Det finns mycket att tänka på. Vissa grejer vill man ändra på och då engagerar man sej i frågan och läser på. Vissa (såna som jag) blir så irriterade att de blir politiker…
 
Men just nu är jag väl knappast politiker? Jag har ju inte några direkt politiska uppdrag… jag sitter som nämndeman i Länsrätten, men där är man ju inte politisk. Jag sitter även med i Länets styrelse och kvinnoförbundets styrelse. Jag hänger med och kommer med synpunkter, men jag sitter inte i någon nämnd eller arbetsgrupp. Jo, föresten… jag är med och skriver ihop medlemstidningen för Stockholmarna. Men nä… jag kan inte räkna mej som politiker, men mycket politiskt engagerad.
 
Däremot har jag fram till årskiftet var mycket politiskt involverad, med många politiska uppdrag. Det är ett speciellt liv och mycket fritid försvinner. Man lämnar aldrig helt sitt uppdrag även om man inte utför det just då. Särskilt som kommunpolitiker blir man hela tiden påmind om allt man vill ändra på. 
 
Så nu för tiden skriver jag motioner till vårt Riksting, jag åker dit och pläderar inför 1000 åhörare. Någon tyckte jag var modig… vad är mod? Jag säger ”att våga säga vad man tycker och stå för sin åsikt och försöka förändra världen och göra den liiiite bättre”. Isf är jag modig!