Under våra renoveringar har jag lyssnat på sommarpratarna. Jag har tittat i webarkivet och tagit dag för dag och lyssnat på dem som jag varit intresserad av. Nu är jag nästan famme vid dagens datum. Hittills har jag lyssnat på Marc Levengood, Clara Lidström, Maria Wetterstrand, Tomas Johansson, Henke Larsson, Nanne Grönwall, Gustaf Hammarsten, Dilsa Demirbag-Sten och just nu lyssnar jag på Ulf Brunnberg. Sen har jag bara Ann Petré och Carl Bildt kvar innan jag är ikapp  🙂

De här personerna har jag varit lite extra nyfiken på, eller blivit rekommenderad att lyssna på. Så här långt kan jag väl säga att Marc, Maria, Henke, Nanne och Gustaf varit mest intressanta. Ulf Brunnberg lyssnar jag mest på för att det blev rabalder efter hans program. Och för att jag träffat honom på olika jobb flera gånger. Men jag vet inte… så himla roligt är hans program inte…

Hittills har jag lyssnat medan jag har skrapat tapet, tapetserat eller på annat sätt fixat hemma. Nu är renoveringarna färdiga och jag lyssnar istället medan jag jobbar vid datorn eller ligger i solstolen. Helt ok det också. Renoveringarna är färdiga… konstig känsla, nästan lite tomt.

Imorse kom jag på mej själv med att fundera på vad jag ska göra nu. Nu när jag inte har flera rum att fixa (förutom badrummet som någon annan ska fixa nästa år), inte särskilt mycket att städa, ingen tvätt… men jag kommer nog på något  🙂

Eventuellt kommer det hit en gammal kompis imorrn. En person som jag inte träffat sedan barnen var små och som inte sett hur mitt hem förändrats. Hade detta varit för ett år sedan så hade jag i denna stund farit runt som en tornado och städat. Här var alltid rörigt och blev lixom aldrig färdigstädat. Nu konstaterade jag bara att hon kanske kommer hit. Ingen städpanik. Inga skamkänslor över ett stökigt hem. Oxå en konstig känsla. En helt ny känsla.

Det är absolut inte kliniskt rent, grejer ligger på fel plats och det står odiskade glas på diskbänken. Men det gör inget! I mina ögon är det ordning, så här mycket ordning har jag inte haft flera dagar i rad förrut. Jag sitter just nu i köket, där laptopen får plats på köksbordet utan problem. Bara det är ett under.

Men samtidigt som jag njuter av min nya ordning och mitt fina hem, så har jag tyckt det varit så himla kul att få renovera. Så lite saknar jag det där att få planera, titta på färg/tapeter, riva och göra nytt. Det har varit en slags terapi som fått mej att lägga mycket gammalt bakom mej och gjort att jag nu kunnat vända blad. Jag kanske tom blev vuxen på köpet?

För det har varit några riktigt tunga år att bearbeta för att kunna komma vidare. Men jag kom ut så mycket starkare och klokare på andra sidan. 17 år med sjuka barn, 10 år som ensamstående, 10 år i ständig beredskap med skolan, 12 år med dålig ekonomi mm. Det har funnit så mycket skit och så många tankar som jag inte hunnit tänka klart. Nu är både jag och mitt hem uppfräschat och jag tycker att reslutaten blev riktigt bra i bägge fallen.

Nu ska bara barnen komma hem, så är allt perfekt! På fredag kan jag samla hela familjen ett par timmar innan vi splittras igen. Sen dröjer det yterligare en vecka innan vi är tillsammans igen, men då är det på riktigt igen. Då är det ingen som ska iväg på ett tag.

Jag har ett bra liv – så är det bara!

.