Hör hur det mummlas…
Vännen och Senior sitter i köket och räknar matte. På tisdag är det nationella prov och på fredag är det meningen att han ska göra ett annat matteprov. Senior är frustrerad.
Just nu mummlas det, men förut var det skrik, panik och gråt. Senior kan det här, men för många moment samtidigt och prov/betygstress blockerar honom. Han låser sej vid första problem och kommer sen inte vidare. Han kan inte sitta i ett rum tillsammans med andra och skriva ett prov i flera timmar, men måste göra det – hur löser man det?
Han har ju pga sin adhd-problematik rätt att få anpassad skolgång när och om det behövs. Vi har inte utnyttjat den möjligheten särskilt mycket, men nu verkar det behövas. Han kan det här, men med nuvarande förutsättningar kan han inte visa det och då krävs något annat. Alltså fick det bli ett mail till skolan med våra tankar, möjlig lösning och gärna ett svar till oss imorrn. Skolan har inte varit omöjlig förr… löser vi inte detta kommer han aldrig inse att han faktiskt kan matte. Enligt honom är han dum i huvet och en massa annat, så han måste få lyckas. Inte enbart för att inte sänka sitt betyg utan för att bevisa för honom att han faktiskt kan och därmed öka hans självkänsla.
Det mummlas i köket, nu lugnare. Ibland stampar han frustrerat i golvet, men nu verkar det ok. Hoppas vi får ett positivt svar imorrn, annars kommer han att må så dåligt – kanske för resten av sitt liv. Jag har alltid hatat matte pga att jag inte fattade VARFÖR man skulle kunna vissa saker (ekvation mm) och ingen kunde förklara för mej varför man skulle kunna det. Så jag förstår honom, men det kan jag ju knappast säga… 🙂
Håll nu tummarna för att vi löser detta!