Vad händer sen?
*** I samarbete med Lavendla Juridik***
När jag åker iväg och när jag ska sövas vill jag ha allt klart. Med det menar jag att vad som helst kan hända och skulle det värsta hända så vill jag att alla runt mej ska veta vad som gäller. Jag pratar om min sista vilja och testamente – sånt som man inte vill prata om och knappt orkar tänka på.
Vi är i den ålder då vi statistiskt sett faktiskt har levt halva livet redan. Jag har levt med död runt mej hela mitt liv och unga personer har lämnat mej alldeles för tidigt. När min bästa kompis dog för 20 år sedan skrev jag mitt första testamente. Barnen var små och jag ville verkligen att alla papper skulle vara rätt. Särskilt ville jag att mina pengar (jag äger trots allt ett hus som inte är belånat) skulle komma till barnen och stanna där. De ska inte behöva dela med framtida exfruar. Å då måste man skriva detta tydligt i ett testamente. Där ska stå att arvet är deras enskilda egendom fick jag lära mej.
Sånt här är viktigt, oavsett om man orkar tänka på det eller ej. Vi ska dö, det är väl det enda vi vet helt säkert. Visst kan man försöka att ignorera detta, men då trasslar man till det för sina anhöriga i onödan vill jag nog påstå. Vill man göra det enkelt för sej, och slippa leta information, så tar man förstås hjälp av proffs!
Lavendla Juridik är ett rikstäckande företag som just nu HELT GRATIS hjälper till med testamenten, personligt och individuellt upprättade av jurist (kostar upp till 8000 kr i vanliga fall). De har även färdiga mallar som man kan ladda ner om det passar en bättre.
Att ladda ner ett formulär och fylla i är nog enklaste sättet att skriva något, särskilt om man inte har några större krångligheter. Finns det däremot särskilda frågor, särkullsbarn osv då kanske man behöver lite extra hjälp. Men det mesta finns att hitta på Lavendla Juridik och det viktigaste är att man skriver något över huvud taget! Sen är det förstås till hjälp för de efterlevande om man skrivit lite hur man vill ha det med begravning/kremering och donation av organ osv. Sånt som man borde prata om tidigt i livet, men många inte gör, har jag förstått.
Här hemma har döden varit en naturlig del i vårt liv så länge att det inte är någon större grej att prata om. Det är rätt avdramatiserat faktiskt och det blir det ju mer man pratar om det. Så våga! Det är bättre att veta hur var och en vill ha allt innan det händer och det kan även vara en liten tröst mitt i sorgen också att man följer någon sista önskan.
Jag har både skrivit hur jag vill ha det och pratat med familjen – gör det du också!