Så har julhelgen nästan passerat. Vi har nog aldrig firat mindre än i år, precis som många andra antar jag. Men vi hade nog firat på samma sätt även om årets jul varit normalt. Sedan förra året, är detta lixom det nya normala för oss.

Förra året bestämde vi nämligen att vi skulle ha ett minimalt julbord och sluta helt med julklappar och det gjorde vi. Ofta är det något som man bara säger och sen köper någon något ändå, men så blev det inte för oss. Det var verkligen inga julklappar, och det var så skönt!

Istället hade vi bestämt att vi skulle göra något efter jul istället och ta vara på tiden tillsammans. Det är det enda vi behöver numera, en trevlig stund tillsammans. Nu blev det inte så ändå förra året, bla för att vi åkte iväg på min 50-årsresa och när vi kom hem började corona ta över världen. Men men, det kommer ju flera år 🙂

I år behövde jag bara kolla av att samma sak gällde och alla pustade lättade ut, precis som jag. Martin hade redan innan köpt ett kameraobjektiv till sej och en ny mobil till mej. Och igår hade vi helt plötsligt köpt en ny tv också! Jag som inte alls gillar att göra av med stora pengar fick lite ångest, men men… ibland får man lixom bara blunda och hoppa. Han är iaf glad som ett barn på julafton och jag är nöjd över en telefon som funkar och tar himla bra bilder. Alla bilder här i inlägget är taget med mina nya iPhone 12 PRO.

Man kan nog säga att juldagarna bestått av väldigt lite sitta men en himla massa steg. Det första vi gjorde på julafton när vi såg att solen faktiskt sken var att kasta på oss kläderna och ta en lång promenad, med kameran förstås. Vi hade tomteluvor på oss hela vägen och de få vi mötte hälsade så glatt på oss. Sen var vi hos mina föräldrar några timmar och när vi kom hem tog vi en promenad till. Bara för att det var skönt och jag ville testa mörkerfoto. så det blev till slut 13 000 steg, på julafton!!! Det har nog aldrig hänt förut.

Vi hade hört att det skulle komma en massa snö på juldagen, så vi startade dagen på samma sätt som dagen innan för att hinna innan snön kom och sen tränade jag faktiskt precis som jag brukar göra på fredagar. Vid lunch började snön långsamt singla ner och då var vi ju bara tvungna att gå ut igen och ta nya bilder. Så hade vi helt plötsligt tagit 13 000 steg den dagen också. Utan minsta ansträngning 🙂

Idag låg snön fortfarande kvar och jag visste att en av våra bekanta har pyntat ett av våra motionsspår med julgranskulor. Tänk så fina bilder detta kunde bli med snö. Martin var med på noterna, redan kl 10 var vi ute i skogen som var nästan öde och alldeles tyst. Å nog blev det fina bilder alltid. Vi hittade nog ett 50-tal kulor längst slingan vi gick och en timme senare hade vi massor med bilder och massor med steg. Att fota är ett himla bra sätt att samla steg på. Resten av dagen har vi pysslat med annat, så det har inte blivit någon mer promenad – men 12 000 steg tycker jag är helt ok.

Så 38 000 steg på tre juldagar. Det är ju faktiskt nästan värt en bragdmedalj! Det var inte ens jobbigt. Å jag vågar nästan inte berätta hur många bilder jag tagit… men det kan nog vara typ 500… jag vet, mitt avtryckarfinger är lite väl effektivt ibland. Men jag har några väldigt fina bilder nu, några ser ni här, mer finns på instagram @marlenerinda och fler kommer där vart efter.

Jag gissar att er julhelg varit mer stillasittande 🙂

_{Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram}