De där dagarna…

De där dagarna…

… när allt känns blä. När man känner sej som den sämsta mamman, partnern och vännen. När man känner sej som en total sopa. Har ni också såna dagar?

Jag
har jobbat med min självkänsla i många år och numera är den ganska ok.
Jag skämtar inte om jag säger att jag kanske inte hade jordens sämsta
självkänsla, men iaf Sveriges sämsta, för 15-20 år sedan. Då hade
jag hela världen på mina axlar och var orsaken till varenda världskrig,
typ…

Men så dog min bästa kompis och jag insåg att
jag var tvungen att göra något åt mej. Och det har jag gjort! Jag har
gått i terapi, utmanat mej själv och kommit långt. Åldern gör ju tack
och lov sitt också och det är väldigt skönt. Jag kan numera säga att jag
struntar i vad folk tycker, jag går min egen väg. Det gjorde jag
tidigare också, men då lyssnade jag ändå med ett halvt öra på folks
åsikter och tog åt mej en del.

Jag har numera en ganska
ok självkänsla och kan tom se mej i spegeln och tycka att det jag ser är
helt ok. Men så kommer det bakslag. Som idag. När jag tänker på mitt
liv och undrar vad jag egentligen åstadkommit. Jag har två fina barn,
that´s it! Å det är iofs inte fy skam. Men jag blir nog inte ihågkommen
särskilt länge den dagen jag dör. Men spelar det någon roll? Förmodligen
inte.

Jag har inget häftigt jobb, jag är ingen god
dotter eller svärdotter, knappt ens heller en god hustru. Jag är bara
jag… ingen särskild. Å ibland undrar jag vad det är Martin ser hos mej
och hur han står ut med mej. Det jag ser i spegeln idag är en lönnfet
47-åring som bara är trött och på dåligt humör. Hon tvättar iofs alla
smutsiga kläder och håller värsta skiten borta i hemmet. Men inte ens
det är jag särskilt bra på. Han gör resten! Han tjänar pengarna som jag
gör av med. Han lagar maten som jag äter upp. Nog kompletterar vi
varandra alltid…

Tack o lov så kommer de här
bakslagen allt mer sällan och det är oftast när jag sovit dåligt. Som
inatt… enligt min sömnregistrering har jag varit vaken ca 35 ggr
inatt. Det är ju sjukt! Inte konstigt man blir knäpp i skallen! Så inatt
hoppas jag att sömnen ska bli bättre och att jag imorrn är värd lite
mer… i mina egna ögon alltså  🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *