Det gick vägen!!!

Det gick vägen!!!


I flera månader har vi haft hemligheter här hemma. Det är nämligen så att Senior har pluggat för EU-körkort till moppe och idag klarade han det!!!

Det är inte så lätt att ha ADHD och försöka ligga på samma nivå som alla andra. Att skaffa moppekort var ingen självklarhet, men när morfar redan köpt kursen åt honom så var det lixom inte mycket att fundera på. Morfar pushade och Senior klarade inte pressen. Han trillade två gånger på olika moppar som morfar köpt åt honom och till slut klappade ungen ihop och vägrade ta något moppekort. Fram tills dess hade jag låtit dem ha sin grej, men där nånstans var jag tvungen att kliva in.


Senior och jag pratade under sommaren om hur vi skulle göra. Själv tog jag körkort utan att någon ens visste att jag övningskörde, så jag föreslog att vi skulle göra likadant. Senior funderade och var efter viss tvekan villig att försöka. Så jag fick ta ett snack med min lille far och säga till honom att backa och inte nämna ordet moppe något mer… han blev väl lite putt, men gjorde som jag sa. Sen var det bara att sitta och traggla med Senior, dag ut och dag in… Numera får man göra frågorna via internet och när man klarat dem ett visst antal gånger får man tid för terioprovet på körskolan.

I onsdags var det dax att skriva teroiprovet, jag och Senior åkte iväg. På internetprovet får man bara ha 3 fel på 35 frågor, på körskolan får man ha 7 fel – men jag sa till Senior att han fick ha 5 fel… annars skulle han ha slappnat av för mycket. På rekordtid svarade han på frågorna och hade 5 fel och klarade sej alltså. Vi fick tid för uppkörning idag kl 14.00, Senior var så nervös att jag trodde han skulle kräkas i bilen. Han fick köra en bana sisådär 30 varv och genom koner plus olika bromsprover. 45 minuter senare var han godkänd!

Det tog ett år att klara det, men med lite list från morsan och hemlighetsfulla familjemedlemmar har han nu moppe-kortet. Han växte säkert 2 meter på kuppen och är så lättad, och det är jag med… det här behövde han för sin självkänsla. Nu vet han att han kan, även om det tog lite tid. Det känns så jäkla bra!!!

Nu vet ni vår stora hemlighet, som kanske inte är något märkvärdigt för andra – men för oss är det hur stort som helst!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.