Bläddra efter
Etikett: husbil

Intensiva dagar på Elmia

Intensiva dagar på Elmia

Fem fullpackade dagar på Elmiamässan är över. Vi har sett massor med fina husbilar, träffat en massa härliga gamla och nya vänner och vi har jobbat. Också massor. Vi har haft så otroligt roligt, så det är lite snopet att det helt plötsligt är över.

Elmia Husvagn Husbil är Nordens största mässa för camping. Mer än 35 000 besökare och drygt 3000 ekipage som står på den stora mässcampingen. Det är julafton fem dagar i rad för oss campingnördar. Vi frossar i nyheter bland husbilar (och husvagnar) och shoppar tillbehör till bra på pris på dagarna och umgås på Oktoberfest eller egna små tillställningar på kvällarna. Dagarna är långa med massor av intryck, så när mässan är slut är vi också det.

Den här gången var det lite annorlunda för oss. Förr om åren har vi haft hand om något som kallats Influencerhörna. En mötesplats för digitala kreatörer att träffas och för våra följare att träffa oss. Så blev det inte i år, istället blev vi ombedd att hålla föredrag. Det innebar att vi hade en massa fri tid och på så sätt kunde samla mer material till både filmer och texter. Men också att träffa vänner och bekanta, kul kul. Däremot var det svårare för dem som ville träffa oss att göra det, eftersom vi inte var på en och samma plats hela tiden. Så det var lite synd.

Första dagen, onsdagen, gick mest ut på att filma själva mässan, redigera den filmen och sedan förbereda vårt föredrag. Den filmen kan ni se här under:

Torsdag, fredag och lördag höll vi vårt föredrag och det gick helt ok. Vi har ju inget att jämföra med, bara de andra och kan väl konstatera att vi iofs hade publik vid varje tillfälle – men definitivt inte var något dragplåster. Ett knappt hundratal per gång kom iaf alldeles frivilligt och lyssnade på oss. Tack till er alla.

Fördraget tog kanske 90 minuter i anspråk, om man räknar med förberedelser innan, föredraget och sedan eftersnacket efteråt utanför. Resten av tiden var vår egen. Då har vi tittat på alternativ till ny husbil, den vi ska bo i, kollat på tillbehör, pratat samarbeten och haft några möten. Vi har hittat ett par intressanta bilar som vi ska titta lite noggrannare på framöver och köpt några smågrejer som vi behövde till bilen.

De möten vi haft har varit väldigt bra. Vi träffade vår redaktör som garanterade oss jobb minst ett år framöver. Det är alltså bara att fortsätta testa campingar och ställplatser och fortsätta att skriva texter. Ett annat möte angående samarbete om en grej som vi gärna vill testa, och dessutom behöver, ser lovande ut. Och ett tredje möte kanske mynnar ut i jobb på Stockholms stora mässa med husbilar och husvagnar i mars på Älvsjömässan. Det ligger lite i pipelinen alltså.

Så mässan för oss var alltså mest jobb, även om vi hade mer fritid den här gången än förut. Vi var till och med på Oktoberfesten och kollade även i dansen en snabbis. Mest för att få det på film, men ändå – himla kul var det. Dagarna på mässan har varit långa. Vi har varit inne i mässhallarna 9.30 varje dag för att hinna filma lite innan mässan öppnat för allmänheten k 10.00. På kvällarna har vi stupat i säng vid 23, för att få så mycket sömn som möjligt. Det har gått sådär pga festande utanför oss, trots att vi stått med andra utställare. Vi alla ska alltså göra ett jobb och då kan man ju tro att det skulle vara lite lugnare, men manliga säljare i 40-årsåldern kan festa rätt hårt… Hänsyn är inte deras paradgren…

Vi fick en mysig plats i den sk Ekdungen, där vi stod brevid bla (Husbils)Annika och FreedomTravel. Där fanns en liten damm med stora fiskar i, som hoppade typ en meter rakt upp i luften. En liten idyll som hade varit perfekt om det inte festats så hårt första nätterna. Annika sa till en natt och jag sa till en morgon, sen var det faktiskt lugnare.

På kvällarna har vi tagit promenader runt området och träffat en massa härliga människor. Eftersom våra vänner är utspridda över hela landet och många dessutom övervintrar söderut, så har det känts viktigt att försöka träffa så många som möjligt. Och vi har träffat många, nästan alla vi ville – missade dock några stycken vilket känns lite surt.

Men vi har verkligen haft några härliga dagar. Mässor är kul, den här är lite extra speciell eftersom den är så många dagar och man ”bor ihop” med så många andra. Så det var skönt att bo lite vid sidan om, men ändå vara nära.

Årets Elmiamässa är alltså över. Det är ett år till nästa. Men innan dess är det Stockholm Husbil och Husvagn. den äger alltså rum i mars i Älvsjö på Stockholmsmässan. Vi ska såklart dit, men vet inte än i vilken funktion. Vi kommer nog till Elmia nästa år också, men vet inte heller där i vilken funktion. Får vi frågan om att föreläsa igen, så säger vi nog ja. Vi har en idé om ett ämne som vi tror kan bli väldigt bra. Så det återstår att se vad som händer alltså.

Nu återstår det bara att klippa ihop ett par filmer till från mässan och skriva ett par texter. Sen lägger vi Elmia Husvagn Husbil 2025 på hyllan och ser fram emot nästa år.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Debut!

Debut!

”Det har jag aldrig gjort förut, så det klarar jag säkert”, var det väl Pippi som sa. Lite så tänkte vi när Elmiamässan frågade om vi ville föreläsa under den stora husvagns- och husbilsmässan i Jönköping. Och nu ha vi gjort det!

Vi är inte helt nya på att föreläsa. Martin har hållit kurser i många, många år och jag har stått på scen väldigt mycket. Men tillsammans har vi bara föreläst en gång förut, tror jag, och det var läääänge sedan. Men va sjutton, vad är det värsta som kan hända lixom? Vi fick ju tom bestämma ämnet själva.

Igår var det dax för första körningen av vårt föredrag ”Från dröm till verklighet”, som handlar om hur det gick till när vi realiserade vår dröm om ett liv i husbil. Vi hade 20 minuter på oss att berätta om vår resa, det kan låta lite – men alla som någon gång haft ett föredrag vet att det är rätt lång tid. Och man får varken ha för kort eller för långt, det ska vara så nära 20 min som möjligt. Första gången vi drog igenom det var det 19.36. Ha, så jäkla bra!

Våra vänner satt på första raden och filmade, vi har inte sett det än. Jag kommer nog aldrig att se det… Men vi fick MVG, så det var bara att köra idag igen. Då var vi varmare i kläderna. Det är en personlig berättelse om hur vi gått från att aldrig ens tältat till att bo i husbil, något som vi vet att andra också drömmer om. Och vet ni? Det kom folk som ville lyssna!!! Båda gångerna 😛

Imorrn kör vi sista gången, men har redan nu en idé om ämne om mässan frågar oss nästa år igen. Då kan det bli vår högst personliga topplista av några olika grejer. Mer än så säger jag inte.

I övrigt har vi träffat en massa bekanta, bla Sandra Mastio som var här och lagade mat igår. Vår bil står precis bakom matlagningstältet och är med på typ varenda bild därifrån. Vår logga är stooor, den missar ingen.

Idag hade vi flera möten, bla med vår redaktör på tidningen som vi skriver för. Vi pratade lite om kommande år och han ville skriva om oss och vår senaste kokbok.

Tiden går så otroligt fort och vi hinner ingenting mer än att prata med folk och göra vårt jobb. Vi är jättetrötta men har så otroligt roligt. Den här veckan är verkligen som julafton varenda dag för oss campingnördar. 35 000 besökare kan ju inte ha fel, eller hur?

Är ni här så måste ni leta upp oss, antingen i vår bil strax nedanför matlagningen eller på scenen imorrn kl 14.00. Eller fånga oss på golvet.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Vi fick iaf några dagar på Öland

Vi fick iaf några dagar på Öland

Jag har ju halva mitt hjärta på Öland. Det är där jag har halva min släkt och till stor del är uppväxt. Att inte vara där iaf något under sommaren är jättekonstigt, därför skulle vi kompensera med att åka i början på hösten – men det blev ju inte som vi tänkt.

Planen var att åka till Öland i slutet av augusti och åka runt ett par veckor innan husbilsmässan på Elmia i början av september. Men nu behövde Martin vara hemma och jobba från kontoret i stan några dagar, så möjligheten försvann lite. Martins chefer är så himla bra och låter honom jobba mest var han vill, så när de någon enstaka gång behöver ha honom på kontoret vill inte vi krångla till det. Men detta trasslade till det lite för våra egna planer.

Någon dryg vecka senare än tänkt åkte vi iaf iväg. Vi kör sällan mer än 2 timmar, nu brakade vi iväg alla 50 mil på en gång. Vi ville bara komma fram. Så vi körde över bron i solnedgången och drog åt handbromsen på First Camp Ekerum som var vårt första stopp för den här resan. Det var mörkt när vi väl stod på plats, så inte förrän dagen därpå kunde vi se vart vi hamnat.

På morgonen var det så otroligt skönt att titta ut och se sandstranden och havet strax utanför bilen. Vi tog ut utemöblerna och åt frukost ute. Jag gick ner till vattnet bara för att känna på och det var faktiskt varmt. Tyckte tom jag som inte ens badar, inte för att jag skulle vara någon badkruka – utan för att jag helt enkelt inte tycker om att bada.

Martin satt i några möten, men var färdig rätt tidigt. Då tog vi en promenad och satt sedan och njöt i solen. Vädret var fantastiskt och campingen i stort sett tom. Det var tyst och alldeles ljuvligt. Sensommaren och början på hösten är så otroligt skön på Öland, kanske bästa tiden på året faktiskt. Fast våren är också väldigt fin såklart.

Vi stannade två nätter i Ekerum. Jobbade med våra sociala medier och förberedde föredraget vi ska hålla på Elmiamässan. Och gjorde en film om campingen såklart, den kommer inom kort. Eller… kanske inte inom jättekort… vi ligger rätt många filmer efter…

På lördagen var det Bondemarknad i Borgholm, så det var vi ju tvungna att kolla in. Jag har inte riktigt koll på var man kan parkera en husbil på 7,5 meter, men det löste sej väldigt bra när vi kunde köra in hos kompisar som bor mitt i Borgholm. De bor dessutom nära ett postombud, så vi passade på att skicka lite iväg några kokböcker innan vi gick ner på ”stan”. Borgholm är så otroligt mysigt. Det är en sommarstad, men faktiskt lika mysigt under lågsäsong.

Vi tittade på loppisen som dukats upp, gick runt på marknaden och åt lunch på en av de många restaurangerna som fortfarande har öppet. Det blev några himla mysiga timmar innan vi gick tillbaka och hämtade bilen.

Nu var målet vår favoritplats i Byxelkroks Gästhamn. Här står vi gärna och iaf en gång om året, men oftast blir det fler. Med utsikt över vattnet och nästan varje kväll med fantastiska solnedgångar så blir det nästan som ett behov att åka hit. Och vi blev inte besvikna. Vår enda kväll här i år, gav utdelning. Vi fick vår solnedgång och somnade mer än nöjda.

För tredje morgonen i rad kunde vi äta frukost ute i solen. Vi tog god tid på oss och fördrev hela förmiddagen med att läsa, innan vi packade ihop oss och åkte vidare. Eftersom vädret var så fint bestämde vi oss för att besöka stranden där jag var mest som barn och helst åker till även som vuxen. Vi hann dock inte mer än parkera förrän solen gick i moln, surt. Men vi gick ner på stranden ändå och tog lite bilder. Och när vi åkte därifrån började solen skina igen. Så himla konstigt. Synd på bilderna som skulle varit så fina med mer sol.

Färden gick vidare till vännerna Sarah och Gillis på Arontorp. De har en så himla fin ställplats nedanför sin restaurang och bästa kroppkakorna på ön. Så här stannar vi gärna. Antingen blir det när vi åker till ön som bekvämt stopp efter en lång resa, eller innan vi lämnar ön. Vi ställde oss på plats och myste lite i solen innan vi gick upp för att äta middag. Och sen blev det faktiskt kroppkakor igen till lunch dagen därpå. Va sjutton! Det gäller att passa på när man kan 🙂

Även här bjöds vi på en fin solnedgång. Det blev alltså tre fina solnedgångar av fyra möjliga, första kvällen var sådär… Vi är beroende av de där solnedgångarna och det är därför vi väljer att mest åka på den västra sidan av Öland. Nu blev det nästan full pott och vi var mer än nöjda med vårt korta besök på ön.

På fyra dagar hinner man inte särskilt mycket, men det är bättre än inget. Vi har fått andas ölandsluft, haft fantastiskt väder, myst under vackra kvällshimlar och tagit härliga promenader. Vi har utnyttjat tiden väl tycker jag nog. Men jag hoppas att vi kan komma tillbaka för ett par veckor i vår eller nästa höst och åka runt i lite lugnare tempo. Det finns så mycket som jag vill skriva om på ön, vi ska bara hinna samla materialet…

Nu har vi lämnat Öland för i år antar jag, men man vet aldrig.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Vår första men inte den sista

Vår första men inte den sista

Vet ni vem Husbils Annika är? Inte? Då åker ni inte husbil. Annika är en mycket karismatisk kvinna som bott i sin husbil i flera år nu och som bjuder på tips och tricks från sitt lite annorlunda liv på bla Youtube. Ungefär alla i husbilsvärlden vet vem hon är och när hon har husbilsträff vallfärdar många dit. Förra veckan var vi med på vår första, men absolut inte sista.

Annika Annika, vad ska man säga om Annika som gör henne rättvisa. Hon är något alldeles särskilt. En person som inte tvekar att rycka ut när någon behöver hjälp och som inte heller drar sej för att säga till när hon ser att någon beter sej illa.

Som ett exempel: Annika var på väg söderut i februari -23 för att tillbringa tid i värmen innan våren kom i Sverige. När hon är på väg bryter kriget ut i Ukraina. Då vänder hon bilen för att åka dit och hjälpa till. Hon har hjälpt till att evakuera många, många personer från krigsdrabbade områden. Ett av hennes bestående minnen av detta är lilla Malenkii. Den lilla mini-yorkien som inte kunde följa med sin familj och som nu varit med henne sedan dess.

Annika har bott på heltid i sin bil i flera år och startade tidigt med husbilsträffar lite väster ut i landet. Vi har såklart hört talas om dem, men inte haft möjlighet att åka. Nu föll det sej så att alla våra planer kastades om och vi beslutade oss för att åka till Skara och Stora Ekeberg där träffen skulle vara.

Vi hade planerat allt så bra och skulle vara framme en stund innan solen gick ner, men pga ett gäng stora vägarbeten kom vi inte fram förrän vid 20.30 och såg knappt handen framför oss när vi hade ställt oss på plats. Alla träffar är ganska olika. Våra fokuserar på att det ska vara billigt så att så många som möjligt ska ha råd att komma. Det viktiga är att hitta nya vänner och få en gemenskap. Andra har spännande föreläsningar och chans till förkovring. Hos Annika har fokus blivit att elda och mysa kring brasorna. När vi kom hade såklart flera olika eldstäder redan tänts, sedan fortsatte eldtemat hela helgen.

Första kvällen gav vi upp försöket att se vilka som var där, det var alldeles för mörkt och där var alldeles för många. Morgonen därpå däremot, då hittade vi bekanta ansikten minsann. Att försökt ta sej fram snabbt på en träff är helt omöjligt, det där med en snabb promenad är bara att glömma. Man hinner inte ens utanför bilen innan någon hälsar och ska prata. Underbart!

Vårt fokus den där första morgonen blev helt enkelt att bara ta oss runt området för att se vilka som var där. Det tog sin tid kan man väl säga. Det var ju bekanta överallt och såna som blev bekanta också. Många vet vilka vi är och vill prata lite eller köpa en kokbok. Så himla trevliga allihopa. Att träffa Annika igen var ju såklart extra roligt, det var ett tag sedan.

På fredagseftermiddagen kom även våra kompisar Helene och Krister (Berggrens Bilbo). Grannen hade åkt, så vi paxade platsen åt dem så de inte skulle behöva leta plats utan bara kunde glida in brevid oss. Sen blev det taco-middag innan vi gick till elden. Det var förvånansvärt varmt ute, så vi satt där rätt länge. Vi gick in för att vi var trötta, inte för att jag frös vilket brukar vara det vanliga.

Stora Ekeberg är en fantastisk plats. Det var ett sanatorium i början av 1900-talet, men även vårdhem för offer från tyska koncentrationsläger på 40-talet. 1989 upphörde all verksamhet och sedan dess har det till och från varit vandrarhem. Tills Bert Karlsson tog över och gjorde om det till ett flyktingboende under den stora flyktingkrisen. Sen stod det tomt ett tag och förföll en del, tills nya ägare tog över. Dessa renoverar nu försiktigt hela byggnaden och den börjar bli väldigt fin.

På lördagsmorgonen serverades det frukostbuffé i den fantastiska matsalen. Bara taket är något alldeles extra, med sina otroliga målningar. Ska man se alla får man hålla på ett bra tag, så häftigt. Under frukosten pratade vi om att vi nog borde skriva en artikel om platsen, men det hanns inte riktigt med tyvärr. Men då finns det ju flera anledningar att komma hit igen 🙂

Efter frukosten var det loppis, med nya och gamla saker. Vi bar dit ett bord och min soffa och packade upp våra kokböcker. Några böcker fick nya ägare, men man önskar såklart alltid att det hade varit fler… vi lyckades iaf hålla tassarna borta från de andra borden och köpte ingenting. För vi ska ju göra oss av med grejer, inte skaffa nya. Köper vi på oss grejer kan vi ju aldrig sälja huset.

Resten av lördagen satt vi mest utanför bilen och pratade med folk. Innan det var mat och sedan dax att ta plats vid elden igen. Sista kvällen. En helg går väldigt fort. Även lördagkvällen var hyfsat varm, men så kom det några droppar regn vid 22-tiden – då packade vi ihop och tackade för oss. Bokstavligen faktiskt, för vi drog in markisen och packade in alla utemöbler när det ändå skulle regna.

Så på söndagmorgon var det inte mycket mer att göra än att äta frukost så var vi klara. Nästan… vi skulle ju gå ett varv och säga hejdå. Det tog ju sin lilla tid och även om planen var att komma iväg senast 10, så hann klockan bli närmare 11 innan vi pratat med alla. Det roliga är att många av oss ses igen om bara någon vecka, när Elmias stora Husbilsmässa börjar 😛

En himla härlig helg var det iaf och Annikas träff åker vi gärna på igen. Det är lättsamt, man känner sej både önskad och välkommen och det är hjärtligt och varmt i dubbel bemärkelse. Vi har ju en bit att åka om vi utgår från Tumba, men det får det vara värt. Annika är en av dem vi träffar redan nästa vecka. Då står vi på utställarcampingen tillsammans och ska hålla föredrag efter varandra under mässan.

Jag måste passa på att rikta ett tack direkt till alla som var med på träffen, särskilt Annika såklart. Det var så otroligt roligt att träffa er alla, hoppas det blir snart igen. Om det inte blir på Elmia alltså. Kanske ses vi på vår träff? Alla är hjärtligt välkomna till Unda i Kristihimmel. Mer info finns HÄR.

Detta var vår första husbilsträff med Annika – men absolut inte den sista!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Allt om Husbilsträffen 2026!

Allt om Husbilsträffen 2026!

Våra husbilsträffar firar 5 år nästa år! Det är alltså drygt 5 år sedan vi träffade Annelie och Ludde på Gran Canaria och gillade varandra så mycket att vi ville ses igen. Vår första träff i Sölvesborg blev en chock. Vi trodde det skulle komma kanske 10 bilar, det kom över 70 och 20 till stod på kölista. Jösses så roligt det var!

