Minus 2 kg på åtta veckor har det blivit. Han har verkligen varit duktig!
 
Bakgrunden är följande:
Senior hade inga kläder att ta på sej när han skulle ta emot ett stipendium och spräckte i stort sett alla byxor/shorts han satte på sej. Han är 175 cm lång och vägde då 80 kg. Det ska en 14-åring i den längden inte väga för att må bra. Han behövde Large för att få upp byxorna över lår och rumpa.
 
Vi tog ett snack med honom och insåg att det mest var motion och småätande som var boven. Så han har sedan dess gått promenader och bara ätit när man ska äta, med frukt som mellanmål. Han försöker också dricka mer vatten. Å idag visade alltså vågen strax under 78 kg.
 
Han är glad och kläderna sitter bättre. Man ser på honom att han mår bättre och känner sej säkrare på sej själv. När vi var i Polen gick vi ungefär 5 mil och detta gnällde han iofs över då, men nu är han stolt över sej själv.
 
Vi har inte tvingat honom till något, bara pratat med honom om vad som kan hända om man väger för mycket. Han upptäckte själv några bristningar på magen och såg Vännens gamla ärr. Så ville han ju inte se ut.
 
Nu ska han bara hålla sej kvar här, inte nödvändigtvis gå ner mer. Någon centimeter till ska han väl växa också, även om läkarna tror att han snart är ur puberteten.
 
Så har det alltså gått för oss/honom.