För några veckor sedan skulle jag iväg och testa Eckerö Linjens julbord. Det hade precis varit Farsdag, så jag passade på att bjuda med lilla pappa. Han har tidigare varit med och testat bla Birka Cruises julbord och gillar bufféer – så han är perfekt att ta med på sånt. Vi hade väl kanske inte räknat med att det skulle bli det äventyr som det blev…

Eckrö Linjens båt går från Grisslehamn, det är rätt långt bort för oss i Söderort. För enkelhetens skull bestämde vi att vi skulle ta deras buss från Cityterminalen. Man vet ju inte om det skulle komma snö och bli vinterkaos, så det kändes säkrast. För att hinna med båten kl 10 måste man ta bussen 7.30, alltså vaknade jag 5.30 för att möta upp pappa på pendeltåget strax efter 6. Då skulle vi vara på centralen vid 7, vi ville vara på den säkra sidan och ute i god tid. Å det var vi. Vi. Inte bussen…

7.40 ungefär kom en buss, men det var inte vår. Vår buss var det ingen som visste var den var, bara att den inte var där den skulle vara. Ungefär som när jag åkte till Kroatien första gången och flygplanet var försvunnet… man ska inte resa med mej  🙂

När det fortfarande inte kommit någon buss och klockan närmade sej 8.30 började vi ge upp. Men vid 8.45 kom det till slut en buss, tydligen visste inte föraren att han skulle jobba… eller nåt sånt. Det tar 1-1,5 timme att åka till Grisslehamn, beroende på trafiken… så det skulle bli på håret. Men nu väntar ju båten på bussen som tur är.

Synd bara att bussen kom direkt ur garaget och var iskall! Jag frös som en gris hela vägen och fick nästan panik innan vi var framme. Tack o lov hade personalen i hamnen koll på läget, så de bjöd på varm glögg när vi kom fram och ombord fick vi varm fika som kompensation.

Det tar ca 2 timmar mellan Grisslehamn och Åland, då shoppade vi lite och satt och läste. Jag var jättetrött, så det var rätt skönt att bara göra ingenting en stund. Men så fort båten vände på Åland, var det dax att väcka skallen. Innan de andra gästerna fick tillträde till matsalen skulle vi få träffa kökschefen och gå loss med kameran. Vi hade 15-20 minuter på oss ungefär. Jag ställde frågor och pappa ställde ännu fler, jag tog bilder och pappa tog också några stycken. Sen var det dax att äta!

På Eckerö Linjen fixar man den mesta maten ombord eller lokalt när hamnen i Grisslehamn. Allt är verkligen fräscht och gott, man känner att det är bra kvalité på maten. Skinkan är supergod, tyvärr skär man inte upp den på plats, men den är saftig och fräsch. Janssons är en av de godaste jag ätit och då är den ändå inte med äkta ansjovis, utan ansjoviskryddad sill. Det funkar alltså precis lika bra. Pappa fastande vid revbensspjällen, dem gillade han verkligen! Å jag hittade en lax i gräddsås som inte väckte särskilt mycket uppmärksamhet bland allt annat, men som var så god att jag faktiskt frågade hur den var gjord.

Julbordet är inte jättestort, men väldigt lagom. Allt traditionella finns där och sen lite annat också. En bra blandning och man är mer än nöjd när det är dax för efterrätterna. Lite för sent upptäckte jag de små pajerna med chokladskal, kolafyllning och valnötter. Eller också var det tur… de var så jäkla goda och när jag hittade dem var jag redan mätt!

Mätta och belåtna var vi framme i Grisslehamn igen och tog bussen in till stan igen. Nu stod bussen fint på plats och väntade på oss, varm var den också! Jag landade hemma i tv-soffan vid 19-tiden tror jag, det blev en rätt lång dag kan man väl säga. Lite väl lång för att testa ett julbord, men nu är det iaf gjort!

Även om det var långt och tog hela dagen så måste jag ändå rekommendera Eckerö Linjens julbord. Där finns allt som ska vara på ett ”riktigt” julbord, plus lite till. Allt är fräscht, gott och fint upplagt. Matsalen är julpyntad och mysig och personalen är kanon. Vill man ha ett julbord på vatten, men inte sova borta så är Eckerö Linjen perfekt, särskilt om man bor på den sidan om stan. För oss Söderortare är det lite långt, men blir en mysig utflykt om man tar sej tiden.

Om du åker: missa inte den där lilla pajen med chokladskal!!!