Jag var alltså gräsänka hela helgen och även hela måndagen. Vad gjorde jag då då? Jo, jag städade! Sådär ordentligt, typ torka lister och sånt. Det kan låta lite udda, men jag har verkligen längtat efter att få göra det 🙂

Jag tycker inte om att städa, men som de flesta andra så gillar jag känslan av att veta att mitt hem är rent. Men den känslan var rätt länge sedan jag hade… typ förra våren eller nåt. Inte så att vi inte städat, men att hålla efter ordentligt har inte hunnits med eller prioriterats. Svärmors död och lite annat har tagit mycket tid, så vi har bara gjort det mest nödvändiga. Å jag vet ju hur lång tid det tar när jag verkligen städar grundligt, så det har inte varit läge att sätta igång ett sånt projekt. För ett projekt blir det 🙂

Men nu var det dax! Martin drog iväg sent i fredagskväll och på lördagförmiddag körde jag igång. Solen sken på baksidan, där vi har köket. Så jag ställde upp altandörren, körde igång Babbens bok på Storytel, kastade ut alla mattor och satte igång. Boken är 5,5 timma, det tog drygt halva boken att bara röja i köket. Jag drog fram alla maskiner och allt annat som står på bänkarna, skrubbade rent både bänkar och väggar, sedan maskinerna och ställde tillbaka. Skåpluckor, fläkten… allt rengjordes, innan jag tog tag i fönster och golv. Under tiden gick ett gäng tvättmaskiner och ibland gick jag ut och satte mej i solen en stund.

Sen hörde husbilskompisar av sej, de var på besök i huvudstaden minsann. Så jag svidade om lite snabbt och drog till stan för att överraska dem. Tack o lov blev de glada när de såg mej, sånt kan man ju inte vara säker på… tillsammans gick vi från ställplatsen i Tantolunden, gångvägen längs Mariaberget med den magiska utsikten över Norr Mälarstrand och vidare till Gamla Stan. När de gick in på restaurangen där de bokat bord, bestämde jag mej för att åka hem. På så sätt fick jag en rejäl promenad också 🙂

På söndagen körde jag igång igen, nu var det dax för resten av undervåningen; lilla toan, hall och vardagsrummet. När Babben var färdig, var det dax för Loui Sand att hålla mej sällskap. Hans bok är kortare, men nu var det mer lättstädade utrymmen. Det gick så vilt till med skurtrasan att jag städade bort signalen till tv´n… det visade sej att jag lyckats dra ur en sladd när jag moppade golvet.

När Loui pratat klart var jag nästan färdig och hittade inget mer som jag ville lyssna på, så jag lät tv´n stå och skvala istället. Det är rätt otroligt ändå att jag faktiskt kunde lyssna på ljudböckerna och hänga med, jag brukar ju tappa koncentrationen direkt. Särskilt när jag är ute och går, då fladdrar tankarna iväg direkt. Men när jag städar går det alltså alldeles utmärkt.

På måndagen tränade jag först och sedan tog jag tag sovrummet och badrummet på öervåningen. Sen var jag tvungen att jobba lite också, det borde jag gjort mer – men prioriterade städningen. Å jag är sååå nöjd! Hemmet är rent, ända ner till golvlisterna! Jag är supertrött, men känslan av ett rent hem uppväger tröttheten. Bara det där att nyduschad krypa ner i en nybäddad säng i ett rent sovrum, den känslan är ljuvlig!

Nu kan jag sitta och jobba utan att det kryper i kroppen. Jag kan sitta vid min dator och se ut över ett rent vardagsrum, nöjd och belåten. Lite mindre stressad faktiskt. Röra stressar, inte bara mej – utan de flesta faktiskt, det finns undersökningar som visar detta. Å det är ändå lite meditativt att gå runt med en trasa och torka, men det krävs nästan att man är ensam och gör det i sin egen takt. Iaf för mej.

Jag har alltså inte haft något problem med att Martin varit bortrest några dagar. Jag har haft fullt upp, Babben och Loui höll mej ju dessutom sällskap 🙂

---

_{Missa inga inlägg:}

_{Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube}