Man brukar säga att det viktiga inte är vad man äter eller hur man lever mellan jul och nyår – utan mellan nyår och jul. Det tycker jag är ett ganska sunt sett att se på saken, samtidigt som det kan vara lite farligt att säga så… det kan inbjuda till rejäl frossa under julhelgen.

Min första jul som Viktväktare var helt strikt. Jag följde Viktväktarnas råd till punkt och pricka, mätte och vägde och skrev upp varenda smula jag åt. Å visst gick jag ner i vikt. Så höll jag på i flera år och det gjorde mej inget. Jag är ingen storätare oavsett årstid.

Klart man kan mäta, väga och skriva år efter år – men det är ju inte riktigt meningen att man ska leva så i längden. Det är ju mening att man ska lära sej ett sätt att förhålla sej till högtider utan att mäta, väga och skriva. Men det tar tid och det måste det få göra. Olika lång tid beroende på vem man är.

Jag fortsatte med skrivandet varenda dag i tre år efter att jag blivit Guldmedlem. Då fanns ingen app, allt gjordes med papper och penna. Jag vågade helt enkelt inte sluta skriva upp allt i min checklista. Och mycket riktigt; när jag slutade gick jag direkt upp i vikt. Jag hade ju aldrig testat mina gränser, utan var livrädd för det där pluset på vågen. Men någon gång måste man ju… det tog ungefär 10 år att lära mej hur mycket jag kan äta och hur jag ska förhålla mej till mat. Att det inte är en katastrof att gå upp lite, för det kan man ju faktiskt gå ner igen.

Grejen med just julen är att det är en ”hype” över julmaten och att det i mångas ögon måste vara nån slags frossa. Allt ska vara i rikliga mängder och så många rätter det bara går. Ju fetare desto bättre. Det som fick mej att tänka om var när jag började tänka hälsa istället för vikt och då är ju den traditionella julmaten helt förkastlig. Om man inte håller sej till skinka och grönkål typ… Med hälsotänket blev det lättare att se julbordet ur en annan synvinkel. Hur kunde man göra julmaten och julbordet mer hälsosamt? Vad och hur äter jag för att kroppen ska må bra?

Numera har vi ganska få rätter på vårt julbord, bara favoriter som vi vet går åt på julafton så vi slipper rester. Julafton är EN dag, inte från lucia till trettondagen. Jag brukar även fundera lite innan på hur jag vill att det ska se ut efter julhelgerna. Ska jag gå ner i vikt eller stå still eller är det ok att tom gå upp lite. Hur svaret blir beror på hur allt ser ut innan jul. Är jag nöjd med vikten innan jul så är det helt ok att gå upp lite, väger jag för mycket ska jag helst stå still. Minus blir det nästan aldrig numera, och det är helt ok!

Däremot tänker jag aldrig att jag ska ”unna” mej eller att ”det är ju bara jul en gång om året”. Jag tänker istället att jag ska göra kloka och framför allt medvetna val. Jag väljer vad jag vill äta och tar konsekvenserna av det. Jag vet att det inte är maten jag blir tjock av, det äter jag alldeles för lite för. Däremot godiset. Allt det gottiga som jag hellre stoppar i mej än mat. Alkohol dricker jag nästan inte alls, det kan annars vara en riktigt stor bov om man tänker på vikten.

Efter 20 år med Viktväktarna har jag lärt mej att förhålla mej till maten på våra stora högtider. Även om det bara är jul en gång om året så serveras ungefär samma mat även till påsk och midsommar. Numera äter det jag tycker om – i rimliga mängder. Blir det ett plus jobbar jag bort det efter jul, det är ingen större katastrof längre faktiskt. Viktväktarna är ju ingen kur, utan ett sätt att leva. Ett litet plus är ju ingen ”big deal” i längden, men man behöver ju inte släppa taget totalt heller. Man får helt enkelt hitta sitt sätt. När det gäller vikt så är det inte helgdagarna som är viktiga, utan alla vardagar, som det är många fler av.

I år har kommer jag nog att stå still på vågen, jag har vägning på måndag. Det blir årets sista vägning. Jag brukar jämföra nyår med nyår och i år kommer jag att väga betydligt mindre än förra nyåret. Då hade jag 7-8 julbord, och en resa med tidsomställning i kroppen, när jag vägde mej. I år har jag haft gott om tid att bara jobba på hälsan och inte ätit ett enda julbord. Vågen kommer ta ett rejält skutt nedåt.

Oavsett hur man tänker runt julen, så ska man försöka att ha en realistisk plan. Minus, stilla eller plus, alla är ok så länge det är medvetna val och det finns en plan. Väljer man plus och att släppa allt, så ska planen gärna ha ett slutdatum när man ska köra upp på banan igen. Man ska också vara medveten om att mer mat, särskilt om den är fet och har lite fibrer, kan ge rejäl förstoppning och man kan faktiskt bli riktigt sjuk. Jag talar av egen erfarenhet. Så se till att dricka ett extra glas vatten och ta gärna en promenad extra.

Alltså: Fundera på hur lång just din jul är, gör upp en plan, följd den så gott det går och ha ett slutdatum för ”förfallet”. Går det åt skogen, så bli inte besviken – det gör det för alla då och då. Acceptera faktum, fundera över vad som gick snett, vad du kan lära av detta och hur du ska göra nästa gång i samma situation, stryk ett streck och kör upp på banan igen. Till påsk får du öva igen och efter några gånger har du hittat ditt sätt att hantera större högtider.

Som sagt; för mej tog det 10 år innan jag hittade mitt sätt. Jul firas en dag, få rätter på bordet, inga rester (dem lämnas kvar där vi firar eller skickas hem med gästerna), promenader även på julafton och självfallet dagarna runt jul. Jag tränar också som vanligt, i år blir det dagen före och efter julafton, måndag – onsdag – fredag – preciiiis som vanligt. Å ja, jag registrerar nog i appen även på julafton, bara för att jag tycker att det är lite kul. Men jag bryr mej inte om det drar över lite SP, dem har jag förmodligen gått ihop under veckan ändå med alla promenader. Varför inte ta en promenad på julafton du med? Lägg upp en bild på instagram och tagga mej @marlenerinda så lovar jag att hejja på 🙂

Hur tänker du kring mat, vikt, hälsa och högtider? Har du bestämt hur du ska göra i år? Berätta gärna!

_{Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram}