställplatsen i Nyköpings hamn.
Vädret var fint så vi tog en lång promenad längs kanalen som slingar sej runt halva stan. Vi gick förbi slottet, den gamla kvarnen, kyrkan och Gert Fredrikssons staty. Så himla härligt, massor med steg och många fina bilder blev det. En sån där höstdag som till och med jag kan tycka om. Tyvärr är det ju inte särskilt många…
På söndagen åkte Helene och Krister hem medan vi stod kvar en natt till. Nyköping ä ju bara en timma bort, så på lunchen åkte vi hem och fortsatte jobba. Efter byte av vinterdäck är bilen tillbaka på verkstaden nu för att fixa den där duschen.
Så när vi hämtar hem bilen i början på nästa vecka ska allt vara helt klart och funka som det ska. Då drar vi iväg igen såklart 🙂
Ni vet ju hur mycket vi gillar husbilslivet. Förra veckan packade vi ihop oss igen och tog några dagar på rull, sista chansen i år. Helgen tillbringades på en ställplats i Femöres Fiskehamn i Oxelösund. Det var sååå mysigt!
Vi var ju på fest på torsdagkvällen i stan, då ställde vi faktiskt husbilen på ställplatsen i Tanto och fick på så sätt väldigt nära hem efter festen. Så himla smidigt. Under lunchen på fredagen flyttade vi bilen några mil söderut, närmare bestämt Mc Donalds i Järna. Där stod vi och jobbade och körde vidare till Oxelösund efter jobbet, där vi mötte upp Helene och Krister från Berggrens Bilbo.
Ställplatsen ligger med utsikt över hamnen, det är kanske inte jättemysigt men helt ok. Här finns en massa fina promenadstråk och en liten restaurang. På restaurangen serveras just nu julbord, så det föll sej naturligt att vi testade det när vi ändå var här.
Fredagkvällen gick mest åt till att prata ikapp vad som hänt sedan sist vi sågs. Det var med Helene och Krister vi var på Samstorps Gård i början av november. Så vi satt mest och pratade och skrattade tills vi inte orkade vara vakna längre.
Lördagen började med en lång promenad, som tog extra lång tid eftersom det var så halt och man fick gå väldigt försiktigt. Här finns jättefina fiskebodar och ett väldigt speciellt brunnslock. Sedan satt vi i kompisarnas bil och jobbade, Martin redigerade film och jag försökte att hjälpa Berggrens med sin nystartade blogg samtidigt som jag äntligen startade en gilla-sida på FB för ”Jikitas på Äventyr”. Gå gärna in och följ 🙂
Sen var det dax för julbord på restaurang Sailor, alldeles brevid ställplatsen. Vi var inne och fotade bordet före lunchserveringen för att få bra ljus, men väntade till middagen med att äta. Så kl 18 var vi på plats och testade det grundligt. Ett alldeles lagom stort julbord som faktiskt hade några överraskningar. Man kan ju tro att vi inte kan bli överraskade längre, med tanke på hur många julbord vi testat genom åren, men uppenbarligen så kan vi det. Här servades nämligen rökta musslor på julbordet och marängsviss till dessert. Det har vi aldrig sett förut!
Där fanns sherrysill och romsill som var väldigt goda, både färska och rökta räkor som var jättefina, flera sorters lax och en massa annat gott. Jag hade dock önskat lite mer julpynt där maten serverades, det fanns ingenting. Är det julbord så är det, det ska synas och kännas ordentligt! Lite granris och nån ljusslinga hade inte skadat. Mätta blev vi iaf, definitivt 🙂
Söndagen började också med en promenad. Den här gången kikade vi runt i gästhamnen och området på andra sidan om ställplatsen. Både lördagen och söndagen började faktiskt med att morgonen bjöd på en vacker soluppgång, det känns som det är väldigt länge sedan vi såg solen. När vi kom till Femöre i fredags var det ca 10 cm snö och minusgrader, på söndagen var det nästan ingenting kvar och 7 grader varmt. Så vi kunde faktiskt gå ut och fota utan tjocka jackor.
Vi filmade ställplatsen, packade ihop oss, tog avsked och drog hemåt. Sista helgen på rull för i år var över. Det har blivit drygt 100 nätter i vårt rullande hem även i år. Jag längtar verkligen tills det blir alla nätter, året om.
Nu kommer det att dröja lite innan vi kommer ut igen, vi ska ju åka till solen snart. Men i slutet av januari är vi nog ute på vägarna igen. Ska bli spännande att se hur nästa år blir, om vi hittar vår drömbil till ett rimligt pris eller om vi kör Peppe hela nästa år också. Planen är iaf att utforska Dalarna lite mer, vi får väl se om den planen håller.
Vi var ju till Nyköping för ett par veckor sedan. Nog för att vi ville utforska Nyköping, men egentligen var det Stendörren som var det stora målet för resan. Vi lyckades pricka in fint väder och hade en toppendag!
Vi lämnade Dragsviks Husvagnsklubb hyfsat tidigt för att slippa alltför mycket trängsel. Innan hade vi fått tipset att ställa oss på den bortersta parkeringen, då skulle man nå hängbroarna som alla talar om. Men så var det inte upptäckte vi.
Vi parkerade iaf på den bortersta parkeringen som vi blivit tipsade och började vår upptäcktsfärd. Direkt såg vi en skylt om ett utsiktstorn och det är ju alltid en bra start för att veta lite mer om vart man är. Tornet var lätt att hitta, bara någon kilometer in i skogen och väl skyltat. Tyvärr var det en möhippa, som hade picknick där, som gapade så de hördes nästan ända till parkeringen. Inte så lugnt och fridfullt som vi önskar att det ska vara i skogen. Men men… vi klättrade upp i tornet och tittade på den vidunderliga utsikten. Det var lite disigt men vi kunde se nästan hur långt som helst ändå.
Tornet är sprillans nytt, det invigdes så sent som i slutet av maj. Det är inte helt lätt att hitta några mått, men någonstans stod det att det är 11 meter högt… det skulle alltså vara 5 Martin… hmmm, det känns högre, men vad vet jag? Hur som helst så är det iaf tillräckligt högt för att få en helt ok utsikt över skärgården i alla väderstreck.
När vi tittat klart klättrade vi ner och gick mot Naturrum och den första hängbron. Trodde vi… Till utsiktstornet var det väl skyltat, det var det inte till Naturum. När vi frågade en man som kom joggandes, fick vi veta att vi var helt åt fel håll. Vi var ganska mycket fel, så det var bara att gå tillbaka. Jag vill ha roligt när jag är ute och upptäcker sånt här, dålig skyltning får mitt humör att sjunka rejält. Till slut hittade vi iaf rätt och då fick vi veta att vi ändå var fel. De tre broarna fanns vid den första parkeringen…
Jaja, vi kom iaf fram till den första hängbron, den som går till Krokholmen. Innan dess hade vi även passerat det som är anledningen till reservatets namn, nämligen Stendörren. Det är egentligen en passage mellan två kobbar, där den ena heter Stendörren, inte konstigare än så faktiskt. Stendörrens naturreservat är jättestort! Det är inte bara det man ser på land, utan även ett stort område i skärgården som bara nås med båt.
När vi kollat in den första bron klart gick vi tillbaka till Peppe och åt lunch. Det hade väl gått att gå till de andra broarna, men eftersom vi gick en hel del fel och det var långt över lunchtid tog vi oss tillbaka och flyttade sedan bilen till den första parkeringen. Från den parkeringen var det jättelätt att hitta, broarna syns inte riktigt från parkeringen, men nästan.
Reglerna här är rätt tydliga och enkla. Man får inte övernatta med husbil eller husvagn, hundar ska vara kopplade året om och man får bara grilla på utmärkta platser där grillplatser är iordningställda. Ändå är det första vi ser en man som står och grillar utanför sin husvagn, mitt på parkeringen. Hur svårt kan det va??? Det är såklart såna som gör att vi andra får dåligt rykte.
Jaja, vi gick den korta biten till den första hängbron, det är alltså tre efter varandra. De här var långa och svajade rejält i jämförelse med den lilla vi gick över tidigare. Så häftigt! Solen sken, det satt folk här och där och picknickade, men framförallt stod det folk och fiskade. Precis som inne i Nyköping alltså, man gillar verkligen att fiska i Sörmland!
Vi gick över alla tre broar och tog mängder med bilder. Rätt vad det var så passerade två kajaker, så där tyst och fridfullt som det är när vattnet ligger helt stilla och är spegelblankt. Det var så fint och blev verkligen en sån där perfekt sensommardag. Jag förstås verkligen varför folk söker sej hit och särskilt på sommaren, det är så fint!
Att gå över hängbroar är kul, det gungar och knakar. Man får vara max 2 personer på bron, men eftersom folk inte är läskunniga var det ofta fler. Vi skyndade oss över så fort vi såg att det var någon bakom eller började gå emot oss och sa högt och tydligt ”Max 2 personer på bron!” och gruffade lite. Nu var det ändå inte jättemycket folk, hur är det vid högsäsong och hur känsliga är egentligen broarna? Jag är inte alls höjdrädd eller har problem när det svajar, men jag tummar aldrig på säkerheten. Jag kan inte ens tänka mej hur någon som faktiskt är höjdrädd känner när man tvekande vågat sej ut på bron och sen kommer någon dundrade bakom en…
Vi hade iaf en himla härlig dag. Vädret var fint, det var tillräckligt varmt för att bara ha en tjocktröja, hyfsat klar sikt och lite folk. Nu har vi sett Stendörren och de där hängbroarna som ungefär alla pratat om i sommar. Jag är nöjd och jag fattar grejen. Vi kommer med all säkerhet tillbaka, jag vill gärna se detta en fin sommardag och ta plats på någon klippa och bara ligga och mysa i flera timmar. Kanske avsluta dagen med att grilla och se solnedgången. Det är väldigt synd att det inte finns en camping här, det hade varit väldigt bekvämt 🙂
Den här gången åkte vi vidare till Jogersö Camping där vi skulle stå sista natten och vi klarade oss precis från regnet som sedan värkte ner hela natten. Efter en jättemysig helg rullade vi hemåt, men till Nyköping kommer vi tillbaka. Ställplatsen i hamnen var ju ett kanonställe när man vill sitta på en fin och mysig plats och jobba. Rekommenderas!!!
Vi fick alltså en helg ”på rull” och valde Nyköping för helgens äventyr. Å vilken härlig helg det blev, Nyköping är ju jättefint! Under alla år när vi åkt till och från Öland har vi passerat staden, men vi har aldrig svängt av vägen och åkt dit. Nu blev det äntligen av och jag är så otroligt glad för det!
För att komma iväg behövde läget hemma lugna ner sej lite och vi behövde även en fläkt för att inte få för kallt i bodelen på husbilen. Läget lugnade ner sej lite och fläkten kom, och vi åkte!
Eftersom läget ändå inte är helt lugnt hemma, så valde vi att bara åka någon timme bort för att i nödfall komma hem snabbt, och valet föll då på Nyköping.
Vi stod på en fin ställplats i hamnen, inte att förväxla med gästhamnen, för 115 kr natten med el. Ställplatsen ligger fem minuters gångväg från Lidl åt ena hållet, fem minuter till Nyköpings Hus åt andra och ett par minuter till kanalen åt ett tredje håll. Nära till allt alltså. Och jättefint!
Torsdagen och fredagen jobbade vi från Peppe med utsikt över hamnen. Martin satt inne hela tiden och jobbade med sitt, medan jag både satt inne och ute, och jobbade med mitt. Jag har lite böcker att läsa som ska recenserades och torsdagen bjöd på fantastiskt väder – så jag lutade mej lugnt tillbaka i min solstol och läste. Eller lugnt vet jag inte… en mutter hade lossnat och hela stolen höll på att braka. Men satte jag mej långsamt och samtidigt knep ihop där muttern skulle sitta så kunde jag sitta i den om jag satt alldeles still 😛
Hela torsdagen var jättefin, nästan sommarvarmt även på kvällen. Så vi tog en lång promenad runt Nyköping som är fantastiskt fint. Jag fattar inte att vi inte varit här förut, så otroligt mysigt! Vi gick längst hamnen och följde sedan ån så långt vi hann innan det blev mörkt. Överallt stod folk och fiskade, i alla åldrar och nationaliteter. Å visst nappade det, stora abborrar dinglade på spöna. Vi bjöds dessutom på den mest fantastiska solnedgången, så vi fick verkligen se Nyköping från sin bästa sida.
Nästa gång vi flyttar blir det in i Peppe, men den dag vi ska bo som vanliga människor igen – då ska jag bo vid vatten. Gärna med utsikt över en å, så varför inte Nyköping? En av min klasskompisar har faktiskt flyttat hit, hon kom och hälsa på oss första kvällen. Så himla kul! Hon pratade sej varm för staden och sålde verkligen in den. Så man vet aldrig.
Ni får titta på bilderna och avgöra själva vad ni tycker. Men ni måste hålla med om att man kan stå ut med utsikten, eller hur?
