Browsed by
Författare: Marlene

Vi tryckte på boka-knappen :-)

Vi tryckte på boka-knappen :-)

Foto: Martin Jikita

Vi har länge funderat på var makens 50-årsdag ska firas. Min firades på Dominikanska Republiken, vi hann hem precis innan pandemin stängde världen. Tankarna har gått till USA, nån kryssning, Maldiverna och en massa annat. Nu har vi bokat 🙂

Vi är inte såna som ställer till med stor fest när vi fyller jämt. Det finns lixom inte så många att bjuda, iaf inte som bor så de skulle kunna komma till oss. Sista gången jag ställde till med nån slags fest var när jag fyllde 30, efter det har jag valt att åka iväg. 40-årsresan gick till Tanzania med safari och en vecka på Zanzibar. 50 fyllde jag i Västindien.

Nu är det alltså Martins tur att fylla jämt, 50 år minsann. Vår första tanke var en kryssning i Västindien och någon vecka i Florida. Men med covid färskt i minnet och hur knepigt det var med restriktionerna i USA och de regler som nyligen gällt för kryssningar, så tänkte vi om… det får bli en annan gång.

Istället började vi titta på paketresor. OM det blir nya restriktioner vill vi ha säkerheten i en paketresa, precis som sist. Vi skulle ju åka till Bali i jan-22 och hade bokat med Ving, allt blev inställt och på bara ett par dagar fick vi tillbaka alla pengar utan minsta problem. Paketreselagen är rätt go att luta sej på i tider när allt är lite osäkert. Så vi började kolla igenom allt som fanns i deras utbud och hittade både Maldiverna, Seychellerna och Mauritius… Mauritius ja… varför inte?

Efter lite om och men, funderingar på hotell, flyg, antal dagar och tidpunkt – så tryckte vi faktiskt på bokaknappen. Jag får alltid lite ångest direkt när vi bokat en resa, plånboken skriker högt på mej och hela jag protesterar. Det handlar ju ändå om rätt mycket pengar… I vanliga fall behöver man bara att betala handpenning och resterade 45 dagar innan avresa. De här gången skulle man betala allt direkt. AJ!

Men nu har vi iaf bokat och det känns bra. 1 januari åker vi till Mauritius! Vi flyger med Emirates och mellanlandar i Dubai, sedan ska vi bo på Silver Beach på den östra sidan av ön. Det är ett rätt litet hotell med bara 60 rum, med en lång, vit sandstrand direkt utanför. Där ska vi bara ha det gott och gå långa promenader varje dag i två veckor. Jo, lite jobb blir det, men mycket slappa också. Kameran är med, numera även filmkameran. Så en och annan film blir det och bilder på instagram såklart, så som det alltid ser ut när vi reser.

Det viktiga för oss när vi ska bestämma boende är att det är nära till stranden, eftersom vi vill ta minst två dagliga promenader där. Vi vill gärna bo i egen bungalow, för att slippa störas av granna ovanpå eller brevid. Vi vill också gärna ha wifi på hela hotellet och helst även inne på rummet, men bara lobbyn är ok. För att kunna jobba såklart. Och vi vill åtminstone ha halvpension, för att slippa leta ställen att äta på. Sånt stressar mej. Å gärna gångavstånd till någon form av centrum, så man kan shoppa lite.

Det behöver däremot inte vara lyxigt på något sätt. Den här gången blir det 3-stjärnigt. 1 timme från flygplatsen, direkt på stranden och ungefär 1 km från centrum. Busshållplatsen ligger precis utanför hotellet om vi vill åka iväg på upptäcktsfärd. Perfekt!

Om drygt 100 dagar åker vi, ungefär 3,5 månad. Jag har sällan längtat så mycket efter en resa som denna. Att återigen få gå barfota på en strand, värmen som steker på nosen, skuggan av palmer, drinkar i skuggan, exotisk mat, läsa böcker i solsängen… att bara vara. Så himla härligt! Det var ju innan pandemin som vi åkte riktigt långt bort senast och fick uppleva något helt annat än det vi har här hemma.

Men det viktigaste är ju att vi ska fira Martin såklart 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Matsedel 37

Matsedel 37

Det är rätt kyligt på dagarna nu, iaf i början på dagen. Jag har faktiskt börjat med både höstjacka och vantar när vi tar morgonpromenaderna. Så nu blir maten lite mer ”höstig”, grytor och gratänger står på menyn.

Det som är bra med just grytor och gratänger är att de blir bra även uppvärmda efter en tid i frysen och därför passar bra som matlådor. Ni som hängt med ett tag vet att matlådor i frysen är min räddning och det som räddat både min viktnedgång och nu även hjälper mej att hålla vikten. Vi har oftast frysen full så det bara är att plocka fram till lunch eller middag om man inte har lust eller tid att laga mat.

Nu är det svampsäsong och jag vet att många hittat mängder med kantareller. Om ni har gjort det så måste ni testa fredagens paj, den är sååå goood! Gillar ni att plocka svamp? Det gör jag, men kommer nästan aldrig ut ändå… En dag i skogen ger ju både motion och gratis mat, så det borde ju prioriteras. Får bli bättre på det!

Här är veckans matsedel:

(Siffrorna är för viktväktare)

Måndag: Zucchinipasta med tomatsås (5 PP för allt)

Tisdag: Laxgryta med räkor (13-45 PP för hela grytan, plus ris)

Onsdag: Ostgratinerad kyckling (6-16 PP för allt, plus ris)

Torsdag: Enkel pasta- och kasslergratäng (45 PP för hela gratängen)

Fredag: Krämig kantarellpaj (30-40 PP för hela pajen)

Lördag: Fläskfilégryta med champinjoner (26 PP för hela grytan, plus ris)

Söndag: Tacogratäng med bacon (35-44 PP för hela gratängen, plus ris)

Zucchinipasta passar inte i matlådan, men kör man med pasta istället så blir det perfekt och då funkar alla veckans rätter i matlådan. Så gör mycket 🙂

Många av mina favoriträtter finns med den här veckan, bla zucchinipastan, laxgrytan, kycklingen, pajen och tacogratängen. Missa inte dem! I experimentköket är det lite stilla, men då och då kommer det nya rätter, det ska vi också bli bättre på.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En galen vecka på Elmia

En galen vecka på Elmia

Nu är det faktiskt nästan tre veckor sedan vi kom hem från vår Norrlandstripp, men som ni märkt finns det en del kvar att berätta om. Jag gör dock ett litet avbrott i uppdateringen och berättar om vad vi gör just precis nu 🙂

Vi var hemma i två veckor, sen kröp det i kroppen igen – vi ville ut! Så vi packade ihop oss, installerade husvakten och drog. Första natten bara några mil, till en skogsdunge i Kolmården. Sen tog vi oss vidare, långsamt, söderut. Målet var Jönköping, Elmia och mässan Husvagn och Husbil. Mässan började igår, onsdag, men vi var här redan i måndags och har stått här och jobbat sedan dess.

Elmia Husvagn och Husbil är Nordens största mässa för husvagnar och husbilar. Det har varit uppehåll under pandemin, med undantag för den mindre mässan Smaka på Camping som var förra hösten. Då när husbilen gick sönder och vi blev bogserade både in och ut från området… inte jättekul då – men ett lite kul minne nu.

Den här mässan är jättestor! Fyra gigantiska hallar fullpackade med bilar och tillbehör. Massor tycker vi som ser detta för första gången, lite mindre än vanligt säger veteranerna. Vi tycker det är alldeles lagom, en mässa ska man kunna gå runt på en dag. Det kan man här, om man är effektiv. Första dagen var dock väldigt intensiv. Innan pressträffen hade vi ca 30 min på oss att ta del av mässan innan allmänheten släpptes in. Vi nästan sprang genom hallarna med kameran i högsta hugg, för att hinna filma så mycket som möjligt. Å vi hann faktiskt rätt mycket 🙂

Efter pressträffen gick vi igenom hall efter hall lite mer grundligt. Monter för monter med intervjuer där det var extra intressant. Ibland blev vi avbrutna av folk som ville hälsa och prata med oss. Jättekul, alla är så otroligt trevliga. Vi är tydligen rätt välkända i husbilskretsar och många vill prata en stund, kul – men lite konstigt… vi är ju bara vi lixom.

Vi har faktiskt fixat tröjor med vårt youtube-namn för att synas lite bättre och det signalerar även att vi faktiskt jobbar när vi sticker upp kameran under näsan på nån. Det är lite konstigt det där med kameran… folk vill mer än gärna vara med på film och bli intervjuade. Det är inte svårt alls att få med folk i våra filmer.

Filmen från årets Elmia Husvagn och Husbil hittar ni HÄR. Ni kanske har besökt mässan någon gång?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

High Coast Destilleri – 63…

High Coast Destilleri – 63…

Är man vid Höga Kusten så är det lite kul att besöka High Coast Destilleri som ligger några minuter från bron. Här gör man whisky på både längden och tvären och mycket handlar om siffran 63…

Vingårdar, bryggerier och destillerier är alltid skoj. Inte för att jag kan, eller tycker jättemycket om alkohol, utan mest för att det är intressant. Jag tycker det är roligt att lära mej om tillverkningsprocessen, smaker och särskilt smakskillnader. Varför gillar jag INTE vissa röda viner, öl eller whisky. Vad är det jag gillar? Efter en mängd provningar har jag kommit fram till en hel del faktiskt, bla att det är rökigheten i whisky som jag inte gillar, eller mörkt öl, men ljust går bra.

Å det är därför det är kul att besöka tillverkare och gå på provningar. Att High Coast destilleri dessutom har en jättefin ställplats med magisk utsikt är en stor bonus. Vi parkerade och träffade Linus som visade oss runt.

Beläget på 63° N är High Coast Distillery ett av världens nordligaste whiskydestillerier. Breddgraden går dessutom rätt igenom lagerbyggnaden och har fått en särskild betydelse för deras senaste whisky som just fått namnet 63.

Precis där den 63:e breddgraden skär genom lagerhus 3 lagras whiskyn i… 63 månader såklart. Den lagras dessutom på 63 liters bourbonfat, med en rökighet på 63 ppm. Alkoholhalten, ja den är självklart på procenthalten 63 och den lagras 63 decimeter ovan marken och han som binder tunnan är såklart född -63… å så fortsätter det. Den här smakade vi såklart på och den var alldeles för rökig för mej, men Martin gillade den.

Vi var med på en provning och som alltid funkar de första tre bra, de som inte är rökiga – sen är det lixom kört. När provningen är slut åker mina rökiga droppar ner i Martin glas och hans orökiga ner i mina. Jag är ingen whiskyfantast, men där finns smaker och nyanser i drycken som kan vara väldigt goda. Så där att bara sitta och smutta på, pyttelite i taget. Men det händer typ bara på provningar, jag dricker aldrig whisky hemma.

Efter visningen och provningen gick vi tillbaka till bilen och fick en fantastisk solnedgång över Ångermanälven. Vi satt ute länge och njöt. Resan började närma sej sitt slut… sååå tråkigt! 5 veckor ute på resa, men inte den minsta hemlängtan – tvärtom. Ungefär en vecka innan hemresa börjar komma-hem-ångesten och den är oftast brutal. Så även denna gång.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Högakustenbron måste besökas!

Högakustenbron måste besökas!

Jag vet inte när jag hörde om Högakustenbron första gången, men när jag väl gjorde det – ja, då ville jag åka dit! Vi skulle åka med Birka Cruises till Härnösand 2020, men då stoppade pandemin alltsammans. Men nu har vi äntligen varit där!

Höga Kusten är såklart mer än en bro, men har man av världens längsta broar (1800 m) och är ett av Sveriges högsta byggnadsverk 180 m), ja då måste man ju ändå få skryta lite. Å den är häftig! Att bara kunna bygga ett helt besökscenter kring en bro är ju rätt speciellt. Klart man måste komma hit när man ändå är i närheten.

Vi kom fram till Höga Kusten strax efter lunch och trots att det var i slutet av säsongen så var det fullt på alla parkeringar. Tyvärr är folk inte läskunniga och hade ställt sina små personbilar på parkeringen för husbilar, så vi fick vänta en stund på att någon skulle åka så vi kunde få plats. Det är lätt att ställa en personbil på en parkering för en husbil, svårare för en husbil att parkera på en liten parkering för personbilar. Men folk tänker inte… Jag ska inte ens återge konversationen med en av förarna… det var typ ”jamen, alla andra gör ju så…”

Vi fick iaf en plats och begav oss ut för att upptäcka stället vi kommit till. Det första man ser när man kommer hit är den gigantiska parkeringen, med den lilla delen för husbilar och en separat för husvagnar till höger. Där är man inte heller läskunnig… Många husbilar hade ställt sej på platserna för husvagnar, vilket ledde till att husvagnar fick ställa sej på bussplatserna och då fick inte bussarna plats… Ni fattar ju kaoset… Ibland är det väldigt bra att göra som det står på skyltar, de finns lixom där av en anledning.

Passerar man förbi parkeringarna har man ett hotell med restaurang till höger och en massa butiker till vänster. Å rakt fram finns ett jättestort berg med en fontän och lekplats. Vi började med att kolla in butikerna och sen gick vi upp på berget. Bron då? Ja, den är så stor att man ser den direkt när man kommer fram och sedan från olika vinklar beroende på var man står. Uppifrån berget har man en storslagen utsikt över bron med naturen runt. Så fint!

Några hundra bilder senare gick vi tillbaka till bilen och då fanns det platser på parkeringen med utsikt över bron, så vi rullade dit, fixade middag och förberedde för natten. Och sen tog vi hundra bilder till, typ. Solnedgången över bron var magisk och när den sedan lystes upp med massor av lampor fick den ytterligare ett utseende. Hur många bilder kan man ta på en bro? Massor kan jag berätta!

Hade det inte varit för skarvarna i bron som lät som en borrmaskin varje gång bilarna passerade, så hade vi sovit kanon – nu sov vi gott så länge det var lite trafik och vaknade när trafiken blev tätare. Men en kul upplevelse ändå och vi fick fantastiska bilder.

Nu har jag sett bron och jag är nöjd, nästa steg blir att åka båt och få bilder från vattnet. Det måste ju bara bli magiska bilder – eller hur!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Matsedel v 36

Matsedel v 36

Jaha, då är det alltså höst nu. Sommarmånaderna bara swishade förbi, tre månader med fantastiskt väder! Vi har utnyttja sommaren ordentligt och bara varit hemma ett par veckor på hela sommaren, resten har vi varit ute med husbilen. En riktigt bra sommar!

Våren och sommaren är i mina ögon rätt enkla när det gäller hälsotänket. Promenaderna blir fler och längre, det är nästan lätt att träna och går nästan av sej själv. Nästan alltså. Det är ljust, varmt och långa dagar. Sen kommer hösten, mörkret och väderväxlingarna, då lägger kroppen av. Värken blir värre och tröttheten nästan övermäktig vissa dagar. Livet med fibromyalgi lixom.

Jag skulle kunna ta värken och tröttheten som ursäkt för att inte träna och promenera, men varför? Då skulle jag ju bara må ännu sämre. Så jag kopplar på pannbenet och fortsätter framåt #fuckinggördetbara lixom 🙂

Men nästan allt handlar ju om maten, oavsett om det handlar om vikt eller hälsa i stort. Maten är så viktig för mej och planering är a och o för att allt ska fungera bra.

Här är veckans matsedel:

(Siffrorna är för viktväktare)

Måndag: Bolognese med en tvist (5-11 PP för hela grytan, plus pasta)

Tisdag: Torsk med tomattäcke (0 (!)-35 PP för hela)

Onsdag: Vitlökskycklinggryta (16-24 PP för allt, plus pasta)

Torsdag: Gratinerad kassler (16 PP för allt, 3 plus ris)

Fredag: Taco med Pulled Chicken (0-11 PP för allt), Hemmagjord tacokrydda (0 PP) och Ärtamole (0-5 PP för allt)

Lördag: Grillspett med stora räkor & sparris (0-5 PP för)

Söndag: Pasta- och fläskfilégratäng (49 PP för hela gratängen)

Taco kan se ut på många sätt, vi kör tacokryddad pulled chicken, egen tacokrydda såklart och ärtamole istället för guacamole – det är mycket lättare att hitta mogna ärtor än mogen avokado och det smakar faktiskt nästan likadant. Testa gärna och ge mej ert betyg.

Till bolognesen väljer man såklart vilken färs man vill, vi brukar ta quorn. Bolognesen, vitlökskycklinggrytan, kasslern och söndagens gratäng är kanon till matlådor så gör lite extra. Pulled chicken har vi alltid i frysen till sallader, wraps och taco.

Nu förbereder vi hösten och gör massor med matlådor. Så skönt att bara ta fram när fantasin och energin tryter.

Ha en fin vecka nu och ta hand om er!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Är det värt att åka Vildmarksvägen?

Är det värt att åka Vildmarksvägen?

Vi är många som hört talas om Vildmarksvägen och många som även åkt den 50 mil långa sträckan. Nu har vi också gjort det!

Förra sommaren verkade det som att var och varannan drog iväg till Norrland och åkte Vildmarksvägen från Vilhemina i Västerbotten till Strömsund i Jämtland och sedan tillbaka till Vilhelmina via Hoting och Dorotea. Om inte annat så hörde man på nyheterna om den ökade turismen och problemen som detta förde med sej. Vi ville se vad det var som lockade, men väntade till augusti för att slippa det värsta kaoset.

Projektet Vildmarksvägen över Stekenjokk och namnet ”Sveriges vackraste väg” skapades på 80-talet för att marknadsföra djur, natur, vattenfall, kulturplatser, vandring och de lokala aktiviteterna. Men vägen byggdes redan 1969 och går alltså genom Vilhelmina, Strömsund och Dorotea. Delen över Stekenjokk är bara öppen 6 juni till 15 oktober, den orangea delen av vägen på kartan längre ner. Under vintern täcks just den delen av snö, men resten kan man uppleva hela året. Som en bekant sa -”Tänk att få sitta i den första plogbilen för året!” På bilder har jag sett snövallar som är 5-6 meter höga, i ett i övrigt helt vitt landskap, så himla häftigt!

När vi kom till Vilhelmina var det dock ingen snö, däremot regn och dis. Ett rätt tråkigt väder, särskilt om man ska fota. Dessutom är det rätt många vägbyggen, ett som är 2-3 mil långt precis vid Vilhelmina. Men har vi sagt att vi ska åka, så är det klart att vi ska göra det också!

Första biten var som sagt ett långt vägbygge, vi kom på eftermiddagen och var lite trötta efter helgen. Så vi nöjde oss med att bara åka en liten bit och stannade sedan på en större parkering vid Kultsjöån. Här forsade vattnet fram och dånade rejält, precis vid bilen hade vi ett litet vattenfall. På morgnen åkte vi vidare och bara några kilometer bort ligger Trappstegsfallet, hade vi vetat det hade vi såklart stått där istället – för det var sååå fint!

Vädret var fortfarande inte på topp, men från början regnade det iaf inte. Vi passerade Klimpfjäll och körde mot Fatmomakke. En sk kyrkstad där samerna förr samlades och fortfarande samlas vid högtider. De äldsta byggnaderna här är från slutet av 1700-talet, men det finns spår från ännu äldre byggnader. Här finns kåtor, stugor, bodar och en liten kyrka, å nog syns det att vissa av kåtorna är väldigt gamla.

Här finns ingen el och det är ljuvligt tyst. Mobilen funkar såklart inte heller, så i den lilla kiosken vid parkeringen ombes man att helt betala kontant. Jag som gillar kontanter jublar såklart och köpte ett par jättefina handledsvärmare. Under hela resan har jag dessutom letat efter hjortron och det hittade jag här!

Resan gick vidare till Stekenjokk som är Vildmarksvägens högsta punkt och det var väl också här som gruvan låg om jag förstått saken rätt. Vi parkerade, gick ut och tog våra bilder. Sen började det blåsa storm och ösregna. Här är rätt många renar som går lite överallt, de kurade ihop sej i regnet. Här finns ju ingenstans att ta skydd, det är en bit ovanför trädgränsen och alldeles kalt. Kalfjället lixom 🙂

Vi körde vidare i regnet och i Gäddede sprack det upp och där bestämde vi oss för att tillbringa natten. Vi hittade en lite större rastplats lite inne i skogen, men alldeles nära vattnet. Jättefint!

Nu hade vi nästan kört hela Vildmarksvägen, pga vädret blev det inte så många stopp. Men ett lite större och spännande stopp väntade i Strömsund. Alla som kan sin Dunderklump vet ju att han är från Jämtland, vi försöket faktiskt hitta vattenfallet som är med i filmen, men hittade inte rätt tyvärr. Vi gick och gick, i leran… det hade ju regnat rätt mycket… men hittade bara fram till det lilla fallet i Jormvattnet – inte det stora där Stjärnöga står och sjunger i filmen. Men nu skulle vi istället besöka Beppe Wolgers museum!

Vi parkerade och möttes direkt att Jätte Jorm som stod fint och välkomnande i entrén av parken. Väl framme vid museet var det stängt… vi frågade runt och då sa man att det var stängt pga sjukdom. Jaha… ingen skylt eller information, man hade väl kunnat sätta upp en lapp iaf? Men vi fick iaf komma in, ytterligare en gång blev vi betrodda med en nyckel 🙂

Vilket fint museum och vilken härlig nostalgitripp! Här fanns bilder, brev, böcker, filmer, ljudupptagningar och en massa annat från Beppe Wolgers otroligt intressanta och innehållsrika liv. Självklart fanns ett rum från filmen Dunderklumpen och dockorna från Beppes Godnattstund. Här gick vi länge och bara myste. Vi kan verkligen rekommendera ett besök på Beppes museum i Strömsund.

Å sen var ”äventyret Vildmarksvägen” slut. 50 mil på 2-3 dagar. Vi såg kanske inte så mycket, men det var ju pga vädret. Men vi såg att där finns mycket mer att se, så vi kommer tillbaka till utvalda delar en annan gång. Vi har ett gäng vattenfall att undersöka närmare, här finns måååånga! Och det blir nog härliga Norrsken här, men då ska man allt ha lite tur också.

Vi har fått ett hum om vägen, naturen och förstår fascinationen att komma hit. Och som sagt; tänk att få sitta i den där första plogbilen som öppnar vägen. Så häftigt! Så jo, det är värt att åka Vildmarksvägen, iaf om man gillar naturen, tystnaden, vattenfall och renar 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Trädkojor och fiske

Trädkojor och fiske

De här 14 månaderna som husbilsägare har gett oss en mängd nya vänner och bekanta. Något vi absolut inte hade räknat med, men är väldigt glada för. De nya bekantskaperna bor över hela Sverige och några har vi träffat på vår tripp i norra Sverige.

Håkan och Aurelia bor i Luleå och vi har lärt känna varandra via vår youtube-kanal. Håkan har pratat om sin favoritcamping många, många gånger och nu ville han ta med oss dit. Såklart hängde vi på, jättekul ju!

Vi möttes upp utanför Willys i Luleå och körde tillsammans mot Jävrebodarnas fiskecamping någon timma bort. Efter att ha svängt av vägen och kört in i skogen en lång stund kom vi fram till en jättemysig plats och en väldigt annorlunda camping. Det första vi uppmärksammade var en jättefin trädkoja, högt upp i träden. Sen dök flera små timmerstugor upp och längs den långa stranden stod husbilar, lixom utportionerat här och där, så att det inte skulle vara så många på samma plats. Lite längre bort var det ordnat för säsongsboende med husvagnar och mitt i alltihop ett museum och en restaurang. Alltsammans utsmyckat med fantastiskt trähantverk.

Vi valde platser lite inåt skogen, precis vid vattnet. Såklart, vi gillar ju sånt. Vi började med att äta gemensam middag och sedan dök det upp fler husbilsvänner. Vi körde en gemensam sk live på Youtube någon timma och sedan satt vi och myste till rätt sent. Dagen efter gick vi runt och filmade campingen på förmiddagen och fick även gå upp i trädkojan och titta. Så himla mysigt att bo i en sån, men lite läskigt när det blåser kanske…? Vi kikade in i museet också, som var en variant av Mus-Olles i Jämtland, men mycket mycket större. Här finns verkligen allt!

Efter lunch var det dax att fiska, Jävrebodarna är trots allt en fiskecamp. Martin och Håkan utrustade sej med spön och bete, medan jag tog kameran och följde med. Runt 3 kg fisk skulle vi behöva om det skulle räcka till middag åt oss. Inget hände… vi såg fiskarna cirkla runt oss, men ingen ville nappa på gubbarnas krokar. Det tog tid… och började bli lite svalt. Men sen! Martin fick napp, en fin regnbågslax, men skulle den räcka till oss? För att vara helt säkra fortsatte fisket en stund till och snart drog även Håkan upp en fin regnbåge, större än den första. Nu hade vi definitivt tillräckligt. Vågen visade att den första vägde runt 2 kg och den andra drygt 3, så nog skulle det räcka alltid – och bli över.

Håkan rensade fisken och gjorde den färdig för grillen. Medan maten tillagades dök det upp nya husbilsvänner, så himla roligt! Vi satte oss till bord och hur mycket vi än åt, så blev det massor över. Fisken var så otroligt god! Vi satt länge och åt och njöt av precis varenda tugga. Resterna fick vi med oss och åt sedan fisk ytterligare i två dagar. Det gjorde absolut ingenting!

Dagarna vid Jävrebodarna var helt fantastiska. Så härliga människor och för en gångs skull lite ledig tid, det har inte varit så mycket av den varan. Husbilslivet har gett oss så otroligt mycket mer än bara en massa mil och höga bränsleräkningar. Vi har sett så otroligt många fina platser, upplevt massor och träffat en massa nya härliga bekantskaper.

Men efter två dygn var det dax att åka vidare, vädret skulle bli lite sämre och vi hade mycket kvar att se. Så vi tog avsked av våra nyfunna vänner och drog vidare. Vi styrde Peppe mot Vildmarksvägen, äntligen skulle vi få se det som så många pratat om!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Förslag på mat för en dag som Viktväktare

Förslag på mat för en dag som Viktväktare

Jag får massor med frågor om mat för viktväktare, snacks och godis. Särskilt hur jag äter, hur ofta, vad, om jag äter godis osv. Hur en dag helt enkelt ser ut i mitt liv. Alltså tänkte jag redogöra för hur en dag i mitt liv ser ut och ge förslag på olika frukostar, luncher, middagar, efterrätter, snacks mm.

Jag äter oftast tre gånger om dagen men är uuuurdålig på mellanmål. Det var bättre när jag gick ner i vikt, nu när jag ska hålla den äter jag mycket mer sällan. Min frukost består alltid av en knäckemacka med smör och kokt ägg, ibland kaviar, te och frukt. Lunchen är oftast en matlåda från någon av föregående veckas middagar, wraps eller sallad och middagen varieras. Vi har alltid veckomatsedlar med lagad mat som går snabbt att göra.

För oss är det viktigt att följa Viktväktarnas rekommendationer. Vi äter kompletta måltider med kolhydratet, protein och grönsaker och tänker enligt tallriksmodellen med halva tallriken med grönsaker, 1/4 med kolhydrater och 1/4 med protein. Dessutom äter vi fett ett par gånger om dagen, på mackan eller vid tillagning. Då håller vi oss mätta och kroppen mår bra. Lite vätska och en promenad som komplement, så funkar magen också bra. Åsså en godisbit på helgen, annars orkar man inte i längden och jag har orkat i snart 20 år 🙂

Jag har inget emot sötningsmedel eller lightprodukter, ni andra gör som ni vill! Här finns massor med förslag så kan ni sätta ihop er matdag själv. Alla recept finns på Du i Fokus – kolla där då och då för det kommer mer vart efter.

De flesta recept är uträknade för 4 personer. Där står totalsumman efter rätten, sen får ni dela det själva på antalet portioner ni får ut.

Frukost eller mellanmål:

Omelett (5-12 PP)

Hallonplättar (2-7 PP hela satsen)

Blåbärssmoothie (9 PP för allt)

Chiapudding (2 PP per glas)

Klappgröt (7 PP för hela satsen)

Hallon mm smoothie (3 PP)

Skink- och äggmuffins (ca 1-6 per styck)

Lunch:

Kall pastasallad (41-46 PP för allt)

Krämig tomatsoppa (4 PP för hela satsen)

Pasta med krämig spenatsås (9 PP för hela satsen, plus pasta)

Pulled Tubs (14 PP för en portion (två fyllda tubs)

Pasta med zucchini och fetaost (13 PP för allt, plus pasta)

Frittata med fetaost mm (2-16 för hela)

Morotsplättar (28-37 PP för hela satsen)

Tortillapizza (10 PP för hela pizzan)

Enkel äggkaka (10-33 PP för hela)

Wraps med lax (0-15 PP per wraps)

Quesadillas (13 PP)

Middag:
HÄR finns mängder med färdiga veckomenyer, bara att sno det som passar.

Snabb kasslergratäng (10-28 PP för hela)

Lasagne (19-31 PP för hela)

Cannelloni med kasslerfyllning (43-49 PP för allt)

Snabblagade curryräkor (4-7 PP för hela grytan, plus pasta)

Bolognese med en tvist (5-11 PP för hela grytan, plus pasta)

Kycklingrullader med färskostfyllning  (22-32 PP för allt)

Bra matlådemat:

HÄR finns mängder med tips på bra matlådemat.

Laxgryta med räkor (13-45 PP för allt, plus ris)

Kassler i ugn med broccoli (22 för hela, plus ris)

Tonfisksås med pasta (5-9 PP för hela grytan, plus pasta)

Kyckling i ugn med färskoströra (10-32 för allt)

Kyckling med mozzarella (25-38 PP för allt)

Gratinerad kassler (16 PP för allt, plus ris)

Kyckling Alfredo (30-34 PP för allt, plus pasta)

Lasagne (19-31 PP för hela)

Shepards Pie (21-42 PP för hela)

Efterrätter:

Persika under marängtäcke (14 PP)

Yohgurtglass med mango (5-11 för hela)

Marängrulle med hallon (4-11 för hela rullen)

Kladdkaka  (14-24 för hela formen)

Hallonsorbet (0 PP)

Morotskaka (24-29 PP för hela kakan)

Kokosgratinerade Hallon (16-18 PP för allt) 

Fruktsallad med kokostopping (1 PP för kokosen)

Istället för snabbmat:

Libapizza (8 PP) 

Blomkålspizza (14-19 PP för hela) 

Broccolipizza (13-18 PP för hela)

Hemmagjord Kebab (Bröd 5, sås 4 plus valfritt kött)

Snacks:

Grönkålschips (4 PP för hela plåten)

Gelegodis (0 PP)

Rotfruktschips (4 PP för hela plåten)

Vita Chokladbollar (3 PP per boll)

Chilirostade Kikärtor (4-16 PP) 

Bonus:
Tacokrydda (0 PP)

Ärtamole (0-5 PP)

Detta kanske underlättar något, hoppas det! Som jag skrev här ovan så finns alla recept på Du i Fokus, mängder med färdiga veckomenyer finns på bloggen och jag har lite tips och idéer på instagram @marlenerinda

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

Tillbaka till Kukkolaforsen

Tillbaka till Kukkolaforsen

När jag var 8-9 år tog mina föräldrar med mej på roadtrip i norra Sverige och några av platserna som vi besökte då återkommer jag gärna till. Kukkolaforsen strax norr om Haparanda är en av de platser som jag besökte på resan med mina föräldrar och sedan igen med mina barn typ 30 år senare och nu var det äntligen dax att visa Martin den fantastiska platsen.

Jag älskar ljudet av vatten, inte när det droppar i källaren kanske… men i övrigt så är vatten och vågornas brus ett måste. Därför söker vi oss ofta till platser vid vatten när det är dax att stanna för att sova eller upptäcka en plats några dagar. Efter besöket hos vännerna i Kokkola/Karleby i Finland så var det dax att besöka Kukkola i Sverige. Lätt att förväxla, eller hur?

Vi stannade 4-5 minuter söder om själva byn Kukkola och sov alldeles nära forsen. Regnet vräkte ner, men det märktes ju knappt när forsen dånade brevid oss. Vi somnade i ösregn och vaknade till strålande solsken. Efter frukost åkte vi den korta biten till centret vid Kukkola forsen. Där finns ett vandrarhem, en fin restaurang, ett litet museum och även en ställplats och stugor att hyra. Betydligt mer utrustat än när jag var här senast.

Vi gick runt och tittade på männen som håvade sik, det är ju det platsen är känd för. De står på långa och väldigt smala bryggor, mitt ute i forsen med sina låååånga håvar. Så fångar de siken när den simmar motströms, ser superenkelt ut – men det är det såklart inte. Fisk fick de iaf och vill man så kan man äta den nyfångad och nyrökt inne i restaurangen. Vi var dock där så tidigt att det inte var dax för lunch än, men är det något jag älskar så är det nyfångad fisk.

Museet var stängt, men vi fick låna nyckeln och gå dit. Lite coolt att vara helt ensamma och till och med leta rätt på lysknappen som tänder upp hela museet. Vi såg oss omkring och utforskade allt ordentligt innan vi gick ut i solen igen.

Kukkolaforsen är mycket av vår svenska historia och livet runt forsen. Området är så otroligt fint och jag förstår att folk bor här och även flyttar tillbaka, en vän till oss har faktiskt gjort det. Och jag älskar som sagt ljudet. Dånet av vatten är så mäktigt.

Nu har jag varit där tre gånger, med långt mellan gångerna – men jag åker gärna tillbaka igen. Har ni varit där kanske? Har ni varit så pass långt norrut, kanske längre ändå?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube