Ny vecka!

Ny vecka!

Ibland är det extra skönt att få vända veckoblad. Idag är en sån dag. Mitt humör var riktigt dåligt igår, men nu är det mycket bättre.

Förra veckan lagade jag två tänder, en på varje sida i underkäken. Ena sidan känns jättebra, men den andra är lite för hög och hela ansiktet känns nu spänt och gör ont. Så gick jag hela lördagen och söndagen. Nu har jag äntligen kunnat ringa tandläkaren och väntar på att få komma dit snarast. Att ha konstant ont gör mej grinig, så det var tur att jag var ensam hemma. Men det var inte bara det som var fel… Bla är det en ”sån” vecka, så lite pms-ig är jag också. Å när Martin fick det där priset i lördagskväll blev jag först väldigt, väldigt glad – men sen blev det en slags dubbel känsla och plötsligt var jag jätteledsen.

Jag kände mej osynlig och oviktig. Martin och jag är ett team, ingen av oss skulle kunna göra det jobb vi faktiskt gör om vi inte hade varandra. Då hade han ju fått priset innan jag kom in i bilden. Nu fick han utmärkelsen, som han ju ska ha – men jag hade väl fått kunna vara där och dela det med honom. Det hade inte ens behövt kosta något, jag hade kunnat vara där efter middagen. Bara jag fått vara med, för det är ju faktiskt till stor del min förtjänst också. Igår kväll skrev han ett långt inlägg på VV´s personalsida där han beskrev hur han kände och menade att han gärna hade avstått den gåva han fick om jag istället hade fått vara där. Våra chefer talar sej nämligen varma om teamwork och att då glömma att vi alla ute i klasserna jobbar i team är dåligt. Särskilt när man nämner veckobrevet (som jag skriver) som en stor del av vår framgång. Iom att han skrev detta kände jag mej återigen sedd och allt kändes mycket bättre. Nu får vi se om han får några spännande svar.

Det är nämligen så med VV att bara delar av personalen är värd något. Konsulenterna får gå på alla utbildningar, träffar och event. Vi som är kassörer eller vägare får snällt stanna hemma och i bästa fall få information om vårt arbete och förändringar i andra eller tredje hand. Det är inte helt enkelt att göra ett bra jobb då. Tänk er att man bjöd in alla som jobbade på Volvo på utbildning och fest, men de som monterar sätena får inte komma. Alla andra skulle vara välkomna. Hur skulle det se ut? Så gör man alltså här. Man ser oss inte alls som viktiga, trots att vi alla är precis lika viktiga för medlemmen. Men nu har han stått upp för mej och då känns allt mycket bättre!

Vågen idag visade plusminusnoll, vilket är bra en vecka som denna. Dessutom gick jag ju ner så himla mycket förra veckan. Så jag är nöjd. Hoppas kunna ta iaf 2 hekto till nästa måndag. Den här veckan är lugn, inget annat än jobb står i almanackan. Så jag ska nog kunna sköta mej  🙂

Den där snön som skulle komma idag lyser med sin frånvaro och jag är glad att jag hade fel. Nu ser det ut som att snön kommer nästa vecka istället. Jag tycker den ska hålla sej borta så länge den kan!

Ge er en så bra vecka som möjligt – det ska jag göra!

.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.