5 år senare planerar vi för jubileumsträff, den här gången på Unda Camping i Uddevalla. Numera gör vi träffarna tillsammans med Helene och Krister.

Här är allt ni behöver veta om ni vill komma. Alla är välkomna, oavsett om man åker husbil, husvagn eller bor i tält/stuga. Bokningen öppnar måndagen den 1 september.

Detta gäller för Husbilsträffen i Kristihimmel 2026!

Plats: Unda Camping

Tid: 14-17 maj 2026

Pris: 200 kr/natt inkl el, gäller hela veckan.

Långbord: 15 maj kl 17.00 (med live-sändning på Jikitas Youtube)

Hashtagg i sociala medier: #husbilsträffunda26 eller #husbilsträffunda2026

Använd gärna när ni postar på sociala medier, så vi hittar varandras bilder.

Här vår live med info om träffen:

Du kan avboka din plats fram till 20 april och får då en återbetalning på
hela campingavgiften.

Så här bokar du:

Mejla alla uppgifter (se nedan) till daniella@undacamping.com så skapas en bokning åt dig. Skriv Flygare 26 i ämnesraden. Du kommer få en bekräftelse med länk till betalning skickad till din angivna mejladress. Det går att önska en plats, men om den är upptagen placerar campingen oss som de tycker blir bäst med tanke på ekipagets storlek. Är ni flera som vill stå tillsammans är det enklast att göra en bokning för alla.

Ange dina fullständiga kontaktuppgifter:

*Namn

*Gatuadress

*Postnummer

*Ort

*Mobiltelefonnummer

*Mejladress


De behöver även veta

*Ankomstdag

*Avresedag

*Längden på husbilen (eller husvagnen + drag)

Var noga med att få med alla uppgifter i ditt mejl!

Just den här träffen kommer att bli speciell eftersom det är jubileum.

Långbordet är numera en självklarhet och något som absolut ska prioriteras. Det går till så att man tar med stol och bord, samt det man vill äta. Sen äter vi tillsammans med sisådär 200 personer, det är en riktigt häftig upplevelse! Detta kommer att äga rum på det lilla grönområdet på ”höjden”. Missa inte det!

Pizzabattle!

Eftersom Unda har en riktigt fin restaurang som drivs av stjärnkocken Knut Lake (som också äger campingen) så ville vi hitta på något skoj. Så det blir ett pizzabattle mellan oss arrangörer. Vi har designat åra egna pizzor, Jikitas samt Berggrens pizza kommer att kunna köpas i restaurangen under veckan. Sen får ni rösta på den pizzan ni gillar bäst. På lördagens quizkväll uppe i restaurangen utses vinnaren. De är heeelt olika, så det blir spännande 🙂

Det kommer även att finnas en liten goodiebag att hämta vid ankomst hos Berggrens på plats 47. Det blir tipspromenad och gemensamma hundpromenader för dem som önskar det. Jag brukar hålla i ett kort träningspass, så det kanske det blir också.

Loppis!

På lördagen kör vi loppis på området där vi hade långbordet. Vi har inte bestämt någon tid än, men kanskw 10-14 elle nåt sånt. Ta med gamla grejer ni vill bli av med, eller nya om ni har en egen verksamhet.

Å eftersom det är jubileum kan det hända att det blir en och annan överraskning också. Eller kan hända… det kommer att bli överraskningar. Det kan vi faktiskt lova.

Den här träffen vill ni inte missa!

Följ oss på instagram @jikitaspåäventyr och @berggrens_bilbo samt Facebook och våra Youtube-kanaler med samma namn. Så missar ni inget innan eller under träffen. KLICKA HÄR för att gå med i fb-gruppen för våra husbilsträffar så missar ni definitivt inget.

Här vid sidan är filmen från förra årets träff i Hjo:

Vi har ingen anmälningslista eller så, men det finns ett event på facebook. Där kan man se på ett ungefär hur många vi blir och vilka som kommer. Vi strävar inte efter att ha den största träffen, vårt mål är att träffas på en fin plats och ha några riktigt trevliga dagar tillsammans. Att skapa nya härliga kontakter som man sen kan möta upp längs vägen 🙂

Hoppas att vi ses på träffen!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Höstens Formex

Höstens Formex

Tydligaste tecknet för att sommaren är på väg att gå över i höst är när det är dax för Formex. Jag trodde inte att vi skulle vara hemma, men det var vi. Så igår gick jag upp med tuppen och drog iväg till mässan.

Formex är en jättestor designmässa som går av stapeln i januari och augusti. Den sparkar alltså igång terminerna kanske man kan säga. Efter sommar- och juluppehåll är det en rolig mässa då man träffar kollegor som man inte sett på ett tag. Så var det även igår.

I vårt onlinemagasin tipsar vi om i stort sett allt som kan intressera en 50-plusare. Vi skriver om resor, mat, dryck, upplevelser och inredning – alltså en del design. Mässan är ett sätt att uppdatera oss på vilka trender som kommer och vad som kommer att hända inom den närmaste framtiden. Formex utser dessutom nya talanger och ger en hint om vilka namn som man ska ha lite extra koll på.

Det är en sk bransch-mässa, men enbart folk från inredningsbranschen. Vi journalister och annan media börjar alltid med en stor pressträff mässans första morgon. I år fyller Formex 65 år, så vi blev bjudna på en traditionell frukost från 60-talet; Skogaholmslimpa med prickig korv och varm choklad. Så himla gott ju!!!

Sen följde en liten rundvandring med de viktigaste punkterna och efter det ett gäng pressvisningar med några olika märken, bla Ceannis och Himla. Jag passade även på att besöka dem som hjälper oss med porslin till våra matbuilder, bla Cultdesign som designar den fina serien Orient. Så fort jag läger upp en bild med den tallriken eller muggen är det många som frågar vilket märke det är. Jag älskar den serien!

Jag passade också på att träffa Anna från Pufz.se som bla gör en hel del grejer till husbil och camping. Våra lakan och filtar är från henne, samt våra fina kökshanddukar. De är faktiskt med i vår senaste kokbok, och det ville jag såklart visa henne.

Anna är världens mysigaste människa, alltid glad och välkomnande. Hon har dessutom himla fina grejer. Campar ni, med husbil eller husvagn, så måste ni kolla in hennes sortiment på Pufz.se. Där finns en massa roliga produkter, bla supersöta formar för iskuber. Ni hittar hennes grej HÄR.

Jag stannade inte så länge eftersom vi hade tänkt att dra iväg på eftermiddagen. Nu blev det inte så, vi passade istället på att färdigställa en del jobb. Men nu är vi på väg igen. Destinationen är än så länge okänd…


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Vår andra kokbok är här!

Vår andra kokbok är här!

Efter att många frågat och faktiskt tjatat en hel del på oss, släppte vi vår första kokbok i våras. ”Lättlagat med Jikitas” är precis som det låter en kokbok med lättlagade rätter. Nu har ”Jikitas mat för små kök” precis kommit, lite fler sidor och några fler recept än den första. Perfekt för oss som campar!

Att släppa en kokbok är ju inte jättelätt och det satt verkligen långt inne för oss. Men vi har ju ändå skapat mer än 500 recept och har ju en del att plocka av. Så till slut valde vi ut några av våra mest omtyckta rätter och satte ihop vår första kokbok. Den var ett slags test och släpptes bara i 100 ex och det kommer inte att bli fler av den. Finns kanske fem stycken kvar av ”Lättalagat med Jikitas” om någon är intresserad.

Lättlagat är ju det vi gillar, men nu rör vi oss ju i campingvärlden där köken är små och oftast bara har två kokplattor. Alltså började en kokbok med husbilsmat att ta form i skallen, men det är ju inte bara vi i husbil som har små kök utan även husvagn, båt, kanske sommarstugan och studentlyan. Så vi bestämde oss för att det skulle vara en kokbok för just små kök med bara två kokplattor.

Under sommaren har vi valt ut en massa recept, några har vi lagat om och tagit nya bilder, några har varit ok som de är. Sen har vi pusslat, lagt till och dragit ifrån. För oss är det viktigt att recepten är hyfsat enkla med vanliga ingredienser som man oftast har hemma. Inga konstigheter alltså. Till slut hade vi en färdig kokbok med allt från frukost till fest och dessert som skickades på tryck.

Och nu har vi fått hem vår andra kokbok ”Jikitas mat för små kök”. Vi som inte ens kunde tänka oss att göra en, har alltså gjort två nu. Helt galet. En bok som är perfekt att ha med i husbilen, husvagnen, båten osv tack vare storleken. Den får plats i nästan vilken liten hylla som helst. Dessutom med spiral-bindning så den kan ligga uppslagen utan att slå igen. Sånt gillar iaf jag.

Är ni intresserade av att köpa en? Eller kanske den förra?

Släng iväg ett mail till mmjikita@gmail.com så tar vi detaljerna den vägen.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Borgvik är en ny favorit

Borgvik är en ny favorit

Vi hittar massor med fina platser är vi är ute och åker. Sverige är verkligen fantastiskt. När vi kom till Borgvik kunde vi lägga en ny favorit på vår lista. Vilket ställe!

Borgvik, strax utanför Grums, var under 1800-talet en viktig bruksort och ett av Värmlands tidiga industrisamhällen. Här låg Borgviks bruk, en järnindustri som grundades redan på 1600-talet och som var i drift ända fram till 1920-talet. Fortfarande finns resterna kvar av industribyggnader, slaggstensmurar och ruinerna av masugnarna.

VI hade ingen aning om detta, utan såg bara att ställplatsen i den lilla gästhamnen hade fått fina betyg och skulle vara ett bra ställe. Så vi körde dit enbart för att göra ett jobb på ställplatsen. Det är vi väldigt glada för.

Vi kom fram strax efter lunch och ställde oss på plats. En liten ställplats (som vi trodde bara hade tio platser) måste man komma tidigt till för att få en plats. Men det var betydligt större, informationen vi fått var gammal. Här fanns iaf ett 20-tal-platser – men inte ens de blev fulla medan vi var där. Kanske för att folk inte tror att det är någon idé att ens försöka?

Vi stod fint med utsikt över vattnet och hamnen och såg även några större byggnader på andra sidan kanalen. Senare fick vi veta att det var hit järnmalmen fraktades och vägdes, för att sedan tas vidare upp till hyttan. Vi blev såklart nyfikna och traskade iväg på upptäcktsfärd. Bara några minuter bort hittade vi flera vackra byggnader, den gamla smedjan, det gamla varmbadhuset och ett värdshus och strax bortom det låg dessutom ruinen från den gamla hyttan. Allt så otroligt fint och välbevarat.

Vi fortsatte upp till herrgården och vidare till kyrkan. Här sjöd nog av liv och rörelse för ett par hundra år sedan. En spännande tanke. En otroligt fin plats som jag gärna besöker igen och hoppas att ni och också vill besöka. Med husbil är det ju plättlätt!

Just det! Järnet från Borgvik användes bland annat vid bygget av Eiffeltornet i Paris, bara en sån sak 🙂

Besöket i Borgvik är en sån sak som vi stoppar i minnesbanken. Här fick vi några riktigt fina dagar och trivdes väldigt bra. Det var även här vi fick sommarens vackraste månsken. Vi flög ut med kamerorna, men det blir ju tyvärr inte lika fint på bild.

Här hade vi kunnat stanna mycket längre och vi kommer absolut tillbaka!

Det kommer såklart en film om ställplatsen och det finns en sk reel, en kort film, från ruinerna mm på vår instagram @jikitaspåäventyr. Det kontot kan ni följa om ni vill ha lite mer bilder och info om husbilslivet samt campingar/ställplatser. På min instagram @marlenerinda är det mest vardagsbilder.

Följ båda vetja!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Hundar och storm i Kil

Hundar och storm i Kil

Ett nytt oväder närmade sej och vi var i närheten av kompisar som köpt nytt hus. Alltså passade vi på att besöka dem samtidigt som vi tog skydd mot stormen.

Vid dåligt väder kan vi inte ta tillräckligt bra bilder till tidningen, så då brukar vi passa på att träffa kompisar. Micke, Patric och deras tre pälsbollar träffar vi gärna och nu när de flyttat ville vi såklart se deras nya hus. Så himla bortskämda vi blev!

Vi kom fram vid 15-tiden på söndagen och ställde oss strategiskt för att möta 22 sekundmeter. Det kan gunga rätt bra i en husbil när det blåser så mycket. Jag gillar det faktiskt, man sover så gott. Men man måste stå säkert, så inget blåser ner på bilen och förstör den. Ett par kompisar var på resa i Italien när de fick en gren genom framrutan. Det är ju en mindre katastrof när man är ute och åker. En husbilsruta finns ju inte hemma på lager på en vanlig glasfirma lixom…

Så vi försöker att ha koll och ställa oss smart. Den här gången blev det alltså hos våra goda vänner i närheten av Kil. Martin skulle börja jobba igen efter semestern och jag hade tre pälsbollar att roa mej med. Fast ska sanningen fram så behövde jag också jobba, tyvärr. Men man kan ju ta många och långa raster när man är sin egen chef 😛

Vi blev så otroligt bortskämda. En av hundarna är duktig på att hitta kantareller, så första kvällen fick vi kantarellfylld lövbiff med grönsaker och potatis. Andra kvällen fick vi en galet god pasta och den sista kvällen var det vår tur att bjuda på middag, då lagade Martin en pastasås med fläskytterfilé. Det kan hända att det blev lite gott i glaset också och lite glass till efterrätt. Det gick absolut ingen nöd på oss där i stormen.

För blåste gjorde det. Vi fick larm om träd över vägar och strömavbrott, men det var inget som drabbade oss. Martin och Micke satt på varsitt håll och jobbade, jag och Patric som på ett annat – men tillsammans. Där var ju såklart även hundarna. Jag passade på att låna tvättmaskinen och fick hjälp av hundarna att vika tvätten.

Det blev väldigt mycket hundgos och flera härliga promenader. Så himla skönt att få röra på kroppen och göra det i sällskap av glada hundar. Som jag saknat det. Det är verkligen något särskilt att ha glada hundar runt benen.

När stormen var över var det också dax för oss att åka vidare. Vart vi skulle hade vi ingen aning om, så vi kollade vart solen skulle skina och åkte åt det hållet. Så kan man göra när man har husbil 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Träff med kompisar i lilla Sölje

Träff med kompisar i lilla Sölje

Vi lämnade vackra Dalsland och styrde mot Värmland. Här skulle vi såklart göra ett jobb, men hade dessutom vi stämt träff med några husbilskompisar. Vi kom till en liten mysig camping mitt ute i ingenting.

Sölje är kanske mest känt för sin herrgård, som faktiskt en av våra bekanta äger. Tyvärr lyckades vi inte få till ett besök där, men det blir nästa gång. En liten bit från herrgården ligger lilla Sölje campingen, precis vid vattnet.

Det är campingens medlemmar som sköter området och det gör verkligen så gott de kan. Efter lite meck vid incheckningen kunde vi köra till vår plats, då stod kompisarna Helene och Krister (Berggrens Bilbo) redan på plats. Så himla kul att ses igen, det var ju flera månader sedan sist.

Campingen är som uppdelad i två olika områden och vi fick plats längst bort på den ena. Där var det bara husbilsplatser och lugnt och skönt. Iaf de två första dagarna och kvällarna, sen vankades det kräftskiva… say no more lixom… Packade medelålders människor är väl typ det värsta som finns?

Tre dagar hade vi på oss att prata ikapp och uppdatera varandra på allt som hänt. Vi har ju en husbilsträff att planera och en resa till Egypten, skulle det visa sej. De hade inte bestämt sej om de skulle följa med även i år, men så en kväll medan vi satt och pratade tryckte de på bokaknappen. Så himla roligt.

Andra dagen kom även Maria i sin nybyggda van, men hon kom inte med på bild av någon konstig anledning. Men så roligt det var att träffa alla igen. Det är ett så bra gäng som tar oss precis oss vi är. De låter oss jobba och vi kan vara lite tråkiga. Att kunna sitta tysta tillsammans utan att det blir obekvämt är faktiskt inte så vanligt och funkar absolut inte med alla. Men med de här filurerna funkar det alldeles utmärkt.

De är också ett bra gäng att testa idéer på. Så Helene har kollat in vår nästa kokbok, som är nästan färdiga nu. Den fick godkänt. Det blev alltså några dagar med jobb, bra snack, god mat och en massa skratt. Nu dröjer det nog inte så länge innan vi ses igen.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Marknad i Lilla Dalskog

Marknad i Lilla Dalskog

Nu har vi varit ute på rull i stort sett sedan innan påsk, men ett par veckor hemma i maj. Vi älskar vårt nya liv och har ingen som helst lust att åka hem. Med bara ett par veckor kvar börjar det bli lite panik att hitta fler ställen att skriva om. Inte för att platserna tar slut, utan för att vädret blir sämre.

Dagen innan vi lämnar en plats börjar vi titta efter en ny. Vi vill helst inte åka mer än något timme, alltså max 10-15 mil. Siktet har hela tiden varit inställt på Dalsland och nu närmade vi oss. Det var dax att köra över gränsen och upptäcka ett nytt landskap. Ställplatsen i Dalskog låg bra till, den fick det bli.

De flesta ställplatser har sk drop-in och blir fulla snabbt. Lilla Dalskog går att boka, men vi tänkte att vi drar iväg hyfsat tidigt och chansar. Vi har en känsla av att det är färre husbilar på vägarna i år och att det blivit fullt senare än förr. Mycket riktigt fanns det platser att välja på när vi kom fram, vi valde såklart den största 🙂

Vi förberedde oss för sämre väder, men det skulle fortfarande vara varmt. Så vi satte upp markisen och ställde ut utemöblerna, sen satte vi oss och jobbade medan regnet strilade ner. Det funkade en stund, sen började det ösregna – då gick vi in.

Det lilla samhället rustade för marknad, så på lördagen började vi med att gå ner till marknadsplatsen. Där var några marknadsstånd med försäljning av bla honung, sniderier, hemstickat och lite annat. Från den uppställda scenen var det underhållning och både stora och små kunde rida eller åka häst och vagn. Så mysigt. Vi kollade in byn lite, men blev inte kvar särskilt länge.

Lilla Dalskog är en trivsam ställplats med trevliga ägare. Här finns bara ett 20-tal platser, ett litet välskött servicehus med allt man behöver och en kiosk med glass och tilltugg. På lördagkvällen fick vi lite underhållning, då den kvinnliga ägarens dotter och hennes kompis ställde till med konsert. Mysigt att sitta och lyssna på avstånd medan vi pysslade med vårt.

På söndagen drog vi vidare, men hit kommer vi nog tillbaka. Alldeles lagom stort för oss och det ligger väldigt bra längs med vägen och är enkelt att hoppa in när man ändå passerar. Såna platser gillar vi!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Roliga dagar hos Knut på Unda Camping

Roliga dagar hos Knut på Unda Camping

Redan i våras bestämde vi att nästa års husbilsträff ska hållas på Unda Camping i Uddevalla. Nu var det äntligen dax att göra ett besök där. ”Chiefen” Knut tog inte emot oss med öppna armar, han svalde nämligen en geting och fick åka helikopter till sjukhuset.

Vi lämnade våra kompisar i skogen och hann lyssna på ett par sommarprat innan vi checkade in på Unda Camping. Det enda vi visste om campingen innan vi kom dit var att det skulle vara en suverän utsikt över Uddevallabron och att hela anläggningen varit i ett bedrövligt skicka innan Knut tog över för ett par år sedan och att han sedan dess gjort om nästan allt.

Vi visste också att Knut är en helt suverän kock och drivit krogar i Norge med hela två stjärnor. Restaurangen som han byggt upp och startat här var alltså ett måste att besöka. Å så blev det ju eftersom vi firade vår bröllopsdag här, som jag skrivit om i ett annat inlägg.

Vi checkade in och ställde oss på plats. Det var rätt mycket folk som kom samtidigt som oss, så vi lät allt lugna ner sej innan vi började fråga efter chefen. Men ingen visste var han var… Så såg vi en ambulanshelikopter flyga in över oss och landa en bit bort. Sånt är ju alltid lite otäckt, men vi är inga ”gamar” och gick inte dit för att titta. Vi tänkte istället att det hade hänt något som krävde Knuts uppmärksamhet, så vi lät det bero och tog kväll.

Morgonen därpå var alltså vår bröllopsdag. Jag hade satt mej ute för att vänta medan Martin duschade, då kom Knut förbi med frukostfrallorna i handen. Så himla gulligt. Han bad om ursäkt för att han inte hälsat oss välkomna dagen innan, det var nämligen honom helikoptern kommit för att hämta. Han hade svalt en geting och blivit stucken inne i halsen. Akut läge alltså. Men allt hade gått bra och även om han var lite trött och medtagen, så mådde han bra. Det var ju det viktigaste av allt.

Vi pratade en stund och bestämde sedan att vi skulle gå igenom området vid ett senare tillfälle. Han låg lite efter med en del saker av förklarliga skäl och behövde fixa en del grejer. Så när vi ätit frukost gick vi på egen upptäcktsfärd av området. Det är sååå mysigt!

Vi ska skriva en artikel till tidningen om anläggningen, så vi kollade allt noga och fotade så mycket vi kunde. Självklart kommer det att bli en film också, den gjorde vi dagen efter.

Ungefär halva campingen är upprustad och topp notch. Vi stod på det ”fina” området, med egna altaner och utsikt över bron. Här finns även glampingtält, den nya restaurangen och en deli. det är första gången vi ser en deli på en camping, så läckert. Nedanför en liten backe ligger två stränder, går man förbi den som är längst åt höger kommer man till tre bryggor och en trapp som går uppför ett berg där man kan sitta och titta på utsikten. Som vi gjorde på vår bröllopsdag.

Campingen är som i två olika områden, ett precis vid receptionen och det andra med utsikt över bron. Vi bodde alltså på det med utsikt över bron, men husbilsträffen ska hållas på området vid receptionen. För det är större. Sen finns det en liten gräsplätt mellan områdena och där ska vi ha långbordet. Det kommer bli kanonbra! Om ni är intresserade av träffen så kommer all info att komma här på bloggen när det närmar sej, men det bästa är att gå med i vår FB-grupp – så missar man ingenting. Bokningen öppnar 1/9, så tills dess är det lugnt.

Till slut lyckades Knut komma loss en stund och visade oss runt. Han berättade vad de har gjort och allt som ska göras. Det fixas och donas precis överallt och precis hela tiden. Det är ett område under utveckling och det ska verkligen bli spännande att komma tillbaka till våren. Det har förmodligen hänt massor då!

Något annat vi pratade om var den där Jikitas Pizzan som vi provade att göra när vi hälsade på hos Grimwalker. På Unda finns ju som sagt en deli, så nu kanske vi kunde få rätt topping på vår pizza och känna de riktiga smakerna. Visst fick vi det! Det saknades dock en ingrediens, avokado, men den är inte avgörande för smaken. Men oj så god vår pizza blev med rätt skinka, en hit faktiskt.

När vi kommer tillbaka i vår kommer även avokado att finnas, för då kommer vår pizza att finnas på menyn! Hur coolt är inte det! Mer om detta ska jag berätta senare 🙂

Det är inte ofta jag tycker det är tråkigt att lämna en camping, men så var det när vi skulle lämna Unda efter tre nätter. Jag trivdes så otroligt bra här. Platsen vi stod på var kanon, utsikten suverän, närheten till vattnet tilltalar mej alltid, personalen var härlig och maten så otroligt god. Ja, vi testade en massa mat de här dagarna, det måste man ju när man har en Michelin-kock som lagar maten och priset är otroligt bra.

Så vi kommer tillbaka, inte bara för att ha vår husbilsträff – utan även privat. Flera gånger säkert 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Några dagar i Borås

Några dagar i Borås

Det händer att campingchefer bjuder in oss för att ”besikta” deras anläggning. Vi har ju filmat och skrivit om hundratals campingar de senaste åren och har väl en viss erfarenhet vid det här laget. Så när chefen på Borås Camping bjöd in oss, åkte vi såklart dit.

När vi testar en camping eller ställplats är vi ärliga, inte elaka – men ärliga. Vi kollar inte bara själva campingtomterna, utan även städning, toaletter, servicehus och annat som finns på platsen som vi gäster använder oss av och betalar för. Vi påtalar det som vi tycker behöver åtgärdas, ger betyg och feedback. Det kan vara att det inte finns någon avlastningsshylla för glasögon och mobil i duschen, att servicehuset har några brister eller att det är lätt att fasta med bilen vid regn. Men vi berättar även om det som vi gillar på platsen, vad som varit extra bra och hur vi trivts där.

När det gäller Borås Camping så visste vi redan innan att de kämpar med att rusta upp anläggningen. Vi kom fram till en jättefin camping, med bra läge och himla mysig personal. Visst är här slitet, men oj så många idéer som finns och så mycket som hela tiden görs. Vi satte personalen på prov direkt genom att byta plats tre gånger, absolut inte för att jäklas – det blev lixom bara så.

Vi fick en bra plats, men de som stod brevid hade missat den lilla detaljen att man ska backa in. Vi hade ingen lust att dela ”vardagsrum” med en stor barnfamilj, så vi bad om en annan plats. När vi kom fram till den nya platsen lutade det så mycket att vår bak slog i. Vår kyl fungerar dåligt med hela 4% lutning som det var, visst kan man jämna ut med nivåklossar – men det är svårt med så stor lutning. Så vi bytte igen, men den här gången gick vi runt området innan vi bad om en ny plats. Nu hade vi förslag på en som vi kunde tänka oss och den var tack o lov ledig.

Väl på plats tackade vi personalen flera gånger, de hade varit hur tålmodiga som helst. Och så var det hela helgen när vi stod där, de var alltid trevliga, svarade vänligt på alla våra frågor och var alltid pigga och glada när vi möttes ute på området. Pärlor helt enkelt!

Vi var så trötta, så första dagen satt vi mest och läste eller låg och sov. Sen började vi utforska området både campingen och utanför. Vi gick till Ica som ligger knappt en kilometer bort, det var så himla skönt att röra på sej. Tillsammans med promenaderna runt campingen fick jag ihop mina steg. Jag har 7000 som mål och det har jag lyckats få ihop de senaste dagarna. Det är inte så lätt att få ihop dem när man bara har 2 meter mellan sovrum och kontor.

Vi kom dit på fredagen sent på eftermiddagen och på söndagen gick vi igenom området ordentligt och testade restaurangen. Vi gör ju en film till YouTube på alla platser vi besöker. Både för oss själva för att komma ihåg, men även för andra att se inför deras eget besök. När sedan skriver texterna kan vi gå tillbaka och titta på detaljer, så texterna blir rätt. När destinationscheferna vill ha feedback kan vi dessutom visa vad vi menar. Oftast vet de redan vad vi ska säga, men en del saker kan vara helt nya.

På söndagkvällen fick vi sällskap av husbilskompisarna Sani och Jimmy. De ordnar husbilsträffar, just på Borås Camping, där Sani även jobbar extra. Vi har setts men aldrig hunnit prata ordentligt. Nu hann vi det och det var så himla mysigt att verkligen hinna prata och lära känna varandra. De har även hund och den fick jag såklart mysa lite med.

På måndagmorgon åt vi frukost med chefen som fick våra synpunkter. Vi hade lite tankar om servicehuset där jag gick in på herrarnas och duschade första morgonen, tydligare skyltning kan alltså behövas. De håller redan på att jämna ut några platser, som ska beläggas med grus. Så ojämnheterna visste de redan om. Den nya personalen måste gå runt och kolla in både stugorna och servicehusen vilket är suveränt, men de testar ju inte duscharna eller andra funktioner. Då har man ingen aning om intervaller, temperatur, om duschdörrarna håller tätt eller ej osv. Så vårt förslag var att framförallt chefen, men även personalen, skulle duscha på jobbet lite då och då.

När vi gått igenom våra synpunkter var det dax för oss att packa ihop och åka vidare, men vi trivdes verkligen på Borås Camping. Här finns inga säsongsgäster, de flesta stannar bara en natt. 333 campingtomter, ett gäng stugor och två skithäftiga iglos. I en sån vill jag bo! Ni ser ju själva på bilderna hur coola de är. Vem vill inte bo i en sån lixom?

Vi kommer gärna tillbaka hit, bla för att se hur campingen utvecklas – här är mycket som är på gång. Och med den otroligt gulliga och proffsiga personalen kan det lixom bara bli bra. Och vi måste faktiskt komma tillbaka, för när de nya grusade platserna är färdiga ska vi göra ett reportage här. Men det blir kanske först om två år.

Ska ni besöka Borås Camping är detta platsen att bo på. Det ligger väldigt nära och har ett samarbete, så bor ni på campingen blir inträdet till parken billigare.

Men detta är alltså också en del av det vi gör nu; testar campingar/ställplatser och ger feedback till ägaren. Det finns många konstiga jobb 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Vinslövs mysiga lilla camping

Vinslövs mysiga lilla camping

Vi åkte från Eklaholm tidigt, för att inte vara i vägen för trädgårdens gäster. Under dagen stod vi på en ICA-parkering och jobbade. Sen tog vi in på en himla mysig lite camping i en ort som vi nog aldrig hört talas om.

Att stå på en parkering i 27-28 graders värme och jobba är väl sådärkul, men ibland finns inga andra lösningar. Dessutom skulle vi handla innan vi körde vidare, så det var en bekväm lösning.

Klockan 16 slog Martin igen locket på datorn och gick på semester. Iaf från sitt vanliga jobb, nu började ett annat och en intensiv period av att dokumentera campingar och ställplatser. Vårt uppdrag för campingtidningen alltså.

Skillnaden under hans semester är att vi kan sova lite längre och förflytta oss även under dagarna, inte bara på lunchen eller kvällen. Så nu börjar nästan fyra veckor med sovmornar, iaf till typ 7.30 och lite mer spontant leverne. Kanske inte låter som står stor skillnad, men för oss är det det.

När vi handlat körde vi till lilla Vinslöv, där vi nosat upp en liten camping nära en sjö och med bara 30 platser. Här blev vi trevligt mottagna och ställde oss snabbt på plats. Sen blev det en enkel middag innan vi stöp i säng.

Dagen därpå tog vi första långpromenaden på länge. Vi fick veta att man kunde gå runt sjön och att det var en fin promenad. Så det gjorde vi och så jäkla skönt det var. Äntligen fick kroppen röra lite på sej, så himla skönt. Å det var verkligen en fin slinga, där vi tog massor med bilder. Även campingen blev fotad och filmad, det var därför vi var där…

Vid lunch drog vi vidare, men först tog vi ett kort stopp på den lokala husbilsfirman i närheten. Vi ska inte köpa något riktigt än, men det är ju alltid bra att titta och hålla sej uppdaterad. Så det blev ett varv därinne, innan vi klev in i bilen igen.

Målet för dagen var Kosta, där vi skulle checka in på Kosta Lodge och förbereda oss för årets Diggiloo.

Sista scenrecensionen för den här sommaren. Bara vädret var med oss den här gången…


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Hos Solan i Löderup

Hos Solan i Löderup

Jag längtar efter strand, sand och hav. Så när vi fick chansen att ta några dagar på Österlen, tog vi den såklart. Vi hittade en liten ställplats i Löderup nära strandbaden. Vilket ställe!

Det finn en app som är lite helig för oss husbilsägare, Ställplatsappen. Där kan vi hitta ställplatser, parkeringar och campingar som andra betygsatt. När jag hittade Solans Mack och såg betygen tänkte vi att den kan vi testa. Det är inte alltid betygen stämmer, men bilderna såg fina ut – så vi åkte dit.

Vi kom till ett pittoreskt litet ställe. En gammal mack, som fortfarande är i bruk – men som ser väldigt retro ut. Otroligt charmigt. Wille som driver stället tog emot oss och visade oss runt.

Vi valde en plats, helt fel skulle det visa sej – den låt nämligen i skuggan konstant. Åker ni dit så stå i mitten med rumpan mot receptionen, då får ni mest sol. Det gjorde inte vi… Jaja, vi skulle ju jobba och det regnade ändå nästan ett helt dygn, så det var ok ändå.

Vi kom dit på lördagen då det var gråväder och trist, men på söndagen var det soligt och fint. Då snörade vi på oss gympadojorna och gick ner till Löderup strandbad ca 1 km bort. Sååå fint. Här finns en camping, ett par restauranger och en strandkiosk med minigolf. Det var ljuvligt att få en stund på stranden och känna på sanden. Och så skönt att komma ut på promenad, det blir alldeles för lite sånt.

Väl tillbaka på ställplatsen filmade och fotade vi allt. Vi var ju tvungna att testa den omtalade hamburgare, Solans burgare, och den var himla god. Så den kan vi rekommendera. Vår redaktör gillar matbilder och vi offrar oss såklart 🙂

Skämt åsido, maten är ju en del av en plats och ska såklart vara med. Finns där en restaurang så ska den testas. Och folk gillar matbilder, så är det bara.

Det kommer såklart en film så fort vi hinner göra den.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube