Jag vet knappt vad som hände med juni. Vi jobbade som galningar i trädgården och månaden bara försvann. Nu är framsidan färdig, önskar att baksidan var det med. Men men…
Runt Kristihimmel började vi fixa på baksidan. Vi tog bort ett par buskar, gjorde en grillplats, kapade en rabatt, snyggade till resterande rabatter och började jobbet med en altan. Vi grävde upp på ett par ställen där det läckt in, dränerade och passade på att måla husgrunden. Sen ”råkade” vi gå och köpa en husbil och när leveransdatum närmade sej prioriterade vi att fixa parkeringsplats på framsidan istället för att fortsätta på baksidan.
För att få en lagom stor parkering för husbilen fick vi ta bort en rabatt som gick i vinkel, av kanten blev det blomlådor. Staketet revs, plintar grävdes upp och buskar flyttades. Samma dag som vi hämtade husbilen kom en grävare hit och fixade resten. Det blev kanonbra!
Före eller kanske mitt i…
Efter
Nu borde vi alltså fortsätta med baksidan… men så har det inte blivit… orken och tiden har inte riktigt funnits. Jag var faktiskt sönderstressad av att få framsidan klar, så pass att jag fick muskelkramper som satt i i över ett dygn. Skitläskigt. Dessutom tog virket slut i Sverige, så det var svårt att fortsätta. Vi valde att lägga altanbygget lite på hyllan ett tag. Det känns som vi inte gjort annat än grävt och byggt i två månader, så nu låter vi det vara lite. Efter semestrarna kanske virket finns igen och vi har ny lust att bygga. När vi väl kör igång kommer det att gå rätt snabbt, men nu är vi hellre ute och åker. Planen var att ha en färdig altan till midsommar, vi sa aldrig vilket år…
Martin gick på semester i onsdags. De senaste tre dagarna har bara gått åt till att förbereda nästa tur. I onsdags städade vi hela trädgården, klippte häckar och gräs mm. I torsdags städade vi inne, tvättade, bäddade rent och sånt. Och idag har vi fixat Peppe, städat, packat och förberett. Samtidigt har jag försökt att jobba ikapp så mycket som möjligt och nu är jag faktiskt hyfsat i fas. Alla vårens recept är skrivna och tidsinställda, sååå skönt.
Så imorrn drar vi! Det enda vi egentligen vet är att vi ska vara i Kalmar på måndag och åker vidare till Öland på onsdag. Vi är ju inte direkt anonyma, så säg gärna hej om ni ser oss. Jag vet att man inte ska berätta på sociala medier när man är borta, men nu vet alla det ändå… så fort husbilen är borta, så är vi också det. Såklart. Men ni ska veta att vi har larm, husvakt och livsfarliga grannar med superkoll! Dessutom har vi inget av värde, vi har sålt allt på loppis 😛
Äntligen ska vi ut på vägarna igen. Jag älskar verkligen husbilslivet! Hoppas ni hänger med 🙂
Förra helgen drog vi iväg med husbilen igen. Då skulle vi testa att jobba från bilen och se hur det gick att få plats med två datorer på en så pass liten yta som vi har. Å det gick ju faktiskt alldeles utmärkt!
Vår husbil är ca 14 kvm stor. Köket tar upp kanske 4 av dem. Där finns en liten soffa och förar- och passagerarsätet. Bordet går att dra ut så det blir kanske 0,5 x 1,5 meter stort. Detta skulle vi alltså göra om till kontor för två. Jag satte mej i soffan med min dator och Martin satt i passagerarsätet med sin, det gick ju hur bra som helst. Han kunde tom vara med på möte utan problem. Så nu vet vi att det funkar 🙂
Vi drog iväg på torsdagkvällen och jobbade från en ställplats ett stenkast från Gripsholms Slott på fredagen. Den ställplatsen funkade för att jobba på, men natten till lördagen ville vi ha något lugnare. Då körde vi rätt ut i skogen och stannade vid en sjö. Där stod redan några bilar och var iordninggjort för campare med ett riktigt dass och allt. Där var så mysigt. Vi har solceller på taket och klarar oss utan el rätt länge vid rätt förutsättningar.
I skogen sov vi gott, trots att regnet bokstavligen värkte ner. När vi vaknade plockade vi snabbt ihop oss och åkte tillbaka till Gripsholm som var dagens mål. Klockan 10 skulle vi få komma in och titta på slottet och ta hur mycket bilder som helst och det gjorde vi! Vi hade utforskat utsidan redan på torsdagkvällen och nu utforskade vi insidan. Gripsholm är verkligen konstverkens slott, med sina över 5000 konstverk. Just nu pågår även en tillfällig utställning om immigranter som gjort skillnad för Sverige. Fantastiska bilder på bla Hedi Fried, Nyamko Sabuni, Cornelis Vreeswijk mfl. Missa inte utställningen om ni ändå är i slottet.
Sen fick vi tips av en följare på instagram att kolla in Hjorthagen. Så det gjorde vi! Bilen lät vi stå kvar på Gripsholms parkering. Vi gick förbi parkeringen, mot hotellet och det BnB som finns brevid. Följer man sedan vägen mot vattnet kommer man snart till en stor grind. Går man igenom den (stäng den noga) är man inne i Hjorthagen som sedan 1600-talet varit en betesmark som tillhört Gripsholms Kungsladugård. På 1860-talet lät kung Karl XV anlägga hjorthagen som en kombinerad promenadpark och djurgård. Detta ändrades till hjorthägn omkring 1890 för att ta emot hjortar från det kungliga jaktområdet Hjorthagen vid Värtahamnen på Norra Djurgården i Stockholm. Här finns runt 100 hjortar, vi såg kanske 35 och hade en alldeles fantastiskt promenad runt den ca 3 km långa slingan. Detta är verkligen vår grej! Promenader och upplevelser, me like 🙂
Väldigt nöjda och med en himla massa steg åkte vi vidare mot vårt livs första campingvistelse. Om det ska jag berätta en annan dag, samt om mysiga Mariefred. Nu skaffar vi oss verkligen saker att skriva om, så härligt att vara igång igen!
Vi har blivit med Youtube-kanal! Det hade jag aldrig trott, nog för att jag syns på många ställen – men Youtube har inte varit ett av dem. Förrän nu.
Allt började med att Martin startade ett instagramkonto för våra äventyr @jikitaspaaventyr Äventyren är ju rätt många och blir snabbt fler, och vi vet att folk vill hänga med, så varför inte? Våra äventyr är både med flyg långt bort, med fötterna i närheten eller som nu med husbilen både långt och kort. För oss behöver ett äventyr inte var särskilt avancerat, det kan vara att gå en naturstig runt hörnet 🙂
Så började Martin att filma när vi skulle iväg och hämta husbilen och gjorde en liten film av det. Å rätt vad det var hade han fixat en Youtube-kanal också! Jaha, men sånt sysslar ju bara yngre, stora profiler och influencers med… inte kan väl vi… sa Jante. Och är det någon jag inte gillar så är det just Jante. Vi kan visst!!!
Så nu finns vi alltså där, än så länge med fyra filmer som är rätt amatörmässiga – men vi lär oss med tiden. Och vi tänker inte snygga till oss på något sätt, utan ser ut som vi alltid gör och pratar som vi alltid gör. Martin och jag pratar mycket och har väldigt roligt tillsammans, de vill jag ska synas i våra filmer. Så vi bjuder en hel del på oss själva och vårt jidder. HÄR finns vår kanal som ni gärna få prenumerera på, det hjälper oss massor!
Hittills har vi kollat in Skokloster och Gripsholms slott grundligt, Strömsholms så gott vi kunnat, och dessa finns det alltså redan filmer på. En film från Taxinge finns kvar att redigera och sen drar vi iväg på nya äventyr redan om några dagar. Då ska vi ta sommarens stora äventyr, nämligen att utforska Småland. Det enda vi vet säkert är att vi ska kolla in Kalmar grundligt nästa vecka. Då blir det Kalmar Slott, båtsightseeing och en massa annat. Sen drar vi vidare till Öland och efter det ska vi köra runt i Smålands. Vi hoppas bla kunna bjuda på glaskonst, guldvaskning, bilkyrkogården, polkagrisar, fin natur och fler slott såklart.
Jag kan redan nu säga att det även kommer att bli lite matlagning och middagstips även på kanalen. Sånt som passar att laga i små utrymmen. Inslagen kallar vi ”I Peppes kök”, sen kan det nog hända lite vad som helst, för så är vårt liv.
Hoppas nu vill hänga med. Ge oss gärna tips på saker att se, göra och uppleva i Småland – så kanske ni ser när vi följer tipset på våra sociala medier 🙂
Vi har ju blivit med husbil och åker ut så fort vi har ett par dagar över. På torsdag börjar Martins semester, då kan man ju misstänka att det blir en del roadtrips. Så nu planerar vi mat som funkar i små utrymmen, det är en utmaning faktiskt – särskilt som vi inte har någon grill än.
Första helgen vi var ute hade vi fixat det mesta i förväg. Vi tog med matlådor med färdig sallad, hade en bunke med falsk potatissallad (som är något av det godaste jag vet) och rostbiff och hade med oss ingredienser så vi kunde göra en sommartallrik. Så kan man såklart göra, men kanske inte för en längre resa eller varm mat. Så det ska experimenteras med lite husbil- och husvagnsmat foramöver. Ni får gärna tipsa oss om bra mat när man är ”på rull”. En del passar säkert i båt och vanliga väldigt små kök också.
Även om vi är ute på vägarna vill vi äta ”bra” mat och håller vår planering med vegetariska måndagar, fisk/skaldjur på tisdagar och sedan en mix av fågel, fisk och mittemellan resten av veckan. Allt är lättlagat och går hyfsat snabbt att laga, det är så vi vill ha det. Särskilt på sommaren 🙂
Grönsakspajen gör vi i förväg hemma, likaså matmuffinsen. De håller hela veckan i tättslutande burk i kylen och går att äta kalla. En bit lax är enkelt att steka på spisen och att koka färskpotatis till potatissallad likaså. Allt annat köper vi med i förväg och tar fram när det ska användas, konserver är verkligen da shit när man har ett litet utrymme. Nu har vi en ganska stor kyl, det är en stooor fördel och dessutom mängder med förvaringsutrymme. Kanske låter konstigt, men jag tycker att det är hyllor och luckor överallt, det mesta har vi inte ens utnyttjat än.
Som sagt: än så länge har vi inte ens en grill, men det kommer. Vi funderar också på en sk Omnia, en slags form som man kan använda ungefär som ugn. Någon som testat?
Vi kommer att åka runt en del i Småland, specifik Kalmar och Öland. Ser ni oss får ni gärna säga hej, bilen har ett stort klistermärke med ”Jikitas på äventyr” baktill, ni kan inte missa oss 🙂
Någon av våra kvällstidningar hade gjort en stor grej av en större sk influencer som önskade sina kollegor en fin sommar och hoppades att de skulle kunna få lite semester, och kommentarerna haglade såklart under artikeln på Facebook. ”Skaffa ett riktigt jobb”, ”Influencers glassar ju bara runt och behöver ingen semester” osv osv… Jag började därför fundera på vem som är en influencer och hur gemene man ser på dem.
Enkelt kan man väl säga att influencer är ett ganska nytt begrepp och att det enkelt sagt är en person som syns i sociala medier på olika sätt och ibland får betalt för att göra reklam för olika företag. De flesta tänker nog på Bianca och Blondin-Bella men idag kan faktiskt vem som helst vara influencer, titta bara på Sven Melander och Christina Schollin. Och på mej…
Jag blir benämnd som influencer trots att jag själv inte gillar uttrycket och aldrig presenterar mej som det. Jag tycker bara att jag är en liten tant som försöker inspirera till ett hälsosamt liv utan att leva extremt på något sätt när det gäller mat och träning. Sen tillkommer lite resor och annat beroende på hur mitt liv ser ut för tillfället. När jag startade min blogg 2006 hade jag ingen tanke på att jag en dag skulle få förfrågningar om samarbeten och att folk skulle känna igen mej på Ica. Det blev lixom bara så.
Vad är en influencer?
Jag ställde frågan på min facebook ”Vad betyder ordet ”influencer” för er? Vem är det och vad gör en sån, enligt er? Är det ett jobb?” och fick flera intressanta svar:
”Influencer är en person som tar betalt för att lyfta fram produkter/varumärken i sociala kanaler. En person som gör det utan att ta betalt är inflytelserik eller opinionsbildare.”
”Påverkare. Någon som delar med sig av sitt liv, idéer, händelser, saker å tankar.Och på så sätt får andra att tänka/göra liknande”
”Nån som är kändis på internet. Delar sitt liv med följare, visar reklam & påverkar oftast positivt”
Enligt detta är jag alltså mer inflytelserik och opinionsbildare, än influencer, eftersom de flesta av mina inlägg inte är betalda. Men är det ett jobb då? Det är det absolut, även om det inte ser ut så. Mina samarbeten ger såklart en inkomst, som jag betalar skatt för. Jag har företag, måste bokföra och betala moms. Jag kan inte leva på de samarbeten jag får, men jag har ju lite skrivjobb också. Som jag iofs inte heller kan leva på… det är tur att jag har Martin 🙂
Det många inte förstår är hur mycket tid en sk influencer ger sina sociala plattformar. Ett samarbete vill man såklart göra bra och det tar tid att ta fina bilder eller göra en filmsnutt av bra kvalité med den information som uppdragsgivaren kräver. I mina samarbeten är ofta även Martin inblandad för att ta bilden eller filmen, men han får inte ens betalt.
Så det folk tror är glassigt och lyxigt, är ett jobb som iaf jag tar på allvar. Annars får jag inga fler uppdrag, så enkelt är det. Visst får jag göra roliga grejer och testa annorlunda saker, men det kräver ett annat ”öga” att göra och testa, än när jag gör något som jag inte behöver visa upp. Det är lixom två olika ”ögon” som gör grejerna. En bild på instagram kräver kanske 50-100 bilder eller mer, olika ljus, vinklar och bakgrunder. Är det ett livsmedel ska vi först tänka ut ett recept, laga det och kanske laga igen, om första försöker blir misslyckat, fota, redigera bilden, lägga upp den (ibland stämma av med företaget först) och helst svara på frågor från följare. Å mina följare är väldigt engagerade och ställer många frågor 🙂
Att inte kalla det för ett jobb är helt enkelt inte schysst. Å andra sidan så brukar man få semester när man jobbar och så funkar det inte riktigt för mej. På min semester följer nämligen mina följare med. De vill veta var vi är, hur vi bor, vad vi ser, vad vi äter, upplever och gör. Oftast är det vi gör så mysigt och roligt så att jag gärna delar med mej, så andra kan uppleva samma härliga grej, men det blir ett jobb. Influencer”ögat” är på konstant. Dessutom händer det rätt ofta att någon känner igen oss och kommer fram för att prata lite. Alla är otroligt trevliga, så jag skulle aldrig nonchalera någon.
Så hur mycket tid tar det då?
Massor! Var vi än är har jag instagram”ögat” på för att ta bilder som både är planerade och som kan komma till användning. Jag går ingenstans utan min mobil eller kamera. Jag ser allt i bilder och vad som kan passa mina olika plattformar – om det så bara är en kvällspromenad. Förr la jag upp tre bilder per dag på instagram och hade ett långt inlägg på bloggen dagligen. Sedan vi startade Du i Fokus går det inte, jag hinner helt enkelt inte längre. Så numera är det 1-2 bilder på instagram per dag och 2-4 inlägg i veckan på bloggen. Har jag inte lagt ut någon bild på instagram, så börjar det komma meddelanden vid lunch, där oroliga följare frågar om allt är ok. Hur gulligt som helst faktiskt.
Ska jag lägga ihop all tid så blir det kanske 7-8 timmar om dagen. Då uppdaterar jag tre instagramkonton (@marlenerinda @duifokus.se @jikitaspaaventyr), bloggen och Du i Fokus, pushar inläggen på Facebook, svarar på mail, kollar pressreleaser och planerar bilder och texter. Jag försöker jobba lite i förväg när Martin ska vara ledig, då förinställer jag blogginlägg och kan ha texter förinställda på Du i Fokus i 2-3 veckor. Men instagram kräver tid varje dag, även på semestern, och inlägg på facebook är knepiga att göra i förväg. Jag tycker dock att jag är ledig, när jag bara har instagram och FB att fixa med 🙂
Vi är rätt många ”helt vanliga” människor som är sk influencers. Vi är inte 20 år och visar upp dagens outfit, utan vi är som vem som helst. Vi har något vi brinner för, som vi visar upp och som får andra att följa oss. I mitt fall alltså mest hälsa och resor. Jag tror att man följer mej för att jag är just en helt vanlig människa. Jag är inte trådsmal eller vältränad, jag har inga extrema grejer för mej, jag åker dit folk åker och även skulle vilja åka. Man kan identifiera sej med mej helt enkelt. Men jag kanske törs lite mer och man peppas av att jag vågar.
Tittar man runt på instagram så är det vi tanter som kommer starkt! Livet är inte slut vid 50, tvärtom! Många gör verklighet av sin livslånga dröm, det gjorde jag! En del kanske följer mej för att de har samma dröm…Vad vet jag?
Så vad vill jag med den här alldeles för långa texten då? Jo, visa att en sk influencer kan vara vem som helst. Man kan vara 20 och visa upp dagens outfit, men man kan också vara 50 och visa upp sina husbilsresor eller hemmaträning. Det är följarna som gör mej till influencer inte jag själv, utan följare är jag bara någon som startade en blogg 2006, för att ha det som en dagbok pga dåligt minne.
Nu undrar jag förstås vad ordet influencer betyder för er?
I fredags bar det av på premiärtur. På Skoklosters parkering invigde vi både vårt nya liv med Peppe och döpte honom i bubbel. Vi blev inte avskräckta, tvärtom!
Det var alltså i tisdags som vi hämtade hem husbilen Peppe och startade ett helt nytt kapitel i vårt liv. Efter att ha bäddat och flyttat in allt som vi trodde att vi behövde, var det dax att åka iväg. Det började sådär… den gasflaska som vi köpt av en bekant, passade inte… så det första vi fick göra var att köpa en ny. Onödiga pengar… men den första vi köpte kanske går att sälja vidare. Hoppas det.
Sen var det kö de första 5-6 milen och gick typ i 30 km/timmen. Men sen flöt det på! Första målet var Skoklosters slott, där får man nämligen stå för en hundring per natt, så länge man står mellan 16-11. Råden vi fått innan var att börja med en att på camping, för att kunna fråga kunniga vid behov – det struntade vi i. Ett annat råd var att sova i bilen hemma, för att känna in sängar osv – det struntade vi också i. Vi parkerade och åt sedan nöjda vår medhavda middag bestående av falsk potatissallad och rostbiff, som är något av det bästa jag vet.
Av Svea Husbilar hade vi fått en flaska bubbel när vi hämtade bilen, som vi nu passade på att öppna. Under högtidliga former blev sedan Peppe både invigd och döpt. Vi har satt en stor dekal bak på bilen, så ingen kan missa när vi kommer. Ser ni oss så måste ni alltså säga hej 🙂
Efter middagen gick vi runt i omgivningarna och tittade sedan på slottet. Vi hade lyxen att vara helt ensamma där och kunde ta hur många bilder som helst. Perfekt eftersom vi ska skriva om det till bla Du i Fokus. Precis som vi ska göra med väldigt mycket som vi ser i sommar. Mycket jobb blir det, men det är kul! Så mycket semester kanske det inte blir, fast det har jag ju aldrig annars heller… Nu har jag ju iaf hemmet med mej och mina grejer runt mej. Så himla smidigt!
Sen skulle alltså kvällsbestyren klaras av. Att borsta tänderna och gå på toa på typ en halv kvadratmeter är inget problem för mej, men den där 2-metersmannen jag lever med… han har det lite knepigare, men det funkar. Det mest spännande för mej var hur det skulle bli med sömnen, sängen och ryggen. Men det gick bra! Jag sov hyfsat gott även om madrassen var i hårdaste laget, då har vi ändå köpt en extra bäddmadrass som är mjuk. Men sömnen var inte värre än hemma, alltså helt ok.
Efter frukost skulle vi gå in i slottet för att ta lite bilder. Vi hade tillstånden klara och blev väl mottagna, så det var bara att gå in. Ska man bara gå in så kostar det gratis, vill man däremot ha guidad tur kostar det en hundring. På den guidade turen får man se mycket mer än det som är öppet för den som bara går in. Vi hade turen att få en liten och väldigt snabb privat visning av en guide som inte hade så mycket att göra just då. Vi i princip flög igenom slottet och upp och ner för trapporna för att se så mycket som möjligt på typ en kvart. Men vi var supernöjda, för vi fick se lite sånt som man vanligtvis inte får se. Som tex toaletten och den ofullbordade salen. Så nu har vi tillräckligt med material för den där texten, så himla bra!
Efter en snabb lunch, vi hade gjort sallad hemma och tagit med i varsin matlåda, så drog vi vidare till Strömsholm. Där var tanken att vi skulle se slottet, men det mesta trasslade med den biten… återkommer till det. Vi kom till Westerqwarns ställplats som var hyfsat mysig och kostar runt 250 kr per natt inkl el. Vi hade bokat en plats vid kanalen som var rätt svår att hitta och för oss nybörjare även lite svår att sedan ta sej till när vi väl fattade var den låg. Man skulle nämligen göra en ganska tvär sväng och sedan ner för en smal backe. Tvär sväng och nybörjare i husbil är inte jätteenkelt, men efter lite trixande så stod vi iaf där vi skulle.
Installera med el och allt, skulle vi alltså ta oss till Strömsholms slott som låg ca 4 km bort. Vi gillar att gå, så det var inget som avskräckte oss. Allt började så bra med en fin väg genom skogen, man såg kanalen som slingrade genom landskapet och hälsade på kossorna på vägen. Sen var det stopp. Resten av vägen var längst landsvägen som var hårt trafikerad och bilarna körde fort! Där ville iaf inte jag gå, så vi vände och gick tillbaka till Peppe. Det blev istället en härlig stund vid kanalen med varsin bok. Så mysigt!
Vi hade hört att Westerqwarns pizzor skulle vara något alldeles extra, så det fick bli kvällsmat. När vi kom dit var det dock fullt, men vi kunde få med oss varsin pizza och det var precis det vi ville. Men är ni där och vill äta på pizzerian, så boka! Och pizzorna var väldigt goda, det håller vi med om!
Natten som följde sov jag otroligt gott, enligt min sömnmätare var det bästa sömnen på flera veckor. Pigg som en mört åt jag frukost och sedan packade vi ihop oss för att ta bilen till Strömsholms slott. Men först skulle de där husbilsdetaljerna fixas, de som ligger på Martins bord… fylla på vatten och tömma toaletten. Vi hade fyllt på vatten innan vi åkte, men för lite – så det tog slut lagom när vi skulle borsta tänderna efter frukosten. Nu vet vi att det behövs lite mer till nästa äventyr.
Väl framme vid slottet upptäckte vi att husbilar inte får parkera på slottets parkering. Juhupp… så det var bara att köra vidare och leta upp en skogsdunge som vi kunde stå i. Där åt vi lunch (sommartallrik) och passade på att borsta tänderna innan vi gick iväg för att se på slottet. Konserver är verkligen da shit när man är ute i husbil, då kan man smälla ihop en lunch eller middag på ingen tid alls och utan spis, ugn eller micro. Å det går ju att ät kall mat så här på sommaren, men sen… därför ska vi experimentera med lite annan mat på nästa resa.
Så gick vi alltså till slottet… Vi hade mailat innan för att få komma in och ta ett par snabba bilder, men inte fått svar (det kom igår, måndag) och personalen var stenhård – så vi fick nöja oss med att se slottet utifrån. Å det var så fint!
Vi gick runt i parken, tittade på omgivningarna och jag rodde att det var detta slott som Carin Hjulström fått inspiration till sina härliga böcker. Men det var fel! Det slottet heter Säbyholm, så nu måste vi åka dit också. Läs böckerna om ni inte har gjort det! Vi kommer iaf att komma tillbaka Strömsholm en annan gång, nu när vi har tillstånd att komma in och ta bilder. Med den utsidan måste ju bara insidan vara minst lika fin!
Sen var premiärhelgen slut. Lite snopet faktiskt. På vägen hem lyssnade vi på årets första Sommar i P1, vi tar dem i ordning, så det blev Benjamin som förgyllde vår hemfärd. Väl hemma summerade vi helgen och upplevelsen och konstaterade enigt att vi fått mersmak och absolut kan bo på heltid i en husbil. Vi får med oss precis det vi behöver, saknade faktiskt ingenting och gärna åker iväg direkt igen. Nästa husbil (ja, vi har redan tänkt på den) ska vi dock ha en säng på golvet, inte en som man måste klättra upp i. Det är för krångligt att bädda och bökigt när man ska gå på toa på nätterna. Just nu funkar det, men nästa bil blir annorlunda.
Så nu är vi alltså inte rookies längre, nu är vi etablerade husbilsresenärer 😀 Kanske inte… men kul var det och vi har redan börjat planera nästa tur som blir till Gripsholms slott och Taxinge. Semestern och en längre tur planeras också för fullt, det blir Småland i år. Vi ska se allt! Haha, I wish… men mycket ska vi iaf se. Ni är välkomna hänga med på vårt nya instagram @jikitaspåäventyr och filmer på äventyren finns även på vår nya Youtube-kanal – Jikitas på äventyr.
Småland alltså. Ge oss gärna tips på saker att se, göra och uppleva. Det som står på listan just nu är Ädelfors, Visingsö, bilkyrkogården, Gränna och lite annat smått och gott. Jag ger förslag och Martin gör rutten, perfekt uppdelning! Hoppas ni vill följa med oss i sociala medier och hjälpa oss att hitta kul ställen att besöka. Kanske kan vi även ge egna tips vartefter 🙂
Jag har skrivit massor med texter om att vara Viktväktare på resa, men inte så mycket om att vara Viktväktare hemma på semestern. Både i år och även förra året har ju situationen varit en annan än vanliga år och många av oss tillbringar hela vår ledighet hemma eller någonstans i Sverige. Här kommer lite tips på hur man kan tänka för att inte spåra ur totalt 🙂
Jag har levt med viktväktarnas slogan ”Man kan äta allt, men inte alltid” de senaste 20 åren och just de små orden betyder faktiskt en hel del och har hjälpt mej massor. Sen har jag även lagt till ”Bara för att det finns där, måste man ju inte äta det”. För det är ju lite så vi som har, eller har haft en övervikt fungerar, finns något ätbart framför oss så äter vi det. Å det var den tanken jag var tvungen att ändra på först. Man kan låta saker vara, faktiskt 🙂
Precis som med helger, jul och påsk så måste man fundera på innebörden av ordet ”semester” och hur lång man gör den perioden. Är semestern fyra veckor men man räknar hela sommaren och kanske alla sommarmånaderna så kan det bli allt mellan 4 och 12 veckor… att släppa taget helt i 12 veckor är kanske att ta i… men helt ok om man bestämt sej för det. För här kommer nämligen nästa grej att ta ställning: Vill man fortsätta att gå ner i vikt, stå still eller är det ok att gå upp? Alla är ok, så länge man har en plan.
Alltså: bestäm hur lång just din semester är och om det ska bli minus, +/- eller plus på vågen. Det är första steget.
Semester är inte synonymt med ”släppa taget om precis allt”, även om man kan tycka det. Om man tycker det och tänker så, då kan man räkna med ett stort plus! Och det är som sagt ok, om man har det som plan. För mej är ordet semester förknippat med mer tid, möjligheter, vila och en massa annat.
Jag tror att det är viktigt att fundera över vad hälsa betyder för oss och att inte se det som en uppoffring att ta hand om sej. Att se möjligheterna istället för hindren. Att inte tänka ”jag måste”, utan ”jag vill”. Jag vill må bra. Jag vill få en bättre hälsa. Det känns bättre än: jag måste göra si eller jag måste göra så. En del känner sej egoistiska när de avsätter tid för sej själva och sin hälsa, glöm den tanken direkt!
Har man bestämt sej för att fortsätta neråt på vågen även på semestern så fortsätter man alltså bara framåt. Hur lätt är det då när grannarna bjuder in till grillkväll? Eller det är 30 grader varmt och man bara vill leva på glass? Jag antar att det inte bjuds på grillkväll varje dag? Å glassväder är det ju inte heller varje dag… Utnyttja dagarna mellan!
Jag brukar säga 10/90. Om man sköter sej 90% av tiden så kan man göra lite som man vill de där andra 10%. Det är DU som bestämmer vad DU ska stoppa i munnen, gör det då! En grillkväll kan faktiskt se helt ok ut även ur viktväktarsynpunkt, erbjud dej att ta med ett tillbehör som du kan äta obegränsat av tex en härlig sallad, grillspett eller grönsaker. HÄR finns massor med tips.
Jag tänker hellre hälsa än vikt. Gör man hälsosamma val, brukar lixom vikten komma på köpet.
Just maten vid grillen är det oftast inget problem med, det finns massor med gott som nästan inte innehåller några SP alls – men det kanske är det flytande dom är problemet… ett glas vin en fin sommarkväll kan ju vara gott. Drick det då! Men varva med vatten och som sagt; kanske inte varje kväll – spara det till helgen. Gör en bål på Sprite Light, vin och frukt – så är det ok att ta fler glas utan att det egentligen blir fler SP/kalorier. Men det viktigaste är att verkligen smaka på det man äter och dricker, njut av smakerna – vi har en tendens att bara äta och dricka och knappt ens notera vad vi stoppar i matluckan. Det där ”vara närvarande i nuet” är inte så dumt 🙂
Semester för mej handlar om att man har mer tid, särskilt för vila. Försök att få ordentligt med sömn och återhämtning, detta är faktiskt väldigt viktigt för vikten. Viktigare än många tror. Ta en tupplur, lägg er tidigare, försök att få 7-8 timmar sömn per dygn. Kroppen kommer att tacka er. Mer tid gör också att man har utrymme för motion, eller träning om man så vill. Långa härliga promenader. Besöker man en ny plats är det väl alldeles perfekt att utforska den med fötterna! Börja och avsluta dagen med en promenad, den behöver inte vara lång – den behöver bara bli av.
Visste ni att promenader är magiska? Forskare säger att om man går en rask promenad på 30 minuter om dagen så lever man i genomsnitt fem år längre. Det låter ju bra! Men en promenad skyddar även mot infektion, gör oss gladare, friskare, stärker hjärtat, hjärnan och skelettet, stabiliserar blodsockret (minskar alltså sug), gör oss piggare, slankare och en massa annat. Så dra med partnern, familjen och vännerna på en magisk promenad. Andra brukar välkomna initiativet, även om de inte vågar göra det själva, och följer glatt med. Låt säga att ni faktiskt tar den där promenaden, morgon och kväll, då har ni faktiskt gått ihop tillräckligt för att jobba bort ett par glas vin på helgen och kan dricka dem med gott samvete. Eller den där glassen som bara råkade slinka ner…
Alltså: utnyttja den lediga tiden till promenader. Ensam eller tillsammans med andra, promenader är magiska!
Är man hemma är det mesta enklare, man bestämmer själv vad som ska köpas hem och man kan ju bra äta av det som finns hemma. Är man däremot borta, bor på hotell eller hos vänner kan det vara knepigare. Bor man sällan på hotell skulle jag säga att man får välja på två alternativ: Strunta i allt och räkna med plus eller försöka vara ”duktig” och i bästa fall gå ner i vikt eller stå still. Valet beror mycket på om man bor ofta eller sällan på hotell.
Hos vänner kan det vara knepigare, men precis som med grillkvällarna kan man erbjuda sej att hjälpa till med maten och på så sätt fixa smarta alternativ. När vi gör så brukar våra grejer bli uppätna först. Folk vill nämligen försöka äta nyttigt men vet inte riktigt var de ska börja. Genom att erbjuda ett nyttigare alternativ till tex potatissalladen, kanske du tom visar vägen för andra till en ”smalare” väg och blir deras förebild 🙂
Många frågar om sug, det där när glassuget slår till – vad gör man? Jag äter det jag är sugen på, oavsett om det är choklad eller glass. Oftast blir man nämligen inte nöjd förrän man får det man är sugen på, MEN jag äter inte lika mycket eller lika stor bit som förr. Det kan räcka med en ruta choklad eller lite chokladsås på frukt. Jag delar upp veckobonusen på alla veckans dagar under sommaren, så har jag att äta av när det behövs.
Glass finns det en mängd olika varianter om man har möjlighet att välja. Men ibland har man bara tillgång till kiosken, HÄR är alla glassar i glassboxen. Är man däremot hemma så kan man tex göra glass på yoghurt eller banan, jättegott och himla bra alternativ. Gillar man isglass är det enkelt att göra saft på funlight och frysa in, jag testade med mojito och la i lite färsk citronmeliss och frös in – det blev jättegott!
Det här blev långt, men för att sammanfatta kan man enkelt säga:
*Bestäm hur lång semestern ska vara
*Bestäm om planen är att gå ner, upp eller stå still
*Ta en extra promenad eller två
*Vila
*Erbjud dej att ta med något till grillkvällen
*Hitta alternativ när du blir sugen och ha dem redo!
Och går allt åt skogen, så var inte för hård mot dej själv. Stryk ett streck och kör vidare bara. Och om du är en av dem som inte tänker bry dej ett skvatt i sommar, bestäm ett datum när du ska köra igång igen – annars kan sommaren bli vääääldigt lång och då är det svårt att komma upp på banan igen.
Juli är här, vädret hoppar fram och tillbaka, man vet inte om man ska klä sej för regn eller vad man ska äta. Jag tycker inte om sånt här väder! Mitt perfekta (sommar)väder är sol, 25+ och en svag liten bris och regn någon natt då och då. Varför kan det inte vara så?
Vi har varit rätt väderberoende några veckor eftersom vi har grävt om nästan hela trädgården för att göra husbilsparkering. Men nu är vi iaf färdiga med den biten, ”bara” baksidan och altanbygget kvar. När man fixar ute är man ju rätt beroende av ”rätt” väder, så vi har varit lite frustrerade periodvis. Nu står iaf husbilen där och vi är så nöjda! Altanen blir väl färdig nångång…
Nu blir det åka av, i husbilen alltså. Då kommer maten se lite annorlunda ut. Det blir en del matlådor men vi kommer också att experimentera med nya rätter som passar mindre kök. Vi hoppas att ni som campar, har husvagn, husbil och båt ska gilla våra påhitt. Ni ser dem först på min instagram @marlenerinda och så fort jag hinner på Du i Fokus. Kom gärna med förslag på vilken slags mat ni vill se, tex vegetariskt, grillat osv.
Vill ni passa på att fixa matlådor, så är det linsgrytan, kasslersåsen, och kycklingen som ni ska göra mycket av. Det ska vi göra, för nu är matlådorna slut! De har gått åt till lunch när det varit varmt, så nu måste vi fylla på. HÄR finns mängder med mat som passar i matlådan.
Ha en riktigt fin vecka, vi är ute med husbilen just nu. Vår jungfrutur! Ni hänger väl med på våra äventyr @jikitaspåäventyr
I tisdags firade vi hjulafton. Va? Tänker ni kanske… har hon blivit helt knäpp i skallen… Det har jag inte, eller jag är ganska knäpp redan från början, haha. Vi hämtade vår husbil och det var ju som julafton, fast med hjul 🙂
Vilken resa detta varit, rent bokstavligt alltså. Jag har drömt om husbil så länge, men att gå från dröm till verklighet är inte helt enkelt. Att ha en partner som köper drömmen helt och hållet är ett mirakel, att sedan få ihop alla bitar är ett annat. Men nu är faktiskt drömmen verklighet och ett helt nytt kapitel i vårt liv börjar.
Så här gick det till när vi hämtade Peppe, som vår husbil numera är döpt till. Det är en Weinsberg, Edition: Pepper – alltså var namnet Peppe helt naturligt. Hjulle var ett alternativ, men det är det redan så många husbilar som heter.
Alltså… i tisdagsmorse gick vi hemifrån redan 6.30. Vi skulle nämligen ta oss kommunalt hela vägen till Svea Husbilar på Väddö. Vi har inte åkt kommunalt sedan mars 2020, då hade vi årskort bägge två – så vi visste inte ens hur man betalar numera. Vi lyckades pricka in vartenda färdmedel, först pendeltåg, sedan tunnelbana till Norrtäljebussen och lokalbussen till Älmsta. Det gick jättesmidigt och tre timmar senare var vi framme! Vi har faktiskt numera en youtube-kanal där ni kan följa hela resan och hämtningen. Kolla in Jikitas på äventyr både på Youtube och Instagram.
Svea Husbilar hade gjort så fint! Bilen var skinande ren och det var röd matta för att gå in i den. Champagnen stod på kylning (men den drack vi inte då såklart, utan fick med hem), alla lampor var tända och alla dörrar och luckor var öppna. Michelle som jobbar på Svea och som hjälpt oss från början, tog emot och gav oss sedan en rejäl lektion i hur bilen och alla detaljer fungerar. Martin lyssnade och noterade, jag fotade och filmade – så vi har att titta på sen när vi inte kommer ihåg allt hon sa.
Å sen fick vi nycklarna och drog! Vilken grej! Att åka iväg i vår egna husbil och riktigt känna hur världen ligger där och bara väntar på oss. Vi sken nog som två solar hela vägen hem. Men först åt vi en snabb lunch hos en kollega till Martin, som har sitt sommarhus bara ett par kilometer från husbilsfirman. Vilken grej att komma till dukat bord och dessutom ha annat sällskap än bara vi två. Sen körde vi de 12 milen hem till Tumba.
När vi lämnade vår hus på morgonen var hela framsidan ett enda stor kaos. De senaste två veckorna har vi flyttat buskar, tagit bort en rabatt i vinkel och byggt blomlådor, tagit bort staket och grävt upp halva tomten. Det var kaos och såg ut ungefär som en bomb slagit ner i trädgården. Samtidigt som vi åkte på morgonen kom en stor grävmaskin hem till oss och skulle alltså jobba medan vi var borta. Inte kul för ett kontrollfreak som mej att låta dem härja fritt, men så fick det bli. Det var alltså väldigt spännande att komma hem…
Å det blev jättebra! 12 tom blålera hade grävts bort och 36 ton grus hade lagts dit. Nu har vi en parkering som är stadig och orkar Peppes tyngd. Det är snyggt, så grannarna kan iaf inte klaga på det. Vi har ett rejält insynsskydd och grannarna har fått en fin husbil att titta på. Kanske inte jättekul för dem, men vi har iaf försökt att göra det snyggt. Nu behöver vi inte åka och hämta bilen, utan har den i närheten och kan dra iväg precis när vi vill. Det blir kanon!
Ganska precis kl 15 var vi hemma, en hyfsat lång dag alltså. Då började vi såklart inreda direkt! Alla påsar från Ullared stod ouppackade i vardagsrummet, de släpades ut en efter en. Sängen bäddades, handdukar hängdes på plats, bestick och köksgrejer las i skåpen och lådorna. Två brandsläckare har vi också satt upp, viktiga grejer!
Vet ni förresten hur ovärdigt man bäddar en säng i en husbil? Iaf i vår bil… Vi har som en loftsäng som man får krypa upp i och samtidigt försöka få till lakanet. Vi har såklart valt drapålakan för enklaste bäddning, men det var sjutton inte enkelt ändå. Särskilt inte som vi köpt en ny bäddmadrass och även har madrasskydd. Det var lixom en himla massa madrass i vägen som jag skulle lyckas trassla lakanet på. Men det gick! Inte snyggaste bäddningen, men vi kommer nog att sova gott 🙂
Så nu är Peppe inredd med allt vi behöver, tror vi… och första natten är bokad! Som det ser ut så kommer vår första resa att gå till Skokloster. Ett ställe jag tycker är superfint och gärna besöker igen. Sen vete sjutton vart det är av, vi har ju faktiskt semester snart. Men det lutar åt att kolla in Småland ordentligt och sedan såklart åka över till min ö. Öland finns ju alltid nära hjärtat och nu kan vi se mer än mina vanliga hemtrakter på norra delen.
Men vi planerar inte så mycket utan kollar vädret och åker dit solen skiner. Det känns så jäkla härligt! Hoppas ni vill hänga med på våra framtida äventyr 🙂
Som frilansskribent har jobbet inte direkt trillat in senaste 16 månaderna. Även om det varit en och annan pressträff under pandemin, så har jag hållit mej undan. Tills nu! När andra sprutan sattes i armen vågade jag tacka ja till en dag på Grand Hotel 🙂
I 16 månader har jag hållit mej hemma och bara träffat närmaste familjen. De pressträffar och möten som varit, har jag deltagit i via internet. Det har funkat, vissa möten har tom varit bättre och effektivare än IRL, men man har ju saknat en del kollegor och att faktiskt sitta ner och prata.
När inbjudan kom om en lunch på Grand Hotel´s nya Veranda i Saltsjöbaden var det dax att kliva ur pandemibubblan jag levt i så länge. Det slumpade sej så att jag skulle göra en intervju strax innan lunchen, så jag åkte dit lite tidigare och bad om ett avskilt hörn i hotellets konferens där jag kunde sitta och jobba. Så jag fick extra mycket tid med en alldeles fantastiskt utsikt över vattnet.
Vilket ställe! Jag har varit på Grand Hotel i Saltis en gång tidigare, då på vintern med snö och julpynt. Jättemysigt! Men så här på sommaren var det ju magiskt. Vilket läge! Å den nya verandan var ju så mysig att sitta på. Vi fick testa nya drinkmenyn och äta en god lunch, och jag fick träffa folk! Härliga människor som jag inte träffat på månader.
Det här med att komma ur sin hemmabubbla är intressant. De flesta på lunchen har regelbundet träffat andra, men vi var några som släppts ut för första gången sedan mars förra året. Samtidigt som man hälsade, ställdes frågan: 1 eller 2? Alltså: en eller två sprutor, vi som hade lyckan att ha två sprutor i kroppen kramades faktiskt – vi var bara två stycken och som vi kramades! Jag vet att man inte är helt säker även som fullvaccinerad, men i det här fallet vet jag att även min kramande kollega varit hemma senaste året. Så vi tyckte det var ok och satt sedan även och åt tillsammans.
Det jag var mest nyfiken på var om och hur folk skulle ha förändrats sedan sist. De flesta såg ut precis som sist, några hade kanske lagt på sej ett och annat sk coronakilo, men många såg faktiskt friskare ut än förut. Trots att det gått 16 månader, så tyckte jag inte att någon såg ett dugg äldre ut. Kanske lite tröttare, det har varit ett svårt år för många journalister. Särskilt om man har som specialitet att skriva om mat, dryck och resor – det där som jag gör mest.
Att ses så här första gången på länge, på en helt fantastisk plats gör ju att man vill sitta länge. Jag tog mej dit på egen hand och kunde stanna hur länge jag ville, många av de andra kom med chartrad buss och hade en tid att passa. Så underbart blev alldeles för kort, men nu vet jag att det inte dröjer lika länge till nästa gång. Å jag vet också hur jag saknat de här träffarna. Jösses så mysigt det var!
