Vi letar alltid efter ställen som sticker ut lite. Det får gärna vara konstigt, roligt och galet. När vi fick tips om Grand Circus Hotel i Malmö var vi såklart tvungna att åka dit. Vilket ställe!!!
Man har en fördel som husbilsåkare och det är att man inte bara behöver bo på campingar, utan även kan bo på ställplatser – de är inte alltid öppna för husvagnar pga regler kring bygglov eller andra hinder. Vi med husbil har alltså lite mer att välja på. Martin och jag står hellre på ställplatser än campingar, då det oftast är lite lugnare och färre barnfamiljer där.
Just nu planerar vi för en föreläsning om just udda ställplatser och campingar. Den ska vi hålla på Elmias stora husvagns- och husbilsmässa i september. Vi har redan ganska många roliga och annorlunda ställen, men behöver alltid fler. De är extra roliga att skriva om till tidningen. För att hitta de här galna pärlorna efterlyser vi ibland tips på Facebook. Den här gången tipsade väldigt många om Grand Circus Hotel i Malmö, så det var bara att åka dit.
Grand Circus Hotel ligger bland en massa gamla lokstallar i ett område i Malmö. Man måste köra rätt långt in på området och förbi några koloniträdgårdar, innan man ser skylten som markerar platsen. Och när man kommer ännu närmare ser man cirkustältet. Då börjar det bli riktigt intressant.
Vi kom ganska sent på eftermiddagen i tisdags, efter ett rejält skyfall. Solen hade precis vågat sej fram men vattenpölarna var fortfarande rätt stora. Vi ställde ifrån oss Ralle (husbilen) och gick för att checka in i den knallrosa lilla receptionen. Vi blev visade till vår plats, parkerade och installerade oss. Sen gick vi på upptäcktsfärd!
Grand Circus Hotel är främst ett hotell, där varje cirkusvagn är ett hotellrum. Här kan man alltså bo i Fakirens vagn, eller Clownens vagn eller varför inte i Skäggiga Damens vagn. Det finns ett 20-tal vagnar i olika storlekar och ett litet cirkustält, som man kan bo i. Och strax brevid ligger ställplatsen, oxå med ett 20-tal platser. Alla med el, även om en del platser kräver lååång sladd. Ett par byggbaracker fungerar som toaletter och duschar, fullt fungerande och rent – men kanske lite ”barackigt”.
När vi kom dit pågick en stor studentbjudning med en massa gäster på plats. Då hölls partyt både inne i och utanför det stora cirkustältet. Det brassades mat på två stora grillar och doftade ljuvligt över hela området. Här hålls också konserter, stå-up-kvällar och en massa annat kul. Men det kan ju bli en hel del ljud, rätt sent – har man problem med det så ska man försöka ha koll i deras kalender och kanske välja en dag utan aktiviteter i tältet. Vi satte i öronpropparna vid midnatt, då var det fortfarande fest.
På onsdagen sken solen och det mesta hade torkat upp, då blev det en tur med kameran innan vi drog vidare. Det här är en sån plats där allt är kul och färgglatt och gör sej bra på bild. Hela stället är lixom instagram-vänligt. Man kan ta, och tar, hur många bilder som helst. Det finns detaljer precis överallt.
Det mest udda var dressinen som vi hittade uppe i buskarna. Jag har alltid velat åka dressin. Typ packa en väska, trampa iväg och bo på ställen längs vägen. Lite som Hundraåringen. Den här kunde man iofs hyra, men vi hade inte riktigt tid att utforska vart spåret gick. Så det får bli en annan gång. Kul grej ändå.
Grand Circus Hotel är en sommaröppen anläggning. Öppet maj-september, stängt resten av året. Det ligger bara några kilometer från Malmö Centrum, vilket gör att priset för en natt är rätt högt. Tror det var 420 kr, med el, under juni – juli – augusti. Har för mej att det är 275 i maj och september. Så ska ni hit bara för att kolla in stället, då är det smart att komma i maj eller september.
Ett himla roligt ställe som vi gärna återkommer till!
Efter tio dagar hemma var det dax att packa husbilen igen. Vi skulle egentligen åka redan i torsdagseftermiddag, men vädret stoppade oss. Det är inte lätt att ha ett väderberoende jobb, två jobb blev paj på grund av regn – men sen ljusnade det på flera sätt.
Vi var tvungna att göra paus i vår förra tur pga den där dagen på Grönan och en mässa som Martin ville vara med på. När detta var avklarat ville vi komma iväg så fort som möjligt, men fick alltså skjuta på avresan lite pga regn. Vi hade tänkt sova på Skansholmen mellan torsdag och fredag, fota campingen och sedan köra förbi Trosa Havsbad och även fota den campingen lite snabbt innan vi körde vidare mot helgens mål. Men så blev det inte…
Regnet vräkte ner på torsdagen, så vi bidade vår tid i hemmahuset, gick upp hyfsat tidigt på fredagen, packade och drog iväg. Regnet hotade fortfarande, så Skansholmen fick skjutas på framtiden – men vi chansade på att ta vägen förbi Trosa. Det blev sådär… vädret funkade, men det var för lite liv och rörelse på området för att bli fina bilder. Vi gjorde ett försök, men bilderna kommer nog inte att funka.
Lite besvikna körde vi vidare mot helgens mål: Örnvikens Glampig mellan Söderköping och Valdemarsvik. Här var vi iaf lovade sol, så nu kunde vi iaf vara rätt säkra på att få jobbet gjort. 1 av 3… känns ju sådär… men så är det för oss. Vi är beroende av fint väder och folk på plats, annars funkar det inte.
Väl framme installerade vi oss, tog en sväng runt området och satte oss för att jobba. Vi sitter ofta och jobbar framför något mindre avancerat tv-program. Robinson, Gifta vid första ögonkast eller annan skval-tv är jättebra att jobba till. Martin redigerar filmer och bilder, medan jag skriver. Tidningen ska ha två texter av oss i varje nummer. Reportagen gör vi året om, men bilderna måste vi ta under sommaren. Vi skriver de flesta texterna mellan april och oktober. Det är därför vi åker runt så mycket just nu.
Örnviken är ett himla mysigt ställe. Där finns både glamping, camping och ställplats. Man kan alltså bo både i husvagn och husbil, men även glampingtält, trädtält, glampingflottar på vattnet och snart även i en iglo. Här finns roliga skyltar, härliga miljöer och mysiga platser – alla bilder blir fantastiska i såna miljöer – bara ljuset är rätt. Vädret var inte toppen en del av tiden, men tillräckligt för att vi skulle få våra bilder. Så den texten kan jag börja med nästan direkt, ska bara skriva klart det jag håller på med först.
Örnviken är en härlig plats med urmysiga ”ägare”. Tommie och Jessica äger egentligen inte stället, men driver det med stort hjärta och engagemang. Deras senaste nyhet är en drejstuga, där man under två timmar får lära sej grunden i drejning. Så himla kul! Perfekt för möhippor och liknande. Nångång vill jag testa, skulle inte ni också vilja det?
Just nu byggs det en iglo i skogen, med utsikt över campingen och vattnet. Den ska bli klar i sommar, så i höst kanske vi testar att bo i den. Men här finns ju andra häftiga alternativ, som de där trädtälten. Ett tält som är uppspänt mellan tre träd, hur häftigt lixom! Eller glampingflottarna på vattnet. Det är himla svårt att välja när det finns så många roliga alternativ. Så vi får väl fundera på saken. För tillbaka kommer vi definitivt!
Om ni gillar campingliv så får ni gärna följa oss på både instagram, Facebook och Youtube. Vi heter ”Jikitas på äventyr” överallt 🙂
Fyra veckors resa var till ända, bara ett par stopp kvar innan vi skulle vara tillbaka hemma i huset igen. Det var faktiskt några viktiga stopp och ett som är väldigt gott 🙂
Resan närmade sej alltså sitt slut. Fyra fantastiska veckor hade passerat i ett alldeles för snabbt tempo. Det har varit mycket jobb, men också en galen husbilsträff med nästan 200 ekipage där vi ”gifte” oss igen, en massa roliga möten och härliga platser. Nu var det bara ett drygt dygn kvar av årets första långtur. Och den gick till lilla Malfors i Ljungsbro.
Förra året firades vi påsk på ställplatsen i Malfors. Den ligger så fint längs med Göta Kanal och med gångavstånd till Colettas fabriksförsäljning. När vi var där var vädret så dåligt att vi inte kunde ta några bilder och nu när detta ändå låg på vägen hem tänkte vi att vi kunde slå tv flugor i samma smäll. Ta bilder och kolla lite i Cloettas butik, kolla lite… jo eller hur 😛
Vi lämnade alltså Vadstena och tog oss den korta biten till Ljungsbro, det tar inte ens en timme. Vi ställde ifrån oss husbilen på Cloettas parkering och gick bort till ställplatsen. Så fick vi en fin promenad den dagen också. Så himla bra!
Det är så fint här, med den lilla orten, gamla hus och Göta Kanal som löper genom hela samhället. Det gör inte ont någon stans att ta en promenad här. Vid ställplatsen går dessutom ett perfekt rundvarv, som vi gick två gånger om dagen när vi var här sist. Sånt gillar jag. Nu blev det bara en snabb promenad dit, några bilder på ställplatsen och en promenad tillbaka. Men solen sken och det var en riktigt fin dag, som gjord för en långpromenad.
Tillbaka vid husbilen tog vi en tur inne i Cloettas butik, himmelriket för mej som älskar lakrits. Här finns allt. Och det är billigt. Man får lixom skylla sej själv om man går in där, för man köper alltid mer än man tänkt sej. Alltid. Jag hittade såklart en lakritschoklad från Tupla som jag inte sett förut, hallonlakrits minsann… den var jag ju tvungen att testa. Och jag passade på att fylla på förrådet av Läkerol. Jag köper tre smaker, sen häller jag ut allihop en i en skål, blandar om och stoppar tillbaka i askarna. Då får jag alltså en blandask med min favoriter. Smart va 😛
Här finns också, tröjor, handdukar, presenter och en massa annat. Men den här gången blev det bara godis. Alldeles för mycket. Som vanligt. Men nu kommer vi inte tillbaka på lääänge, tror vi…
Efter shoppingen åkte vi vidare till kvällens sovplats. Nu var det inte långt kvar hem, men vi ville ha en natt till – så vi stannade i Norrköping och ställplatsen i hamnen. Ett bekvämt stopp, utan några som helsta faciliteter, men tömning en liten bit bort. Här sov vi gott innan vi rullade den sista biten hemåt.
Vi kom hem till en trädgård i förfall. Vår robotgräsklippare hade tagit livet av sej, genom att klippa sin egen sladd. Så det var bara att ta fram trimmern och börja röja. Vi måste ju få ordning innan det är dax att dra iväg på nästa resa. Planen är självklart redan färdig. Vi blir hemma en vecka, sen drar vi iväg igen. Då siktar vi på Helsingborg och Eva Rydbergs sista premiär. Självklart är vi på plats på Fredriksdalsteatern då. Sen ska vi ”tura” igen, den här gången med proffs.
Vi har så många planer. Det kommer bli en rolig sommar. Hoppas du hänger med oss!
Vi är ju ute och letar efter annorlunda och roliga ställen som sticker ut lite extra. Ladugård 206 är definitivt ett sånt! Namnet borde väl förklara allt, men det gör det kanske inte. Längs med väg 206 i närheten av Vadstena finns detta härliga ställe med en av de största och mest välsorterade ostbutiker jag sett.
När man kommer till Ladugård 206 ska man först åka på en lång, spikrak grusväg. Den är rätt smal, så man håller både tummar och tår för att man inte ska få möte, särskilt inte när man kommer med en stor husbil. Väl framme möts man av en gård med flera stora lador som innehåller både det ena och det andra. Här finns ett kafferosteri, en restaurang, en ostbutik och en inredningsbutik.
När det gäller oss med husbil, så finns här 10 platser – 11 i nödfall. Alla med el och egna små soldäck, så lyxigt. Det är lite som en naturcamping, där platserna mejslats fram så naturligt som möjligt. En personlig plats helt enkelt, där ägaren Staffan går gärna runt bland sina gäster med kaffekopp i handen, hälsar, visar och snackar bort en stund.
Våra vänner, Helen och Krister, hade berättat om charkbrickan som erbjuds när man bokar ställplats. Den var vi ju bara tvungna att testa. Jag tror att en husbilsplats kostar 325 kr (275 må-on när restaurangen mm är stängd), med charkbricka för två personer betalar man 675. Och den brickan är generös. Vackert serverad med en massa olika ostar, röror, skinkor, oliver, kex, frukt och en massa annat, samt en rejäl skål med potatissallad. Eftersom vi samma dag firade fem år som husbilsägare passade det ju perfekt att lyxa till det lite. Så vi korkade upp ett bubbel och lät oss väl smakas.
Anläggningen ligger precis vid ett stort rapsfält, så där blev det såklart en massa bilder innan solen gick ner. Körsbärsblommor och rapsfält kan vara något av det finaste som finns. Mååånga bilder blev det… Även runt området och inne i restaurangen blev det massor med bilder. Här har man tagit till vara på allt och det finns roliga detaljer överallt, man upptäcker bara mer och mer vart efter man går runt. De har en särskilt fäbless för dörrar. Dessa används som bord lite överallt, så himla kul!
Jag älskar såna här platser! Där man ser hur passionerad ägaren är och hur mycket denna älskar platsen. När Staffan berättade om hur han varit är i 26 år, men aldrig tröttnar utan bara har fler och fler idéer – ja, då kom man ju själv på en massa grejer som skulle passa här. Det har precis blivit en liten spelhall i ett av vedförråden, restaurangen är faktiskt ett fd hönshus och ett av de mindre husen på gården fungerar som servicehus med toa och dusch. Tänk 40-tal, så ser det ut inuti det huset.
Det är så häftigt. Vänta bara tills ni ser filmen härifrån. Då kommer ni åka dit direkt, men boka – det är få platser och blir fullt snabbt. Vi kommer definitivt tillbaka!
Många ramsor har man fått lära sej under skoltiden, dock inte den ovanstående – den var det någon som skrev på vår instagram. Men det stämmer nog och det var kanske sulfit vi fick som sällskap när vi besökte Aspa Båtklubb. Tyvärr…
Vi var alltså på väg hemåt, men hade fortfarande några dagar till ute på rull. Strax söder om Askersund hittade vi en fin liten gästhamn som vi hört gott om, så där drog vi åt handbromsen och började reka för reportage. En massafabrik i närheten gav snart förklaringen till doften, eller snarare lukten. Lite som någon som ätit för mycket ägg eller ostbågar, det luktade prutt helt enkelt 😛
Men platsen är jättefin och välskött och den där doften känns bara när vinden ligger fel. Så den kommer som i små dunster och går att stå ut med, iaf någon dag. Särskilt som här är rätt billigt att stå och allt finns. Jag tror att vi räknade till 14 platser, med el. Här finns ett fint servicehus med toa och dusch, men dessutom tvättmaskin och tumlare. Samt tömning av allt och vattenpåfyllning. För 220kr per natt, inkl el – det är ett väldigt bra pris!
Det är fortfarande försäsong, så det var inte fullt. Här stod kanske 6-7 bilar, men då var det mellan to-fr. När vi åkte på fredagen, såg vi hur bilarna började rulla in. Och för en helg är det helt ok att stå här, så får man hoppas att vinden ligger rätt.
För det är riktigt mysigt. Lagom stort och fina omgivningar. Precis innan hamnen ligger en väldigt fin herrgård som vi gärna hade besökt om vi haft mer tid. Men just i år har vi ingen tid med något alls, mer än att utvärdera ställplatsen/campingen, testa allt och ta bilder. Inte jättekul, men det är ju ett jobb och det ska göras. Så det är bara att gilla läget.
Vi gillade iaf Aspa Båtklubb, trots doften, och kommer alldeles säkert tillbaka!
I höst ska vi hålla ett föredrag på Elmia Husvagn & Husbil. Ämnet är ”annorlunda campingar och ställplatser, såna som sticker ut”. Så det är lite med detta i tanken som vi åker runt och letar ställen att skriva om. Och vi hittar så mycket roligt på vägen, bla Bisonfarmen i Gate.
Det finns många campingar och ställplatser i Sverige som sticker ut och har det där lilla extra. Vi hittar fler och fler ju mer vi åker runt. Då menar vi inte fina platser med vackra stränder och härlig natur, utan sånt som är lite konstigt, roligt eller tokig. Så är tex Bananpannkakan i Höganäs, med sitt staket av skrot, ett flygplan på taket, damm och en pool. Tokrolig lixom.
När vi fick höra talas om Bisonfarmen i Gate, var det ett självklart alternativ. Vi har bara inte lyckats komma dit när det varit öppet, och det lyckades vi tyvärr med inte nu heller. Vi tittade helt enkelt fel och det upptäckte vi inte förrän vi parkerat. Men när vi ändå var där passade vi på att kolla in platsen och prata lite med ägarna. Ett himla trevligt par som berättade sin historia för oss och visade oss runt.
Här står man vackert med utsikt över Vättern, även om vattnet är ganska långt bort. Det är lugnt och tyst, nästan bara kossornas råmande och oxarnas brölande som hörs. Så där idylliskt som det bara kan vara under sommaren på landet.
Själva ställplatsen är inte så stor, två etage med plats för kanske 12-14 ekipage och ett litet servicehus. Thats it. Innan man kommer ner till platserna passerar man flera stora hagar med bisonoxar, just nu med små söta kalvar. Här finns också en liten butik, en restaurang, ett boningshus som just nu restaureras och en lada. På gården finns kor, minihästar, grisar med kultingar och kalkoner. En farm med lite av varje alltså.
Det är så mysigt. Jag vet inte hur gamla bisonkalvarna var, men griskultingarna var iaf 6 – 7 veckor gamla och så himla gulliga när de kom springande emot oss så fort vi närmade oss inhägnaden. Man dog nästan sötdöden faktiskt 🙂
Vi stannade en natt, istf för två som planerat, detta för att restaurangen var stängd och vi inte kunde prova den. Så vi har det vi kan i bilder från själva ställplatsen, men måste komma tillbaka för att testa restaurangen och särskilt bisonburgaren och göra en film. När det blir har vi ingen aning om, men det måste ju bli innan Elmia i september. Vi gillade ställplatsen så det gör oss inget att åka tillbaka, men det är ju såklart lite tidskrävande eftersom vi just i år har lite tidsbrist.
Och så ser det ur för oss i ganska många fall just nu, vi når inte riktigt ända fram… pga väder eller annat som gör att vi inte kan få våra bilder. Så vi har ett helt gäng ställen vi måste åka tillbaka till, vilket är lite surt såklart – men det är som det är. Oftast är det vädret som inte är med oss och det går ju inte att styra över. Bara att gilla läget lixom.
En annorlunda ställplats iaf, som definitivt platsar i vår kommande föreläsning.
Efter en natt strax söder om Hjo, fortsatte vi förbi trästaden och hamnade i Karlsborg. Här finns en alldeles ny ställplats som vi skulle kolla in. Vi bokade in två nätter och passade på att fixa en massa vardagsbestyr och ”måsten”.
Vi hade ungefär en vecka till godo innan vi var tvungna att åka hem. En vecka att samla så mycket material vi kan till tidningen. Det innebär att vi bara hade tid at stanna en natt per plats och det i sin tur innebär att man till slut inte vet var man är. Vi gillar Karlsborg och hittar hyfsat bra i stan. Så med lite beställda kokböcker som krävde postombud för att skickas, tänkte vi att två nätter skulle bli bra här. Dessutom fanns det en helt ny tvättmaskin och tumlare och vi behövde verkligen tvätta. Så två dagar fick det bli.
Vi kom dit efter jobbet på tisdagen, så då blev det mest att kolla in ställplatsen och ta lite bilder. På onsdagen körde jag igång den första tvättmaskinen kl 9. När den var klar och stoppades in i tumlaren, rev jag ur sängen och körde igång en ny maskin med sängkläder och handdukar. Medan maskinerna snurrade tog jag skjuts med en äldre herre från ställplatsen, som skulle in till centrum. 2,5 kilometer, enkel väg, är helt ok att gå/cykla, men jag skulle ju passa mina tvättmaskiner så vi kunde sova i torra sängar. Så det kändes väldigt lyxigt att få skjuts ena vägen och en trevlig promenad tillbaka.
Så jag tackade för skjutsen, skickade iväg mina brev, köpte en glass och gick tillbaka. Jag kom precis lagom för att ta ut alla kläder och vika dem, innan nästa tvätt var färdig och skulle in i tumlaren. Ett par timmar senare var alla kläder tillbaka i skåpen och sängen renbäddad. Så himla härligt. Nästan en lyx när man är ute på rull länge. Allt detta medan Martin haft en helt vanligt arbetsdag.
Båda dagarna bjöd på en fantastiskt solnedgång. Ni vet en sån där som ser ut som himlen brinner. Helt vindstilla och med magiska speglingar på vattnet. Vi flög såklart ur bilen bägge två och tog mängder med bilder. Det var så fint!
Den nya ställplatsen i Karlsborg heter Strandpirens Marina. Den är jättefin, har allt man behöver och ligger bra till. Alla platser har utsikt över vattnet och en egen liten gräsmatta. Men den är dyr. 350 kr per natt, inkl el, det är smärtgräns för oss. Under högsäsong kostar det 550!!! Det skulle vi aldrig betala. Nu var ju detta ett jobb, så då känns 350 ok – men åker vi helt privat betalar vi inte så mycket för en ställplats. Det är campingpriser tycker vi.
Men vi fattar ju att det kostar att anlägga en så fin plats, det är avgifter för bygglov, material, el, vatten och mycket annat. Och behovet av nya ställplatser finns. Vi vet att också att det finns folk som betalar oavsett vad det kostar, men vi gör det inte. Jag gillade platsen och vi kommer kanske tillbaka, men inte under högsäsong.
Fint var det iaf och vi är nöjda över att få både rentvättat och renbäddat. Och att vi har bra material till tidningen. Nu är det verkligen dax att börja skriva artiklar. En film till Youtube kommer inom kort.
Husbilsträffen var över och vi kunde nöjda pusta ut. Våra gäster lämnade Unda Camping en efter en och när de sista rullade iväg åkte vi också. Men hem skulle vi inte än, det var fortfarande en massa jobb att göra. Första stoppet, The View, var en plats vi hört mycket om.
The View ligger i närheten av Hjo, ett par timmar öster ut från Uddevalla sett. Vi hade hört en massa gott om ställplatsen som ligger fint med utsikt över Vättern – vilket förklarar namnet. Runt ställplatsen ligger en massa hagar där hästar går och betar i godan ro. Nyfikna hästar dessutom som kommer springande så fort man närmar sej.
Vi ställde oss på plats, vi vara bara fyra bilar där, så det var nästan helt tyst. Efter en vecka med en massa husbilskompisar var detta såklart ljuvligt. Jag älskar tystnad. Vi bjöds dessutom på en vacker solnedgång och en så där härligt sommarvarm kväll.
Efter en god natts sömn i total tystnad var vi hyfsat utvilade. Ägarna var på plats så vi passade på att prata lite med dem och få lite historia kring platsen. Som jag förstod det så är ställplatsen i en gammal hästhage som inte längre behövdes. Mamma i familjen har länge drömt om en egen servering och en plats där folk kan träffas. Att utnyttja utsikten var så klart självklart från början. Så för ett par år sedan söktes bygglov och gavs godkännande till en ställplats för husbilar.
Nu finns det ca 25 husbilsplatser, toa, dusch och restaurang. Men stället utvecklas vart efter, lite beroende vilka behov och idéer som uppstår. Ställplatsen är ju nästan ny, så allt är väldigt fräscht och fint. Det enda som kan vara värt att säga något extra om är att man ska ha en lång sladd om man står på plats 5, med el – som vi gjorde. Så är det nämligen närmare 35 meter till elstolpen. Det finns sladd att låna, men är restaurangen stängd blir det ju svårt.
Vi trivdes bra här. Det är tyst och lugnt, enkelt med funktionellt. Och vem tackar nej till nyfikna hästar som grannar? Inte vi iallafall. Vi testade inte restaurangen, men det såg både gott och prisvärt ut. Så det får väl bli nästa gång 🙂
Nu har vi iaf tillräckligt med material både för en artikel och film på YouTube. Håll koll, så kommer den inom kort.
När vi var på Öland i Valborg bodde vi på Böda Semesterby. Campingen som haft en himla massa namn och definitivt inte bästa ryktet, men nu känns det som saker bara kan gå åt rätt håll. Här finns massor med potential och numera härliga arrendatorer. Detta var vi såklart tvungna att kolla in!
De här fyra veckorna på rull har i stora drag innehållit två specifika saker; en husbilsträff och samlandet av material till campingtidningen. Det började redan på vägen till Öland då vi besökte Timmernabbens ställplats, den texten är redan skickad och filmen hittar ni HÄR.
Efter en natt på Arontorp där vi mötte upp våra vänner Helene och Krister (Berggrens Bilbo) åkte vi vidare norr ut och checkade in på Böda Semesterby. Kommer man söder ifrån så kommer först Böda Camping och Böda Hamn, sedan Böda Semesterby – innan Böda Gården och Böda Sand. Samma strand alltså, bara på olika delar av den.
Böda Semesterby
Böda Semesterby har haft otroligt dåligt rykte. Det har inte haft så mycket med anläggningen att göra, utan med ledningen och skötseln av campingen. Det har stått spaltmeter om detta i tidningen, så detta är ingen hemlighet. Nu tog nya arrendatorer över i höstas och lockade med ett bra erbjudande, som vi hoppade på. Vi bestämde att vi skulle fira första maj-helgen här och lyckades pricka in bästa vädret.
Vi checkade in och rullade på plats. Platskartan var lite otydlig och platserna vi valt var väl inte toppen. Men det löste sej enkelt med ett telefonsamtal och vi blev kanonnöjda med våra platser alldeles nära stranden. Campingen har inte fått bästa delen av stranden och vattnet är väldigt lågt i år, men går man bara en liten bit norrut är det jättefint. Böda-sidan bjuder tyvärr inte på några solnedgångar. Vill man har det får man åka till västsidan.
Böda Semesterby är en ganska liten och familjär camping. De nya arrendatorerna har gjort massor under vintern, men det finns en hel del kvar att göra och de har också en massa idéer om grejer de vill tillföra. Det är lite av en naturcamping där platserna lixom passas in i naturen på ett naturligt sätt. Det finns små dungar, nästan som små privata rum där man står fint nästan helt för sej själv.
Vi valde platser längst nere vid stranden, med bara en sanddyn mellan oss, vattnet och den milslånga stranden. Vi tog en promenad upp till Böda Sand för att ta en glass, det tog oss ungefär 45 minuter. Tänk att vi kunde gå barfota, i bara shorts och t-shirt – den andra maj! Uuuunderbart!
Vi hade en riktigt härlig helg här. Tyvärr var det för lite folk och ekipage för att få bra bilder, så vi får komma tillbaka i sommar. Det gör ingenting alls. Vi gillar hur campingen blivit och ser fram emot att se den utvecklas. Blir spännande att komma tillbaka nästa år och se vad som hänt.
Här kan ni se film från vårt besök:
Böda Hamns Ställplats
På söndagen åkte Berggrens hem, medan vi fortsatte fyra minuter bort – mot Böda Hamns Ställplats. Vi föredrar ju ställplatser framför campingar och gärna gästhamnar. I Böda Hamn trivdes vi väldigt bra. Här kunde jag dessutom tvätta och tömma korgen på smutskläder. Vi hade inte varit ute så länge, men finns där en tvättmaskin så passar man på. Man vet inte när chansen kommer nästa gång.
Här fick vi himla bra bilder och behöver inte komma tillbaka pga jobb – men jag återkommer gärna bara för att njuta av den fina miljön. Och vi måste ju testa restaurangen, den var stängd vid vårt besök.
Här kan ni se film från Böda Hamns Ställplats:
Å som jag älskar Öland. Här finns hela min barndom. Jag känner delar av ön som min egen bakficka. Jag behöver minst en vecka på ön varje år, men vill gärna ha mer. I år blir det ganska mycket mer. Vi har nämligen fått ett stort jobb vi ska göra om Öland alla campingar och ställplatser. 42 anläggningar ska besökas… vete sjutton hur det ska gå… men men, det löser sej 😛
Vi hör ofta talas om ställen för övernattning som lockar oss lite extra. Redan förra året skulle vi besöka Grimsholmen utanför Falkenberg, men då blev vädret så dåligt att vi åkte vidare istället. Nu klaffade allt, så vi äntligen kunde åka dit. Och ja, ställplatsen levde upp till sitt rykte.
När vi gjort det vi skulle på Ullared, åkte vi förbi kompisarnas verkstad i Falkenberg. Martin och Peter fixade nåt på bilen och sedan körde vi vidare till kvällens sovplats. Vi kom vid 18-tiden och det var fredag, så vi var inte helt säkra på att det skulle finnas plats kvar till oss. Men det fanns EN!
Platsen vi fick var en slags reserv strax utanför, men det gjorde inte oss något. Redan förmiddagen därpå lämnade ett par husbilar, så vi kunde flytta in på området. Vi fick en fin plats med utsikt över hästhagarna, så himla mysigt. De där hästarna var dessutom väldigt nyfikna, så det blev lite hästmys också. Trots att jag är allergisk, men ute går det rätt bra.
På Grimsholmen finns det 9 platser med el och 5 utan, plus de två utanför. Här finns toa och utedusch. Helt ok när det är varmt, när det är kallt – not so lockande lixom… men där finns iaf en dusch och det är alltid positivt. Här finns också tömning för toa och gråvatten, samt påfyllning. Allt man kan behöva alltså. Dessutom med en massa små detaljer överallt och hästar i hagarna runt om.
Och bara en kort promenad bort ligger en lång strand. Jag hade såklart hittat ett par hundar om gosa med och när deras matte och husse rågade om vi ville gå med på promenad följde vi gärna med. Vädret var fantastiskt och det blev en massa bilder såklart.
Här trivdes vi jättebra. Och jag är helt säker på att vi kommer tillbaka. Vi fick allt material vi behövde, så snart kommer både film på Youtube och artikel i tidningen.
Efter en effektiv helg, och avskedsparty av Sveriges Eurovisionbidrag, var det dax att packa ihop oss. Att åka på långresa i april är knepigt. Vädret kan bli precis hur som helst, så man får packa både långkalsonger och bikini.
Jag bytte ut alla vinterkläder efter den förra turen och fyllde redan då på med underkläder och basplagg. Så det mesta var redan på plats i husbilen, nu skulle bara allt annat in. Bland annat skulle ju bokhyllan fyllas på, jag vill ha ”riktiga” böcker – har svårt för läsplattor och ljudböcker. Jag vill ju dessutom fota det jag läser och då krävs en tryckt bok. Fyra veckor blir en liten hög…
I början av veckan klippte jag mej och fixade fransar och bryn. Då ser man lixom ok ut även om man bara drar en borste genom håret på morgonen. Vi bytte från vinterdäck (sent omsider), fyllde på gasolen, handlade och tankade.
I onsdags jobbade Martin halvdag, sen drog vi iväg. Siktet var inställt på jobb, att leta upp campingar och ställplatser som vi kan skriva om. För detta krävs dock fler än vi på platsen och hyfsat fint väder. Just nu när det inte är så många ute med sina husbilar kan detta vara en liten utmaning, men vi har lyckats rätt bra.
Efter en tidig middag på Rasta i Ringarum tog vi sikte på Timmernabben där vi tänkte stå i gästhamnen. Men där var det fullt, så vi hamnade på den gamla festplatsen istället. Och där blev vi faktiskt rätt många och solen sken dessutom som på beställning.
På torsdagen var det halvdag. Medan Martin satt och jobbade passade jag på att gå runt och fota lite. Det är en helt ok ställplats, som vi gärna återkommer till. Allt finns och priset är bra. Dessutom öppet året om.
Här nedan kan ni se filmen vi gjorde:
När han var klar filmade vi snabbt platsen, innan vi packade ihop oss för att åka vidare. Sen körde vi över bron och drog åt handbromsen på Arontorp på södra Öland.
Vi har åkt mycket i Skåne under de senaste åren och besökt rätt många ställen på vägen. Österlen är ju känt för sin spännande natur och alla sevärdheter, men det finns ju så många andra spännande områden och platser. Här kommer 13 tips på ställen som vi har besökt och gillar. Hoppas det kan hjälpa er när ni ska åka runt 🙂
Vårt jobb är ju att testa campingar och ställplatser, för en campingtidning. Världens bästa jobb tycker vi såklart. Det innebär att vi måste röra oss över hela landet och besöka så många ställen vi kan under sommarhalvåret. Då Öland är en stor favorit och vi ibland har jobb i både Skåne och Halland, blir det att vi ofta åker från öst- till västkusten. Då tar vi gärna kustvägen genom Skåne. Vi har måååånga platser kvar att besöka, men här är ändå en del.
Tänk er att vi åker från Kalmar och kör medsols mot Höganäs.
Lilla Vinslöv ligger inte riktigt mitt i Skåne, men nästan. I närheten av Hässleholm och ca 4 mil från Hörby. Här finns en liten trivsam camping med härlig ägare och fina promenadstråk. Eftersom det är en camping finns såklart alla faciliteter som tömning, påfyllning, kök och sånt. Men det finns även en liten kryddträdgård där man får ta det man behöver.
Här trivdes vi väldigt bra. Bara 30 platser, så man får ringa och kolla läget om man ska dit.
Kör man ner mot Skånes östra kust och siktar mot Stenshuvuds Nationalpark, hittar man snart Kiviks Familjecamping. En lugn camping med butik, minigolf och grillplatser.
Det är inte bara nära till Stenshuvud utan även Kiviks musteri såklart, samt en mängd andra sevärdheter. Vi har här i april 2022, så det har säkert hänt en del sedan dess – men då var allt fräscht och fint.
Här finns såklart både kök, tömning för toa och gråvatten och allt annat en campare kan behöva.
Kommer man öster ifrån så ser man en jättestor varmkorv på vänster sida, i höjd med Löderupp. Korven är kännetecknet för Solans Mack och Ställplats. Ett otroligt charmigt ställe på Österlen, med en himla trevlig ägare.
Ställplatsen ligger kanske 500 meter från en jättefin sandstrand och trevlig restaurang. Men även ställplatsen har mat, här finns bla pizza och kanongoda hamburgare. En bekväm plats att stanna på längs vägen, där det finns både tömning av både gråvatten och toa – samt tvättmöjligheter. Dock inget kök.
Kåseberga Ställplats som ligger också längs vägen, en bit bortom Solans Mack, precis nedanför Ale Stenar. Det tar kanske 10 minuter att gå upp till stenarna och är ungefär lika långt att gå ner till hamnen. Ett tips är att gå upp till Ales Stenar vid solnedgången, det är magiskt!
Ställplatsen är en gammal fotbollsplan, servicehuset är ett omklädningsrum. Här är rätt enkelt, men ändå trivsamt. Jag tror det är 24 platser med el som inte går att förboka – men det är alltså rätt stort. Här finns allt man behöver, såsom tömning, toa och dusch. Samt boule- och tennisbana, och en sån där dygnetruntöppet-butik som man använder bank-id för att handla i.
Här kan ni se vår film från Kåseberga Ställplats, som det såg ut 2022:
Fortsätter man längs kusten kommer man snart till Beddinge strand och Trelleborg. Å där finns även Trelleborg Strand Camping. Här står man ett stenkast från den långa bryggan och sandstranden. Inte så stort, men väldigt trivsamt. Det finns en särskilt del med husbilsplatser. Här trivdes jag verkligen!
Det är ju en camping, så allt finns och är fräscht och fint. Stora kök med matplatser men även en restaurang vid stranden. Vi var här i april -22 och då renoverades det och fixades lite överallt och är säkert jättefint nu.
Ytterligare en bit bort ligger Falsterbo Restort, som drivs av samma ägare som Trelleborgs Camping. Medan Trelleborgs Camping känns lite mer familjärt, känns Falsterbo Restort som värsta lyxstället!
Receptionen har en butik och en stor härlig takterrass, minigolf och en massa annat. Man ser inte stranden, men en lång härlig strand finns bara fem minuter bort.
Här finns 22 husbilsplatser närmast stranden och det kan ju låta härligt – tyvärr var det väldigt mycket träd och buskar och begränsat med sol där. Det var också ganska nära tömningen av gråvatten och toa som man måste passera varje gång man skulle till stranden. Ingen fara egentligen, då det var rent och fräscht – men kanske något man ändå vill känna till.
Vi gillade det, perfekt när man skulle cykla runt och upptäcka Falsterbo och Skanör. Lagom cykelavstånd till allt.
Här har vi en jättestor camping med utsikt över Öresundsbron, så fina solnedgångar!
När vi var här 2022 byggdes campingen om, så nu är den säkert jättefin. Där vi stod var det ett jäkla liv från tidig morgon till kväll, pga grävmaskiner – så vi fick byta från campingtomt på gräs till husbilsplats på asfalt. En stor plats med bekvämt avstånd till lokalbussen. Mysigare på gräs, men detta var helt ok.
Vi gillade campingen som ligger med lagom cykelavstånd till Malmö Centrum. Då cyklar man dessutom förbi Limhamn där man kan stanna för en glass. Här finns såklart allt man behöver, det är ju en camping.
Här har vi inte bott, men cyklat förbi och kollat läget. I april var det inte många tillgängliga platser (12 på vintern), det är nämligen en båtklubb där platserna är upptagna av båtar tills båtsäsongen börjar.
Men det finns hela 50 platser när båtarna är i vattnet och då skulle jag tro att det är väldigt mysigt här. Här kommer vi absolut att stanna nästa gång (kanske i år). Vi gillar ju hamnar 🙂
Här finns både toa, dusch, tömning, påfyllning och grillplatser. Och denna går att boka har jag för mej.
Så himla mysigt ställe, trots att det är jätte, jättestort. Här finns en stor hamn, mitt i ett industriområde med nästan 100 ställplatser och en massa små Attefalls-hus. Samt tre restauranger som tydligen är himla bra. Man står precis vid vattnet och bjuds på fantastiska solnedgångar.
Ställplatsen ligger väldigt bra, det tar ca 10 min att cykla in till Landskrona och man kan ta båten till Ven. Här finns både tömning och påfyllning. Det går inte att boka, men på hemsidan ser man om det finns platser kvar.
När vi besökte Parapetern i maj 2022 blev det en av våra favoriter, men nu skulle vi aldrig stå där. Det var rätt trångt och oorganiserat då, men nu är det ju helt galet.
Man trycker in ekipagen, så pass att vissa inte kan komma ut om inte någon annan flyttar sej först. Så var det iaf när vi var där och tittade sommaren 2025. Jag vet inte hur många platser som finns där, kanske är det ett 20-tal – men dubbelt så många står där.
Det är dock ett perfekt ställe att stå när man ska upptäcka Helsingborg. Det är verkligen nära till allt. Dessutom ser man över till Danmark och när solen skiner känns det som man är utomlands.
Här finns tvättmöjligheter och ett fräscht servicehus med toa och dusch.
Här är filmen från Ställplatsen i Norra Hamnen, från 2022.
Bryggeriet – Oxhallen
Numera står vi istället vid Bryggeriet – Oxhallen, som ligger en liten bit från Knutpunkten. Och med bekvämt avstånd till båtarna som går mellan Helsingborg och Helsingör. Det tar kanske 10-15 minuter att gå in till centrum och Kärnan.
Här står man inte särskilt mysigt, men det är funktionellt och tryggt eftersom området är inhägnat. Det är fem platser har jag för mej och de går att förboka, så det är ju ändå bra.
Här finns typ ingenting. I bästa fall är toan öppen, så man kan använda den. Där finns faktiskt en restaurang, som vi inte lyckats testa än. Inget ställe för en semester, men för ett kortare stopp. Perfekt om man tex ska ”tura” eller gå på teater.
Här är film från Oxhallen:
Bananpannkakan
I Höganäs ligger den roliga och lite galna ställplatsen Bananpannkakan. Här styr Micke med säker hand, med Birgitta som sin högra hand. Här finns också en massa höns, skrotgrejer, plaja del bananaz och dammen med guldfiskar. I grillkåtan tänds grillen för gemensam middag kl 18 varje kväll, denna intas vid bordet som är en gammal flygplansvingen. Senare på kvälen brukar byns ”sheriff” komma ridande. Det är så supergalet och supercharmigt att man bara smäller av.
Här är 35-årsgräns, vilket kan störa en och annan – men det finns mängder med ställen runt om som är mer familjevänliga. Här får inte barn vara pga att det är en gammal skrot och fortfarande finns en del mindre barnvänliga föremål kvar. Och dammen är inte heller inhägnad.
Nästan på gränsen till Halland och i närheten av Örkelljunga ligger Persköp. En liten och väldigt populär ställplats som ligger som i en liten skogsglänta vid vattnet. Det går inte att boka och är nästan alltid fullt. Man checkar in via en tavla på väggen, där man ser vilka platser som finns lediga.
44 väl tilltagna platser med EL 10A alla med varierande natur. De flesta med utsikt över sjön. Här finns både tömning och fyllning. Dessutom en liten glasskiosk med självbetjäning.
Här kan ni se film från Persköp:
Vi gillar Skåne!
Skåne har så otroligt många fina platser, vi gillar verkligen att åka runt där. Det finns massor att se och göra och många fina ställen att bo på. Vi har sett mycket och bott på många, men har minst lika mycket kvar.
Jag har valt att inte lägga ut några priser, eftersom de ändå ändras nästan varenda år. Hälften av filmerna är från 2022, det har förmodligen hänt en del sedan dess. Vi ska uppdatera de vi kan nästa gång vi är i närheten. I år ska vi försöka bo på Cirkus i Malmö, som ska vara något extra. Ge oss gärna tips om fler roliga, mysiga eller extra fina campingar och ställplatser. Även utanför Skåne 🙂
Ni får gärna följa våra resor på vår youtube-kanal ”Jikitas på äventyr”. Där finns mer än 200 campingar och ställplatser filmade. I hela Sverige, från norr till söder. Titta gärna där om ni är på väg någonstans. Fler blir det!
Vi kanske inte är jättemånga som vintercampar, men blir allt fler. Martin och jag uppmanar gärna nya husbilsägare att iaf ge det en chans. Tycker man inte om det, så har man iaf testat. För oss som avskyr vintern är det ett sätt att överleva en avskyvärd årstid.
Det var osäkert in i det sista om vi skulle komma iväg den här helgen. Det mesta hängde framför allt på vädret. Skulle det bli mycket snö så skulle vi vara tvungna att stanna hemma och skyffla snö. Men vädret stabiliserade sej, så vi kunde dra iväg. Nu får vi se hur det ser ut när vi kommer hem…
På torsdagskvällen bevakade vi premiären på Cirkus och kom inte i säng förrän vid 2 på natten. Därför hade vi ställt klockan på 7.30, för att komma iväg hyfsat. Dessutom ville vi komma fram innan skidskyttet skulle börja. Det var lite pyssel innan vi kom iväg, vatten och gasol skulle fyllas på. Vi skulle handla och lite annat nödvändigt. Men vid 12 var vi framme vid målet och hade snart installerat oss.
Tanken var att tillbringa helgen på Westerqwarn, mellan Eskilstuna och Västerås. Och sedan ta ett par dagar i Västerås, men så blev det inte. Vi kom till Westerqwarn, och stannade där. Husbilskompisarna Helene och Krister dök upp vi 18-tiden, sen startade en helg med OS, snö, mello, pizza och jobb.
Ställplatsen har 11 öppna platser under vintern och mellan lördag och söndag var det faktiskt 9 bilar där. Himla kul tycker jag. En fördel med vintercamping är just att det aldrig är fullt när man kommer fram. Nackdelen är att servicehus ofta är stängda, men Westerqwarn har allt öppet. På helgerna har man dessutom pizzabuffé, den åt vi såklart. Pizzan här är riktigt bra!
På lördagen var det grått och trist, då blev det mest OS och mello. Söndagen däremot var solig, men kall. Vi passade på att ta bilder, men var bara ute korta stunder pga kylan. Där fanns en liten chans till norrsken, enligt appen, men vi såg inget. Däremot njöt vi av all belysning som lyste upp ställplatsen. Det är lampor överallt. Så stämningsfullt och fint!
När kompisarna åkte hem på söndagen, skulle vi alltså åka vidare. Men vi orkade inte, utan bokade på två nätter till. Snart var vi ensamma på plats med alla faciliteter för oss själva, inte ens personalen var där. Men på måndagen fick vi sällskap av min bok- och husbilskompis Maria och hennes fina rottweiler Moxie. Medan vi satt och jobbade gled hon in brevid oss, så himla roligt.
Eftersom allt var öppet, även tvättstugan, passade jag på att tvätta lakan och bädda rent. Det finns inte mycket som slår att lägga sej i en renbäddad säng. Det är ju helt ljuvligt. I husbilen är det extra mysigt. Skönt att ha gjort, för det är lite meckigt. Annars är det mesta rätt enkelt i husbilen. Det tar typ 3,5 minut att storstäda, det är lagom tycker jag.
Visst är husbilslivet lite bökigare på vintern, särskilt med alla tjocka ytterkläder och stora vinterskor. Detta förvarar vi i duschen, den passar bättre som förvaring på vintern. När vi är hemma har vi bilen ”på el” som det heter när man har elkabeln i. Det innebär såklart att vår elräkning blir lite högre, men det är det värt att slippa riskera att vattnet i bilen fryser. För sånt kan bli riktigt dyrt.
Vår första vinter, ställde vi av husbilen, satte på honom ”pyjamas”, tömde vattnet efter konstens alla regler och drog ur sladden. Sen led vi i fem lång månader innan vi fick åka iväg igen. Hösten efter köpte vinterdäck och har sedan dess åkt året om. Vi testade och gillade det, fast vi avskyr vintern. Å det är därför vi uppmanar alla att iaf prova. Det värsta som kan hända är ju bara att man inte tycker om det…
Visst är det lite meckigt med vintergardiner, att vaddera tackluckorna och att fylla gasolflaskorna titt som tätt. Det går mycket gasol när det är kallt. Men det är värt allt det där pysslet. För när man väl kommer på plats så är myset på plats direkt.
Några ljusslingor och myslampor så är myset totalt. Då gör det inte så mycket att snön vräker ner utanför eller att minusgraderna är många. För inne är det varmt och skönt. Love it!
Ni som hängt med ett tag vet att jag älskar skaldjur. Jag skulle nog kunna leva på räkor, havskräftor och hummer. När familjen lockar med skaldjursbuffé är vi inte svårövertalade 🙂
Vi vaknade alltså upp i husbilen efter julfesten på makens jobb. Senast kl 12 skulle vi lämna ställplatsen i Tantolunden och vi hade inte bråttom iväg, så vi tog det rätt lugnt. Dessutom skulle vi inte hem, utan fortsätta vår husbilshelg några dagar till. Vi hade fler punkter kvar på vårt program.
Vid 11.30 var vi färdiga med allt och lämnade Stockholm och Södermalm, för att ta oss lite norr ut. Ett par timmar senare drog vi åt handbromsen på Friiberghs Golfklubb i Örsundsbro. Resten av familjen skulle komma lite senare och bo upp på herrgården, en knapp kilometer bort. Där skulle vi också äta julbordet, samt frukost dagen efter.
Vi var ute i god tid och regnet vräkte ner, så vi passade på att titta på skidskyttet och bara mysa i bilen. Yngste sonen och hans sambo kom in och hälsade på en stund när de ändå passerade förbi och för att hämta en kasse med böcker som vi gärna slapp kånka på i regnet.
När klockan närmade sej 17 klädde vi om och gick till herrgården. Det är kanske 750 meter att gå och regnet öste ner, annars hade det varit en rätt behaglig promenad både före och efter ett större middagsintag. Nu var det mest blött och väldigt mörkt, ingen vägbelysning alls – men vi har bra ficklampor och reflexer.
Där upp väntade mina föräldrar och äldste sonen samt yngsten med sambo. De hade redan försett sej av det afternoon-tea som dukats fram. Vi hann också ta lite innan detta plockades undan och glöggen istället ställdes fram. Strax innan 18 smög jag in och tog lite bilder och strax därpå var vi välkomna att sätta oss till bords. Snart hördes bara mumsandet och sörplandet, när vi frossade i de läckra skaldjuren. Där finns ett traditionell julbord också, men det tittade vi knappt åt.
Ett par timmar senare var vi väldigt mätta och belåtna, med magarna fulla av hummer, havskräftor, räkor, ostron, efterrätter, godis, ost och annat gott. Jag höll mej dock mest till havskräftorna och hummern, så otroligt fräscha och fina. Det är en lyx att få äta hur mycket man vill av såna härliga råvaror. På Friiberghs Herrgård är kvaliteten hög, allt är så himla gott!
Efter maten hittade vi en soffgrupp där vi satte oss tillsammans. Snart droppade äldste sonen och mina föräldrar av, kvar satt vi och pratade med yngsten T och hans sambo B. Vid 23.30 var det dax även för oss att säga godnatt och gå tillbaka till bilen. Nu hade det slutat regna och det blev ett rätt skönt avslut på kvällen och matorgien.
Vi var helt ensamma på ställplatsen, som dessutom är mitt ute i ingenstans – det var sååå tyst. Så vi sov himla gott och vaknade hyfsat pigga. Efter en snabb dusch i klubbhuset, som låsts upp till oss, gick vi tillbaka till herrgården för att äta frukost. Här hade man dukat upp med allt man kan önska och lite till. Vi skulle inte äta igen förrän långt senare, så vi åt ordentligt för att klara oss en stund.
Sen var det bara att säga bye bye till familjen som åkte åt sina håll, medan vi gick tillbaka till bilen, packade ihop och åkte åt andra hållet. Vi var nämligen inte klara än, helgen hade mer att bjuda på 🙂
Vi kom till Irland på tisdagen och på onsdagen hade vi äntligen fått till en dag med Flip Robinson från Giant Tours Ireland. En man vi träffade för första gången på ett event i Stockholm långt innan pandemin och redan då sa att vi ville intervjua. Det tog några år, men till slut blev det av och vi fick en hel dag tillsammans.
Flip är specialist på tv-serien The Game of Thrones, har varit med i serien och arrangerar turer med sk GOT-tema (men även andra turer med gömda pärlor). När vi träffade honom i Stockholm första gången var det just med anledning av Game of Thrones, som skulle starta sin sista och avslutande säsong. Intresset för Nordirland var enormt och han var i Sverige för att promota landet.
När jag var på Nordirland senast var temat äventyr, inte GOT, ändå fick vi se några av de över 30 olika inspelningsplatserna som finns där. Då stötte jag på Flip av en slump en dag och blev återigen påmind om den där intervju. Sen träffades vi igen i Stockholm på en mässa och nu blev det mer prat om att ses och hur man skulle kunna lägga upp det. I förra veckan var det äntligen dax, sisådär 6-7 år efter första kontakten. Skam den som ger sej 😛
Vi hade börjat vänja oss vid bilen, trafiken och vänsterkörningen och tog oss till Ballycastle, där Flip bor och skulle möta upp oss. Vi parkerade i hamnen och klev in i hans bil, så skönt att kunna släppa koncentrationen på körningen för en dag. Innan vi körde iväg blev det några bilder av den fina lilla orten med sin otroligt härliga strandpromenad och utsikt.
Flip är som sagt inte bara expert på GOT, utan även på Nordirland och vet om alla de där gömda pärlorna som många missar. Så han började med att ta oss till Glenariff Waterfalls. Där finns egentligen två fina fall, men vi gick bara till det ena eftersom min brutna tå och hans dåliga rygg tyckte att det räckte så.
Sen körde vi vidare till Cushendun där det finns häftiga grottor som flera scener av GOT spelats in i. Vi hade vi det här laget noterat att det var förvånansvärt många husbilar i trafiken. Och här finns det faktiskt en liten ställplats med perfekt läge i hamnen. Där skulle man ju stå med bilen såklart. Vi kanske måste komma tillbaka för en husbilstripp här.
Vi gick runt rätt länge i grottorna medan Flip berättade om scener, drog repliker och bara förundrades av miljön. ”Väggarna” i grottorna är stenar som smält ihop men en slags naturlig cement. Det är verkligen så häftigt!
Längs hela östra sidan av Nordirland går Causeway Costal Route som är en otroligt vacker vägsträcka. Längs med kuste finns mängder av fina platser att stanna på, det skulle vi göra rätt många gånger både med Flip och på egen hand. Nästa plats han tog oss till var en utsiktsplats i Portaneevey med utsikt över havet och Skottland. Här såg man även hängbron, Rope-bridge, som vi tänkte försöka gå över dagen efter. Men så blev det inte pga oväder 🙁
Det var dax för lunch och den intogs på Carrick-a-rede bar, där vi fick öns bästa Fish n´ ships, iaf enligt både ägaren och Flip. Här satt vi länge och passade på att göra den där intervju som vi så länge pratat om. Det blev ett bra snack om Flips spännande liv med rollerna (bla som sk ”dubbel” till Hodor och the Mountian) i den stora tv-produktionen och en massa annat.
Mätta och belåtna åkte vi vidare till Ballintoy Harbour, en fantastisk liten plats. Man åka av på en smal liten väg, från huvudvägen, som gick brant ner mellan hus och bergsknallar, innan vi kom fram till en ny undangömd liten hamn. Här var så fint att man nästan smällde av. Och här har det såklart också spelats in flera olika scener av GOT. Det var här Pyke låg, Greyjoys borg. Ni som sett serien kanske minns?
Nu ska det sägas ytterligare en gång. Har ni inte sett serien, så gör det. De två första säsongerna är kanske inte de bästa, men stå ut – för sen händer det grejer. Det är från tredje säsongen serien växer och blir omöjlig att sluta titta på. Och titta extra på kostymerna och miljöerna. Helt fantastiska. Å mycket är alltså inspelat på Nordirland och går att se i verkligheten. Kontakta Flip på Giant Tours Ireland, så tar han med er runt.
Nu började det mulna på och vi började bli lite trötta, men än hade vi en viktig plats kvar. Dark Hedges. Den mäktiga allén med gamla träd som bildar som en lång portal längs hela vägen. Jag var där på min förra resa och blev så fascinerad att jag bad extra om detta när Flip skulle planera vårt program. Det är en väldigt speciell plats. Och ja, man kan ta huuuur många bilder som helst här 😛
Detta blev vår sista punkt för dagen, vi kom när solen var på väg ner och fick ett otroligt fint ljus att fota i. Det kom även några droppar regn och himlen bjöd plötsligt på en hel regnbåge dagen till ära. Vicken grej!
Här gick vi ganska länge, pratade, fotade och bara njöt. Sen körde Flip oss tillbaka till bilen och vi tog oss vidare till kvällens övernattning. Vilken otroligt fin dag vi hade haft!
