Browsed by
Etikett: italien

Case di Viso & Silton Cheese

Case di Viso & Silton Cheese

Jag har massor kvar att berätta om Irland, men tar lite Italien emellan. Jag kommer att återkomma till bägge resorna en hel del ett tag fram över. Bland annat för att jag upptäckt en massa om mej själv, men även för att jag har några fantastiska platser att tipsa om. Case di Viso är en sån!

Senaste resan gick alltså till Brescia i norra Italien. Vi utgick från Ponte de Legno som ligger på ca 1300 meters höjd, där vi bodde två nätter. En av dagarna åkte vi ytterligare 500 meter upp i bergen, alltså inte en sträcka på 500 meter utan upp 500 meter på höjden. Vilken tar ganska lång tid på slingriga vägar över bergen.

Vi tog oss till den pyttelilla byn Case di Viso som ligger i en dal. Man får lite ”Sound of music-känsla” när man ser byn som ligger otroligt vackert mellan bergstopparna, med en fors som rinner genom hela byn, stenhus och kossor som betar fritt. Här finns kanske 20 hus, ingen bor här året om eftersom det inte går att ta sej hit på vintern. Men 3 familjer flyttar hit direkt när vägarna är framkomliga och bor sedan i byn tills det inte går att ta sej fram dit längre. Under sommaren fylls husen varje helg och det finns faktiskt bara ett enda tomt hus som är ute för försäljning. Så även om det kändes lite ”sömnigt” är det alltså full fart i byn mestadels.

Case di Viso ligger alltså på 1800 meters höjd och med kor som betar fritt på den höjden blir det en väldigt speciell smak på mjölken. Kossorna mjölkas morgon och kväll och en av familjerna gör dagligen ost på den mjölken, mest ricotta men även en speciell ost som heter Silton och som lagras olika länge för att få olik smak. Vi fick smaka en ost som legat i 6 år som knappt höll ihop längre och blivit nästan orangeröd, den hade väldigt mycket smak och var kanongod över pasta. Min favorit var dock den som legat kortast och fortfarande var nästan vit. Receptet har gått mellan generationer och vi träffade familjen som äger receptet och åt lunch i deras kök. Vi fick typ ravioli ”på rester”, som var bland det godaste jag ätit!

Att gå igenom byn var en njutning! Jag vet inte hur många bilder jag tog, säkert runt 400, ändå fick jag inte nog. I byn finns ingen elektricitet, så under de 4-5 timmar vi var där hade vi ingen kontakt alls med omvärlden, vilket gav en ytterligare dimension till besöket. Ett totalt lugn. Här har man bara sej själv och naturen. Men absolut inte tystnad, för den där forsen dånar verkligen!

Forsen går hela vägen upp ifrån bergen, genom byn och ner i ”stan” och säkert ännu längre… jag vet faktiskt inte vart den slutar. Tittar man på kartan så går den betydligt längre. Här fanns flera olika hikingleder, bla en pilgrimsled som hela tiden skapar en genomströmning av vandrare. Lederna ligger i Stelvio Nationalpark i Valle Camonica som anlades redan 1935 så det har varit populärt att vandra här i snart 100 år och numera cyklar många mountainbike här också. Kvinnan i familjen berätta att man enligt sägnen brände häxor ungefär där leden går och att man gjorde det rätt länge, och något som är välkänt är att det smugglades en hel del över bergen.

Vi fick träffa korna och se på när osten tillverkades, både ricottan och Silton. I ett pyttelitet utrymme skulle vi få plats mellan bord, ostar, stora metallbunkar med mjölk i olika stadier och verktyg. Att ta bilder gick sådär… men det var väldigt intressant och kul. Trots att vi var så högt upp var det runt 35 grader varmt, i skuggan, och skugga fanns det typ ingen… så det var betydligt varmare, men forsen stänkte rätt friskt på oss och kylde ner. Jag höll på att trilla i vattnet när vi skulle ta lite bilder 🙂

Jag älskade verkligen besöket i Case di Viso. Det var såååå fint. Lugnt. Harmoniskt. Och ljudet från forsen var lixom pricken över i. Att det var sol och varmt gjorde ju inte heller nåt, även om de andra höll på att förgås av värmen. Överhuvudtaget så tyckte de att jag var rätt konstig som gärna satt i solen och aldrig gnällde eller pustade i värmen. Men jag älskar det ju!

