Nu mår jag ganska bra igen. Ibland kommer den där droppen som får bägaren att rinna över… och för mej kom den i onsdags. Jag drog i nödbromsen på håret för sent, men klarade mej precis…
 
Det var lixom strul överallt! Hunden kändes hopplös, det gör han fortfarande men jag är nu lovad hjälp av min hundtränare. Ska ringa henne igen strax.
 
Pengarna var slut, det är en dryg vecka kvar innan det kommer påfyllning. Samtidigt så tjafsade jag om pengar med mina föräldrar, eller ja… min pappa var det mest.
 
Jag fick en infektion i kroppen och hade ont överallt, var trött och slut i hela kroppen. Dessutom gick det upp för mej på riktigt att det nu är HÖST… jag är inte gjord för annat än sommarklimat.
 
Killarna var lite struliga, de hjälpte till dåligt och tjatade på mej. Som grädde på moset blev det strul mellan barnen och deras pappa också… och då är det ju JAG som ska vara den starka och orka.
 
Dessutom hade jag otroligt dåligt samvete för att jag inte pallade med allt och alla som ville ha min hjälp och mitt stöd. Så jag brakade! Det var länge sen jag mådde så dåligt, men jag har ju varit inne i den berömda väggen en gång… Det var iofs flera år sen, men jag vet ju hur det är och det tog lååång tid att komma tillbaka.
 
Nu mår jag ok! Jag har sovit mycket, bara varit, pratat med dem som faktiskt kan stötta MEJ och nu ska jag nog orka med att även vara ett stöd för andra. Det ordnar sej alltid, bara man lyssnar på sin kropp – det var nästan i senaste laget, men jag fattade signalerna till slut. Nu är jag tillbaka!
 
Tack för stöttande kommentarer och mail!