Apropå det här med vulkaner och aska har jag börjat ifrågasätta ordet katastrof. Är det en katastrof att flygen inte fungerar? Att man inte kan flyga till eller ifrån nöjesresor? Jag tycker faktiskt inte det. Däremot är det början till en katastrof när innevånarna på tex Svalbard inte får någon proviant eller när de boende på Island tvingas överge sina hem och gårdar.

Jag har vänner och bekanta som sitter fast lite här och där i världen. Sonens flickvän skulle kommit hem från Paris i söndags, men har precis i detta nu ”landat” med en buss i Stockholm efter ett dygns resa. En annan sitter fast i London, ytterligare en i Berein (heter det så) pga att hennes ersättare inte kommer från Sverige och kan lösa av henne. Sen har jag en bekant som sitter fast här hemma med inställd semester och som nu får ha en ledig vecka hemma istället. Det finns fler såna exempel, vi känner alla någon som sitter fast tror jag.

Vi är alltså tillbaka på 50-60-talet igen, när man fortfarande reste med buss genom Europa och med båt till det stora landet i väst; USA. Är detta negativt? Ja, om man har bråttom. Men tänk så mycket sonens tjej fick se, som hon inte annars skulle sett. Nu har hon inte bara sett Paris utan även hela Tyskland, delar av Danmark och halva Sverige. Inte illa, tycker jag.

Det är inte här katastrofen ligger, anser jag, det går att ta sej fram i världen utan flyg. Katastrofen i min ögon är askan, den som man inte talar så högt om mer än som flygproblem. Hur hälsofarlig är egentligen askan? Man beskriver den i termer som små partiklar glas som tar sej in i lungblåsorna och som man aldrig sedan blir av med. Det är en katastrof för mej! Vad händer med oss och vår hälsa i allt detta? Kan någon ta bladet från munnen och tala om hur farligt detta är för oss? Här har hela familjen astma, alltså en lungsjukdom, borde vi hålla oss inne? Hur vet man om man dragit i sej skiten? Vad händer i förlängningen med oss? Blir det som Tjernobyl, olika cancersjukdomar upptäcks?

Kan någon tala om detta för mej?

.