I augusti kunde vi inte ta ut någon lön alls och nu i september kan jag bara ta ut lite medan Martin bara får studiebidrag. Plånboken är ganska tunn och jag har börjat ta av våra sparade pengar (som vi visste att vi skulle få göra). Å då går självklart mina glasögon sönder!!!

I lördags upptäckte jag att glasögonen satt väldigt löst, så jag kollar lite mer noggrant på dem och ser en spricka i glaset som gör att näsprylen inte sitter stadigt längre. Tittar lite mer och ser att en spricka håller på att komma även på andra sidan… Jag måste ha glasögon hela min vakna tid för att se något alls, så paniken kom direkt. Både med tanke på ekonomi och att jag ju måste se nåt! Så igår repriserade jag min beställning på min egendesignade båge hos Favoptic, jag hade ju lixom inget val. Å de är ändå billigast där; progressiva, fotokromatiska glas och min egen design på bågarna 1865 kr. Hade väl kostat runt 10 000 i vanliga butiker antar jag…

I morse ringer jag till deras Kundtjänst och frågade om garantin, glasen ska ju lixom inte bara spricka. Och han sa att just de fotokromatiska glasen faktiskt kan spricka efter ett tag, så förmodligen kommer jag att få de nya bågarna helt utan kostnad. Tack o lov! Jag ska bara invänta de nya glasögonen och skicka in de gamla, så korrigerar de fakturan direkt. Så den tunna plånboken blir i bästa fall inte ännu tunnare. Tack Favoptic.se

Min magsjuka kunde alltså inte kommit lägligare. Man kan ju inte säga att jag äter särskilt mycket och tär på hushållsekonomin direkt. Min nya ”diet” har varit framgångsrik, 1,7 kg har jag gått ner… kanske inte det mest hälsosamma sättet och jag orkar inte särskilt mycket, men ändå! Dessutom kommer jag ju att gå upp en hel del så fort jag kan äta normalt igen. Tills dess får jag roa mej med att se siffror på vågen som jag inte sett på väldigt länge och tacka klumpen i magen av illamående för det. Jo, jag mår fortfarande illa även om det är mycket bättre.

Så jag tar det lugnt idag också. Kan jag sitta på huk så kanske jag börjar fixa ute, stenen är iaf fixad så att jag kan börja. Men så fort jag knycklar ihop mej kommer illamåendet, så vi får se hur det blir. Huvudsaken är att jag kan äta ikväll, för då kommer Junior hit och ska berätta om sin första dag på nya jobbet och äta middag med oss. Det vill jag ju inte missa!

Hoppas ni har en fin måndag allihopa!