Gjort min plikt :-)
Jag är kontaktperson för två personer med bla Asbergers syndrom, ett uppdrag som jag verkligen gillar. Tänk att bara göra kul grejer med någon och dessutom få betalt för det 🙂
Min uppgift är nämligen att ta en fika, shoppa, luncha, promenera eller på annat sätt se till att min uppdragsgivare kommer hemifrån några gånger i månaden. Så i torsdag åt jag lunch med killen jag har och idag tog jag en fika med tjejen.
Två härliga människor som är totalt olika. Det som oftast karaktäriserar en person med AS är att de har svårt att läsa av folk och snöar in på olika områden. Det kan väl iofs stämma, men det är ju såååå mycket mer! Killen jag träffar är stor, bulllrig, tar plats och har svårt att passa tider. Tjejen är liten, blyg, försynt och är alltid i tid.
Vi pratar om allt mellan himmel och jord, jag kan komma med tips om hur det skulle kunna lösa olika situationer samtidigt som de lär mej massor om sina olika intresseområden. Ett bra utbyte som vi alla har nytta av.
En kontaktpersons uppgift är som sagt att bryta en isolering som de här personerna ofta har. Att hitta på nåt skoj ute bland folk! Om du har några timmar över i månaden kan du anmäla intresse hos kommunen, de har ofta brist på kontaktpersoner. Sen får du förslag på olika uppdragsgivare som behöver dej. Man träffas och ser om man passar ihop och gör upp en plan om hur ofta man ska träffas. Killen ska jag träffa 1-2 ggr per månad, tjejen ska jag träffa 3-4 ggr per månad. För detta får jag ersättning både för tid och utlägg.
Mina kontakt”barn” kände jag redan innan, de bad att få ha mej som deras kontaktperson. Vi har träffats i flera år både innan jag fick uppdraget och nu iom uppdraget. Ibland fungerar tiderna vi satt upp, ibland blir det lite längre mellan träffarna – men då hörs vi via mail eller telefon istället.
Som sagt: har du några timmar över och vill göra en viktigt insats – bli kontaktperson! Det är otroligt roligt och intressant!
.