Är man konflikträdd ska man inte skaffa barn!

Är man konflikträdd ska man inte skaffa barn!

Så skrev jag på facebook igår och fick en mängd medhåll från alla möjliga håll. Men också ett ifrågasättande, nämligen att detta vet man ju inte när man skaffar barnet. Å det kan ju vara sant… men man kommer väl ihåg hur det var när man själv var barn/tonåring? Klart det var konflikter!

Jag tror aldrig att jag varit så arg eller hatat så mycket sedan barnen föddes. Arg när barnen trotsat eller gjort dumheter, hatat när någon utsatt barnen för en oacceptabel behandling. Att då få ett barn med ett funktionshinder, gör inte saken lättare. Då ska man inte bara ”hantera” barnet, utan även sin egen sorg, fördommar, samhället och en massa annat. Att ha barn är jobbigt – att ha barn med särskilda behov är 100 ggr värre.

När jag fick barn blev jag en Tigermamma. Jag kände så tydligt redan när man la upp Senior på mitt bröst att ”Dej kommer jag att slåss för! Den som kröker ett strå på ditt lilla huvud ligger mycket illa till!” Så tror jag att de flesta mammor tänker, iaf de jag har runt mej. Hur papporna tänker får stå för dem, nu pratar jag om mammor.

Sedan den där dagen för snart 18 år sedan, när Senior intog världen, har jag slagits för hans skull. Det har inte spelat någon roll om det varit grannar, lärare, släkt eller andra som startat konflikten – det har lixom bara varit att ta tag i den. Man har inget val. Man är inte duktig som försvarar sitt barn. Mitt barn har inte ”tur” som har mej som förälder. Jag har bara gjort det som krävs av mej i min egenskap av mamma. Det är min förbaskade plikt att slåss för honom.

Visst kan det vara obehagligt att veta att man kommer att skälla ut en person eller att själv bli ifrågasatt. Men man vänjer sej faktiskt… och jag brukar börja med att föröska prata med personen ifråga eller skriva ett förklarande mail. I fallet med skolan begärde jag ett möte eftersom jag är trött på deras oförmåga att ta hand om elever med särskilda behov. Jag struntar i IG eller G. Jag vill bara att Senior får samma chans som alla andra och att man ser till hans förutsättningar. Är han värd IG ska han ha det, men har han kunskap för ett G så ska han få chans att visa det!

Så idag kl 9.30 ska jag träffa Seniors lärare och specialpedagog, öven Senior och hans pappa ska med. Så får vi se vad vi kommer fram till. Snart är det sommarlov, tack och lov! Sen är det bara ett år kvar i skolan, och då är 15 veckor bara praktik – så snart har vi iaf skolbekymren bakom oss. Å då har det ändå varit lugnt, grundskolan var MYCKET värre. Jag får väl vara glad att jag bara har två barn  🙂 

Så jag hävdar fortfarande att man ska tänka sej noga för innan man skaffar barn om man är konflikträdd, för konflikter blir det. Men det är värt alla tårar och all frustration – man får ju så otroligt mycket tillbaka. Å när tonåringarna nu lägger sina långa, slanka armar om mej och säger ”lilla mamma” då är lyckan total.

Man orkar mer än man tror och för sina barn gör man allt!

.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.