Igår kom den!!! Tiden för operationen!!! Å nu är jag skitskraj!!!

Jag tog posten ur brevlådan och såg kuvertet från St Görans sjukhus och fick värsta hjärtklappningen. Slet upp kuvertet men hade famnen full med grejer så Martin fick hjälpa mej att dra ut alla papper, det var en hel bunt. Han bläddrade lite och hittade först datumet 19/8, men det var tid för att träffa narkosläkaren. Så bläddrade han lite till och hittade rätt datum; fredagen den 29/8. Dagen då min E-kupa ska bli en C  🙂

15 år har jag väntat! Första gången jag sökte hjälp hamnade jag mellan stolarna men orkade inte ta tag i trasslet pga barnens alla sjukdomar och skilsmässan. I höstas tog jag tag i det igen och i december blev jag godkänd än en gång för att göra en bröstförminskning på landstingets bekostnad. I april fick jag träffa läkaren som skulle utföra ingreppet och sedan dess har jag väntat på en operationstid. Å nu har jag den.

Det är en hel massa tider och instruktioner jag har fått. Först ska jag träffa narkosläkaren 19/8, sen ska jag lämna en massa blodprover den 26/8 och klockan 7.15 den 29/8 ska jag alltså opereras. Å sen ska jag komma på återbesök 8/9 för att kolla att allt är ok. Jag får inte ta några mediciner en vecka innan op och det ska tvättas både på längden och tvären enligt instruktioner kvällen och morgonen innan operationen. Å sen ska jag bara ta det extremt lugnt och läka i lugn och ro.

Tänk om något går fel? Tänk om jag inte vaknar efter narkosen… kommer det göra ont? Ja, det är klart att det kommer göra ont, frågan är HUR ont? Hur kommer jag att se ut? Vilken storlek blir det egentligen? NÄR kan man se det slutgiltiga resultatet? Hur länge sitter svullnaden i? Många frågor blire… Å snart har jag svar på allihop!

Men jag är verkligen inte kaxig just nu. Det är skitläskigt! Även om detta är precis vad jag vill och önskat hur länge som helst, så är det faktiskt riktigt nervöst. Klart jag är nyfiken på hur jag kommer att se ute, men det spelar egentligen ingen roll hur snitten blir – bara allt blir mindre! Kommer folk att se skillnad? Men det jag är mest orolig över är smärtan. Jag har hört att man inte kan lyfta armarna på ungefär två veckor pga rejäl smärta. Å andra sidan träffade jag en tjej för ett tag sedan som gjort operationen ett par dagar tidigare och inte tyckte det gjorde ont alls… Å jag är ju ganska smärttålig… jaja, om två månader vet jag.

Om en vecka har jag alltså fixat ögonlocken och om nio veckor ligger jag på operationen med brösten, just precis nu faktiskt. Då har jag gjort fyra livsförändrande och livsförbättrande operationer på tre år. Till våren kan jag verkligen ta tag i mitt nya, aktiva och friska (vad är väl lite fibromyalgi, sömnapné och lite annat smått och gott) liv. I bästa fall kan jag träna och röra mej på ett helt annat sätt än nu, jag kommer sova bättre och ha mindre ont i rygg och nacke och jag kan ha vilka kläder jag vill. Klänningar med öppna ryggar, bara axlar och snygga urringningar… jackor i rätt storlek… snygga bikinis… ett helt nytt liv!

Jag har börjat köpa lite nya kläder, men inte riktigt vågat ge mej på underkläderna än. Men nu tänkte jag chansa lite när det är rea och hoppas på att läkarens gissning på C-kupa stämmer. Jag tänker iaf köpa några nya toppar och en ny bikini. Två nya jackor hänger i hallen som jag just nu känner mej som en falukorv i, men snart så kommer de sitta löst över bysten  🙂

Fattar ni?! Det tog tid och vårdgarantin hölls inte, men nu har jag faktiskt en operationstid! Fy fasiken va läskigt!!!