Idag avslutas en cirka 50 år lång epok i IFK Tumbas historia. På 60-talet startade en man vid namn Gunnar Ståhl söndagsbingo. Då var det lösa bingobrickor med såna där gröna små plastpluppar som man la ovanpå siffrorna, å så snurrade han bollar i en sån där tombola och drog en kula i taget. Numera är allt elektroniskt och man duttar med en speciell penna. Det fanns flera syften med detta, ett var att samla föräldrarna till de aktiva barnen och ungdomarna under ett tak för att lära känna varandra bättre. Men det stora syftet var förstås att samla pengar till verksamheten, och det gjorde man definitivt. Bingon var väldigt stor på 70 och 80 talet och det var faktiskt huvudinkomsten för klubben ett tag.

Man utökade och hade även tisdagar under en tid, min mamma gick ibland både söndag och tisdag och jag följde med så fort jag var stor nog att kunna hålla truten. För om man sa något så tittade tanterna surt på en och så är det fortfarande. Jag var väl kanske 3-4 år när jag följde med på söndagarna och då satt jag antingen under bordet och lekte eller gick runt med Gunnar i lokalen. När jag växte upp och fick eget körkort tog jag mej dit på egen hand, ibland åkte jag förbi bara för att säga hej till Gunnar  🙂

Tisdagarna la man ner och men startade istället bilbingon under sommarhalvåret. Bilbingon blev en succé och det kom spelare från hela Stockholmsregionen. Vår lilla krets av 100-150 spelare kunde utökas till 500-600 spelare. Även om vinsterna var större så var det svårare att vinna och inte lika mysigt, så där har jag inte varit särskilt mycket. Det var söndagarna som var min grej och där mamma och jag träffade vänner som jag känt i hela mitt liv.

Å nu är det över! Senaste året har mest bestått av livsuppehållande åtgärder då spelarna uteblivit. En del är ju kvar från 60- och 70-talet och börjar bli gamla, många lever inte längre. Gunnar är nu 78 år gammal och är fortfarande med varenda söndag. Återväxten är dålig, visst är vi några avkommor som spelar ibland men vi kommer inte varje söndag som de trogna har gjort och på oss kan verksamheten inte leva vidare. Det här händer de flesta verksamheter förr eller senare och nu är det alltså Söndagsbingons tur. Men bilbingon fortsätter!

Så idag klockan 17 tänker jag, Junior och Martin åka upp till Folkets Hus i Segersjö i Tumba för att vara med om det sista spelet. Även mina föräldrar ska dit. Så vi packar fikakorgen en sista gång och hoppas att det inte känns allt för sorgligt för stackars Gunnar som vigt sitt liv åt detta. Han är en vardagshjälte som kämpat för IFK Tumba hela sitt vuxna liv och som vi nominera hur många gånger som helst för olika utmärkelser. Han är en av dem som gjort klubben till det den är idag och många har honom att tacka för väldigt mycket.

Har du något att göra med klubben, bor du i Tumba eller brinner du för ungdomar och idrott. Då uppmanar jag dej att komma till Folkets Hus idag. Klockan 17 börjar vi spela, sista gången…

Uppdatering:
Det var en lyckosam kväll när det gäller vinster, men oj så känslomässigt. När Gunnar tackade för sej och alla de här åren blev det väldigt jobbigt och han hade väldigt svårt att ropa de sista numren i det sista spelet som JAG vann! Kan ni tänka att jag vann det sista spelet som kommer att spelas i Folkets Hus historia. Ett bra slut för Gunnar tror jag eftersom det då blev någon trogen som Gunnar känner väl. Efteråt kramades vi och tog avsked av varandra med tårar i ögonen. Så jobbigt!
Nu är det slut, nu finns inte Söndagsbingon längre.