Konstigt överskrift kanske, men den har en förklaring. Jag har varit gräsänka i helgen och maken har besökt ett fint litet hotell i Italien, som jag också bott på. Å det var så fint att jag passar på att berätta om det samtidigt 🙂

I lördags åkte Martin på årets konferensresa med sitt jobb. Jag har inget emot att han är borta. Jag har inget emot att han är hemma heller, tycker faktiskt att det är roligare. MEN, när han är iväg passar jag på att göra en massa saker. Som att storstäda kök och sånt ”skoj”. Det gjorde jag den här gången också, men jag hann även med lite annat som var roligare.

Det lite konstiga i allt detta var när Martin berättade om hotellet som de skulle bo på. Jag tyckte jag kände igen namnet och platsen och började leta i minnet och bland mina bilder. Å se på sjutton! Sommaren 2019 var jag på en sk pressresa och bodde på samma hotell, som egentligen är ett gammalt kloster – det var ju därför jag mindes det. Det var väldigt speciellt och dessutom ganska okänt, att de skulle bo just där var alltså en rejäl slump.

Hotellet, Castel Oldofredi, ligger på ön Monte Isola utanför staden Iseo i Iseosjön. Ön är så liten att man kan gå runt den på typ 3 timmar. Här har alltså nunnorna bott, precis brevid kyrkan och fortfarande slår kyrkklockorna flera gånger per dag. Vill man inte vakna av dem klockan 7 får man ha öronproppar 🙂

När vi konstaterat att det var samma hotell, började jag leta upp bilderna från min resa. Snart började minnet komma ikapp. Vi var bara där en natt och hade redan bott på flera andra hotell innan detta, men jag kommer ihåg den härliga trädgården och mitt fantastiska rum. Jag hade som en egen liten lägenhet, med två rum, ett stort vardagsrum och ett badrum – utan dörr… lite udda. Martin fick inte det rummet, det gick till en lycklig kollega. Ett riktigt mysigt ställe, förutom de där kyrkklockorna då 😛

Medan jag varit ensam har jag som sagt röjt och storstädat köket. Det blev även en liten ommöblering när jag ändå höll på. Jag har också passat på att tvätta täcken, kuddar och madrasser. Det blev 7 maskiner. Vår stackars elmätare har jobbat och Vattenfall har jublat. Oj, så mycket el jag gjort av med!

Jag har också lagat om lite recept och tagit nya bilder, packat lite kokböcker och läst. Vädret har inte bjudit på vare sej sol eller värme, så jag har utan problem kunnat jobba på inomhus. På tre dygn hinner man en hel del, men ändå inte tillräckligt. Det finns fortfarande en hel del kvar att göra här, men jag är ändå nöjd med det jag hann.

I lördags tog jag dessutom med mej de vuxna barnen på Stefan Odelbergs föreställning ute i Nacka. Den har jag skrivit om HÄR, när vi var på premiären. Den var så otroligt härlig, så när Stefan erbjöd oss att komma tillbaka bestämde jag att det skulle bli en liten date med ungarna. Äldste sonen och jag åkte dit tillsammans och mötte upp yngste sonen med sambo. De gillade showen precis lika mycket som vi gjorde. Efteråt passade vi på att testa hotellets restaurang och snickesnacka lite. Det händer väldigt sällan att jag och barnen gör något på egen hand, så det var mysigt.

Nu blir det en sista ensam middag, tror jag ska göra en stor räkmacka, sen går jag och lägger mej i min renbäddade säng och väntar in Martin när han dyker in nångång vid 1-snåret inatt. Då sover jag nog. Jag tänker inte stanna upp och vänta, eller städa mer… för nu tänker jag inte städa så här ordentligt på väldigt länge. Nu räcker det på ett tag, typ tills han ska iväg nästa gång 🙂

---

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube