Bläddra efter
Författare: Marlene

Makadi Spa – Hurghada

Makadi Spa – Hurghada

Kommentarer 0 kommentarer

Nu är ni många som letar resor inför vintern. Ett prisvärt alternativ är Egypten, som dessutom är solsäkert och hyfsat kort flygtid. Vi kommer att åka till Hurghada för tredje året i rad, just för att få en prisvärd solresa. Förra året var vi på Makadi Spa, ett palats bara för vuxna gäster.

Makadi Spa är ett sk vuxenhotell, byggt som ett palats med flera hotell runt omkring. Det ligger ca 30 minuter från Hurghadas flygplats. Enklast är såklart att ta transfer med det bolag man åker med, eller boka med vår vän Amir som driver Konungarnas Dalresor. Han pratar svenska och finns på whatsap.

Makadi Bay är en semesterort längs Röda havets sk riviera med mängder av spa och hotell. Här finns långa sandstränder med långa bryggor som man kan snorkla direkt från och se korallrev med fina fiskar. Just Makadi Spa ligger i ett hotellområde med fyra hotell och ett litet centrum med restauranger, gym och apotek mm.

Från huvudvägen går en nästan spikrak väg ner till vattnet. Först kommer man till Makadi Waterworld som är poppis bland barnfamiljer. Strax nedanför är infarten till de andra tre hotellen, där just Makadi Spa´s infart är genom en lång tunnel. Makadi Palace och Grand Makadi ligger strax brevid, närmare det lilla centrumet och den långa bryggan. Men nu fokuserar vi på Makadi Spa i resten av texten.

När man kört igenom tunneln öppnas en stor öppen plan i marmor, framför ett palats som går som i en båge. Det är ett stort hotell med nästan 300 rum för delat över 5 våningar. Här finns dessutom ett jättestort spa, tre pooler, 12 restauranger och flera barer. Samt en låååång strand, som även går förbi de andra hotellen vars faciliteter man också får utnyttja. Ganska mycket att välja på alltså. På våra två veckor hann vi inte gå igenom ens hälften.

Det finns flera olika rumstyper, men alla är sviter av något slag – för två personer. I vår film längre ner kan ni se de större sviterna, som vi fick se när hotellchefen visade oss runt. Vi bodde först i ett rum med balkong in mot området, men fick tidigt skugga på balkongen som vi utnyttjar väldigt mycket. Så vi bad om att få byta rum till en med utsikt mot Waterworld istället och hade på så sätt sol långt in på kvällen.

Dagarna tillbringades mest på stranden. Det finns två ställen att gå ut, en trapp från den högra flygeln (där vi bodde) och en till vänster om infintiypoolen. Stranden går längs med hela området, typ 3 kilometer strand, tror jag att jag läste någonstans. Här finns olika varianter på solsängar och strandpojkar finns hela tiden behjälpliga till allt från madrasser till dricka.

På stranden går personal runt från spat, som försöker få en att köpa behandlingar. Det går att pruta hårt. Vi hörde att massagen var väldigt bra, men testade den inte själv. Vi blev dock visade runt inne i spat, som var otroligt fint. Det största vi varit på, det var gigantiskt. Vi visar en del från det i filmen.

Man kan betala för en heldag på spats område, men utan behandlingar. Då får man tillgång till alla duschar och pooler under tak och även den privata poolen utanför. Så himla fint och kändes väldigt lyxigt.

Stranden ja. Precis utanför hotellet är det barnfritt, men det får såklart passera barn förbi området. Går man åt vänster kommer man till den långa piren som man kan snorkla ifrån, men man ser faktiskt fiskar även direkt från piren. Vi såg bla drakfiskar, bläckfiskar, små nemosar och en massa annat.

Maten då? Som sagt; 12 restauranger, vi hann med kanske hälften av dem. En var dessutom stängd pga ombyggnation. Den spanska var värdelös, fiskrestaurangen och den asiatiska var sådär, buffén däremot var riktigt bra, så även steakhouse och poolbaren. Frukost åts i buffén, lunchen åt vi uppe ovanför infinitypoolen eller i den mindre bufférestaurangen på sidan av hotellet (men där blev fullt snabbt, så man fick vara tidig). Och middagen intogs i den stora buffén eller på någon av ala carte-ställena, men oftast var buffén bäst.

Utanför hotellet, strax till vänster på framsidan (om man står med ryggen mot hotellet), finns en glassbar, ett litet café, ett apotek och en turistbutik med badkläder och krimskrams. Mitt emot hotellentrén finns en liten park som lyses upp fint på kvällarna, där det är olika mindre uppträdanden och en bar. Jättemysigt att bara gå runt där. Går man åt höger ser man nästa hotell, men jag tror inte att man kan komma in där den vägen.

Går man igenom tunneln ut från själva Makadi Spa, kommer man till ett litet centrum med flera caféer, sportbarer, små butiker och gymmet. Här är även entrén till de andra hotellen och typ taxistolpe.

Vi trivdes bra på Makadi Spa, det är stort, fint och välskött. Personalen är trevlig och gör allt för att gästerna ska trivas. Men det är lite meckigt med vissa saker… att beställa en egen transport är inte populärt, det är svårt att få ok på upphämtning precis utanför hotellet. Man måste isf ange bilens registreringsnummer och få godkänt av vakterna. Inte ens med ett ok släpps de alltid in genom tunneln.

Att ta sej till Hurghada på egen hand är alltså lite omständligt, då man antingen ska boka taxi (och alltså trassla med tillstånd eller möta upp utanför) eller gå ut till torget och hoppas att det finns en bil där. Uber funkar sådär, då ska man se till att ha appen inställd på kontant betalning, ha jämna pengar och sedan inte gå med på att förhandla pris när föraren väl dyker upp. Priset appen angivit, ska gälla.

Apropå pengar, så finns det en uttagningsautomat mitt emot receptionen.

Här nedan kan ni se en film från hotellet, där vi visar olika rumstyper, spa, stranden, några av restaurangerna och lite annat smått och gott. Så kan ni själva bilda er en uppfattning om det är något för er.

Makadi Bay är fint och enkelt om man tycker om att snorkla. Det behövs inge särskild båtresa för att se vackra fiskar, bara att hoppa i. Strandpromenaden är bra för dagens motion, jämn och fin och funkar även för den som har svårt att gå eller sitter i rullstol. Stranden är lång och ingen trängsel alls, det finns alltid plats nånstans.

För den som vill se soluppgången är den rätt över vattnet. Solen går ner över öknen på andra sidan.

Undrar ni över något mer får ni gärna fråga 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Årets sista?

Årets sista?

Kommentarer 6 kommentarer

Vi är snart i slutet av oktober och kylan har kommit. Nu ställer många in sina husbilar för året, inte vi. Vi är några galningar som åker husbil året runt och ett gäng av oss träffades nu i helgen. Årets (kanske) sista husbilsträff, då vi även fick uppleva ett fantastiskt norrsken.

Förra veckan packade vi i ihop oss och körde till Stegeborg. Där stod vi och jobbade ett par dagar innan vi packade ihop oss igen och körde den korta biten till Örnvikens Camping utanför Söderköping. När vi kom på torsdagen var här redan 5 bilar. På fredagen rullade det in ett 20-tal till. Totalt blev vi 27 husbilar, runt 50 personer och sisådär 15 hundar och några katter.

Vad gör man på en husbilsträff? Vad är grejen? Jo, man umgås. Skrattar. Pratar. Och eldar. Många eldar blire… särskilt på hösten och vintern. Tror jag räknade till 11 sk solostoves, en metalcylinder som är gjord för att elda i. Plus några små, som kan ställas på ett bord. Redan på fredageftermiddagen tändes eldarna. Några passade på att grilla korv till middag. Vi åt inne i bilen och gick ut efteråt. Trots att jag satt hyfsat nära en av eldarna och hade flera lager med kläder, så frös jag rejält vid 20.30. Då gick vi in och tittade på tv, men några satt faktiskt kvar, trots minusgrader, ända till 3 på natten.

På lördagen vaknade vi till klarblå himmel och sol. Satte man sej i lä så var det så pass varmt att man kunde sitta i bara t-shirt och njuta. Så det gjorde vi såklart och vi fick sällskap av både hundar och deras tvåbeningar. Det var så pass varmt att vi passade på att äta lunchen ute, kanske årets sista. Några passade på att både basta och bada, jag är ingen större fan av vare sej bastu eller bad – så vi satt kvar i solen istället.

På eftermiddagen satte sej folk på plats igen och eldarna tändes. Vi åt middag inne först och sen gick vi ner. Den här gången placerade vi oss så vi hade eldar både framför och bakom oss. Med fyra lager kläder, värmedyna under rumpan och filt över benen kunde vi sedan sitta ute tills vi blev trötta. Vi gick alltså inte in för att vi frös. Plötsligt flög folk upp och när vi följde deras blickar såg vi det: Norrskenet. Hela himlen blev knallgrön, så häftigt. Vilket avslut på en fantastiskt kväll, träff och husbilssäsong!

På söndagen var det gråtrist igen och folk började göra sej färdiga för avfärd. Vi hade ingen brådska, utan satt länge och åt frukost, pratade med folk, sa hejdå, duschade och åt lunch – innan vi också packade ihop oss och drog iväg. Vi var sist iväg och lämnade en öde camping, som bara några timmar tidigare varit full med liv och rörelse. Kändes faktiskt lite vemodigt. Kanske årets sista husbilsträff. Nu dröjer det länge innan vi ser många av våra husbilskompisar igen. Vi bor ju så utspritt i landet.

Planen var att göra ett jobb på campingen och såklart även en film, som vi brukar göra. Men min fot (lilltån) gjorde fortfarande lite för ont för att trivas i en sko, så det var svårt att gå runt och ta bilder och filma. Så det blev inget av det. Vi måste därför komma tillbaka till Örnviken och det har vi inget emot alls.

Vi tog oss bara någon timma bort och drog åt handbromsen i Nyköpings hamn. En plats vi ofta återkommer till, både för att man står bra där och det är billigt. Vi fick ingen vidare solnedgång, men soluppgången var fin – även om den var himla kall och krispig.

Även om det förmodligen var året sista husbilsträff, så var det inte årets sista husbilstur. Nu kommer det dock att dröja ett tag innan vi drar iväg, det är lite andra resor och jobb som ska göras först. Men så fort vi kan åker vi igen. Husbilen är ju faktiskt en bil som funkar även på vintern och det är ett sätt för oss att överleva en avskyvärd årstid. Vintern blir faktiskt lite mysig och uthärdlig när man får åka ut med husbilen en sväng 🙂

Just det! Många av er har en del frågor om husbilslivet. Skriv din fråga i en kommentar här nedan, så ska jag samla ihop och svara på dem så gott jag kan i ett nytt inlägg. Ingen fråga är dum, så fråga på bara!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Matsedel v 43

Matsedel v 43

Kommentarer 2 kommentarer

Vi har passerat mitten av oktober och nu har det blivit frost och kallt. Det är nu som promenaderna ute brukar gå snabbare, det är kallt och blir mörkt tidigare. Just nu sitter jag helst inne och kurar med tända ljus och en bok. Blir inte så många steg av det…

Som tur är, så är jag lyckliga ägare av ett löpband – där blir promenaderna desto fler under den märka och kalla perioden. Stegen kanske inte blir riktigt lika många, men det blir iaf lite fler än om jag inte haft bandet. En bra lösning för mej!

Å det är ju det som är grejen med det mesta; att se lösningar istället för hinder. Det mesta går ju faktiskt att hitta en lösning på om man bara lyfter blicken lite och även är villig att röra sej på lite okänd mark. Att bara säga ”nej, det går inte” är inte min grej!

Just det! Ett tips om ni också funderar på att köpa ett löpband. Se till att ytan där ni sätter fötterna är så pass bred att ni slipper titta var ni sätter fötterna. Ni ska alltså ha ett löpband, inte ett gåband. På så sätt kan ni koncentrera er på att få upp farten utan att oroa er för att trampa utanför eller snubbla. Då blir det roligare och mer använt.

Här är veckans matsedel:

(Siffrorna är för Viktväktare)

Måndag: Pasta med persilja och vitlök (8 P/port)

Tisdag: Lax- och spenatsås (3 P/port, plus pasta)

Onsdag: Spagetti och kasslersås (5 P/port, plus pasta)

Torsdag: Kyckling med färskoströra (5 P/port)

Fredag: Tacogratäng (58 P för hela)

Lördag: Kryddig lövbiffsgryta (4 P/port, plus ris)

Söndag: Pad Thai med räkor (7 P/port)

Höstbonus: Äppelkaka (9 P för hela)

Lax- och spenatsåsen, kasslersåsen och lövbiffsgrytan är bra till matlådan, så gör lite extra. Tacogratängen är superenkel och snuskigt god! Äppelkakan måste ni bara testa! Gillar ni att baka? HÄR finns massor med förslag till ”lättare” bak 🙂

Nu är det bara en dryg vecka kvar av oktober och två månader kvar av året. Inte min favorittid direkt, men men… bara att kämpa på. Gör en riktigt bra vecka, det ska jag försöka göra!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Ett par dagar i Stegeborg

Ett par dagar i Stegeborg

Kommentarer 7 kommentarer

Med husbilen vinterfixad och alla ”måsten” gjorda hemma, kunde vi äntligen dra iväg igen. Husbilsträff väntade i Söderköping – vi tog god tid på oss dit och stannade i Stegeborg ett par dagar.

Att packa in det sista i bilen, låsa och larma och sedan köra iväg är en så jäkla skön känsla. Husbilslivet är en känsla av frihet, att åka dit man vill när man vill. Iaf nästan. Vi tittar oftast på vädret och ser var solen skiner, så åker vi dit. Just den här gången var målet Örnvikens Camping i Söderköping där en liten husbilsträff väntade.

Men den var inte förrän till helgen, så vi passade på att ta ett par dagar i Stegeborg på vägen. Vid ruinen finns en ställplats som är i två delar, en vid båtklubben med många platser och en nedanför ruinen med ett tiotal platser. Vi valde den lilla där vi ställde oss fint med vattnet precis framför nosen och ruinen bakom ryggen. Ett fint kontor för ett par dagars jobb.

Vi kom på tisdageftermiddagen strax innan solen gick ner. Vi installerade oss och satte oss sedan och bara myste. Äntligen ute på rull igen. Då kan vädret vara vilket som helst utanför, vi har det bra inne oavsett. Nu i höstmörkret har vi en massa mysbelysning och det är mycket mysigare än hemma i huset. Vi lyssnar på ljudböcker, tittar på tv, redigerar film och planerar kommande resor och jobb.

När vi vaknade på onsdagen var det lite mulet, men strax innan lunch sken solen upp och vi fick en väldigt fin dag. Martin jobbade fram i bilen och jag från sängen. Just nu plöjer jag böcker och ska inom kort börja med julböckerna för att så småningom skriva en samlad text med julens boktips. Men innan dess har jag ett par andra böcker att läsa och recensioner att skriva. Men det går alltså en hel del tid till läsning just nu.

Jag har fortfarande ont i foten, även om lilltån numera har rätt färg igen. Men jag linkade ut och tog lite bilder och innan solen gick ner tog vi en kort promenad runt hamnen. Det är så fint runt Stegeborg med ruinen, hamnen och naturen. Att gå runt ruinen och fota är himla roligt, men den här gången nöjde vi oss med omgivningarna. Vädret var fint och vi fick riktigt fina bilder.

På torsdagen var det halv storm när vi vaknade och mulet. Men efter lunch orkade solen fram, även om det var lite kallt. Martin jobbade klart och när han packat undan jobbgrejerna, drog vi iväg till Örnviken nån halvtimma bort. Husbilsträffen var ju fredag-söndag, så vi trodde att vi skulle vara ensamma på plats. Men där var redan fem bilar och kom ännu en efter oss.

Vi är ju några stycken som kan jobba från bilen, så idag (fredag) har flera av oss gjorde just det. Vi har kört halvdag, så nu börjar vår helg. Det blir en kul en. 26 husbilar med både tvåbeningar och fyrbeningar ska träffas och ha skoj. Någon räknade ut att jag kommer att ha 15 hundar att kela med. Me like!!!

Vi får bo i husbilen i nästan en vecka och jag får kela hund. Vad kan gå fel?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Husbilsfix inför vintern

Husbilsfix inför vintern

Kommentarer 1 kommentar

Precis som man vinterfixar i trädgården, fixar vi med husbilen. Sommargrejer åker ut och vintergrejer åker in. Tunna solhanddukarna byter plats med skinnfällar. Solcellslampor byter plats med batteridrivna. Kylan är här, nu behöver vi mys i kubik.

Vi har varit hemma i nästan en hel månad, skittråkigt men välbehövligt. Vi har fixat ordning trädgården för vintern och förberett loppisen. Samtidigt har vi fixat och donat med husbilen. En del saker har gått sönder och behövts att lagas och det är grejer som måste göras för att ha ett behagligt liv inne i bilen när det blir kallare.

För ett par år sedan köpte vi överdrag till framsätena, till den förra bilen faktiskt. Sedan dess har vi haft dem bak i bilen och kört runt med dem. När jag var iväg en dag, bestämde sej Martin för att byta dem. Det tog nån timme och blev jättefint. Nu gör det inget om vi spiller något eller klantar oss, det är bara att ta av och tvätta. En grej fixad, bara ett par till kvar 😛

Överdragen köpte vi på Amazon.

Under sommaren tappade vi en flaska som gjorde hål i bordet. Som jag grämt mej över det. Att byta bordsskiva är DYRT och att laga en lackad skiva är svårt. Så kom vi på att man kan ju köpa sånt där självhäftande folie som man har till bänkskivor. Man kan ju alltid testa, det kan ju inte bli värre.

Det fanns mängder med olika färger och mönster, vi valde en som liknade vit marmor. VI fick hem en hel rulle med många meter. för typ en hundring. Så körde vi igång. En blandning av sågspån och trälim las i hålet och slipades ner. Sen på med foliet, inte jätteenkelt att få helt slätt utan luftbubblor – men det gick hyfsat. Sen skära rent runt kanterna. Inte perfekt, men helt ok. Vi blev så nöjda!

Foliet köpte vi också på Amazon.

Två fix av tre fixade. Nu var det dax att byta ut sommaren mot vinter. Vi tog ut nästan varenda grej och blev riktigt överraskade när vi upptäckte att vi knappt hade några onödiga grejer alls i bilen. Ut med sommaren och in med vintern. Det innebär att vi sätter upp två fleecefiltar med kardborreband som draperier bakom förarstolarna. På så sätt håller vi en stor del av kylan ute, men kan enkelt titta ut om vi vill. De flesta sätter ett täcke från utsidan, men vi vill ju kunna se ut – så ett sånt täcke funkar inte för oss.

Filtarna köpte vi på Rusta, kardborreband på rulle köpte vi på Amazon.

Vi har fått hjälp att sy fällar till stolarna, som enkelt kan tas av och flytt till stolarna ute. Fällarna är tjockt tyg på metervara, köpt i en sybehörsbutik. Vi sitter ibland ute vid eldar, även på vintern. Iaf när vi träffar andra husbilsåkare, aldrig när vi är själva. Å då vill vi ju göra det så varmt som möjligt med värmande underlag, värmedynor och filtar. Vi avskyr att frysa och gör allt vi kan för att hålla oss varma.

Nu är vi alltså i stort sätt redo för vintern. När de blir kallare kommer vi även att lägga bubbelplast mellan takluckorna och jalusierna i taket och dra för när det är som kallast. Sen ska vi bara byta däck också, så är det klart och vintern kan komma. Bring it on!

Vi avskyr ju vinter, snö och kyla – men att vintercampa är faktiskt ett sätt att stå ut. Det gör vintern mycket mysigare och roligare!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Intressant provning med whisky från Indien

Intressant provning med whisky från Indien

Kommentarer 4 kommentarer

Jag tycker det är himla roligt med provningar av alla de slag. Det behöver inte ens vara saker jag gillar, det är kul ändå. Nu senaste var vi på en whiskyprovning som var något alldeles extra.

Jag och en kompis reste runt i Indien strax innan jul 2006. Vi utgick från Delhi, var till Jaipur, tog tåget på smalspår upp på Himlaya för besök i den lilla bergstaden Shimla, såg vilda tigrar i Ranthambore och en massa annat. MEN vi var aldrig till något destilleri, jag visste inte ens att det finns det där.

Så när vi blev inbjudna på en provning med Indisk whisky häromveckan, tackade vi såklart ja direkt. Provningen hölls självklart på en indisk restaurang mitt i Stockholm; Indias. Destilleriet ligger i Bangalore som har ett fördelaktigt klimat och gör att drycken inte behöver lagras så länge. Efter bara 3-5 år har den ungefär samma karaktär som en skotsk whisky som lagrats betydligt längre. Men den Indiska har en helt annan stil, smak och sötma än den skotska.

Vi fick smaka fyra olika sorter, alla i sällskap med Amruts whiskyambassadör, som jag tyvärr glömt namnet på. Till dryckerna serverades även indiska små smakportioner, den ena godare än den andra. Vi började med Amrut Bagheera – lagrad tre år på bourbonfat och sex år på Oloroso sherryfat. Till den serverades aloo chaat som är en friterad sötpotatis med yoghurt, tamarind, granatäpple och mynta.

Nummer två var Amrut Indian Single Malt, gjord på skotsk malt men med indiska smaker. Till den fick vi paneer pav som är en färskost toppad med tryffel och pistagenötter. Tredje smakprovet var Amrut Fusion, nu började rökigheten komma fram och då tappar man mej. Jag tycker inte om rökiga smaker. Till den serverades black daal toppad med rökt avrugacaviar och citronkräm. Jag gillar inte rökigt och har inte daal som favorit… MEN daalen var faktiskt överraskande god!

Som avslutning bjöds vi på Amrut Peated, nu snackar vi rökig whisky. Till den fick vi pani puri, som är ett populärt street food som säljs överallt i Indien. Det är spröda bollar fyllda med olika saker, våra med potatis och kikärtor, som toppas med en sås. Bollen ska sedan ätas hel för att få alla smaker på en gång, vilket kan vara lite knepigt – för även om bollen är lite så är den inte sååå liten.

Amrut Bagheera blev min favorit bland dryckerna och aloo chaat var godaste rätten. Allt var gott och en upplevelse i sej. Och jag blev rejält sugen på att återse Indien. Inte de norra delarna, dem har jag ju sett, men gärna kusten och någon av turistorterna. Många har tipsat om Kerala, så det blir det säkert någon gång. Kommer vi dit är vi iaf inbjudna till destilleriet i Bangalore och det skulle såklart vara jätteroligt att se. Vem vet… kanske blir så en dag 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Loppis & bruten tå

Loppis & bruten tå

Kommentarer 8 kommentarer

Nu har vi varit hemma en hel månad i sträck. Mycket för att göra en massa jobb och komma ikapp hemma, men också för att förbereda en loppis, och den gick av stapeln i helgen.

Vi planerar ju, som ni kanske kommer ihåg, att flytta in i husbilen på heltid. Det innebär att huset ska säljas och det i sin tur innebär att grejer måste bort. Vi har döstädat länge, sedan innan covid faktiskt – men då hade vi lixom inget mål mer än att få färre saker. Sedan snart fem år tillbaka har vi däremot haft ett mål och det är att sälja huset för att bo i husbilen.

Vi har fortfarande inget exakt datum eller ens ett år, men så fort alla bitar är på plats vill vi bara vräka iväg det sista och sälja huset. Och har man bott på samma ställe i nästan 35 år, så finns det rätt mycket att gå igenom och göra sej av med. Så det gör vi konstant.

Mycket kan man ge bort eller slänga, men en del saker finns det ju faktiskt värde i. Så vi har sålt både på Blocket och Marketplace, men även flera loppisar och i lördags var det dax igen. Jag börjar verkligen att avsky de där loppisarna nu, men men… vissa saker är lixom bara att göra ändå. Och kartongerna står ju färdiga numera, så de är lixom bara att ta med. Men vi har ju ingen bil, så sonen måste också engageras varje gång. Vi får väl se hur länge till han står ut…

I lördags var det alltså dax igen och som vanligt så går jag på toa det sista jag gör. Sparkar i toadörren med lilltån så det bara tjongar om det, men har inte riktigt tid att bry mej. Ja, det gör ont – men jag har slagit i tån så många gånger, och även brutit den flera gånger, att det lixom bara är så numera. Så jag tar på mej skorna och åker iväg.

Vi packar upp oss och allt går hyfsat bra. När det blir lugnt passar jag på att springa på toa, eller jag linkar dit – för nu kan jag faktiskt knappt gå. Under dagen har jag inte tagit många steg och foten har varit fast i skon, då har allt funkat. Men att gå en sträcka och använda foten, njae… det gick sådär… Men men, bara att stå ut sista timmen och sedan ta sej hem.

6 timmar senare och en flyttkartong fattigare är vi hemma igen. Då drar jag av mej skon och strumpan och hittar en färgglad liten tå som är svullen och pulserar av smärta. Vis av skadan, detta har jag som sagt gjort några gånger, vet jag att en bruten lilltå inte är att göra något åt. Kanske möjligtvis tejpa ihop med grannen, men oftast inte ens det. Jag vet att jag har två helt obokade dagar framför mej, så jag accepterar bara läget och tar plats i min massagefåtölj.

Där har jag suttit sedan dess. Nä, det har jag ju inte, men inte långt ifrån. Jag har läst och förberett veckan och inte tagit många steg alls. Tån är såklart fortfarande färggrann och svullen, men imorrn måste jag kunna ha en sko några timmar och linka in till stan på ett pressevent. Sen drar vi äntligen iväg med husbilen, då kan jag sitta stilla igen.

Ett jäkla skit det där med lilltår. De är ju små, men väldigt mycket i vägen ibland och de gör jäkligt ont när de är i vägen. Hur kan en så liten tå göra så mycket skada?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Matsedel v 42

Matsedel v 42

Kommentarer 0 kommentarer

Tyckte det var söndag nyss! Dagarna och veckorna går så otroligt snabbt. Det passar mej perfekt! Jag redan trött på hösten och vill gärna ha vår igen, så snabbt det bara går. Vi kan snabbspola fram till nyår iaf, tills vi ska åka till Egypten 🙂

Senaste veckorna har gått i ett! Det har varit mässor, premiärer och shower om vartannat, sånt som vi tycker är roligt – men det skulle ju inte skada om de spreds ut lite under året, istället för att klumpas ihop i sep/okt och jan/feb. Så man får glädje året om lixom 🙂

Vi har fortfarande inte redigerat alla filmer från sommaren och vi har mängder med recept att testa och skriva. Martin jobbar fortfarande 80% på sitt ”vanliga” jobb och har alltså en ledig dag extra i veckan. Även om vi kanske inte får jättemycket gjort exakt den dagen, så får vi en längre helg – då vi hinner mer totalt. Vi hinner också träna och vila, vilket är väldigt viktigt för oss. Men hur mycket vi än gör så finns det alltid massor kvar. Känner ni igen det?

Ni som hänger med på instagram @marlenerinda brukar få en liten tjuvkik på experimenten som kommer ut ur vårt kök. Jag skriver recepten så fort jag kan och sedan kommer de på Du i Fokus vart efter. Å så småningom hamnar de i en veckomatsedel. Nu har det blivit lite fart i experimentköket igen, så det är lite spännande grejer på väg ut.

Just den här veckan är det inga nya recept som finns med, men det kommer!

Här är veckans matsedel:

(Siffrorna är för Viktväktare)

Måndag: Vitkålsfräs (fr 1 P/port

Tisdag: Pasta med vit tonfisksås (4 P/port, plus pasta)

Onsdag: Kassler & ananas i ugn (5 P/port, plus ris)

Torsdag: Kyckling med mangocurrysås (3 P/port, plus ris)

Fredag: Limeräkor med pasta (4 P/port för hela grytan, plus pasta)

Lördag: Lövbiff i svamp och teriyakisås (3 P/port, plus ris)

Söndag: Knäckepizza blanco och pizzasallad (18 P, plus sallad)

Den här veckan passar det mesta som matlådan dagen efter, eller som matlåda i frysen, så passa på att göra lite extra. Vi är bara två personer i hushållet och lagar alltid till minst fyra så har vi till matlådor. Då behöver man inte stå och klia sej i skallen en kvart före lunch, det är bara att ta fram en låda och tina upp. Knäckepizza passar såklart inte i matlådan, men är förvånansvärt gott, testa om ni törs 🙂

HÄR finns mer bra matlådemat om ni vill ha tips 🙂

Hoppas ni får en fin vecka.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Halloween på Grönan

Halloween på Grönan

Kommentarer 9 kommentarer

Två gånger om året öppnar Gröna Lund upp för pressen. En gång på våren, inför säsongsstarten, och en gång på hösten, inför Halloween. Igår var det dax att träffa mumier och spöken.

Halloween på Gröna Lund är faktiskt en upplevelse även om man inte gillar att bli skrämd. Här är pyntat med tusentals pumpor och höbalar. Det spelas musik och går runt figurer som kanske ser läskiga ut, men inte alls är särskilt skrämmande. Det är mysigt helt enkelt!

När vi kom dit igår var det fortfarande ljust. Vi bjöds på eldshow och spökparad, men sånt gör sej ju bäst i mörker. Vi orkade dock inte vänta tills mörkret lagt sej och lite till, det var några timmar till kvällsshowerna. Men vi utnyttjade tiden bäst vi kunde medan vi var där. När bara 200 pers har Grönan för sej själva hinner man rätt mycket. Vi hade dessutom två timmar på oss att filma inne i spökhusen. Något som annars är absolut förbjudet.

Vi började med att gå igenom hela lilla och stora området, för att i dagsljus se hur det såg ut där. Som sagt: tusentals med pumpor och höbalar finns utplacerade överallt i parken. Så himla mysigt. Här hänger också en och annan mumie och ligger nån döing här och där. Inte alls skrämmande, bara mysigt faktiskt.

Sen passade vi på att testa höstens mat, medan det fanns nån kvar. För något år sedan väntade vi lite för länge, så då var allt slut när vi kom – men i år fanns det massor. Så vi hann testa allt ordentligt och blev tom mätta. Vi fick testa två olika sorters quesadilla, taco, pumpasoppa och något mer, samt en kantarellpizza som var så otroligt god. Den tog jag faktiskt två bitar av, just för att den var så jäkla god. Ute i parken fanns det även efterrätter i form av paj och glass. Allt var gott, men pizzan var en riktigt höjdare!

Sen började utforskandet på riktigt. Äldste sonen var också med, som extra inkallad testare. Medan Martin och sonen gick runt bland alla läskigheter, höll jag ordning på kameraväskan och pratade med bekanta. Det gick absolut ingen nöd på mej, jag hade det jättebra. Jag älskar att gå runt på Grönan, det är så himla mysigt – oavsett årstid och tema.

Vi var i parken kl 16, vid 19 började vi bli lite möra. Då hade vi sett och filmat allt vi skulle, var vi uppe i rätt många steg och kände att det inte var läge att stanna en timme till för att se eldshowen och paraden en gång till. Bara för att få bilder i mörkret. Så efter ytterligare ett varv bara med fotografering av parken drog vi oss hemåt.

Jag måste verkligen rekommendera Halloween på Gröna Lund. Bara för att det är så himla mysigt att gå runt där 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Världens första Diggiloo-Kryssning – vi var med!

Världens första Diggiloo-Kryssning – vi var med!

Kommentarer 6 kommentarer

Hur sammanfattar man ett galet dygn tillsammans med 12 musikgalna artister? Det är inte alls enkelt, men jag ska göra ett försök.

Nästan alla känner till Diggiloo och den stora musikturnén som går runt i Sverige på sommaren. Vi har bevakat de senaste tre premiärerna och haft fantastiska kvällar. Det är lixom musikglädje i kubik. Eller: ”Monumental glädje”, som Andreas Weise sa i en av våra intervjuer. Så när vi hörde att det planerades för en Diggiloo-kryssning kändes det rätt självklart att hänga på.

Förra torsdagen tog vi oss till Viking-terminalen i Stockholm och mötte upp ett gäng glada artister. Tillsammans skulle vi gå ombord lite tidigare än den övriga passagerarna för att kunna förbereda oss och slippa trängas. Stämningen var förväntansfull. Detta var ju första gången ett Diggiloo skulle gå av stapeln på vatten och vara ett helt dygn, världspremiär lixom. Så ingen av oss visste ju egentligen vad vi skulle vara med om, mer än att nästan vad som helst skulle kunna hända. Och att det skulle vara massor med musik.

Vi gick ombord och medan artisterna gick för att repa, gick vi och satte oss ute på däck. Vi kunde inte fått ett bättre väder. Solen sken från en klarblå himmel, det var 16-17 grader i luften och nästan vindstilla. Vi hade fått ett program i handen och började planera. Tre scener och uppträdanden nästan konstant i 21 timmar. Hur i hela friden skulle vi få ihop det?

Vi gick igenom programmet och ringade in det som skulle vara mest intressant för oss och för er som följer våra olika kanaler. Youtube tillåter inte särskilt långa musiksekvenser pga upphovsrätt och sånt, så vi fokuserade mer på snack och intervjuer.

16.30 släpptes passagerarna ombord. Då stod vi tillsammans med personalen precis innanför dörrarna. Vi filmade medan de hälsade alla glada ”Diggilooare” välkomna ombord. Fartyget var fullbokat och fick en medelålder på typ 75+. Det var ovanligt många rullatorer och käppar och blev rätt trångt efter ett tag. Snart hade alla hittat sina hytter, även vi, och då körde programmet igång.

I konferensen rullade en film om åren med Diggiloo, som man kunde titta på när man ville. Där fanns även en liten shop med sk merch, affischer, tröjor, muggar mm, produkter för fans helt enkelt. Här var dessutom en liten konstutställning med tavlor målade av Jessica Andersson och Linda Bengtzing. Linda satt även om målade tavlor på plats under fredagen. Medan Magnus Carlsson hade vinprovning i tax-free. Det vita var riktigt gott 🙂

På Backstage (däck 5) var de stora Diggiloo-showerna, tre stycken efter varandra. Gästerna hade armband i olika färger som visade när just deras show skulle vara och när de hade sin middagstid. Smart! Vi hade sk presskort och kunde glida runt lite som vi ville. Äta hann vi knappt. Det blev en skaldjursbuffé i omgångar kan man säga. Vi åt lite, sprang iväg och filmade, åt lite till och sprang iväg igen. Det vi fick i oss var iaf väldigt gott. Birka är bra på skaldjur!

I Seglarbaren (däck 6) var det mysiga små inslag med piano som huvudinstrument. Här hyllade bla Bruno Mitsogiannis och Magnus Bäcklund Björn Skifs och Lasse Holm och Johanna Beijbom körde en schlagerfest. Här blev det också en hel del spontana uppträdanden där artisterna gästade varandra och körde en liten extra show mitt i natten.

På Terrassen (däck 10) var det fullt ös från det att båten lämnade Stockholm, tills hon var tillbaka. Här jazzade bla Andreas Weise loss och den kvinnliga skaran i gänget rev av en galen show sent på torsdagskvällen och mycket annat.

Alla de här tre scenerna hade alltså uppträdanden samtidigt och hela tiden. Mellan 40-45 hållpunkter fanns på vårt schema, vi fokuserade på typ 15 och hann knappt ens det. Gästerna hade nog ett litet sjå att se och höra sina favoriter och uppleva så mycket som möjligt. Kanske hände det lite för mycket?

Vi hade alltså fullt upp och artisterna likaså. Ändå hann vi få en fin intervju med Bruno, som berättade öppenhjärtligt om sina år med Diggiloo och hur han upplevt kryssningen. Vi pratade också med Jessica, veteranen i gänget. Hon har varit med alla år utom tre och är verkligen Diggiloo´s okrönta drottning. Och precis innan vi gick av båten på fredagen fick vi även en himla härlig intervju med Lasse Holm och Patrik Krall som arrangerat alltihop. Och kanske fick vi ett litet scoop då också 🙂

Vi hade ett hektiskt dygn och strul med tekniken. Ljudet till kameran funkade inte som det skulle. Min telefon laddade ur konstant och hade inte plats för flera bilder. Min powerbank slutade att fungera och laddade ur direkt trots att den var fulladdad. Så jag köpte en ny powerbank och slapp iaf lite av stressen. Men fick radera videoklipp så fort jag lagt upp dem, för att få plats med mer i telefonen.

Så otroligt irriterande. I-landsproblem kan tyckas, men väldigt irriterande i stunden. Nu har vi laddat över alla bilder i datorn och jag raderar för fullt i mobilen. Jag vill inte ha samma problem när vi åker iväg nästa gång.

Även om vi hade fullt upp, så hade vi så roligt! Att få hänga med ett så här stort gäng, där vi alla jobbar samtidigt men på olika sätt är rätt häftigt. Hur vi alla respekterar varandra arbetsområde och hjälper varandra. Vi pratade en hel del med TV4´s fotograf om våra lika men olika jobb. Vi som dokumenterat premiären medan dom samlat material från den allra sista föreställningen och nu på båten. Våra filmer visas i sociala medier, deras på en stor tv-kanal – ändå fyller vi båda en funktion.

Från premiären i Kosta

Vi satt och åt med några av artisterna och festade lite på kvällen och har på så sätt lärt känna dem lite till och på ett annat sätt. Förr har vi mest bara tagit bilder och en snabb intervju, nu hann vi faktiskt prata – iaf lite mer än tidigare. Så för att sammanfatta dygnet kan man väl säga att det var massor med musik, skratt, nya bekantskaper och en massa jobb. Och så himla roligt!

Mellan allt har vi dessutom hälsat på en massa husbilsmänniskor. Tydligen gillar campare både musik och kryssningar, för det var några som kom fram och sa hej. Så himla roligt. Fortsätt med det. Vi tycker det är roligt när ni hälsar och pratar en stund.

Vi gillar både diggiloo och kryssningar, blir det en ny kryssning så hänger vi gärna med igen och till sommaren ser vi såklart Diggiloo igen. Förmodligen någonstans i Småland, eftersom det är där premiären brukar vara.

Här nedan kan ni se filmen från Diggiloo-kryssningen och se vad Lasse Holm och Patrik Krall avslöjar i slutet av filmen 🙂

Har ni varit på någon Diggiloo-konsert? Blir ni inte lite sugna att hänga med på kryssningen?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Matsedel v 41 – Grytor & Gratänger

Matsedel v 41 – Grytor & Gratänger

Kommentarer 1 kommentar

Oktober är här och det är bara 11 veckor kvar av 2025. Hur har det gått med vikten i år? Är ni där ni planerat att vara? Om inte, så finns det fortfarande tid att komma en bit på vägen. På 11 veckor kan man göra rätt mycket faktiskt, allt mellan 2 och 5 kg är rimligt utan att kämpa livet ur sej.

Jag tycker inte om hösten. Rättare sagt: min kropp tycker inte om hösten. Jag har fibromyalgi som innebär att jag har kronisk värk och den bli värre av kyla och väderomslag. Perioden from nu, fram till mars ungefär, är en stor utmaning. Det är därför vi planerar att bo i husbilen och fly till solen över vintern.

Jag försöker verkligen ta hand om mej, men det är inte alltid så enkelt. På grund av sjukdom, långvarig och allvarlig stress har jag fortfarande ca 5 kilo som MÅSTE bort, för min hälsas skull. Jag har tagit tag i sömnen till att börja med, den är väldigt viktig. Vila och återhämtning är så otroligt mycket viktigare än många tror och för mej är den livsviktig. Åsså maten förstås. Vi äter bra, kroppen fattar bara inte riktig det… klimakteriet ställer nämligt till det en del. Träningen har jag skött nästan perfekt senaste veckorna och promenaderna har vi också fått till. Heja oss!

Nu ska vi fylla på frysen med matlådor, som går snabbt att tina när man har brist på middagsidéer eller kort om tid. Grytor och gratänger är enkelt och ger goda matlådor, så det är mycket sånt just nu 🙂

Här är veckans matsedel:

(Siffrorna är för Viktväktare)

Måndag: Pasta med krämig champinjon- och spenatsås (3 P/Port, plus pasta)

Tisdag: Potatis- och tonfiskgratäng (0 P för hela gratängen!!!)

Onsdag: Ugnspannkaka med skinka (31 P för hela formen)

Torsdag: Mexikansk kycklinggratäng (17 P för hela gratängen)

Fredag: Räkor med spenat och pasta (4 P/port, plus pasta)

Lördag: Köttgryta (1 p/port, plus ris)

Söndag: (Veg) Kålpudding (3 P/port)

Köttgrytan tillhör mina favoriträtter, räkorna är kanongoda och kålpuddingen funkar förstås att göra med vanlig köttfärs också. Och vem gillar inte ugnspannkaka!!! Den här veckan funkar allt utom fisken i matlådan, så passa på att fylla frysen.

Nu kör vi! Är ni med? Häng med på instagram @marlenerinda och se hur jag lever i min vardag som långvarig Guldmedlem hos Viktväktarna 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Oktober inleds med en mixad bokhög

Oktober inleds med en mixad bokhög

Kommentarer 5 kommentarer

Tre nya och en gammal kanske man kan sammanfatta den här bokhögen. Här finns tre alldeles nya och en som legat och värmt bokhyllan i husbilen hela sommaren. Här finns dessutom en biografi, en feelgood och två spännande böcker. Precis en sån hög som jag gillar!

Jag gillar inte att ligga så långt efter som jag gör med några av böckerna som värmer bokhyllan. Eller bokhyllan… vi har ingen bokhylla. Vi har ett skåp där alla böcker som ska läsas ligger, sen ges de bort när vi läst ut dem. Skulle jag spara alla böcker skulle vi få bygga ut.

Mina utlästa böcker finns bla på ett vårdhem för unga, hos vänner som har det lite knapert och på andra ställen där de gör nytta. En och annan bok sparas, bla böcker skrivna av vänner och spännande biografier. Två av dem finns i den här högen.

Vi börjar uppifrån som vanligt:

Löften i skymningen (Varuhuset Hartman) – Helena Holmström

Helene Holmström är inte ny som författare, men hon är ny för mej. Detta är första delen i en ny serie, så för mej blir det både ny författare och ny serie – och som jag gillar det!

Tänk er Varuhuset som gick på tv på 80-talet. Detta är Varuhuset 2.0 kanske man kan säga.

Det handlar om Vera och det anrika varuhuset Hartman. Familjeföretaget står vid ruinens brant, och hennes farmor har redan inlett förhandlingar med Elias Johansson, den framgångsrika VD:n för lågprisvaruhuset Svanåkers.

Vera och Elias har en egen liten historia, som de gör allt för att inte låtsas om. Elias har dessutom en egen agenda vad det gäller Hartmans varuhus.

Här snackar vi romance! Det är relationen som för handlingen framåt och det är en relation som det verkligen slår gnistor om. Det är stora känslor, familjehemligheter, vänskap och svek. NK möter Ullared, typ… I like it!

Kärlekens villovägar – Peter Robinson

Peter Robinson dog för en tid sedan, men det finns fortfarande böcker kvar att översätta. Så även om hans sista bok har kommit ut i England, är det några kvar till den svenska marknaden. OM jag har förstått saken rätt…

Det finns 27 böcker om Alan Banks och hans långa karriär som polis i brittiska Yorkshire. Den här boken börjar med ett brutalt mord på en skådespelerska. Rätt snart blir det uppenbart att det finns en rad misstänkta gärningspersoner. I Carolines förflutna döljer sig hemligheter som få känner till. Jakten på mördaren blir till slut alltmer intensiv och farlig för alla inblandade.

Grejen med böckerna om Alan Banks är att det är en spännande historia, där man tror att man vet vem som är mördaren – men så kommer en tvist som rör till allt. Fast den här gången hade jag faktiskt rätt, från början. Det är lite med en känsla av Poirot och Morden i Midsumer. De går att läsa var för sej, men man får mest behållning av att läsa dem i ordning. 27 stycken alltså…

Ingenting försvinner – Morgan Alling

Som jag sagt många gånger; jag älskar biografier. Morgan har jag träffat många gånger, första gången runt -97-98. När första delen av hans biografi (Kriget är slut) kom för några år sedan, läste jag den med stort intresse. Mycket visste jag redan och jag var mest glas över att det gått bra för honom och att han träffat sin Anna-Maria.

Nu kom nästa del, Ingenting försvinner, med saker som han inte berättat särskilt mycket om. Jag läste och berördes otroligt mycket. Detta är en berättelse om överlevnad, skam och den eviga kampen för att känna sig älskad. Men också om att clown-livet inte alltid varit så roligt. Det var när han var som mest populär som jag träffade honom första gången. Jag skulle göra en intervju för lokaltidningen och hade dessutom barnen med mej. Självklart blev det bilder på dem tillsammans. Tänk om jag vetat idag hur dåligt han mådde då.

I boken berättar han om genombrott och sammanbrott, succé och självförakt, alkoholen och jakten på bekräftelse. Det är naket, brutal ärligt och berör mej så pass att jag ibland måste lägga ifrån mej boken. Tänk om jag vetat. Hur hade jag kunna hjälpa? Hur hade jag då bemött honom? Jag har ingen aning. Men jag vet att nästa gång vi ses så blir kramen ännu längre än den brukar vara. Och jag hoppas att nästa bok han skriver blir om det lyckliga liv han till slut fick. Livet han är så väl värd.

Kaoseffekten – Sammy Jeridi

Sammy did it again!

Jag skrev ju om bokreleasen i ett annat inlägg, nu ska jag berätta mer om boken.

En svensk ambassadör dödas av kidnappare. Stockholm hotas av parallella terrorattacker.

Elitsoldaten Adam Sassi längtar hem till Solna och tänker säga upp sej, men går med på att göra ett sista uppdrag för att rädda Stockholm från katastrof.

Patricia Raz har sitt liv i Avd. 22 – en polisstyrka med befogenheter extra allt. Även hon får i uppdrag att stoppa attacken, även hon under cover.

Adam och Patricia möts såklart och trasslar till det för sej. De har bara dagar på sig att lokalisera terrorcellen för att stoppa attackerna – och ta reda på vilka som sitter på den verkliga makten. Men Adam och Patricia känner inte till varandras uppdrag och tror att de är fiender.

Det är så fruktansvärt spännande, realistiskt och skrämmande. För detta kan faktiskt hända. Och det är det som finns i bakhuvudet hela tiden. Detta kan hända. Jag fattar att Sammy tidigare vunnit pris för bästa spänningsroman, han skriver fruktansvärt bra. Jag har sällan läst något med så bra research. Detta kan vara den bästa spänningsromanen i år.

Här är alltså fyra helt olika böcker, alla läsvärda på olika sätt. Detta är en nästintill perfekt hög med olika genres, precis som jag vill ha det. Här får jag lixom alla mina behov tillgodosedda och kan grotta ner mej ordentligt. Jag är så otroligt stolt över Sammy som skrivit ännu en bästsäljare och hoppas att Morgan fått ur sej allt han behöver för att bara få må bra resten av hans liv. Två fina män som verkligen kämpat, överkommit och vunnit. Åsså lite hotellromantik på det. Läs bara!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En kul kväll med kompisar och Joyride

En kul kväll med kompisar och Joyride

Kommentarer 5 kommentarer

Höstens enda musikal i Stockholm är Joyride, den premiären missade vi också när vi var iväg sist. Men nu var det dax och kompisar hängde med.

Vi har dragit ner betydligt på event och sena kvällar den här hösten, men teater och särskilt musikal är ju vår grej – så just de kvällarna stannar kvar. Det är ju scen, teater och musikal vi kan bäst och där folk vill ha vår åsikt och våra tips. Dessutom älskar vi det!

När kompisarna också ville se Joyride, såg vi till att gå tillsammans – även om vi satt på olika platser i salongen. Men vaddå… man umgås ju inte under föreställningen, så det spelar ju ingen roll.

Vi åkte in till stan efter en lättare lunch, gick runt lite – passerade Sergelstorg, Norrmalmstorg, Berns, Nybrokajen, Musikaliska, Grand Hotel och Slottet. Sen satte vi oss i solen i Kungsträdgården och tittade på folk. Så himla mysigt.

När det började kurra i magen hade vi sett ut ett ställe att äta på, valet föll på nya stället i Kungans, det som förr var TGIF. Där tog de andra hamburgare och jag tog en pizza bianco med räkor och rom. Den var sååå god, rekommenderas verkligen. De andra var också nöjda.

När vi ätit klart var det dax att gå den korta biten till Chinateatern och sätta sej på plats. Ridån gick upp och snart sittdansade vi allihop. Det var så bra. Men vem gillar inte Roxettes musik lixom? Och Anton Lundqvist, underbara människa. Alla var så himla bra och den yngre tjejen Edda, som spelade Stella, kan nog bli rätt stor om hon får bra råd och kontakter.

Efteråt gick vi nöjda trallande ut i natten, stannade till för att ta bilder lite här och där innan vi åkte hem. Väl hemma gick vi faktiskt och la oss direkt, premiären hade ändå varit och vår recension kunde vänta några timmar. Det kan den inte när det är primärkväll, då ska den vara ute senast förmiddagen efter. Men nu sov vi gott, skrev i lugn och ro och publicerade strax efter lunch dagen därpå. Den kan ni läsa HÄR!

Nu är alltså höstens teater- och showpremiärer avklarade, om än lite i efterhand. Det var inte så många, men kanske kommer fler senare. Det får vi se. Det går mycket bra ute i landet som vi gärna skulle se, kanske blir det så… Har ni något teater på g eller har ni redan sett något bra?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Ingen bokmässa, men spännande boksläpp!

Ingen bokmässa, men spännande boksläpp!

Kommentarer 6 kommentarer

Förra helgen gick Bokmässan i Göteborg av stapeln. I år var vi tyvärr inte där, men boknyheter fick vi ändå. Vi var nämligen inbjudna på en spännande releasefest med en författare som vi verkligen gillar.

Oj så avis vi var när vi såg hur folk packade ihop sej och drog iväg till Bokmässan. Men vi hade helt enkelt inte tid att åka dit i år, det var omöjligt att pressa in. ”Alla” var där, som det så fint heter. Varenda boknörd, författarkompis och förläggare. Det som sved mest att missa var såklart Grimwalkers bröllop, iofs det femte och fler blir det nog – så nästa gång är vi med!

Någon bokmässa blev det alltså inte, men vi fick en bokrelease och det är ju nästan samma sak. Kanske inte, men kul ändå. Särskilt när en fin vän släpper en helt ny bokserie. Sammy Jeridi är förortsungen som blivit stjärnförfattare. Och som jag lärde känna av en tillfällighet för några år sedan.

Jag satt och läste hans böcker i en solsäng på Gran Canaria och la upp en bild på instagram med böckerna – som Sammy kommenterade. Det visade sej att han bor alldeles i närheten av hotellet som vi då var på. Där startade ett samtal som fortfarande pågår. Han är en fantastisk person som jag är väldigt glad att ha fått lära känna. Sedan vi började vårt långa samtal har vi även lyckats träffas flera gånger också. Kul kul!

Sammy har ett mycket speciellt och medryckande sätt att skriva. Det är spänning som är grejen, men även intressanta karaktärer och livsöden. När han avslöjade att han höll på med en ny serie blev jag såklart jättenyfiken, när inbjudan till bokreleasen kom tackade vi såklart ja direkt.

Förra veckan åkte vi upp till Norstedts lokaler på Riddarholmen. Där väntade Sammy på sina gäster med snittar och gott i glasen. Jag avstår alkohol just nu och fick istället en jättegod äppelcider, som var precis lika festlig som vanligt bubbel. Där väntade även den nya boken, men den hade jag fått hemskickad redan veckan innan. Och hunnit läsa!

Jag ska berätta mer om boken i ett annat inlägg och jag har faktiskt redan skrivit recensionen HÄR. Men det jag kan säga kort är att det är spännande, snabbt tempo, oväntade tvister och en jäkla historia. Stockholm är i fara och barn med ryggsäckar är det största hotet. Efter att ha läst boken, som jag såklart plöjde, har jag svårt att se Stockholms vackra skyline… ni som läst, och kommer att läsa, boken fattar varför. Min syn på Stockholm kommer kanske aldrig mer bli som den var…

Vi fick en himla härliga kväll där uppe på Riddarholmen. Sammy intervjuades och berättade hur serien kom till. Vi pratade, skålade, minglade och hade jättetrevligt. Vi kom nästan först och gick nästan sist. Som det kan bli när man har en bra kväll. Sammy är fortfarande kvar i Sverige, så nu får vi se om vi hinner ses nåt i en lite lugnare miljö, innan han åker tillbaka till värmen igen. Hoppas det!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Räkor i julklapp

Räkor i julklapp

Kommentarer 7 kommentarer

Vi ger ju inte julklappar längre vid vårt julfirande, bla på grund av att vi inte har några små barn vid firande. Men också för att våra vuxna barn har bra lön, köper vad de vill och ganska stora krav på sakerna som kommer in i deras bostäder. MEN vi kan ge varandra en gemensam upplevelse. Den inkasserade vi förra helgen 🙂

Det är många år sedan vi bestämde att vi inte skulle byta paket med varandra. Hittar man något som passar någon, då är det helt ok med en julklapp – men utan motprestation. Vi samlar ofta ihop en kasse med lite godsaker eller saker vi fått som är fina och användbara – men inte passar oss. Dock ej inredning, där har ungarna egna idéer.

En upplevelse däremot gillar vi alla både att ge bort och få. Förra året hade båda sönerna hittat saker de ville göra med oss. Yngste sonens upplevelse var en räkkryssning, den inkasserades förra helgen. Både sonen, hans sambo och vi älskar både skaldjur och att åka båt. Så det var en alldeles prefekt sak att göra tillsammans.

Vi möttes upp vid Nybrokajen där båten stod och väntade på oss. Strax innan 19 fick vi gå ombord och nästan direkt kunde vi börja äta. Jag tror knappt att båten ens hunnit lämna bryggan innan vi satte tänderna i den första räkan. De andra delade på en flaska vin, medan jag drack cider.

Vi bor numera 6-7 mil från varandra, de har fullt upp och vi är aldrig hemma. Vi har ju dessutom ingen liten bil, så det blir långt mellan gångerna som vi ses. Så vi hade en hel del att ta igen och mycket att prata om. Under tiden gled båten långsamt ut från Stockholm city, stannade till lite snabbt vid Kastellet i Waxholm och gled tillbaka till stan igen. En tur på 3 timmar ungefär.

Jag älskar att fota miljöer och Stockholm på kvällen är väldigt fint. Så när vi ätit oss mätta blev det bilder både från Waxholm och sedan på vägen tillbaka. Det är inte alltid man har tur med vädret, men just den kvällen hade vi det.

Såna här presenter gillar jag! Det är verkligen som ett kinderägg, där man får flera upplevelser i en. Vi fick en fin kväll tillsammans, gott att äta och dricka, mysigt samtal, fin miljö och några timmar på vattnet. Perfekt enligt mej. Jag gör gärna om det!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube