Bläddra efter
Etikett: resa

Första dygnen på Kap Verde

Första dygnen på Kap Verde

Så var vi då här, i Santa Maria på Kap Verde. Resan började
redan i onsdagskväll, då vi tog oss till Best Western i Arlanda Hotellby. Flyget
skulle gå redan kl 7 på torsdagmorgonen, då är det skönt att vara på plats och
slippa köra de 7 milen som vi har dit.

Klockan väckte oss 4 ändå… vi åt frukost på hotellet och tog
sedan hotellbussen till Arlanda. Detta Best Western var inte lika bra som det
vi bodde på förra året. Rummen låg i en länga utanför receptionsbyggnaden så man
fick släpa bagaget utomhus, sånt tycker iaf jag är lite opraktiskt… särskilt när
det är kallt och tidigt på morgonen. Så nästa år är vi nog tillbaka på Best
Western Park in igen.
Hur som helst så lyfte iaf planet som det skulle och vi var
äntligen på väg! Efter 7 timmar och 20 minuter landade vi tom före planerat på
Sals flygplats på Kap Verde. Solen sken och det var runt 25 grader, och blåste…
blåsten var vi förberedda på, men att det var så mycket och precis hela tiden
var vi kanske inte lika förberedda på. Men så är det; på Kap Verde blåser det
rejält precis hela tiden. På nätterna viner det i husknutarna. Klarar man inte
blåst, ska man inte åka hit.
Transfern tog bara en dryg kvart, nära och bra – sånt gillar
vi! Vi hade valt Smartline Crioula Hotel, som finns i Vings hotellutbud. Här har vi all-inklusive och wifi.  När vi packat upp tog vi vår påse med grejer till Ving-guiderna och
knallade iväg för att upptäcka vårt närområde. Vårt mission var att lämna påsen
på Vings kontor, köpa Cola och fixa kontantkort till mobilen. Allt gick
smärtfritt, utom att köpa läsk. Vi vill ju ha Cola Light eller Zero, det fanns
inte… frågan var om det inte fanns för dagen eller överhuvudtaget… 
Vi var rejält trött så efter middagen gick vi och la oss
nästan direkt efter kvällsmaten. Middagen

imponerade inte ett dugg, förhoppningsvis skulle
frukosten vara bättre. Sängarna imponerade inte heller… vi vaknade tidigt med
ont i ryggen bägge två. Men när man vaknar tidigt hinner man se soluppgången
och den var imponerande! Det är absolut värt att vakna vid 7 varje morgon för
att gå ut och fota, hemma är ju klockan 9 då så det är ju inte särskilt konstigt
att vi vaknar då.

Efter frukosten, som var betydligt bättre än middagen, gick
vi till piren i Santa Maria. Där skulle Ving har sitt välkomstmöte som man
gjort om till en promenad, hur bra som helst! Vi fick se hela ”byhålan”, tips
på restauranger och en massa bra-att-veta. OCH vi fick veta att det finns Cola
Zero! Så efter promenaden gick vi till ett annat supermarket och där fanns iaf
halvliters flaskor med den ädla drycken.

Det tar kanske 15 minuter att gå den stenlagda strandpromenaden från vårt
hotell till Santa Maria. För mej tar det typ 45 minuter eftersom jag ska fota
allt. Åt andra hållet finns ingen strandpromenad, där får man promenera direkt
på stranden. Det finns inget annat heller åt det hållet, bara sand… den delen
utforskade vi på eftermiddagen. Vi gick runt hela udden och hade jättemysigt!
När dagen var slut hade vi gått ca 17 000 steg, det mesta i lös sand, och
var rätt möra. Den svenska tiden sitter fortfarande kvar i kroppen, så det blev
en tidig kväll igen. Middagen imponerade däremot på oss rejält, man hade verkligen
ansträngt sej med uppläggning och utbud.

I morse var vi återigen vakna vid 7 och bjöds på en helt
otrolig soluppgång. Här behövs verkligen inga filter för att förbättra
bilderna! Det var bara jag och en till på stranden, det enda som hördes var…
vinden… förstås! Det är inte konstigt att detta är kite-surfarnas paradis. 
Att få till detta med internet och få datorn att funka är
inte så lätt. Kontantkortet funkade perfekt, men min telefon funkade inte som
hotspot och hotellet wifi är inte strålande. Idag testade vi med Martins telefon
och då funkade det till slut. Så uppdateringarna kommer att bli lite som de
blir. På instagram däremot kommer bilder hela tiden, ha koll där om ni är nyfikna
@marlenerinda
Nu ska vi lägga oss vid poolen resten av dagen, det är lite
för blåsigt att ligga på stranden. Därför har man lagt sand runt poolen, så man
ska få lite strand ändå. Helt ok för oss! Ska berätta lite mer om själva hotellet i ett eget inlägg och mer om ön förstås. Tills dess får ni ha det så himla bra, årets sista dag!
Helt urblåst i skallen!

Helt urblåst i skallen!

För ganska precis fyra timmar sedan började vår semester. Äntligen! De senaste veckorna har haft ett helt galet tempo, mycket självvalt – nu hoppas jag att det ska löna sej.

I december brukar jag i vanliga fall äta bättre och träna massor, så blev iofs nästan i år också, men utan några bra resultat. I flera veckor har jag känt mej hängig och trött och bara väntat på att förkylningen ska bryta ut. Jag har tränat ändå och iom att Viktväktarna uppdaterade sitt program så har jag följt det och ätit bra också, men kroppen har inte mått bra och därför har träningen inte gett något resultat alls. Däremot har jag i princip stått still i vikt, trots en hel del godis.

Men i lördags blev jag äntligen förkyld! Äntligen kom skiten ut ur systemet! I morse vaknade jag hyfsat pigg och kunde träna årets sista pass. Men det har inte bara varit förkylningen som spökat… jag har varit superstressad eftersom jag velat hinna få undan en massa grejer innan semestern. Viktväktarna uppdaterade som sagt sitt program och alla våra ca 300 recept skulle räknas om till det nya systemet. Martin och jag har suttit och räknat nästan dygnet runt i julhelgen och natten till juldagen var vi äntligen färdiga! Så nu är alla recept korrekta och både gamla och nya medlemmar kan hitta recept med rätt SP FLEX-antal hos oss. Du hittar dem HÄR!

En annan sak som jag hoppades hinna var att skriva texter i förväg och förinställa allt under de två veckor vi ska vara borta, helst lite längre… På så sätt skulle jag inte behöva bry mej om magasinet alls på semestern, utan det mesta skulle sköta sej själv. Skulle jag ro detta i land, skulle jag skriva 3-4 texter om dagen under hela advent de dagar som jag kunde avsätta helt till skrivandet. Jag hann! Igår la jag in de sista recepten och kände mej så otroligt nöjd. Jag har även fixat veckomenyerna här på bloggen också, så de går ut automatiskt varje måndagmorgon kl 7.

Jag hade kunnat strunta i både Du i Fokus och bloggen, men det vill jag inte. Jag har jobbat hårt för att ni ska hitta bägge sidorna och ni ska absolut få det ni är vana vid och jag vill ju att fler ska hitta hit. Målet var att allt skrivande skulle vara klart igår kväll, så att hela dagen idag kunde gå till att packa och städa. Å jag lyckades! Men huvudet är helt kört, jag är helt utblåst och vet knappt vad jag heter. Att packa när skallen inte är med är inte så lätt… jag har gått igenom allt hur många gånger som helst och kommer på nya saker hela tiden. Jag hade glömt både pengar och solglasögon om inte Martin haft sin hjärna i behåll.

Men nu är vi iaf på väg! Pälsbollen är lämnad hos mina föräldrar och vi är installerade på Best Western Hotel på Arlanda. Flyget går redan kl 7 imorrn så det är skönt att vara på plats och slippa köra på morgonen. Så nu har semestern börjat och jag sitter med en kopp te i hotellsängen och skriver. Klockan är 20.20 och jag kommer förmodligen att sova innan klockan blir 21… jag är sååå trött! Vi ska upp vid 5, äta frukost och ta oss till terminalen – så lite extra sömn behövs verkligen.

Någon gång runt 14-tiden landar vi på Kap Verde och strax efter det kommer ni nog kunna se första bilderna på Instagram. Sen blir det soluppgångar och solnedgångar, strandbilder och vatten för hela slanten! För ni hänger väl med på vår resa? Har du själv varit där, å då särskilt på Sal, så kom med tips på var man tar de bästa bilderna  🙂

Nu åker vi!!!

Drömresan blev precis som vi önskade!

Drömresan blev precis som vi önskade!

Idag dök det upp ett minne på Facebook, ett väldigt kärt minne. För precis åtta år sedan packade vi också, som vi gör idag, men då gick resan till Tanzania. Min drömresa skulle äntligen förverkligas!

Redan som liten drömde jag om Afrika. Som 19-åring gjordes första resan, som resulterade i att jag flyttade till Gambia. Då var det Västafrika, där finns inte så mycket djur… förutom en massa apor och hyenor. Drömmen om det ”riktiga” Afrika hägrade, jag ville söderut och jag ville se de stora djuren. The Big Five!

När jag fyllde 35 bestämde ungarna och jag att när jag fyllde 40, då skulle drömresan göras. Vi skulle ut på savannen, in i djungeln och se allt! Jag var ensam och skulle samla ihop pengar åt oss tre, en himla massa pengar… typ 30 000 per skalle skulle det kosta. Vi läste på, planerade och sparade. Å rätt vad det var så kom Martin in i vårt liv. En inkomst till, men även en biljett till… vi började sälja av allt vi ägde på Tradera och nu började de se ganska bra ut på kontot. Man har en himla massa skräp, som kan vara någon annans skatt.

Det svåraste var att välja vem som skulle få våra pengar. Efter flera resmässor och en himla massa mail, valde vi till slut Killimanjaro Travel Agency. Mannen var svensk och kvinnan från Tanzania, bägge skulle vara i Tanzania när vi var där och mannen skulle även åka med oss på safarin. Den 25/12 tidigt på morgonen var det äntligen dax! Det blev en snabb mellanlandning i Rom där vi bara tog ombord fler passagerare och ett längre stopp i Addis Abeba, där vi bytte flyg.

Det tog en himla massa timmar, men till slut var vi framme och kördes till vårt hotell där vi blev hjärtligt välkomnade. Efter några timmars sömn packade vi in oss i jeepen som skulle ta oss runt i Tanzania de närmaste sju dagarna. Den känslan när vi till slut satt i bilen var nästan overklig. Att drömma så länge om en upplevelse, det desperata sparandet och nu var det äntligen dax. Jag var så otroligt lycklig!

Redan första dagen hade vi sett mängder med djur, redan andra dagen hade vi sett ”The Big Five”. Första giraffen var nog det häftigaste av allt, hon var lååångt borta – ändå var vi ju tvungna att stanna och ta mängder med bilder. Några dagar senare reagerade vi inte ens när de stod alldeles brevid oss. Man kan alltså bli lite blasé även när man ser vilda djur… det var likadant med zebror och gnuer. Det kryllade ju av dem! Vi åt faktiskt picnick en dag i gröngräset, med zebrorna precis inpå oss.

Att vara på en safari är som att vara huvudperson i en naturfilm. Man bara väntar på att berättarrösten ska tala om vad vi ser och gör. Det mest surrealistiska var att sitta och kissa bakom jeepen och en hyena stod och tittade på mej. Den häftigaste upplevelsen var när vi kom fram till en gepard som precis hade tagit en impala. Vi var på bara ett par meters avstånd och kunde höra hur hon andfådd började ta sej an sitt byte. Vi kunde både se och höra hur hon bet igenom ben och senor, det kan låta lite äckligt men det var helt magiskt!

Vi bodde på olika lodger varje natt. Det mest minnesvärda var hos Peppe, där vi bodde i tält som byggts upp på pålar. Peppe var en galen spanjor från Barcelona som älskade sin djungel och som dessutom kunde erbjuda oss ett hyfsat internet så jag kunde blogga och kolla mail. Hela resan finns alltså här på bloggen, detta skrev jag när vi kom hem.

Det är faktiskt ingen semester att vara på safari, det är ganska jobbigt. Man sitter i bilen redan vid 8, ibland tidigare om man vill se djuren och naturen vakna. Sedan är man på helspänn med både ögon, öron och kamera ända tills man kör till hotellet vid 18-tiden. Man vill ju utnyttja dagsljuset så mycket man kan och verkligen se så mycket det bara går. En kväll körde vi fast och trodde att vi skulle få sova i bilen, men vi kom loss till slut och kunde ta oss till hotellet.

Så efter vår safarivecka tog vi semester på Zanzibar. Det var helt perfekt, förutom att jag drog på mej salmonella. Det var så otroligt skönt att bara ligga på en solsäng en vecka och smälta alla intryck. För intrycken är måååånga efter en sån resa. Jag kunde nästan inte förstå att resan var gjord och att allt hade blivit precis som vi önskat. Det hade hänt så mycket och vi hade sett så otroligt mycket på kort tid att det var svårt att sortera allt. Det var verkligen värt allt slit att spara pengar och jag skulle göra om det igen utan tvekan. Killarna var 15 resp 16 när vi åkte, det var lixom sista äventyret innan de var vuxna och ett väldigt fint avslut på barnåren. Samtidigt en fin grej att göra tillsammans som en ny familj, nu när Martin blivit en del av den.

Jag kan absolut rekommendera att åka på safari, men med några små ”att-tänka-på”. Barnen ska inte vara för små. De ska förstå engelska iaf, eftersom alla guider pratar engelska. Åk inte på en gruppresa! Det är dyrare att ha en helt egen resa, egen jeep och egen guide – men det är så värt det! Låt inte vem som helst planera resan, berätta vad ni vill se, hur mycket det får kosta och vilka krav ni har på boendet och ta offerter från många olika agenter. Ha koll på att djuren verkligen är där ni är vid den perioden, de vandrar ju beroende på säsong. Räkna med att det kommer att bli dyrt! Men snåla inte med kvalitet på bil, guide mm. Ha en kontakt hemma på resebyrån som ni kan ringa till precis när som helst om något trasslar, det är Afrika – saker kan gå väldigt fel.

Å njut när ni väl är där! Det är helt fantastiskt att känna atmosfären, se djuren, vara i miljön och bara uppleva allt som händer just precis här och nu. Det är värt precis vartenda öre! Detta är alltså åtta år sedan och jag känner mer och mer att jag skulle vilja göra det igen. Vi såg allt utom en stor elefanthjord, det skulle jag fortfarande vilja se.

Har ni också en drömresa som kan kännas ouppnåelig? Kanske för att det är en stor planering eller stor kostnad. Ta det i små steg, börja kolla lite på resmålet, priser, prata med andra som gjort samma resa… börja spara lite smått… en dag når ni målet och kan uppleva drömmen och jag lovar att det enda ni eventuellt kommer att ångra är att ni inte gjorde det tidigare.

Önskan när man bor utomlands

Önskan när man bor utomlands

Som ni vet så bodde jag i Gambia på 90-talet. Det är det absolut bästa jag gjort och det utvecklade mej enormt mycket. Det var innan internets tid, det var dyrt att ringa hem och gick bara ett flyg till Stockholm i veckan.

Beslutet att flytta var faktiskt ganska enkelt. Jag resonerade som så att om jag inte skulle prova så skulle jag undra resten av livet hur det hade varit och om jag åkte och inte gillade det kunde jag alltid åka hem igen. Så jag sålde min lägenhet, packade en stor resväska, pussade fästman och föräldrar hejdå och drog iväg.

Jag hade det ganska förspänt. Min dåvarande fästman jobbade som elektriker på dåvarande Linjeflyg och kunde flyga väldigt billigt. Min pappa jobbade som pilot på Skyways och hade lika bra förmåner han. De kom ner någon gång vardera och hade då med sej det jag längtade mest efter; falukorv och godis!

När man bor utomlands inser man vad det är man verkligen tycker är gott! En del saker hittar man där man är, som i mitt fall Bounty och citronfanta. Det var min dagliga frukost… illa illa, men gott! Men sen finns det ju saker som inte finns där man är och i mitt fall var det LAKRITS! När fästmannen kom hade han med sej Gott & Blandat och när mamma kom hade hon fixat korvstroganoff åt mej. Stroganoffen hade hon fryst ner och när de kom fram hade den lagom tinat och kunde värmas, vi hade faktiskt en mikro som funkade ibland. Vi hade el kanske två timmar per dygn  🙂

Jag bodde med en finska, en holländare, en skotte och en engelsman och den där engelsmannen älskade min korvstroganoff och åt upp den!!! Vilken bandit! Godiset fick jag ha för mej själv, ingen gillade lakrits.

Min tid utomlands har förstås satt spår. Jag hade ett tätt samarbete med Ving när jag bodde i Gambia, så nu när vi åker är det oftast Ving vi åker med. Så ett par veckor innan vi drar iväg brukar jag slänga iväg ett mail till personal på plats och fråga om de längtar efter något särskilt som vi ska ta med till dem. Det är alltid lika uppskattat, så även denna gång. Idag kom en liten önskelista från Kap Verde på julmust, lussebullar och choklad. Självklart fixar vi det! Kanske blir det någon liten supersvensk överraskning också…

Det är ju inget problem att ta med något litet. Det finns både plats i väska och tid att köpa det. Å det blir så uppskattat och lyser upp deras jul och nyår när de inte har sina nära och kära runt sej. Inget besvär alls, bara roligt! Så etablerar man en kontakt redan innan man kommer och det känns nästan som man känner varandra när man väl ses. Så blev det i Egypten förra året, när vi åt middag med Ving-Guiderna en kväll på hotellet och sågs nästan dagligen bara för att säga hej.

Att bo utomlands är en otroligt nyttig erfarenhet och ett sätt att lära känna sej själv. Ibland längtar man förstås hem, särskilt när det är något extra som kanske födelsedagar, både den egna och andras. Som sagt; jag kunde ju knappt ringa hem, sånt är ju lättare idag. Jag är iaf väldigt glad att jag tog chansen, det förändrade och förbättrade mej för alltid!

Vad längtar du efter när du är utomlands en längre tid?

Vinn en kryssning med Birka Cruises!

Vinn en kryssning med Birka Cruises!

Jag gillar att åka på kryssning och har nu nöjet att ge er chansen att vinna en kryssning med Birka Cruises.

En av er vinner en kryssning för upp till fyra personer i en mysig Seaview Comforthytt inklusive frukostbuffé.

Vinsten är värd från ca 700 kr och kan utnyttjas tom 22/2 2018.

Tävlingsreglerna är som vanligt enkla:

* Gilla bloggen på FB HÄR!
* Berätta i en kommentar här nedan vart du tycker att Birka Cruises ska åka till på långkryssning framöver och varför.
* Ange din mailadress i samma kommentar.

Dela gärna inlägget i dina sociala medier för större vinstchans.

Tävlingen avslutas 25/12 kl 23.59.

Ibland
trasslar kommentarfältet, men ge er inte! Fungerar det inte efter
flera försök, kan ni kommentera under inlägget på Facebook. Samma
tävling kommer även på min instagram @marlenerinda inom kort, så det finns alltså fler chanser att vinna. 

Lycka till!

Tack Birka Cruises för en riktigt rolig tävling!

Mysig hytt på årets sista kryssning!

Mysig hytt på årets sista kryssning!

I lördags var det dax igen att kliva på en ny båt för att testa ett nytt julbord. Den här gången var det Viking Lines tur och årets sista kryssning. Jag har faktiskt ingen aning om hur många kryssningar vi varit på under året, men det är några stycken.

Även den här gången hade vi sk Early Boarding som innebär att man får komma på båten lite tidigare än övriga gäster. Vi satt oss i caféet och väntade in klockan… jag hade en date med intendenten för att fota julbordet innan matsalen öppnade.  Klockan 17 gick jag loss med kameran, medan Martin flyttade in i hytten.

Jag fick information och kunde ta mina bilder i lugn och ro och sedan gick jag till hytten för att lämna kameran och hämta Martin. Å vilken hytt!!! Lagom stor, fräsch, stort fönster och man kunde fixa discobelysning! Tydligen renoverades en del hytter för ungefär ett år sedan och denna var en av dem. Jättefint! Det finns fler bilder på min instagram @marlenerinda , bla en film med discobelysningen  🙂

Julbordet var välfyllt kan man nog säga. Jag testade det redan på presslunchen för någon månad sedan, men jag vill alltid testa det ”live” också, när det inte är stylat för press. Maten var precis lika god den här gången, kanske tom liiiite bättre faktiskt. Julskinkan var nog en av de bästa jag någonsin ätit, så saftig! Det blev några skinkmackor med senap innan jag var nöjd. Jansson var också en riktigt höjdare, den bästa på Östersjön just nu.

När man testar mat och särskilt julbord äter man på ett lite speciellt sätt. Man tar små, små bitar av allt, doftar, tuggar, försvinner in i sin egen värld, diskuterar och smakar igen. Det tar sin lilla tid och även om man bara tar lite, så blir man rejält mätt! När man kommer till efterrätterna orkar man nästan inte mer, men de ska ju också testas. Då är det bra att vara två! Jag har mina rätter som jag testar och Martin har sina rätter som han testar. Sen har vi förstås några som vi bägge testar, som är de viktigaste på bordet som tex julskinka, janssons och köttbullar. De rätterna som folk frågar oss mest om.

Efter julbordet kollade vi in julpyntet och utbudet av julshow. Julpynt hittade vi, julshow däremot hittade vi inte. Det var en show och Miss Li hade konsert ombord, men något med julmusik hittade vi inte. Jag var lite sugen på att stanna uppe och fota Miss Lis show, men orkade helt enkelt inte. 23.45 är lite för sent för mej…

Vår hytt låg på våning 11 och längst in i ett hörn, så det var helt lugnt utanför, inget spring eller en massa ljud – jätteskönt! Vi sov jättegott! Och länge! Med vattenkokare i hytten behöver man inte skynda sej på morgonen, så jag klev inte upp förrän ganska sent. Vi trivdes så himla bra i hytten av vi tillbringade större delen av hemresan där. Det enda negativa var att vi inte hade någon utsikt, istället hade vi en livbåt och en slags lyftkran utanför fönstret och folk som stod och rökte där. Utan detta hade hytten varit helt perfekt, nu var den väldigt nära perfekt.

Detta var alltså sista kryssningen för i år, nästa blir i mitten av januari till resmässan i Finland. Tills dess har jag ett betydligt lugnare schema än jag haft på länge. Nu kanske jag kan hinna ikapp lite. Sammanfattningen av Östersjöns julbord hittar ni HÄR.

Helt magiskt på Birka Cruises!

Helt magiskt på Birka Cruises!

Vi testar ju julbord just nu och i fredags var det dax att kliva på Birka Cruises för att kolla in deras Vintersmak och förvandlingen av Sjösalen. Men inte bara det! Jag skulle även ta över deras Instagram för ett dygn med allt vad det innebär.

Innan vi åkte hade jag sett bilder under uppbyggnaden av Vintersmak och även träffat tjejerna på kontoret som planerat allt. Jag visste alltså på ett ungefär vad som väntade och var mer än nyfiken på att få se allt på riktigt. Marie som är pressansvarig på Birka Cruises mötte upp mej och Heidi i terminalen. Sen fick vi sitta en stund upp i baren på däck 10 innan vi fick våra hytter. Jag älskar Birkas lite större hytter! Jag skulle utan problem kunna vara borta en vecka med båten om jag fick en sån hytt! Det är stora fönster och en bekväm soffa där man kan sitta och drömma sej bort. Är fönstren rena kan man ligga i sängen och ta bilder på naturen som glider förbi  🙂

17.30 hade vi tid för att träffa personalen i Sjösalen och sedan en halvtimme på oss att fota det otroliga vinterlandet. Den tiden räckte knappt. När dörrarna öppnades kom man in i en helt annan värld med älvor, trollkarlar, djur, mängder med granar, ett gigantiska pepparkakshus och ett helt rum fyllt med godis. Allt otroligt fint och väl uttänkt. Man blev lixom 5 år igen och kunde inte sluta att titta och förundras. Kamerorna gick varma! Vi kom faktiskt tillbaka dagen därpå för att fota lite till  🙂

För att få plats med allt har man plockat bort ca 70 platser och nu är det en helt annan atmosfär i den annars ganska stökiga matsalen. Vi som brukar äta snabbt och gå tillbaka till hytten igen, satt länge och njöt av både mat och miljö. Allt är lugnare på nåt sätt. När det gäller maten har man plockat bort sånt som inte hör till julen. Kvar är ett julbord där man kan smaka på allt och faktiskt orka ta mer av det som var extra gott – utan att bli proppmätt! Martin kunde knappt sluta äta av den rökta torskrommen och jag åt skinkmacka efter skinkmacka. Till skillnad från förra året så var skinkan jättegod! Det finns även en massa att välja på för vegetarianer och även detta var väldigt gott. Skinkan på rotselleri var jättegod!

Det fanns faktiskt ingenting att klaga på, möjligen att Jansons var lite för salt – det sa vi till om så det har nog redan rättats till. Som vanligt hörde vi njutningsfulla suckar från dem som gillar lutfisk, den är tydligen väldigt god. Jag gick alldeles för många vändor till godisrummet, både för att fota och plocka mer godis – men blev ändå inte så där proppmätt som man kan bli av bufféer. Jag kan inte nog berömma Birka Cruises både för den fantastiska miljön och maten! Detta bli svårt för de andra rederierna att mäta sej med.

Efter maten såg vi julshowen som i stort sätt var som förra året, men med andra artister. Den får man nog göra om till nästa år om jag ska bli imponerad. Men med massor av julsånger och vinterlandet i sjösalen så var det svårt att inte få julstämning. Så nu är jag redo! Jag kan fira jul imorrn!

Martin gick och la sej rätt tidigt pga en envis förkylning, så jag och Heidi upptäckte båten lite på egen hand och hamnade i baren uppe hos vår kompis Magnus. Där var
det silent disco som innebär att man har hörlurar på sej med olika
frekvenser. Du väljer själv vilken slags musik du vill ha i öronen och
alla med samma färg på ljuset på hörlurens utsida har samma musik och
kan alltså dansa i samma takt. Det ser helt sjukt ut och i fredags var
det definitivt inte så tyst som det borde vara. Jag säger bara
löningshelg… Heidi och jag hade iaf kul och hann för en gångs skull
prata lite med varandra.

Det var
alldeles lugnt på havet, inte lika lugnt ombord… vi vaknade hyfsat utvilade och åt en lång frukost uppe i Compagniet. 10.30 hade  jag tid
hos Erika i SPA´t, där skulle jag få massage och verkligen mysa en
stund. Herregud så skönt det var! Erika är en av dem som varit längst på båten, ända sedan Birka startade för 13 år sedan. Jag gick på små moln tillbaka till
hytten. På vägen tillbaka till Stockholm var vi mest i hytten och tog det lugnt. Vi skulle ju vidare på ännu fler roligheter direkt när vi kom i land.

Summa summarum så måste vi verkligen rekommendera Birkas julbord i år. Maten och dekoren utgör en helhet som ger en helt magisk upplevelse. Vi hörde många ”åh” och ”ah” från alla håll. Jag hade kunnat åka en gång till på direkten! Det ska bli otroligt spännande att se hur detta utvecklas till nästa år och hur de andra båtarna väljer att svara…

Å hur gick det med instagrammandet då? Jo då, det gick bra! Jag försökte att lägga ut bilder på sånt som Birka själva inte brukar visa upp men som jag som gäst kan tycka är intressant. Lite från hytten, taxfree och maten förstås. Gå in och kolla får ni se  🙂

Nu har vi bara en båt kvar att testa, nästa lördag går vi på Vikings Cinderella. Sedan ska vi skriva ihop en jämförelse så ni enkelt kan se vilken båt som passar er bäst om ni vill äta julbord på havet i år. Har en känsla av att vi gör om alltsammans nästa år… Det är heeeelt ok!

PS. Ha lite koll här på bloggen, inom kort kommer jag att lotta ut ett par kryssningar… missa inte det!

En första gång för allt

En första gång för allt

Om någon timme kliver vi på Birkacruises för att äta årets tredje julbord, men inte bara det – jag tar även över deras instagram för ett dygn. Jättekul och jag säger som Pippi ”det har jag aldrig gjort förut så det klarar jag nog”. Det ska ju vara en första gång för allt  🙂

Jag måste börja med att be om ursäkt för gårdagens inlägg som var det fulaste sedan bloggen startade för snart 12 år sedan. Det var något fel på sidan som gjorde att all text blev sk hightlightad. Det spelar ingen roll hur jag gör, det går inte att ta bort. Hoppas detta blir bättre…

Ni vet ju att jag gillar att åka båt och särskilt stora båtar på långa soliga kryssningar. Finlandsbåtarna är hyfsat stora och bjuder på en massa skoj. Just nu testar vi julborden och kollar in mysfaktorn på alla båtar. Just i år hade vi inte tänkt testa båtarna, men när Birkacruises berättade att de skulle bygga en hel vintervärld så gick det ju inte att låta bli. Å testar man en måste man testa alla!

Förra helgen testade vi Tallinksilja, nu är det Birkacruises tur och nästa helg avslutar vi med Viking. Vi var lite besvikna på julpyntet på Tallinksilja som lämna mycket att önska, det var knappt en enda tomte… kör man igång julbordet så ska det vara julpyntat tycker jag! Den här gången är jag rätt säker på att jag inte behöver leta efter julpynt… personalen på Birka har byggt om hela sjösalen under två dygn och förvandlat allt till en sagojulsvärld. Det ska bli väldigt spännande att se.

16.45 möter pressansvarig upp mej och Heidi. Vi kommer att ha 30 minuter på oss att filma och fota Sjösalen innan passagerarna kommer för att äta. Det är tur att vi har hjälp av våra kära män, så vi är fyra par ögon som hinner registrera allt. Häng med på min instagram @marlenerinda och även Birkas @birkacruises så ni inte missar något.

Att ta över ett stort företags instagramkonto är förstås lite pirrigt, men det är mer kul än pirrigt faktiskt. Jag får bara hoppas att det blir nöjda. Bäst att packa klart, så jag inte missar båten  🙂

Spartips för att nå drömresan!

Spartips för att nå drömresan!

Vi gillar att resa och tar minst en längre resa per år och några kortare under året. Oavsett vad man drömmer om, så innebär det oftast att man måste försaka något annat. Om man inte har onödigt mycket pengar förstås…

Medan barnen bodde hemma kunde vi inte kosta på oss så mycket mer än det billigaste flyget och boendet. Oftast blev det en lägenhet där vi kunde fixa vår mat själv, för att spara pengar. Nu när vi bara är två, kan vi kosta på oss lite mer. De senaste två resorna har vi till och med kostat på oss all-inclusive för att slippa allt som har med matlagning att göra.

Men fortfarande så kostar det ju ganska mycket att åka iväg. Så hur gör man för att spara ihop pengar? Jag brukar säga att det inte bara handlar om inkomst utan mest om utgifter. Det finns ganska mycket som man kan dra in på faktiskt. För oss har det varit viktigt att betala av lånen på huset, både för att få lägre månadskostnad men också för att verkligen ha pengar i handen den dagen vi säljer. Det är svårt att både amortera och spara pengar samtidigt, men det går.

Vi valde tidigt bort alla morgontidningar och prenumerationer av olika slag. Förr hade vi inte ens betal-tv, det har vi dock numera. Vi röker inte, dricker väldigt lite och använder bara bilen när vi verkligen behöver. Båda har årskort på SL, det blir en hel del billigare än att betala per månad. Nästan all mat lagas från grunden, vi äter sällan ute på restaurang (i privat syfte). Matlådor är en självklarhet! Försäkringar och abonnemang ses över varje år, det finns alltid en slant att spara där.

Vi har mer och mer gått över till att äta vegetariskt, kött kostar helt enkelt för mycket. Matbutikerna har nästan alltid en plats för varor med kort datum och halva priset, där kollar vi alltid! Vi säljer sånt vi är färdiga med, antingen på blocket, tradera eller loppis.

Jag såg en lista på hur man kan spara ihop drygt 12000 kr på bara fyra månader:

Matlåda istället för utelunch                         4
800 kr
Välja kaffetermos istf take away-kaffe         2 936 kr
Välja kollektivtrafik istället för bil               2 296 kr
Träna utomhus istället för på gym                1 196 kr
Äta gröt istället för ostmackor till frukost       928 kr
Totalt                                                           12
156 kr
Jag har inte kontrollräknat alla siffror, men det visar att det finns pengar att spara ganska enkelt. Å detta på ganska kort tid. Börjar man spara nu så kan man alltså åka iväg på en längre resa redan till sommaren och vad kan man då göra nästa vinter! På ett år kan man spara mycket pengar om man lägger ner lite extra krut på sparandet.
Vi är ganska bra på att spara pengar, men lever ändå inte särskilt snålt – det tycker iaf inte vi, andra kanske gör det… Spara du pengar? Vad sparar du till? Ge mej ditt bästa spartips!
Julbord på Silja Galaxy

Julbord på Silja Galaxy

I helgen åt jag mitt andra julbord för året och Martin sitt första. Vi brukar testa båtarnas julbord, så blir det även i år, vi började med Tallinksilja. I fredags klev vi på Galaxy som skulle ta oss från Stockholm till Åbo och tillbaka igen. Med på resan var även Heidi som har bloggen Seafun och hennes familj.

Vi hade sk Early Boarding, vilket innebär att man får gå på lite tidigare än de andra passagerarna. Så skönt att slippa all trängsel, ligga på sängen en pytteliten stund och byta om innan det är dax att börja jobba. För det är ju det vi gör på de här resorna, vi jobbar. Därför ber vi om en hytt som ligger lite lugnare, så vi både får sova och kan sitta och skriva ostört.

Kl 19 skulle vi träffa kökschefen ombord, få all info och fota julbuffén. Jag fotar, Martin lyssnar och filmar. 19.30 får gästerna komma in och då hade även vi plats i matsalen för att testa maten. Vi delade bord med Heidi och hennes familj, rätt skönt eftersom vi sitter med instagram allihop och verkligen dissekerar varenda tugga. Andra skulle nog tycka att vi är rätt knäppa… bild på allt, pill med mobilen, filma lokalen och maten, diskutera om allt vi äter. Vilket betyg får skinkan/jansson/sillarna osv. Allt dokumenteras.

Efter julbordet ser vi alltid showen, den här kvällen var det Måns Zelmerlöw, som vi skulle försöka få bilder på. Kryssningschefen hjälpte oss med platser i nattklubben och trots att det blev lite missförstånd och trots att en av vakterna var riktigt otrevlig blev det ändå några hyfsade bilder. Vakter som utnyttjar sin makt på ett otrevligt sätt bara för att visa att han har makt är inget annat än idioter. Så var det med den här pösmunken som var något av det otrevligaste jag träffat!

Showen med Måns var ju ingen direkt julshow, den fick vi dagen efter precis innan vi kom tillbaka till Stockholm. Då fick vi njuta av Solumakers och av Siljas egna artister som gav oss lite julfeeling, men inte så mycket. Det var bara början på showen som var julinspirerad, sedan var det som vilken kryssningsshow som helst. Bra, men inte jul.

Man kan väl konstatera att det inte riktigt är jul än hos Silja, iaf inte på Silja Galaxy. Trots att julbordet startat så har inte julpyntet kommit på plats än och julshowen är lite för lite jul. Julbuffen är uppdukad och det med råge! Här finns hur mycket som helst att välja på och för den som är vegetarian och tom vegan så finns det massor med gott. Vad sägs om gravad lax, som egentligen är morötter? Jättegott! Det övergår mitt förstånd hur man kan få en morot att smaka rökt fisk… men det gör den faktiskt.

Skinkan är till belåtenhet, precis som Jansson. Det finns ingen lutfisk och ingen sill som är båtens egen. Men där finns ett dignande efterrättsbord med både ostar, bakverk och godis. Överhuvudtaget så finns det mängder med mat! Och allt är fräscht och gott. Man har försökt att mer och mer gå över till certifierade råvaror och tänker mer och mer på miljön. Allt är helt ok! Men jag hoppas att julpyntet kommer på plats, för julfeeling får man inte! En tomte vid godiset räcker lixom inte för mej. Å jag tycker nog att har man börjat servera julborden så ska man gå hela vägen – även om det är en bit kvar till advent. Vi vill ha mer jul helt enkelt, inte bara i matväg  🙂

Nästa helg är det Birkacruises tur och när vi åkt sista kryssningen om två veckor kommer vi att ha en jämförelse mellan Östersjöns julbord på Du i Fokus. Förra året såg det ut så HÄR.

Ersättning vid försening

Ersättning vid försening

Jag har ju flugit en hel del under året och oftast har jag inte kommit fram i tid tyvärr… här om dagen fick jag äntligen tid att sätta mej ner och kolla närmare på om det finns möjlighet till ersättning. Så enkelt det var!

Jag vill poängtera att detta inte är något samarbete, jag vet inte ens om det fungerar men vill tipsa er ändå.

För att det övht ska vara lönt mödan måste förseningen vara minst 3 timmar. Det hade jag på två av mina resor, hem från Budapest och till Kroatien. Så jag fyllde i alla uppgifter, vilket var hyfsat lätt och kunde sedan nöjt luta mej tillbaka. Det ska ta 6-8 veckor att få besked och det kostar inget att få ärendet prövat. Avgiften dras när man får ersättningen.

Redan dagen efter fick jag besked om resan till Kroatien, avslag. Detta eftersom jag haft två olika flygbolag. Så SAS klarar sej från att ersätta mej trots att det var deras trassel med borttappat flygplan som fick mej att missa nästa flyg. Den andra har jag inte hört något om vilket borde innebära att det finns rätt till ersättning. Problemet med det ärendet är att det är Air Berlin… de har ganska många ärenden och är inte jättevilliga att betala. Så det blir spännande att se hur det går, det kanske blir en extra slant till nästa resa. Eller inte…
Här är Vagabonds lista på de flygbolag som just nu är värst. 

1. Wizz Air, Ungern
2. Norwegain Air Shuttle, Norge
3. Air Berlin, Tyskland
4. Lufthansa, Tyskland
5. Nextjet Sverige, Örnsköldsvik
6. Ryanair, Irland
7. Thomson Airways, Storbritannien
8. Vueling Airways, Spanien
9. British Airways, Tyskland
10. British Midland regional, Storbritannien

Jag har använt Försenad och hoppas nu på det bästa… gör det du också om även du haft trassel, man har ju inget att förlora på att försöka 🙂

Rundtur på Brac i Kroatien

Rundtur på Brac i Kroatien

Förra helgen var jag alltså i Kroatien och på lördagen åkte vi på rundtur på ön Brac. Vilken fantastisk ö! Jag kommer absolut att  komma tillbaka!

Till Brac kommer man med båten från Split som tar ungefär 50  minuter. Brac är den största av öarna i den kroatiska skärgården. Det som karaktäriserar ön är tre saker; sten, pinjeträd och oliver. Allt detta ser man precis överallt!

När man kommer med båten hamnar man i Supetar, en supermysig liten by
med ca 38 000 invånare som har hamnen som mittpunkt. Jag åkte taxi
10-15 minuter till Postira och bodde på Hotel Postura. I lördags när VM
var slut blev vi alla upphämtade för att se mer av ön. Vi började i byn
Dol som är en eko-by där allt ska vara som det alltid varit. I Dol åt vi
vår lunch på fredagen på restaurang Kastil Gospodnetic som är ett
gammalt slott. Detta kunde man faktiskt se i julkalendern 2014.

Vi
tog en promenad runt Dol, såg de gamla husen och fick byns historia
berättad för oss. I Dol får man inte ändra något, allt ska vara som det
alltid varit. Vill man renovera eller bygga nytt så ska samma material användas
och utsidan på huset ska se ut som alla de andra. Detta innebär att
hela byn ser ut som den gjorde på 1400-1500-talet. Här kan man även se
grottor som människor faktiskt använt för väldigt länge sedan.

Efter
besöket i Dol åkte vi till Pucisca, där jag äntligen hittade en strand
och kunde sitta ner och lyssna på vågorna. I Pusisca ligger öns stora
stenkonstskola som vi fick besöka. Den vita sten som finns på Brac ser
ut som marmor, men är egentligen vit kalksten. Du hittar stenen precis
överallt, även på den lilla strandremsa som jag hittade. Franska
journalisten Marie och jag upptäckte staden tillsammans och hjälpte
varandra med bilder från den otroligt vackra byn.

Sen
var det meningen att vi skulle få se utsikten från öns högsta punkt;
Vidova Gora, men när vi kom dit slöt molnen upp runt toppen och vi såg
bara dimma. Så vi fortsatte till Skrit där Brac Museum och Olivmuseet
ligger. Vi gick igenom den lilla fina byn och besökte Brac Museum innan
vi fick en rundvisning på Olivmuseet där man visade hur olivolja
tillverkades förr. Sen fick vi smaka på gårdens olivolja, bröd och olika
marmelader tillsammans med körsbärslikör. Och sedan åkte vi tillbaka
till hotellet igen.

Det lilla jag fick se av Brac var
tillräckligt för att vilja komma tillbaka. Ön har två huvudorter för

turister, det ena är Supetar på norra sidan och den andra är Bol på
södra sidan. Jag har än så länge bara sett Supetar och lite till, södra
sidan är kvar att upptäcka. Här finns kanske inte kritvita sandstränder,
men väldigt fina stränder ändå. När jag var där var det soligt och
varmt, ca 22-23 grader i slutet av oktober. En normal svensk sommardag
alltså och helt ok med tanke på att jag lämnade 4 minusgrader i Sverige.

Jag
träffade en man som bla arrangerar vandringsresor som jag är sugen att
hänga på, vi får väl se om det blir av. Hur som helst så kommer jag
tillbaka! Delar av året går flygen direkt från Stockholm, taxi till och
från båten och båtbiljett kostar inte särskilt mycket och hotellen är
billiga! Mitt hotell var ganska nytt och jättefint, där kostade en svit under lågsäsong
under 50 Euro! Det är alltså ett prisvärt resmål, varmt långt in på
hösten och mycket att se. Om inte annat så hoppas jag komma hit igen på
nästa VM, jag är så nyfiken på hur tävlingen kommer att utvecklas  🙂

Har du varit i Kroatien och kanske tom på Brac? Vad tyckte du? Vad borde jag se och göra nästan gång?

VM i Olivplockning – första någonsin!

VM i Olivplockning – första någonsin!

När jag blev tillfrågad om att åka på VM i Olivplockning sa jag ja direkt! En mer annorlunda och knasig grej har jag nog aldrig varit på, så det var lixom självklart att tacka ja utan att ens fundera på saken. Som tex var det skulle gå av stapeln… det hade inte spelat någon roll, jag hade åkt vart som helst!

Oliver innebär ju ändå värme och i år är det alltså Kroatien som är värd för tävlingen. Förmodligen nästa år också om det blir något då, det är lixom deras idé och den vill de gärna behålla. Tävlingen hålls på ön Brac som ligger ungefär en timmes båtresa från Split. Imorse kördes vi upp i bergen en bit från hotellet i Postira, här ligger olivlundarna på rad och utsikten över vattnet är fantastisk.

VM i Olivplockning består av två grenar, den ena innebär av att plocka oliverna för hand och den andra med hjälp av verktyg. Den första gick av stapeln på förmiddagen och den andra på eftermiddagen, däremellan kördes vi iväg till ett gammalt slott för att äta lunch. Värdet har varit helt fantastiskt och min kamera har gått varm hela dagen. Ni som följer mej på instagram har sett massor med bilder och även små filmer på tävlingsmomenten.

Under lunchen fick jag tillfälle att bekanta mej med damerna i laget från Nya Zeeland, så mysiga och trevliga. De är systrar och den ena bor numera i England, så detta var ett sätt för dem att träffas och göra något kul tillsammans. Vi åt även middag ihop och när vi slängde ett öga mot tv-n i lobbyn var storasystern på nyheterna  🙂

När sista tävlingsmomentet var färdigt skulle oliverna vägas osv, då passade jag på att smita iväg. Jag tog en promenad längs stranden till hotellet och fortsatte en bit förbi för att kolla in omgivningarna. Här är så fint! Det är gamla hus blandad med lite nytt, men inget nytt som sticker ut eller bryter av – allt ser genuint ut och passar ihop. Hotellet ligger i en hamn med morgonsol, så jag vaknade av soluppgången i morse och fick gå en bit bort för att se solnedgången nu ikväll. Imorrn ska vi på rundtur, då får jag se mer av den här fantastiska ön.

Idag avgjordes alltså VM i Olivplockning och imorgon koras vinnaren under en galamiddag med pompa och ståt. Systrarna från Nya Zeeland vinner nog inte, men kan ändå räkna sej som bland de åtta bästa i världen. Det är ju inte så illa! Att jag fått uppleva detta är bara så häftigt, jag har haft hur roligt som helst och tagit mängder med bilder. Imorrn ska jag intervjua vinnarna och när jag kommer hem ska jag skriva en artikel om alltsammans, det är ju därför jag är här.

Men jag måste tillbaka till Kroatien och gärna både till fastlandet, Brac och Hvar – detta vill jag se mer av och veta mer om! Det är ju så fint här!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Det började inte så bra…

Det började inte så bra…

Var är planet?

Så var det dax att hoppa på flyget till Kroatien i morse! Trodde jag ja… När vi kom till gaten så var flygplanet försvunnet. Puts, väck, borta! Efter en stund fick personalen i gaten veta att planet stod kvar i hangaren, servicen var inte färdig.

Jag hade ett anslutande flyg i Frankfurt, det var 50 minuter mellan Stockholmsplanets landning och Splitplanets start. Frankfurt är stort och tiden var knapp redan från början, jag insåg ganska snart att jag skulle missa planet till Kroatien. Men men, ingen idé att gapa på personalen och hetsa upp sej som många av de andra gjorde. Jag meddelade bara arrangörerna i Kroatien att jag skulle bli sen, om jag överhuvudtaget skulle komma fram… Det kändes inte helt självklart nämligen.

Vi skulle starta 9.00. 10.15 ungefär hade man hittat ett plan åt oss i en annan gate. Om det var det försvunna planet vet jag inte. Vi kom fram till Frankfurt 12.30 och mitt plan gick 12.05, jättemissat alltså! Så det var bara att ta sej till servicedisken, som givetvis var stängd! Nu fanns det en till, men mycket längre bort – det var bara att skynda dit. Jag hade ju ingen aning om när nästa plan skulle gå eller om det överhuvudtaget skulle gå nåt – så jag skyndande mej så mycket jag kunde. Jag kom fram till en låååång kö, vi var ju ett helt fullt plan som varit försenat och många skulle vidare. När det var min tur fick jag bara order om att springa tillbaka hela vägen igen, det var redan incheckning. Till Munchen!!!

Strax satt jag alltså på ett nytt flyg, men inte till Kroatien utan bara halvvägs dit. 35 minuter senare landade jag i Munchen och hade drygt en halvtimme på mej att hinna till flyget som skulle ta mej till Split. I Munchen var jag tvungen att gå igenom en passkontroll som tog lite tid och sedan springa vidare. Men jag hann stanna på en toalett och byta till somrigare kläder, det var lite varmt att springa igenom flygplatser med jeans och strumpbyxor… i Tyskland var det nämligen 18-19 grader varmt.

Ungefär samma tid som jag skulle landat i Split var jag äntligen på väg dit. Det tar bara en timme mellan  Munchen och Split och det enda jag hade ätit sedan 5.30 var en chokladkaka som jag hade med mej och en slags sockerkaka på sista flyget. Men jag var inte framme än! När jag landade i Split stod en taxi och väntade på mej. Nu skulle jag till hamnen som låg ca 20 minuter bort och kliva på båten som skulle ta mej till ön Brac. Där satt jag på båten och såg en fantastisk solnedgång, innan allt blev helt svart. Jag var nog den enda svennebananen på båten och rätt vart de var så började ABBA spelas på radion. Jag kunde inte låta bli att skratta.

En timme senare var jag framme på Brac och blev hämtad av en ny taxi. Han körde upp å ner för slingriga vägar i kolmörkret och tio minuter senare var vi framme vid Hotel Postura. Äntligen! Invigningsmiddagen var i full gång, två kvinnor stod och väntade på mej i entrén. Jag kastade in väskorna på rummet, bytte t-shirt och satte upp håret och sen iväg på middagen. Äntligen mat! Jag hade kunnat äta precis vad som helst, jag var sååå hungrig!

Medan jag åt presenterades lagen som ska delta i världens första VM i Olivplocking och tävlingen förklarades invigd. Jag åt tillsammans med två guider och två franska journalister. Det var ju beckmörkt så jag frågade guiderna var vi egentligen befinner oss och hur långt vi är från vattnet. Svaret var 20-30 meter… snacka om att man kan bli helt förvirrad av mörker. Väl tillbaka på rummet öppnade jag till balkongen och jag har vattnet direkt nedanför – helt fantastiskt!

Så imorrn ska jag fota soluppgången! Nu ska jag dö en smula efter en alldeles för lång och händelserik dag. Gonatt!

Imorrn får jag sooool!

Imorrn får jag sooool!

Imorrn drar jag på jobbresa till Kroatien. Ni som reser lite då och då vet hur mycket man vill ha gjort innan man åker iväg, ”att-göra”-listan är en mil lång! Vi får väl se hur mycket jag hinner…

När jag reser bort vill jag gärna ha all tvätt fixad, undanplockat och dammsuget. Jag vill komma hem till ett städat hem och kunna slänga mej i soffan utan att plocka bort en massa grejer först. Jag vill även ha en tom mailkorg så gott det går. Eller… tom är den ju aldrig, men jag vill ha svarat på allt som behöver svaras på och skickat allt jag själv behöver svar på. Bloggen är ju alltid med mej så den låter jag vara som den är, förutom veckomatsedlarna – dem lägger jag in ett par veckor i förväg. Magasinet däremot vill jag ha förjobbat så mycket det går så jag kan släppa det helt och hållet. Jag vill även betala alla räkningar och ha koll på sånt.

Hur mycket har jag hunnit då? Mailen är faktiskt otroligt nog färdig! Där är allt genomgånget, svarat och skickat. Jätteskönt! Magasinet har färdiga inlägg ända tills på tisdag. Så det kan jag också i stort sett släppa. Bara städningen kvar… räkningarna och dagens blogginlägg. Martin ska ju vara kvar hemma, så det där med att städa är inte jättenoga… men vi städar lite olika och just dammsugningen vill jag iaf ha fixat innan jag åker.

Så läget känns ju faktiskt under kontroll! Resväskan ligger mitt på vardagsrumsgolvet och ska gås igenom en gång till. Jag tänkte bara ha handbagage så det gäller att kolla att allt är med. Det som missas går ju iofs att köpa där. Naglarna är fixade och jag kom otroligt nog ihåg att växla lite pengar idag när jag var i stan.

Just den här resan ser jag fram extra mycket emot. VM i Olivplockning på ön Brac i Kroatien, mycket galnare kan det ju inte bli. Det ska bli väldigt roligt och annorlunda! Jag landar i Split runt lunch imorrn och då ska det vara 23 grader varmt och sol. Så skönt! Jag åker taxi till hamnen och tar båten över till Brac som tar 50 minuter. Sen åker jag en annan taxi till hotellet i Supetar. Snabbt ombyte och sedan välkomstmiddag direkt. På fredag och lördag går VM av stapeln i två olika grenar och på lördag är det galamiddag med prisutdelning. Å på söndag åker jag hem till kylan igen.

Självklart kommer jag både att blogga och instagramma under resan. Det kommer bli en galen resa, så häng med  🙂