Nu är det tre månader sedan jag var ute och åkte senast och nu börjar det dra i restarmen igen. Jag längtar efter vågornas brus, långa promenader på stranden och att få gräva ner tårna i sanden.

Maj och första dagarna i Juni var helt fantastiska när det gäller sol och värme. Jag som är värmeberoende och lever upp när termometern närmar sej 25 plus har njutit för fullt. Förra veckan blev det svalare och senaste dagarna har varit lite molniga, vilken självklart är bra för naturen. Men jag har hellre det där medelhavsvarma och härliga, det är lixom mitt rätta element.

Så nu längtar jag bort igen. Jag brukar ju säga ”Hemma bra – borta bäst” och nu vill jag bort, men så blir det inte. Sommaren tillbringas nog hemma, det blir hemester om inget annat skulle dyka upp. Förra sommaren hade vi ingen semester alls eftersom Martin skulle byta jobb, men jag reste så mycket under året att det var helt ok. Kanske blir längtan större när man vet att det dröjer?

Det enda jag helt säkert vet är att vi åker tillbaka till Gambia i slutet av december. Sen är det preliminärt bestämt att vi åker till Kroatien igen i Oktober, för att bevaka årets VM i Olivplockning – årets galnaste tävling. Julbordskryssningar blir det säkerligen också, men det är lite dåligt med sol på dem… Kanske blir det även en sväng till Göteborg i november… dåligt med sol då med…

Det skulle vara skönt att åka bort något litet snart, men men… det är som det är och blir som det blir… man vet ju aldrig med oss  🙂