Vecka 6 körde jag igång mitt hälsoprojekt ordentligt igen. Det är alltså 11 veckor sedan. Hur går det då? Har det hänt något under de här veckorna? Ja, det kan man verkligen fråga sej…

De senaste 25 åren har jag haft stenkoll på mat, motion, vila och allt annat som hör hälsan till. Men sjukdomar, stress och klimakteriet är svårt att rå över och kan ställa till det mesta i kroppen. Så två gånger på de här åren har jag blivit ordentligt sjuk, senaste gången 2022. Det är det jag håller på att reparera nu.

Så 4 februari (2026) körde jag upp på banan ordentligt igen. Då hade jag fått hjälp med medicin för klimakteriebesvären och fått ordning på både stress och sömn. Nu kunde jag köra igång på riktigt igen. Och sedan dess har det faktiskt gått riktigt bra. Iaf i mina ögon…

Jag går ner extremt långsamt i vikt. Det betyder ungefär 1 hekto i veckan när jag sköter mej exemplariskt. Förra svängen tog det tre år att ta bort 10 kilo. Å andra sidan är jag grym på att hålla målvikten när jag väl når den. Den här gången har jag dock valt att inte prata hekton eller kilon, eftersom det triggar en del – även mej i vissa fall. Det är inte jättekul att stolt redovisa ett resultat som någon annan sedan slår ner.

-Tjoho! Jag gick ner 0.6 i mars. Yey! Så får man svaret: -Bra jobbat. Jag gick ner 2,5 kg på samma tid. Asså… nä, det är inte särskilt peppande. Alltså låter jag bli. Däremot kan jag redovisa procent och centimeter, samt andra framgångar.

Resultatet då?

Så, vad har hänt på de här 11 veckorna? Jo, jag har gått ner 3.15 % minsann och minskat 11 cm sammanlagt. 4 cm över bröst och mage och 3 cm över rumpan. Snart en storlek alltså. Så nu ska jag definitivt inte behöva köpa ny vinterjacka. Det var ju det som fick mej att ta tag i allt igen. Jag vägrar att köpa en ny garderob!

Jag behöver gå ner i vikt pga av min överhängande cancerrisk och för att jag inte orkar det jag vill. Som jag brukar säga ”Jag vill att min kropp ska göra det jag ber den om, så länge som möjligt” och nu orkade den inte riktigt längre. Jag hade problem med andningen, ont i höfter och knän och inga kläder var bekväma. Det jag såg i spegeln var inte jag. Jag ska vara pigg, glad och sprudla. Det gjorde jag inte längre.

Jag har ett mål, långt där borta. Men det är inte en siffra, utan en känsla. Just det där att känna sej pigg igen och att trivas med det man ser. Och såklart skjuta undan den där cancern så mycket det går. För detta krävas alltså minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag, så lite stress som det bara går samt en hälsosam vikt. Det finns såklart inget som säger att man inte får cancer ändå, men man kanske skjuter upp den lite eller klarar en behandling bättre.

Delmål 1 & 2

Första delmålet är i mitten på maj, då jag vill trivas och känna mej fin i en klänning igen. Nästa delmål är i mitten av juli när vi ska på kryssning och kommer att gå massor. Jag vill orka och inte sinka de andra med att behöva vila en massa. Jag vill kunna springa runt i tex Rom och Florens, och se allt jag hinner på de 8-10 timmar vi är där. Inte sitta på en parkbänk och vila.

Så jag kämpar på och ser alltså resultat. Det går inte så fort, men det går – och det är huvudsaken!

---

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube