Är det bara jag….

Är det bara jag….

som skiter i hur det ser ut på ungarnas rum?

Läste en artikel idag och har reagerat över diskussionen tidigare också. Krav som de flesta föräldrar ställer på sina barn är att de ska städa sina rum. Det har jag aldrig haft. Jag tycker det är ungarnas problem om de inte hittar sina grejer eller inte har några rena kläder att ha på sej. Om det trivs i sitt röriga rum, så är det lixom inte min grej att tjata på dem om att städa SÅ LÄNGE de inte blir sjuka av röran OCH ser till att våra gemensamma ytor är beboliga.

Mina krav på ungarna är att de ska göra det jag ber dem om och nu när de blivit stora, även se själva vad som kan behöva göras (tömma soppåsen, gå ut med hunden, köra ett varv med dammsugaren osv) utan att jag säger något. Hos oss har det aldrig hetat att de ”hjälper till”, vi gör det som ska göras helt enkelt. De har heller aldrig fått något för det, naturligtvis alltså inget avdrag på någon månadspeng heller. Vi har aldrig haft månadspeng, de har fixat pengar med jultidningar eller på annat sätt.

Jag har ”haft förmånen” att vara ensam förälder, ja, det är faktiskt en förmån när det gäller att uppfostra barn. Jag blev ensam när barnen var 3,5 resp 5 år gamla och satte redan då igång att gemensamt göra det mesta hemma. De fick varsin dag att dammsuga, tvätta, diska och laga mat redan i den åldern. Det tog lite extra tid, men killarna tyckte det var kul att göra ”vuxen-grejer”. Haha tänkte jag, jag är ett geni! Å det var jag faktiskt. När killarna började högstadiet fixade de hemlagade rätter på egen hand medan mina kompisars ungar knappt orkade göra en macka åt sej själva.

Som sagt: deras rum har jag aldrig tjatat om och faktum är att när det blev för stökigt så städade de – alldeles frivilligt. Nu för tiden håller de undan innan det blir för rörigt och kläderna hamnar både i tvättkorgen och i tvättmaskinen utan min förtjänst. Jag är stolt! Jättestolt! Idag är de 14,5 resp 16 år gamla och jag VET att de skulle fixa att sköta ett hushåll själva. De vet det mesta om ekonomi, försäkringar, storhandling, proppbyten, gräsklipparfix, matlagning, hygien och allt annat som man kan behöva kunna.

Å det är därför som jag ställt dem i bostadskö och kommer kicka ut dem så fort de har ett fast jobb och avslutade studier! Elak mamma? Jag? Nä, kan bara inte förstå föräldrar som har ångest inför sina ungdomars flytt hemifrån. Det är ju då man får det ultimata beviset på att man lyckats som förälder. Tänk att bli bjuden på middag i sönernas hem, vilken lycka. För dem att visa att de kan och för mej att se att de kan.

Så tänker jag – hur tänker ni?

.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.