Varje år samma visa… man måste gå förbi Kungsträdgården minst en gång i april och kolla in körsbärsträdens blomning. Senaste åren har vi inte varit hemma så mycket under den tiden, men det är vi i år. Så nu har jag kollat in dem ordentligt!
Trots att det händer varje år och jag sett det massor med gånger, så är det lika fantastiskt varje år. Jag pratar förstås om körsbärsträdens blomning i Kungsträdgården. Kan jag, så går jag förbi där varje gång jag är i stan från slutet av mars. Bara för att kolla statusen på knopparna. Självklart lägger jag ut en storie på instagram, så andra också kan ha koll.
Förra veckan var jag där två gånger, först på tisdagen – då var det rosa, men inget anmärkningsvärt. Sen igen på fredagen och då var nästintill perfekt. Många bilder blev det…
Vi skulle egentligen på ett möte på Kungsholmen, så jag hade passat på att boka in lite andra grejer också. Är man i stan, så passar man lixom på att göra fler grejer samtidigt. Mötet på Kungsholmen blev dessvärre inställt, men de andra grejerna var kvar. Så jag åkte in, gjorde det jag skulle och tog sedan en promenad från Gamla Stan till Kungsträdgården.
Vädret böjd verkligen på sin allra bästa sida, så jag kunde slänga av mej sjalen och gå med uppknäppt jacka. När jag var i närheten av slottet hörde jag musik och följde den in på slottsgården. Där stod en musikkår av något slag, kanske armén eller ridande polisen? De bjöd på ett gäng av Avici´s låtar och det var så himla bra. Solen sken, musiken ljöd och vackra hästar stod på rad i en väldigt vacker miljö. Så jag blev kvar där en bra stund och bara njöt.
Jag gick vidare mot Drottninggatan och passerade slottet, tog av mot Operan och Kungsträdgården. Fotade såklart lite på vägen och lyckades få några fina bilder över vår vackra huvudstad. Väl framme i Kungsträdgården gick kameran såklart varm, många bilder blev det 🙂
Sen satte jag mej på en bänk i solen, tog fram en bok och väntade in Martin. Så fort mötet blev inställt och jag visste att jag skulle få dötid, la jag upp det på FB och efterlyste sällskap. Men ingen nappade… så där satt jag och läste istället. När vi bestämt att vi skulle äta middag på John Scotts, la jag upp det också.
Folk säger alltid att man ska höra av sej, så nu gjorde vi det. Men det bidde inget napp ändå. Visst var vi lite sent ute, men tänkte att någon kanske också var i Kungsan för att titta på blommorna. Och det skulle det visa sej att det faktiskt var, men de såg mitt inlägg dagen efter. Synd, men men…
När Martin slutade jobba gick han den korta biten och satte sej hos mej en stund. Sen tog vi lite fler bilder och gick in på restaurangen för att äta. Vi har varit här förut och vet att de har superba pizzor. Jag äter aldrig kanten, för att den alltid är för torr. Här äter jag allt. Martin tog en hamburgare och jag tog en vit pizza med västerbottensost, räkor och rom. Den är så god att man bara smäller av.
Vi satt länge och pratade, innan vi började dra oss hemåt. På vägen går man förbi en massa butiker och vi behövde bägge två nya gympadojor. Så vi gick in på några sportaffärer, där Martin hittade ett par som han köpte och sedan vidare till Deischman – där det blev jackpott. Jag har svårt att hitta skor, eftersom de både ska ha plats för mina inlägg och den högra skon måste höjas. Det är inte ens roligt att leta skor längre, bara bökigt.
Men jag hittade otroligt nog två par. Ett par härligt blingiga sneakers och ett par gympadojor. Jag har nog letat i 2-3 år efter några som går att ”bygga om”, men inte hittat några som duger. Äntligen lyckades jag. De blingiga ska inte göras om, Jag får bara göra om ett par till i år, så det blir gympadojorna. Min ortopedtekniker kanske inte blir överlycklig, sulorna är inte optimala med en massa mönster som han alltså måste skära sönder. Men han har sagt att han kan allt, nu får han bevisa det 😛
Nöjd fortsatte vi till tåget och åkte hem. Vilken himla härlig dag det blev. Synd bara att inte någon mötte upp oss för en spontan AW, men men. Jag hade bästa sällskapet ändå.
Vecka 6 körde jag igång mitt hälsoprojekt ordentligt igen. Det är alltså 11 veckor sedan. Hur går det då? Har det hänt något under de här veckorna? Ja, det kan man verkligen fråga sej…
De senaste 25 åren har jag haft stenkoll på mat, motion, vila och allt annat som hör hälsan till. Men sjukdomar, stress och klimakteriet är svårt att rå över och kan ställa till det mesta i kroppen. Så två gånger på de här åren har jag blivit ordentligt sjuk, senaste gången 2022. Det är det jag håller på att reparera nu.
Så 4 februari (2026) körde jag upp på banan ordentligt igen. Då hade jag fått hjälp med medicin för klimakteriebesvären och fått ordning på både stress och sömn. Nu kunde jag köra igång på riktigt igen. Och sedan dess har det faktiskt gått riktigt bra. Iaf i mina ögon…
Jag går ner extremt långsamt i vikt. Det betyder ungefär 1 hekto i veckan när jag sköter mej exemplariskt. Förra svängen tog det tre år att ta bort 10 kilo. Å andra sidan är jag grym på att hålla målvikten när jag väl når den. Den här gången har jag dock valt att inte prata hekton eller kilon, eftersom det triggar en del – även mej i vissa fall. Det är inte jättekul att stolt redovisa ett resultat som någon annan sedan slår ner.
-Tjoho! Jag gick ner 0.6 i mars. Yey! Så får man svaret: -Bra jobbat. Jag gick ner 2,5 kg på samma tid. Asså… nä, det är inte särskilt peppande. Alltså låter jag bli. Däremot kan jag redovisa procent och centimeter, samt andra framgångar.
Resultatet då?
Så, vad har hänt på de här 11 veckorna? Jo, jag har gått ner 3.15 % minsann och minskat 11 cm sammanlagt. 4 cm över bröst och mage och 3 cm över rumpan. Snart en storlek alltså. Så nu ska jag definitivt inte behöva köpa ny vinterjacka. Det var ju det som fick mej att ta tag i allt igen. Jag vägrar att köpa en ny garderob!
Jag behöver gå ner i vikt pga av min överhängande cancerrisk och för att jag inte orkar det jag vill. Som jag brukar säga ”Jag vill att min kropp ska göra det jag ber den om, så länge som möjligt” och nu orkade den inte riktigt längre. Jag hade problem med andningen, ont i höfter och knän och inga kläder var bekväma. Det jag såg i spegeln var inte jag. Jag ska vara pigg, glad och sprudla. Det gjorde jag inte längre.
Sova, äta, tränaVi går och går och gårSnart är vi här igen!
Jag har ett mål, långt där borta. Men det är inte en siffra, utan en känsla. Just det där att känna sej pigg igen och att trivas med det man ser. Och såklart skjuta undan den där cancern så mycket det går. För detta krävas alltså minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag, så lite stress som det bara går samt en hälsosam vikt. Det finns såklart inget som säger att man inte får cancer ändå, men man kanske skjuter upp den lite eller klarar en behandling bättre.
Delmål 1 & 2
Första delmålet är i mitten på maj, då jag vill trivas och känna mej fin i en klänning igen. Nästa delmål är i mitten av juli när vi ska på kryssning och kommer att gå massor. Jag vill orka och inte sinka de andra med att behöva vila en massa. Jag vill kunna springa runt i tex Rom och Florens, och se allt jag hinner på de 8-10 timmar vi är där. Inte sitta på en parkbänk och vila.
Så jag kämpar på och ser alltså resultat. Det går inte så fort, men det går – och det är huvudsaken!
Äntligen har det blivit lite varmare, iaf på dagtid, hoppas det förblir så. Vi är hemma just nu, men planerar för en lite längre tur med husbilen inom kort. Valborg står för dörren, den firas på Öland – sen kör vi mot vår stora husbilsträff i Bohuslän.
När vi åker på långresan med husbilen betyder det inte att vi åker så långt – däremot att vi är ute ganska länge. Nästa gången blir det väl 3-4 veckor. Det är lite saker att fixa när man ska vara borta mer än ett par veckor. Man ska ju bla packa för svenskt vårväder. Inte jättelätt. Det blir både ångkalsonger och bikini…
Maten ska också planera, särskilt nu som vi bägge försöker att gå ner lite i vikt igen. I den här husbilen har vi ugn, det hade vi inte i den förra – så nu kan vi göra lite annan mat än tidigare. Förut blev det en hel del matlagning i Omnia, som är en suverän grej när man campar. Ni hittar recept HÄR!
Nu lagar vi mat ungefär som vanligt, det enda vi inte har är mikro – så vi kan ju inte skicka in en matlåda och värma som man gör hemma. Men det går bra ändå, man vänjer sej. Mycket går ju dessutom att göra i airfryer, som vi faktiskt har en i husbilen och använder rätt mycket.
Oavsett om vi är hemma eller ute på resa, så finns veckomenyer här varje söndagmorgon. Jag har som mål att lägga in menyer för hela sommaren, så kan jag iaf släppa det ett tag. Ett stort stressmoment mindre. Så varje söndag vid 6-tiden, finns här en ny veckomeny, oavsett var i världen vi än befinner oss.
Vi grillar nån dag varje vecka nu, HÄR finns massor med grilltips på grillat såklart, men även på tillbehör till det grillade, samt efterrätter som passar till.
Den här veckan passar faktiskt allt i matlådan, så passa på att fylla frysen! Jag vill särskilt rekommendera vitkåls- och morotsgratängen som passar superbt till grillat eller som tillbehör till vilket protein som helst. Det blir mycket pasta den här veckan, det brukar bli så när maten ska passa i matlådan – men den går såklart att byta ut både mot ris, couscous och grönsaker.
Fredag igen och den här helgen tänker jag ta det lite lugnare än förra veckan. Med solen kom energin, så vi fick massor gjort. Det tänker jag inte få den här helgen, jag ska bara göra det jag måste.
Äntligen har det blivit lite varmare på dagarna, även om nätterna fortfarande ligger runt nollan. Och med solen och värmen kommer min energi tillbaka i massor. Jag får lust att göra saker på ett helt annat sätt än när det är kallare. Och jag ser dessutom allt som behöver göras… på gott och ont.
Så på fredagen fick jag eld i baken och började röja i trädgården. Rosenbusken klipptes ner och allt visset togs bort. Numera är trädgården rätt lättskött, med bara ett gäng solitärer. Men även dessa ska ju tas om hand. Och där finns en häck som går längs hela baksidan. Den är rätt jobbig, men behöver egentligen bara klippas två gånger om året. Nu passade jag på att rensa lite runt grindhålet, så det inte ska växa igen så fort vi är iväg. Martin hjälpte till med det mesta och sen kördes allt till sopen med sonens hjälp.
Solen sken och jag såg verkligen hur skitigt huset är. Men att tvätta ett helt hus tar tid, så jag nöjde mej med att tvätta insidan på altanen. Det var på tiden… skiten bara rann av. Med en ljudbok i öronen, gick det lätt och snabbt.
Sen satte jag mej och bara njöt i solen en stund. Martin gjorde mej sällskap och vi tryckte igång boken vi lyssnar på tillsammans. Just nu plöjer vi Storm-serien av Grimwalker mfl och har kommit till del 13 av 21. En bit kvar alltså 😛
Vi tog med sonen på en liten loppistur och passade på att samtidigt hälsa på vår vän Pa Modou som var konferencier på en funkis-festival i Hallunda. Det blev ett kort men hjärtligt besök, han är verkligen en pärla med stort engagemang för ungdomar av alla de slag.
Dessutom hann vi testa ett recept i airfryer, en slags nachotallrik. Det blev bra – men taskiga bilder. Så det måste vi göra om. Så det blev en effektiv helg, med mycket gjort – men även en del vila. Helgen som nu kommer ska tydligen inte bjuda på lika bra väder, men men… den börjar iaf med en tur på stan.
Jag ska på ett ärende i Gamla Stan och sedan träffa Martin. Kanske blir det en spontan dejtnight? Och kanske en sväng till Kungsträdgården och kolla in körsbärsträden. Vi får se. Inget som måste bestämmas. Det är fredag och det är våååår!
Vi har åkt mycket i Skåne under de senaste åren och besökt rätt många ställen på vägen. Österlen är ju känt för sin spännande natur och alla sevärdheter, men det finns ju så många andra spännande områden och platser. Här kommer 13 tips på ställen som vi har besökt och gillar. Hoppas det kan hjälpa er när ni ska åka runt 🙂
Vårt jobb är ju att testa campingar och ställplatser, för en campingtidning. Världens bästa jobb tycker vi såklart. Det innebär att vi måste röra oss över hela landet och besöka så många ställen vi kan under sommarhalvåret. Då Öland är en stor favorit och vi ibland har jobb i både Skåne och Halland, blir det att vi ofta åker från öst- till västkusten. Då tar vi gärna kustvägen genom Skåne. Vi har måååånga platser kvar att besöka, men här är ändå en del.
Tänk er att vi åker från Kalmar och kör medsols mot Höganäs.
Lilla Vinslöv ligger inte riktigt mitt i Skåne, men nästan. I närheten av Hässleholm och ca 4 mil från Hörby. Här finns en liten trivsam camping med härlig ägare och fina promenadstråk. Eftersom det är en camping finns såklart alla faciliteter som tömning, påfyllning, kök och sånt. Men det finns även en liten kryddträdgård där man får ta det man behöver.
Här trivdes vi väldigt bra. Bara 30 platser, så man får ringa och kolla läget om man ska dit.
Kör man ner mot Skånes östra kust och siktar mot Stenshuvuds Nationalpark, hittar man snart Kiviks Familjecamping. En lugn camping med butik, minigolf och grillplatser.
Det är inte bara nära till Stenshuvud utan även Kiviks musteri såklart, samt en mängd andra sevärdheter. Vi har här i april 2022, så det har säkert hänt en del sedan dess – men då var allt fräscht och fint.
Här finns såklart både kök, tömning för toa och gråvatten och allt annat en campare kan behöva.
Kommer man öster ifrån så ser man en jättestor varmkorv på vänster sida, i höjd med Löderupp. Korven är kännetecknet för Solans Mack och Ställplats. Ett otroligt charmigt ställe på Österlen, med en himla trevlig ägare.
Ställplatsen ligger kanske 500 meter från en jättefin sandstrand och trevlig restaurang. Men även ställplatsen har mat, här finns bla pizza och kanongoda hamburgare. En bekväm plats att stanna på längs vägen, där det finns både tömning av både gråvatten och toa – samt tvättmöjligheter. Dock inget kök.
Kåseberga Ställplats som ligger också längs vägen, en bit bortom Solans Mack, precis nedanför Ale Stenar. Det tar kanske 10 minuter att gå upp till stenarna och är ungefär lika långt att gå ner till hamnen. Ett tips är att gå upp till Ales Stenar vid solnedgången, det är magiskt!
Ställplatsen är en gammal fotbollsplan, servicehuset är ett omklädningsrum. Här är rätt enkelt, men ändå trivsamt. Jag tror det är 24 platser med el som inte går att förboka – men det är alltså rätt stort. Här finns allt man behöver, såsom tömning, toa och dusch. Samt boule- och tennisbana, och en sån där dygnetruntöppet-butik som man använder bank-id för att handla i.
Här kan ni se vår film från Kåseberga Ställplats, som det såg ut 2022:
Fortsätter man längs kusten kommer man snart till Beddinge strand och Trelleborg. Å där finns även Trelleborg Strand Camping. Här står man ett stenkast från den långa bryggan och sandstranden. Inte så stort, men väldigt trivsamt. Det finns en särskilt del med husbilsplatser. Här trivdes jag verkligen!
Det är ju en camping, så allt finns och är fräscht och fint. Stora kök med matplatser men även en restaurang vid stranden. Vi var här i april -22 och då renoverades det och fixades lite överallt och är säkert jättefint nu.
Ytterligare en bit bort ligger Falsterbo Restort, som drivs av samma ägare som Trelleborgs Camping. Medan Trelleborgs Camping känns lite mer familjärt, känns Falsterbo Restort som värsta lyxstället!
Receptionen har en butik och en stor härlig takterrass, minigolf och en massa annat. Man ser inte stranden, men en lång härlig strand finns bara fem minuter bort.
Här finns 22 husbilsplatser närmast stranden och det kan ju låta härligt – tyvärr var det väldigt mycket träd och buskar och begränsat med sol där. Det var också ganska nära tömningen av gråvatten och toa som man måste passera varje gång man skulle till stranden. Ingen fara egentligen, då det var rent och fräscht – men kanske något man ändå vill känna till.
Vi gillade det, perfekt när man skulle cykla runt och upptäcka Falsterbo och Skanör. Lagom cykelavstånd till allt.
Här har vi en jättestor camping med utsikt över Öresundsbron, så fina solnedgångar!
När vi var här 2022 byggdes campingen om, så nu är den säkert jättefin. Där vi stod var det ett jäkla liv från tidig morgon till kväll, pga grävmaskiner – så vi fick byta från campingtomt på gräs till husbilsplats på asfalt. En stor plats med bekvämt avstånd till lokalbussen. Mysigare på gräs, men detta var helt ok.
Vi gillade campingen som ligger med lagom cykelavstånd till Malmö Centrum. Då cyklar man dessutom förbi Limhamn där man kan stanna för en glass. Här finns såklart allt man behöver, det är ju en camping.
Här har vi inte bott, men cyklat förbi och kollat läget. I april var det inte många tillgängliga platser (12 på vintern), det är nämligen en båtklubb där platserna är upptagna av båtar tills båtsäsongen börjar.
Men det finns hela 50 platser när båtarna är i vattnet och då skulle jag tro att det är väldigt mysigt här. Här kommer vi absolut att stanna nästa gång (kanske i år). Vi gillar ju hamnar 🙂
Här finns både toa, dusch, tömning, påfyllning och grillplatser. Och denna går att boka har jag för mej.
Så himla mysigt ställe, trots att det är jätte, jättestort. Här finns en stor hamn, mitt i ett industriområde med nästan 100 ställplatser och en massa små Attefalls-hus. Samt tre restauranger som tydligen är himla bra. Man står precis vid vattnet och bjuds på fantastiska solnedgångar.
Ställplatsen ligger väldigt bra, det tar ca 10 min att cykla in till Landskrona och man kan ta båten till Ven. Här finns både tömning och påfyllning. Det går inte att boka, men på hemsidan ser man om det finns platser kvar.
När vi besökte Parapetern i maj 2022 blev det en av våra favoriter, men nu skulle vi aldrig stå där. Det var rätt trångt och oorganiserat då, men nu är det ju helt galet.
Man trycker in ekipagen, så pass att vissa inte kan komma ut om inte någon annan flyttar sej först. Så var det iaf när vi var där och tittade sommaren 2025. Jag vet inte hur många platser som finns där, kanske är det ett 20-tal – men dubbelt så många står där.
Det är dock ett perfekt ställe att stå när man ska upptäcka Helsingborg. Det är verkligen nära till allt. Dessutom ser man över till Danmark och när solen skiner känns det som man är utomlands.
Här finns tvättmöjligheter och ett fräscht servicehus med toa och dusch.
Här är filmen från Ställplatsen i Norra Hamnen, från 2022.
Bryggeriet – Oxhallen
Numera står vi istället vid Bryggeriet – Oxhallen, som ligger en liten bit från Knutpunkten. Och med bekvämt avstånd till båtarna som går mellan Helsingborg och Helsingör. Det tar kanske 10-15 minuter att gå in till centrum och Kärnan.
Här står man inte särskilt mysigt, men det är funktionellt och tryggt eftersom området är inhägnat. Det är fem platser har jag för mej och de går att förboka, så det är ju ändå bra.
Här finns typ ingenting. I bästa fall är toan öppen, så man kan använda den. Där finns faktiskt en restaurang, som vi inte lyckats testa än. Inget ställe för en semester, men för ett kortare stopp. Perfekt om man tex ska ”tura” eller gå på teater.
Här är film från Oxhallen:
Bananpannkakan
I Höganäs ligger den roliga och lite galna ställplatsen Bananpannkakan. Här styr Micke med säker hand, med Birgitta som sin högra hand. Här finns också en massa höns, skrotgrejer, plaja del bananaz och dammen med guldfiskar. I grillkåtan tänds grillen för gemensam middag kl 18 varje kväll, denna intas vid bordet som är en gammal flygplansvingen. Senare på kvälen brukar byns ”sheriff” komma ridande. Det är så supergalet och supercharmigt att man bara smäller av.
Här är 35-årsgräns, vilket kan störa en och annan – men det finns mängder med ställen runt om som är mer familjevänliga. Här får inte barn vara pga att det är en gammal skrot och fortfarande finns en del mindre barnvänliga föremål kvar. Och dammen är inte heller inhägnad.
Nästan på gränsen till Halland och i närheten av Örkelljunga ligger Persköp. En liten och väldigt populär ställplats som ligger som i en liten skogsglänta vid vattnet. Det går inte att boka och är nästan alltid fullt. Man checkar in via en tavla på väggen, där man ser vilka platser som finns lediga.
44 väl tilltagna platser med EL 10A alla med varierande natur. De flesta med utsikt över sjön. Här finns både tömning och fyllning. Dessutom en liten glasskiosk med självbetjäning.
Här kan ni se film från Persköp:
Vi gillar Skåne!
Skåne har så otroligt många fina platser, vi gillar verkligen att åka runt där. Det finns massor att se och göra och många fina ställen att bo på. Vi har sett mycket och bott på många, men har minst lika mycket kvar.
Jag har valt att inte lägga ut några priser, eftersom de ändå ändras nästan varenda år. Hälften av filmerna är från 2022, det har förmodligen hänt en del sedan dess. Vi ska uppdatera de vi kan nästa gång vi är i närheten. I år ska vi försöka bo på Cirkus i Malmö, som ska vara något extra. Ge oss gärna tips om fler roliga, mysiga eller extra fina campingar och ställplatser. Även utanför Skåne 🙂
Ni får gärna följa våra resor på vår youtube-kanal ”Jikitas på äventyr”. Där finns mer än 200 campingar och ställplatser filmade. I hela Sverige, från norr till söder. Titta gärna där om ni är på väg någonstans. Fler blir det!
Halva april har snart gått och nu ser vi fram emot nästa långledighet som är Kristihimmel. Då är det dax för vår stora Husbilsträff igen! I maj ses massor med husbilar i Uddevalla 🙂
Nu är det ca 9 veckor kvar till midsommar, semester, lätta kläder och härliga kvällar. Jösses vad jag längtar! Den här vintern har, precis som förra året, varit väldigt lång och jobbig. Det enda jag önskar just nu är sol och värme på riktigt. Den här sommaren har vi en massa spännande inplanerat, så jag längtar verkligen.
Vi blir duktigare och duktigare på att ta våra promenader. Kvällarna är lite ljusare och man kan gå lite senare, de dagar Martin jobbar i stan. Jag gillar verkligen våra långa härliga promenader, vi pratar så himla bra då. En klarar vi oftast, men målet är två dagliga promenader, då mår vi som bäst.
Den här veckan vill jag tipsa om ALLT, det är en kanongod vecka! Det mesta passar dessutom kanon även i matlådan. Ni får inte missa den falska potatissalladen! Den är jättegod och ännu godare dagen efter. Den är redan tidigare väldigt mångas favorit 🙂
Det blåste inte bara hela helgen, vi blev också blåsta när vi skulle köra vidare. Det blev inte alls som vi tänkt oss…
Strax efter lunch på måndagen var det dax att rulla vidare. Kompisarna skulle hem till sej, medan vi skulle vara ute några dagar till. Vi letar ständigt efter nya platser att skriva om och hade hört att Bommersvik skulle vara bra. Det är en kursgård med väldigt fina omgivningar, vid vattnet. Där finns både vandrarhem, restaurang och ställplats. Vi har varit där, men då som gäster på en fest som hölls på restaurangen.
Det skulle vara öppet, så vi åkte dit och hade ställt in oss på att stå här två dagar för att jobba. Vi kom fram, ställde oss på plats och började leta efter information om hur vi skull betala för oss och samtidigt få koder till toa, bastu och annat som skulle ingå i avgiften. Det fanns ingen mer info än att man skulle ta kontakt med receptionen, så vi gick dit. Låst. Ringde numret som stod på dörren. Inget svar.
Till anläggningen finns en bom, som bara har öppet under dagtid. Den ville vi ju inte bli fast bakom, så när ingen svarade och ingen info fanns – ja, då åkte vi vidare. Vill de inte ha våra pengar, så är det mest synd om dem. Lite synd om oss som inte kunde göra ännu ett planerat jobb, men de kanske inte är värda att skriva om i en tidning när deras info är så usel?
Vad skulle vi göra nu då? Hem kunde vi inte åka, för huset var utlånat. Och vi ville inte heller åka hem… Så vi kontaktade Södertälje Husvagnsklub, där vi stod för några år sedan. Vi kan inte göra något jobb på stället, men där är iaf trivsamt att stå. Vi var mer än välkomna och körde dit.
Tråkvädret fortsatte hela tisdagen. Så jag passade på att läsa klart en bokserie som jag påbörjade första dagen på rull. Men på onsdagen sken solen, så jag kunde gå ut med kameran lite.
När Martin jobbat klart körde vi den korta biten hem och helt plötsligt hade 12 dagar på rull passerat. Jag avskyr att komma hem! Vill inte vara hemma! Där är alldeles för många krav och måsten. Trädgården ska tas om hand, huset måste tvättas, skräp ska köras iväg, mm mm. Bara en massa tråkigt jobb och sånt som man måste göra som husägare. Jag avskyr det, men vi kan inte sälja riktigt än. Men jag längtar!
Nu blir vi hemma ett par veckor, sedan drar vi ut på rull igen. Då blir vi borta ännu längre 🙂
På Skärtorsdagen flyttade vi oss till Trosa Havsbad och Camping. Våra kompisar, Helene och Krister, hade anslutit och det var dax att påbörja vårt påskfirande. Det blev en blåsig historia…
Vi packade ihop oss och körde den korta biten från Gästhamnen till Havsbadet. Där installerade vi oss och tog en promenad. Solen sken, men det hade börjat blåsa lite. Det var ändå inte värre än att vi kunde ta fram grillen för vårens första grillmiddag. Vi hade fyndat en hel laxsida, som vi la på grillen och sedan åt tillsammans med vår falska potatissallad. En sallad som alla älskar när vi bjuder på, receptet finns HÄR.
Man hade ju hoppats att den utlovade stormen skulle missa oss, men det gjorde den såklart inte. Det var grått och trist när vi flyttade in på torsdagen och på långfredagen blåste det upp och regnade precis hela dagen. På påskafton vaknade vi till snö, sådärkul… Aprilväder kallas det visst… Vi satt och jobbade i varsin bil och var ändå helt ok med det.
Det är så bra med kompisar som man känner så väl att det inte finns några krav på ständigt socialiserande. Även om vi firar helgen ihop, så kan vi sitta var för sej. Så Martin och jag skrev klart och skickade iväg ett par jobb till tidningen och Helene kunde göra klart en grej för kursen hon går. Alla var väldigt nöjda när det var dax att samlas för middag. Det är alltid lika skönt att skicka iväg de där texterna. Den här gången gick även en faktura iväg, på alla jobb vi gjort hittills i år. Katching!
Med intresse för mat
Att säga att Helene är intresserad av mat är nästan en underdrift. Hon lever mat. Tycker om att planera den, att handla, att laga den och äta. Det som inte finns i hennes kyl är inte värt att ha och har vi glömt något finns det med allra största säkerhet att låna hos henne. På påskafton bjöd hon in till lunch med smörrebröd, chips med dip samt rom och lite gott i glaset. Ingen av oss är särskilt mycket för den traditionella påskmaten, detta var helt perfekt och väldigt gott.
Om påskafton bjöd på en tråkig start, så var avslutet desto bättre. På eftermiddagen fick vi en hel regnbåge och på kvällen fick vi en helt fantastisk solnedgång att njuta av. Natten till söndag, påskdagen, var spännande, då blåste det 22-23 sekundmeter och hela bilen gungade. Någon hade fått sitt förtält sönderblåst, saker hade flyttat sej och campingen hade delvis förvandlats till en mindre sjö pga allt regn. Vi stod hyfsat skyddat och på en liten platå, så vi kunde komma ur bilen utan att bli våta om fötterna. Men det var rejäla pölar överallt.
På måndagen vaknade vi till strålande sol, men det blåste en del fortfarande. Så pass att vi valde att stanna kvar fram till lunch, för att det skulle hinna mojna lite. Det är inte kul att köra 4 ton husbil när det blåser. Så vi tog en promenad, fotade lite, pratade med campingägaren och fixade lite i bilen.
Trosa Havsbad och Camping är ingen jättestor anläggning, men har ändå nästan 300 platser. Nuvarande ägare tog över för 4-5 år sedan och håller på att få den riktigt fin. Allt är inte öppet än, men tydligen ska restaurangen vara riktigt bra. Inte så konstigt då campingägaren är kock och även driver Fina Fisken inne i Trosa.
Måste komma tillbaka
På grund av dåligt väder, och att allt inte var öppet, kunde vi inte ta bilder till en artikel – så vi måste komma tillbaka och det har vi inget emot alls. Så himla bekvämt med en camping bara någon halvtimma hemifrån och dessutom nära vackra Trosa. Vi kommer gärna tillbaka!
Vi firar inte högtider som de flesta andra och det gör inte våra kompisar heller, tack o lov. Vi har inget behov av en massa mat och traditioner, utan har det gärna lite enklare. Det mest värdefulla med högtider är den lediga tiden, de röda dagarna. För även om Martin bara jobbar 80% är det himla skönt när han är ledig lite mer, det är då vi hinner jobba ikapp. Och vi brukar vara väldigt bra på att utnyttja den lediga tiden, både för att jobba och röra på oss.
Så jo, vi gillar påsken – men kanske på ett annat än sätt än ”vanligt fölk”.
Vi landade alltså i Trosa Gästhamn någon dag tidigare än vi tänkt. Det gjorde absolut ingenting, det är ju sååå fint. Eftersom vi inte varit här tidigare, mer än några timmar för några år sedan, passade vi på att kolla in staden ordentligt.
Att stå med husbilen i en gästhamn, mitt i en stad är… intressant. Oftast är där väldigt mycket aktivitet, både från lokalbor och besökande. Många åker till en hamn med bil, ställer sej och bara är en stund. Så var det även här, trots att man egentligen inte hade någon vidare fin utsikt där vi stod.
De som kommer med bil och ställer sej så, har inte riktigt koll på att det är folk i husbilarna. Som kanske sover. De har nämligen en förmåga att komma sådär vid 7-tiden på morgonen och stå med motorn igång…
Så är det på nästan alla ställplatser som är i städer och det är bland annat därför som jag ibland sover med öronproppar. Trodde aldrig att jag skulle klara det, men man vänjer sej faktiskt. Särskilt om man har ett sängsällskap som snarkar… då är öronproppar guld värt 😛
Från hamnen går en jättefin strandpromenad längs ån som löper genom hela Trosa. Här finns vackra gamla hus, restauranger och små caféer. Här står också mängder med folk och fiskar, en av dagarna var det säkert 50 pers på ett och samma ställe. I alla åldrar. Så himla härligt att se folk som faktiskt gör något och umgås. Och de fick napp också, fast fisken kastades i igen. Här fiskar man inte för att få mat, utan för att det är kul. Både på gott och ont, antar jag…
Vi gick längs den där strandpromenaden flera gånger, bla för att Coop ligger en bit upp. En fin väg för att gå och handla alltså. En av kvällarna besökte vi även en av restaurangerna, med kompisar som bor här. På restaurang Ankaret valde jag en himla god oxfilépasta, medan Martin tuggade i sej en hamburgare. Att gå ut en kväll och bara ha 5 minuter hem är ju bara så lyxigt!
I Gästhamnen finns det 6 el-platser för husbilar och en bit bort ytterligare ett tiotal utan el. De står egentligen finare, men när vi jobbar så måste vi ha el och det är rätt bekvämt att ha servicehuset nära. Detta hade vi rätt framför nosen och kunde bekvämt både duscha och använda diskrummet. Nog för att vi har allt i bilen, men det går mycket vatten när jag ska duscha. Håret är ju rätt långt och det tar tid att skölja ur schampo och balsam. Då är det bekvämt med dusch som man kan låna.
Vädret visade sej från sin bästa sida och solen värmde så pass att jag en av dagarna kunde mysa i min soffa igen. Som jag längtat. Jag kunde tom ta av mej tjocktröjan och slumrade faktiskt till lite när jag satt där och läste. Så himla härligt!
Här stod vi alltså söndag-torsdag, en lång tid för att vara oss. Men det blev ju en dag längre eftersom vi typ flydde från det föregående stället. När Martin jobbar är det ibland knepigt att byta plats, så den här gången fick det bli lite extra länge. Så nu kan vi Trosa tycker vi nog, men vi kommer gärna tillbaka!
Jag hade alltså ett läkarbesök sent på fredagseftermiddagen, men så fort det var avklarat drog vi iväg. Min läkare är i Södertälje, så vi siktade på Skansholmens Camping som bara är någon halvtimma bort.
Det finns inte jättemånga campingar eller ställplatser direkt söder om Stockholm. De som finns tänkte vi utforska de närmaste dagarna och började alltså i Skansundet. Här står man fint vid vattnet, där bilfärjan går till Grödingelandet. Vi visste att själva campingen var öppen, men inte om även toaletter och duscha var det.
Det är lite konstigt… campingarna berättar ganska tydligt när de stänger för säsongen, men inte när de öppnar. De borde ju vilja ha gäster så fort det går på våren och tydligt tala om vad som är öppet. Men icke. Detta är tyvärr ett rätt vanligt beteende. Så vi får chansa och den här gången var toan fortfarande stängd. Det innebär att även toatömningen är låst och då blir det problem.
Vi har allt i bilen, både toa och dusch, som vi använder. Men finns det ingen toalett på campingen/ställplatsen, behöver vi kunna tömma toan inne i bilen. De blir full på knappt två dagar. Är både toa och toatömning stängd, har vi problem. Nu har vi en extra toakassett, men man vill ju inte åka runt med en full hur länge som helst…
Vi kom iaf fram till Skansholmen, installerade oss och njöt av kvällssolen. Nu visste vi att vi hade nästan två veckor härligt husbilsliv framför oss. Vi det knallblå vattnet och framför oss och hela 12 svanar brevid oss. Sämre ställen har vi stått på.
Men eftersom vi varken hade toa eller toatömning här, och inte heller kunde göra något jobb på platsen – så valde vi att fortsätta vidare dagen efter. Vi hade läst om Håkenäs Ställplats, som hade fått höga betyg. Där fanns iaf ett öppet servicehus och vi skulle kunna tömma toan. Så vi lämnade Skansholmen och körde några kilometer bort.
Håkenäs var inte alls som vi trodde. Det låg längs med en ganska hårt trafikerad väg på en rätt tråkig asfaltsplan. Hur den platsen kunnat få höga betyg är totalt obegripligt. Vi tyckte inte ens att den höll att skriva om, men så såg vi att tidningen redan haft ett reportage därifrån. Vi skulle stanna två nätter, men det blev bara en – vi tyckte verkligen inte om platsen. Men vi fick en himla fin solnedgång och sällskap av Maria och Moxie, det var kul!
De gjorde oss även sällskap till Trosa, dit vi valde att åka dagen efter. Vi hade bokat tisdag-torsdag i Trosa Gästhamn, men kom alltså dit någon dag tidigare. Där står man nära jättefina promenadstråk, butiker och restauranger. Dessutom med både toa, dusch och tömning. Och faktiskt billigare än den där Håkenäs 😛
Här kunde vi bo in oss ordentligt och jobba under veckan.
April är här! Vad sägs om att starta månaden med mat från jordens alla hörn? Idén fick jag från en facebook-grupp, där en av medlemmarna efterlyste recept från hela världen. Jag började kolla igenom vår receptbank och såg att vi ju faktiskt har en hel del.
Jag älskar det afrikanska köket, där smakerna är rika men inte starka. En del av den Indiska maten gillar jag också, men då ska det vara den utan hetta. Tyvärr går det mesta i Thailand bort av just den anledningen, men en Pad Thai äter jag gärna. Sen har vi den Italienska maten, den tycker väl de flesta om – eller?
Faktum är att det finns en massa gott på Du i Fokus, som inte får plats just den här veckan. Så jag kanske återkommer med en ny resa runt världen. Vad säger ni om det? Några särskilda länder och rätter som ni tycker att vi ska ha med?
Här är iaf vår matvecka, med smaker från hela världen. Hoppas ni vågar testa något 🙂
Söndag: Shepherds Pie från Storbritannien (8 P för hela gratängen)
Aprilbonus: Ananaspaj från Sydamerika (41 P för hela)
Så himla roligt det var att planera den här veckomenyn! Några av rätterna äter vi hyfsat ofta, bla Shakshuka, Cannelloni och Domoda, som finns med lite då och då i menyerna. De andra har jag glömt bort lite grann, men alla är väldigt goda och ska bli roliga att testa igen.
Å har ni tid över och lust att baka, så måste jag verkligen rekommendera Aprilbonusen; Ananaspaj. Ananas odlades först i Paraguay och södra Brasilien, vad man vet iallafall. Den är ganska lätt att laga och himla god. Perfekt att bjuda på 🙂
Om ni lagar något så får ni hemskt gärna lägga upp en bild i sociala medier och tagga mej @marlenerinda – det är så himla roligt att se vad ni lagar och vad ni tycker.
Förra veckan handlade nästan allt bara om förberedelser inför nästa husbilstur. Årets första längre tur, men nästan två veckor på rull. Som vi längtat, men bilen måste ju ha sitt för att hålla. Så det fick han.
Vinter- och sommarcamping är två ganska olika saker. Vi gillar bägge, men visst sjutton är allt enklare på sommarhalvåret. Nu var det dax att plocka ut vintern och packa in sommaren. Äntligen!
Ut åkte draperier, fårfällar, bubbelplast och en massa annat. Bubbelplast, tänker ni… varför det? Jo, vi har gigantiska takfönster där kallraset såklart är ett faktum. Dem har vi därför isolerat med dubbelplast mellan fönsterpartiet och jalusin för att inte släppa ut värmen. Funkar hur bra som helst. Men det blir rätt mörkt inne i bilen, så det är riktigt lyft att plocka bort dem och släppa in ljuset igen.
När allt var ute var det dax för städning. Sådär som om bilen skulle säljas typ, en rejäl storstädning alltså. Varenda liten millimeter gick jag igenom, samtidigt som Martin tog hand om om utsidan. Stackars Ralle (husbilen heter så), han har sällan varit så skitig. Kanske Sveriges skitigaste husbil faktiskt. Men efter en rejäl svabbning var han ren och fin igen. Det tog typ en hel dag.
Innan vi packade in sommarutrustningen gick vi igenom alla ljusslingor och solcellslampor. Vi använder väldigt mycket sånt, då det är billigaste alternativet att utnyttja solljuset såklart. Några av förra årets lampor hade gett upp, men de som funkade packades in igen. Några behöver vi komplettera, det blir när vi kommer till Ullared nästa gång. Bästa stället att köpa lampor faktiskt.
Innan säsongen kör igång är det även dax för service och besiktning. Bägge gick utan problem, vilket såklart känns jätteskönt. Sen var det bara att packa in alla nödvändigheter, fylla husbilsbiblioteket och tanka. I fredags fixade vi det sista och drog iväg. Jag hade ett läkarbesök i Södertälje på eftermiddagen, som inte gick att ändra. Så det var bara att ta husbilen dit, hitta en tillräckligt stor plats där Martin fick vänta medan jag träffade läkaren och sen kunde vi dra iväg.
Jag har ju inte mycket till trädgård kvar, men det finns ändå ett litet intresse kvar. Att besöka trädgårdsmässan är mest ett jobb, men såklart är det en njutning också. Just i år var jag där mest för att kolla in Årets Pelargon 2026.
Pressaktiviteterna på en mässa startar ganska tidigt, så redan innan 8 var jag på plats i Älvsjö. Detta var morgonen efter Storytel Awards, så jag var väl inte jättepigg… Natten hade spenderats på ett hotell nära centralen, så det var ändå rätt enkelt att ta sej till mässan där på morgonen. Dessutom hade jag sällskap av Elisabeth Johansson (som ni sett i Hela Sverige bakar) och Nicklas Berglind (stylist som ses på tv då och då). Så tågresan till mässan var både trevlig och gick snabbt.
Väl framme hann jag bara hänga av mej och gå iväg till pressfrukosten. Där presenterades årets nyheter av Linda Schelin och andra representanter för mässan. Alltsammans avslutades med att Årets Pelargon avslöjades. Och den var helt i min smak. Årets Pelargon heter Hilma, som har en hav av rosa blommor. Två rosa nyanser faktiskt, så himla fin!
Efter presentationen gick jag ett snabbt varv på mässan, mest för att få en överblick och se vad som presenterades där i år, trender osv. Då passade jag såklart på att träffa lite bekanta också och ta lite bilder.
Väldigt förenklat kan man väl säga att årets trädgårdsmässa var lite mindre än föregående år, att där var ganska många nya böcker, vackra dukningar och miljöer och lite nytt innehåll, bla i form av Lego-blommor. Den charmiga fågelholkutställningen var där, precis som den brukar.
Jag vet inte vart mässorna är på väg, men det känns som att allt färre besöker dem. Är min känsla rätt, så innebär det att mässorna kommer att minska eller i bästa fall slås ihop. För de olika branscherna kan detta såklart bli smärtsamt, då många haft sin bästa försäljning på just mässdagarna. När det gäller just Trädgårdsmässan så tror jag att den kommer att överleva, det är ändå en av årets stora publika mässor och en stor höjdpunkt för många.
Jag gillar mässor och spenderar gärna en dag med att titta på kul grejer. Vad tycker ni?
Storytel Awards är en sån där gala som man lixom drar ut på. I början på hösten får folk nominera sina favoritljudböcker, sedan ska det röstas bland de nominerade. I början på året bjuds det in till ett mingel där finalisterna avslöjas. Och sen är det den stora galan. Ett halvårs njutning typ 🙂
Jag läser mycket, det vet ni redan. Men det är bara något år sedan jag faktiskt började lyssna på böcker. Jag har inte kunnat det förut, utan har tappat tråden hela tiden. Hej hej utbrändhet lixom… men nu kan jag!!!
Så nu lyssnar vi massor i husbilen och sedan någon månad tillbaka har jag faktiskt ljudböcker som komplement till mina fysiska böcker. Ibland får jag recensionsex som är någon bok in i en serie, då kan jag lyssna eller läsa E-böckerna som är innan. Så nu har Martin fixat familjeabonnemang på Storytel, så jag kan lyssna på vad jag vill – när jag vill. Me like!
I torsdags var det dax för den Storytel Awards, eller Stora Ljudbokspriset som det hette förut. Bokbranschens egna Oscarsgala, typ. Alla var där, burkar det ju heta – men så var det faktiskt inte den här gången. Jag saknade rätt många av de ”gamla rävarna”. Den mest saknade för oss personligen var såklart Sammy Jeridi, som hade fått förhinder. SÅ himla tråkigt.
Många nya ansikten
Största anledningen till frånvaron var förmodligen för att där var många nya finalister. Har man för vana att vara finalist och plötsligt inte är det, kan det nog kännas lite surt och kanske avstår man därför från hela kalaset. Jurygrupperna var också utbytta till stor del, där saknades också väldigt många. Lite tråkigt kan jag tycka, Storytel Awards är så mycket mer än bara ett pris. Det är en chans för författare, inläsare och förläggare att träffas under himla trevliga former. Många fattar det, andra gör det inte…
Några som fattat detta är våra vänner Caroline och Leffe Grimwalker. Tillsammans har de varit i final tre gånger, Leffe har ensam varit i final hela sju gånger. De har gått tomhänta därifrån vartenda år, men haft lika kul ändå. Alltid uppklädda till tänderna och festar som det inte finns någon morgondag. I år vann de äntligen! Och vi fick vara där och glädjas med dem. Så kul!
Har man galna kompisar med häftiga kläder, som dessutom är villiga att fotas – så är det klart man tar chansen. Många bilder blev det…
Kvällens gala leddes av Sarah Dawn Finer och till sin hjälp hade hon Isaac and The Soundmachine. De gjorde ett helt ok jobb och allt gick väldigt smidigt. I år serverades ingen mat under prisutdelningen, därför gick allt lite snabbare än vanligt. Efteråt serverades dock den största tårta jag någonsin sett och när vi gick hem stod korvgubben beredd utanför. Bästa avslutet på en festkväll måste vara korv med bröd.
Trevliga möten
För mej blev det också en lite speciell kväll. Jag vet ju att många följer mej på instagram och där lägger jag ju upp allt jag läser. Recensionerna på Du i Fokus blir dessutom allt fler, så jag borde ju fatta att en och annan i bokvärlden vet vem jag är. Men att det var så många kunde jag aldrig tro. Flera gånger under kvällen blev jag stoppad av både författare och förläggare. De tackade för fina bilder och trevliga recensioner. Jättekul såklart! Men överraskande.
Jag gick som vanligt runt med filmkameran, medan Martin fotade Röda Mattan. Här nedan kan ni se film från kvällen, där alla vinnare och deras tacktal är med. Missa inte Caroline och Leffes, det är faktiskt jätteroligt. Missa inte heller Denise Rudbergs tacktal, äntligen vann hon. Är så glad att vi filmade allt just i år 🙂
Detta är verkligen årets roligaste gala. Det är roliga människor och de flesta är rätt prestigelösa och kommer dit bara för att ha kul. Att vinna verkar mest vara som en stor härlig bonus, men såklart en rejäl bekräftelse. Vi som bevakar galan får alltid suveränt bemötande, god mat och bra platser för foto. Man har lixom tänkt på allt. Och detta kan jag säga efter att ha bevakat galan sedan 2016, det är ju några år. Betydligt fler än nuvarande pressansvarig faktiskt.
Nu hoppas jag bara att Storytel Awards blir publik. Att ljudboksälskare och bokälskare ska kunna köpa biljetter och vara med på galan. Jag vet att många vill vara där. Jag tjatar vidare och hoppas att det en dag ska bli verklighet. Skulle du vilja vara där om det blir så?
Jag åker sällan in till stan numera, mycket för att pendeltågen trasslar. Men när det kommer en inbjudan om en vårlunch med lockande tema, då tackar jag gärna ja såklart. Och jösses vilken härlig lunch det blev!
Grönstedts är kanske mest kända för sin konjak, eller cognac om vi ska vara petiga, men de har faktiskt mer än det i sitt sortiment. Där finns även en punch och numera en sprillans ny rom och det var den vi var där för att testa. Gjord på Dominikanska Republiken, med en liten touch av just punch.
Lunchen skulle äga rum på Ruby Grill i Gamla Stan och jag var som vanligt först. Eftersom pendeltågen alltid strular åker jag 2-3 tåg tidigare än jag behöver och när tågen då går som de ska kommer jag alltså väldigt tidigt. Så var det även i onsdags, trots att jag gick lååååångsamt genom Gamla Stan och även gick fel ett par gånger. Trots att jag var några minuter tidig, hann jag inte sitta särskilt länge förrän jag fick sällskap av dryckesexperten Nadja Karlsson. Ska ni bara gå på en enda provning i livet, så gå på en av hennes. Hon är både rolig, klurig och otroligt proffsig.
Vi serverades direkt varsin påskgul drink som var helt i min smak. Den ni ser på bilden här uppe. Jag gillar ju sötsliskiga paraplydrinkar och är inte alls sådär sofistikerad som mina bordskamrater. De var inte riktigt lika begeistrade som jag, haha. Drinken var en variant på den klassiska daiquirin, gjord med Grönstedts nya rom och färskpressad apelsinjuice.
Typ daiquiri
Detta behövs för en drink: 5 cl Grönstedts Rom 2 cl färskpressad apelsinjuice 2 cl färskpressad lime 1,5 cl sockerlag Apelsinzest som garnityr
Gör så här: Häll samtliga ingredienser och is i en shaker. Skaka kraftigt och sila upp i ett kylt cocktailglas. Garnera med apelsinzest.
Superenkelt och jag har såklart visat Martin receptet. Den här ska vi absolut göra hemma. Så otroligt fräsch och god!
Jag är mer av en rom-tjej än whisky-tjej. Man kan lixom göra mycket mer av rom och är man en sån som gillar paraplydrinkar – ja, då finns det en hel del kul att hitta på i drinkväg med just rom. Nu dricker jag väldigt lite alkohol, men en drink då och då tackar jag inte nej till. Den vi fick testa, ska Martin absolut få göra till mej 🙂
Iallafall… När alla var på plats fick vi en kort presentation om den nya rommen och strax kom förrätten in. Vem gillar inte toastskagen? Jag tycker det är jättegott, men så älskar jag ju räkor. Den slank snabbt ner tillsammans med ett alkoholfritt vin från Richard Juhlin. De andra fick ett ”vanligt” vin, kommer dock inte ihåg vilket. Jag höll mej till alkoholfritt hela lunchen, förutom den där galet goda drinken och ett litet smakprov av rommen till efterrätten.
Till varmrätt fick vi en alldeles perfekt minutbiff som serverades med blandsallad, grillad tomat, bearnaisesås, rödvinssås och pommes frites. Till detta drack de andra Valpolicella Ripasso. Förr fanns en slags oskriven regel om att man inte kan dricka vitt vin till kött, men så är det tack o lov inte längre. Alltså fortsatte jag att dricka mitt vita Juhlin-vin även till köttet.
Lunchen rundades av med tre små munsbitar; chokladtryffel, macaron med saltkola och en valnötsblondie, samt ett litet glas av den nya rommen i ren form. Men även om lunchen var slut, så var vi många som satt kvar och pratade en lång stund till. Som Nadja sa ”Detta är bästa bordet”, vi hade så himla trevligt tillsammans.
Vi ses sällan
Det är ju så att vi som frilansar och jobbar hemma inte har de där naturliga pauserna och mötena i fikarummet, som andra har. Så när vi väl träffas blir vi som barn på julafton och kan inte sluta prata. Och när det är så här gott och trevligt vill man ju inte alls gå därifrån, särskilt inte som det var skitväder och iskallt ute. Men men, allt har ju ett slut – även en trevlig lunch.
