När jag släppte av Senior på jobbet idag, bytte jag ut honom mot en annan liten kille. DOGGE! Min favorithund på jorden, förutom Baileys förståss. Dogge heter igentligen Douglas och är min brors Bichon Frissé som är 5 år. Han är en vit liten tuss som tror att han äger hela världen  😉
 
Så med honom brevid mej i bilen styrde jag hemåt och jösses va Baileys blev glad! Första timmen sprang de runt oavbrutet i trädgården och ”lekte”. Dogge gjorde inte mycket annat än jagade Baileys för att jucka på hans rygg, men det fatade ju inte Baileys som var superlycklig för att någon sprang ikapp med honom…
 
Så efter en timme ungefär började jag träna dem på att ligga brevid varandra och pausa lite i jagandet. I början fick man blåhålla Dogge, men ganska snart gick det bra att bara sitta brevid honom. Det var alltså inte Baileys som var problemet för en gångs skull – jabba!
 
Efter bara en liten stund kunde jag lägga mej på sängen och ha en lugn hund på var sida om mej. Efter ytterligare en stund kunde jag röja kylen medan de lekta ganska kontrollerat. Jag kunde inte ta hjälp av någon eftersom resten av gänget är och plockar jordgubbar.
 
Så nu har jag alltså en liten vitpälsad, lurvig pryl som också springer runt fötterna på mej och jag bara älskar det! Tror att det är två små grabbar som kommer sova gott inatt  😉