Bilderna gör sej inte riktigt rättvisa, men jag hoppas ni kan få en uppfattning om hur fint det var. Jag åker mer än gärna dit igen!

40 grader varmt!

40 grader varmt!

Jag gillar värme och har inga större problem oavsett hur varmt det än blir. Allt beror på luftfuktigheten. När vi landade i Milano igår, var det som att kliva in i en bastu.

Vi kom alltså hem från Öland i tisdags och på onsdagen packade jag om för att igår dra iväg till Italien. Jag var förberedd på värmen och har bara packat tunna sommarkläder.

Klockan 7 klev vi på tåget i Tumba, vid 7.45 Arlanda Express och 9.35 gick flyget från Arlanda. Strax innan vi skulle boarda träffade jag Catarina som också skulle åka med. Vi har träffats lite här och där och jag gillar henne, så det blir kul.

Först tog vi oss till Wien och därifrån flög vi vidare till Milano. Det var nästan molnfritt och man såg snön som ligger kvar på alptopparna. Till nån sån topp skulle vi, typ…

I Milano möttes vi upp av en kvinna som körde oss resten av vägen. Vid 18 stannade vi slutligen vid ett hotell i något som såg ut som en vilande skidort. Vi var framme i Ponte di Lango i Brescia och det är här vi ska vara ett par dagar. Jättefint, men rätt folktomt.

Här ska vi upptäcka mat och dryck, besöka en vingår och se vad som finns att göra på sommaren. Igår hade vi alltså hela 40 grader, idag ska det inte bli mer än typ 35…

Härliga dagar på Öland

Härliga dagar på Öland

Fem dagar går väldigt fort ibland, särskilt när man har det bra. Nyss hemkommen från Öland, känns det nästan som vi aldrig varit där…

I onsdags var det snabba ryck när jag kom från Irland. Jag var nog inte hemma ens i två timmar innan vi packade in oss i bilen och drog till Öland. Sen hade vi alltså fem hela dagar, då vi verkligen njöt av varenda minut. Vi har gått milslånga promenader varje dag, ätit bra mat, vilat ordentligt och skrattat massor. Vi har tagit vara på varenda minut och nästan varje kväll har vi sett solen gå ner över Kalmar sund. Det är något alldeles särskilt med solnedgångarna på Öland.

De här dagarna har inte bara gjort oss gott, utan även pälsbollen. Han är piggare, mer lekfull och smidigare. Han verkar gladare helt enkelt, precis som husse och matte. Promenader, vacker natur, sol på nosen och frisk luft gör susen för både tvåbening och fyrbening. Särskilt promenader på grusvägar där man bara hör fåglar och en och annan kossa råma.

Igår började vi den långa resan hem redan kl 6 på morgonen. De femtio milen kändes som 700, det var skitdrygt! Men hem kom vi och gott sov vi inatt! Redan igår kastade jag in två maskiner tvätt, så att de skulle hinna torka till idag. Jag skulle nämligen tömma två resväskor och packa en ny, imorrn är det dax för nästa resa.

Så dagen idag har mest gått åt till att fixa inför helgens äventyr. När jag landar i Brescia i Italien imorrn är det 39 grader varmt, lite skillnad mot 15 som jag hade på Irland. Packningen är mycket mindre den här gången kan jag konstatera, tunna sommarkläder tar inte alls så stor plats. Jag vet inte hur uppklädd jag behöver vara, men har packat ner några klänningar och några shorts och hoppas att jag får användning av badkläderna 🙂

Även om det gått långsamt idag så är iaf väskan packad, naglarna fixade och texter inlagda ända tills på måndag. Så det är väl bara att åka då. Ni hänger väl med? Gourmet-resa till Italien, det kan bli himla kul! Jag ska tydligen tillverka ost…

Ni vet var ni ser allt först: instagram @marlenerinda – häng med!

Mångsidiga Milano!

Mångsidiga Milano!

Jag tänkte berätta lite om Milano men vet knappt var jag ska börja. Det finns hur mycket som helst att se och göra i den otroligt vackra staden. Å bor man bara lite smart har man gångavstånd till det allra mesta!

Vi bodde på Nh Touring Hotel som ligger ganska nära centralstationen och mittkärnan av Milano. Ett fyrstjärnigt hotell som jag absolut kan rekommendera. Det tar ungefär en kvart att gå till den enorma katedralen (Duomo) och den vackra och anrika gallerian med alla märkesbutiker. I gallerian ligger bla den första och därmed äldsta PRADA-butiken som är värd ett besök bara därför. På vägen passerar man bla La Scala som inte är lika imponerande på utsidan som på insidan, men kul att ha sett ändå!

För många är Milano detsamma som mode och shopping, men det är mycket mer än så! Här bodde bla Leonardo Da Vinci på 1400-talet och man kan besöka huset han bodde i och och hans vingård, La Vigna di Leonardo (mitt emot kyrkan Santa Maria dellea Grazie), med vinstockar från Argentina. Huset bebos fortfarande av familjen som tog över efter Da Vinci, men man får ändå se fyra av rummen i huset och den vackra trädgården . Har man tur kan man även få se en liten bit av originalväggen i ett av rummen från Da Vincis tid. På min instagram (marlenerinda) finns en liten filmsnutt när väggen öppnas.

Tar man sej till stadsdelen Isola får man uppleva den vertikala skogen (Il Bosco Verticale) som är två fascinerande höghus med de mest fantastiska balkonger man kan tänka sej! Italienarna är nog mästare på lummiga fönster och balkonger och de här två husen tar absolut priset! Bakom alla träd och buskar hittar man några av Milanos dyraste lägenheter. Husen ligger nära stationen Garibaldi och en alldeles nybyggd plaza där man man kan shoppa eller mysa i solen med något gott i glaset. Här ligger också Italiens högsta byggnad, Unicredit Tower. Här ifrån går man på bara några minuter till Ea Ta Ly, som jag berättade om häromdagen.
En av höjdpunkterna, men betoning på ”höjd” var när vi gick på taket ovanför katedralen. Vid katedralens ena långsida går det en hiss upp till taket och där har man byggt en spång över taken så man ser hela Milano. Längs spången finns små vätskestationer och i slutänden en restaurang med galet god pizza! Vi gick på taket en lång stund, tittade, fotade och bara hänfördes av utsikten. Sen satt vi lika länge och åt och tog en fika ute på takterrassen i solen. Den där hissen hade jag nog aldrig hittat själv, men fråga er fram – för detta är ett måste!

Det finns förstås massor att se och göra i en stad som Milano, men glöm inte att bara sitta och mysa också. Att ta en apertivo på en mysig liten piazza är ett måste och bästa sättet att uppleva de genuina Milano och dess folkliv. Vilken piazza du ska välja är en smaksak, det ligger på rad så det är ingen brist på dem. Vårens trendigaste drink är Campari Spritz eller Aperol som kostar ca 5 Euro. Kanske inte min favorit, men nog sjutton var jag tvungen att ta en ändå – bara för att!

Man kan tycka att Milano är stort, men det är faktiskt ganska litet och
man hinner se väldigt mycket på bara en weekend. Vi åkte direktflyg med
Easy Jet som tog knappt 3 timmar och sedan tog det ungefär 45 minuter
till hotellet med bil. Det är alltså helt ok att bara åka ett par dagar
som vi gjorde, bara för att göra något annorlunda över en helg.

Detta var bara ett litet axplock och en liten smakbit av mitt Milano, jag återkommer med mer… var så säker!

Ea ta ly kommer till Sverige!

Ea ta ly kommer till Sverige!

Ni som varit ute och rest lite, och särskilt i Italien, kanske har trillat in i någon av Ea Ta Ly´s butiker. Då kanske ni dessutom blir extra glada om jag säger att kedjan kommer till Sverige i höst.

Ea Ta Ly är ett butikskoncept där man både kan äta och köpa sin mat. Du kan tex äta något väldigt gott på lunchen, köpa alla ingredienser på plats och laga detsamma hemma på kvällen. Som exempel alltså… man kan äta utan att handla och handla utan att äta också förstås!

Ea Ta Ly i Milano är tre våningar högt och nästan hela översta våningen är restaurang. Vi hade äran att äta där ikväll tillsammans med delar av turistansvariga i Milano och sällan har jag ätit så gott! Carpaccio med sallad till förrätt, musslor med pasta till varmrätt och tiramisu till efterrätt. Allt lagat till perfektion och med absolut trevligaste sällskapet.

När jag fick höra att Ea Ta Ly kommer till Sverige visste jag inte vad det var och tyckte mest att det lät som en kul grej. Nu kan jag säga att jag verkligen ser fram emot det! Ett roligt koncept som dessutom flyttar in i en av Stockholms vackraste lokaler och min fd arbetsplats – nämligen Röda Kvarn! Eller det som är kvar av den gamla biografen…

I eftermiddags testade jag även deras uteservering och satt i solen och drack en av vårens innedrinkar i Italien; Campari Spritz. Så härligt med sol och värme på näsan och kunna sitta i bara t-shirt och njuta.

I september kommer Ea Ta Ly till Stockholm och då kommer även jag att vara på plats! Kommer du?

Äntligen sol och liiiite värme!

Äntligen sol och liiiite värme!

Vädret hemma känns rätt hopplöst just nu, så dagens resa till Milano kändes mer än välkommen! Efter att ha förberett, fixat och packat så var det äntligen dax att sätta sej på flyget i förmiddags. Det är alltid lika spännande att åka på pressresa eftersom man oftast inte har en aning om ressällskapet.

Vi var 5 personer som skulle dra iväg tillsammans och vi träffades i gaten. Vi var ungefär lika gamla, res- och skrivgalna och i mina ögon ett himla bra gäng! För första gången satt jag dessutom tillsammans med mitt ressällskap under flygresan, till min grannes kanske inte lika stora glädje eftersom hon var tvungen att jobba lite under flygresan och det var svårt när vi var två på var sida om henne som höll låda större delen av vägen.

Hur som helst så kom vi fram som vi skulle och solen skeeen! Vi kördes till hotellet, packade upp, fick en liten lunch och traskade sedan ut på stan en liten snabbis innan programmet skulle köra igång. Milano. Vad vet jag om Milano? Jo, jag har varit här en gång förr… 2006 på vår bilresa genom Europa med en 11-årig junior som kartläsare och en 12-årig Senior som sjöng julsånger i baksätet. Vi skulle inte till Milano utan helst passera förbi, men alla vägbyggen gjorde att vi hamnade mitt i smeten i världens största rondell. OCH vi körde rätt! Sedan dess har jag hävdat att kan man köra bil i Milano och dessutom hitta rätt, ja… då kan man köra och hitta överallt!

Den här gången behöver jag dock inte köra, utan kommer mest använda fötterna. Bara idag har vi gått nästan 20 000 steg. Det är så jag gillar att se en ny plats, men fötterna! Man ser saker så bra då! Så bara på en enda eftermiddag har vi sett La Scala, den gigantiska kyrkan, ett jätteläckert köpcenter med den äldsta Prada-butiken och en massa annat. Vi avslutade dagen med en fantastisk middag på The Westin Hotell tillsammans med en av höjdarna från flygplatsen här. Ett otroligt fint hotell med fantastisk mat och ett väldigt trevligt sällskap. För precis som det kändes på flygplatsen så var detta ett riktigt mysigt gäng!

Jag är helt slut, så jag berättar mer imorrn om det finns mer tid då. Att vara på pressresa är ingen semester om ni trodde det. Schemat är fullspäckat (idag 07-23), alla sinnen måste vara på helspänn så man inte missar något och sen ska man få ihop nån slags text av det också och gärna några sjujäklabra bilder… Å jag älskar det!