Det var inte bra…
Nog för att det varit lite mycket ett tag och nog för att hjärnan inte riktigt funkar när jag går upp tidigt… men jag brukar ändå ha koll på livet. För första gången i mitt 45-åriga liv har jag glömt en läkartid!!!
Igår när jag var helt ledig och bara skulle komma ikapp, skulle jag även ha varit hos min kiropraktor. Men det var jag inte. Jag gick på långpromenad med hunden, storhandlade, jobbade och gjorde en massa annat. Sånt jag låg efter med och var jättenöjd över att ha lyckats fixa. Att jag hade en bokad tid kl 13 fanns överhuvudtaget inte i mitt medvetande. Kl 13 handlade jag som bäst…
Jäkla skit! Jag hade verkligen behövt blir lite utdragen och tillrättad. Ryggen känns inget vidare… jag har gått så otroligt mycket de senaste veckorna att jag känns helt sned. Fasiken också.
Så det blir till att ringa, be om ursäkt och få en ny tid. Han har inte så gott om dem bara. Dessutom får man ju betala för ett besök man inte kommit till… surt och inte så skoj för plånboken som är ganska tom redan innan. Men men, det är mitt eget fel.
Jag fattar inte hur det kunde bli så här. Det har aldrig hänt förut hur stressad jag än varit och då har jag varit stressad tidigare. Mycket mer än nu. Men jag tittade aldrig i almanackan igår, jag hade lixom inte tid… Jag hade ju ändå inget bokat…
Å skäms gör man ju också. Att man glömde. Att man blivit slarvig. Sån brukar jag inte vara. Men det är väl bara att svälja skammen och inse att även jag är mänsklig. Jag glömde!