Körkortsstress!

Körkortsstress!

Hata är ett starkt ord, men inom en väldigt snar framtid kommer jag att hata körkortsteori om inte Senior klara den. Han nöter och nöter med körkortsfrågorna, men det går bara inte! Det spelar ingen roll hur vi gör, svaren fastnar helt enkelt inte. Hjälper vi till går det ännu sämre och han blir mer och mer frustrerad.

Han körde rejält på första försöket när han skulle skriva teoriprovet, snart är det dax igen. Jag har frågat om vi inte ska boka om dagen, men han vill göra ett försök. Om det finns en gud så hoppas jag att han hjälper oss igenom detta. Ni som tror på HONOM kan ju alltid lägga in ett gott ord för oss  🙂

Jag känner hur stressen kommer krypande hos mej. Å jag vet hur jag mår när jag blir stressad… jag går upp i vikt! Så just nu känns läget hopplöst. Även om jag sköter maten så kommer jag förmodligen inte att gå ner ett gram förrän de där jäkla körkortet är taget! Det kan bli nästa vecka… eller nästa år! Dessutom kostar det pengar. 400 spänn för 20 tester på internet, 220 för varje teoriprov, 1100 för varje uppkörning… hade kanske varit smartare att ta en intensivkurs som vi tänkte från början.

Det är en klassfråga att ta körkort, så är det bara. Jag har lovat mina ungar att jag ska bekosta det om de är rökfria, skötsamma och inte blivit tagna av Polisen när de fyller 18. Om de börjar röka mellan 18-25 får de betala tillbaka det till mej. Först kostar körkortstillståndet 220 kr tror jag det var… handledarutbildningen 400 kr för eleven och 400 kr per handledare + 170 kr per handledare för tillstånden, Senior har tre stycken. Sen kostar Risk 1:an 500 kr och halkbanan 1700 kr. Foto och tillverkning av körkort 230 kr. Vi har även kostat på ett par körskoletimmar, ca 500 kr per timme. Så hittills har det kostat ungefär 9000 kr! Och en enorm massa tid och frustration.

Vi har kört mängder med timmar, han kör mest med morfar, men så fort vi ska någonstans får Senior köra. Vi har lusläst vad han ska göra vid uppkörningen och innan han körde upp första gången körde vi runt i hela Södertälje för att han skulle känna sej bekväm med gatorna. Han har backat runt gathörn, krypkört, parkerat – ALLT!

Nu kan vi inte göra mer. Han får fortsätta traggla den där jäkla teorin och köra en sista sväng med körskolan. Sen får vi helt enkelt hålla alla tummar vi har och hoppas på det bästa. Jag kommer att vara ett vrak nästa gång han ska skriva teorin… och förmodligen klämma sönder tummarna när han kör upp. Klarar han det har jag ingen aning om hur vi ska fira… men det blir nog till att kasta ut övningsskylten genom fönstret eller nåt. Klarar han det inte… det vill jag inte ens tänka på. Då är frågan vem av oss som blir galen, förmodligen jag.

Jag är glad att jag har mitt körkort, jag skulle inte klara att ta det idag. Bäst att sköta sej i trafiken så man inte blir av med det. Då är det tvärkört!

.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *