Jag blir äcklad!
Jag hade en förhoppning om att årets julhysteri skulle ha sansat sej lite mot föregående år. Så känns det iaf bland våra bekanta… men det visar sej att inköpssiffrorna kommer att slå alla rekord – igen!
Jag trodde att vi blivit klokare än så… eller ja… vi? Jag slutade för många år sedan att ösa grejer över barnen. Då var det mest för att ekonomin inte tillät det, sedan var det för att jag inte ansåg det nödvändigt. Barn behöver inte mängder med saker, de behöver få längta och kämpa lite för sina grejer. Dessutom är det ofta saker som ges bort och saker är bara materiel som man oftast klarar sej utan. Det är sällan som de ger ett bestående minne. Dessutom måste konsumtionen minska om vår planet ska överleva!
När min närmaste väninnan dog och lämna en sexåring efter sej, insåg jag vad jag verkligen ville ge mina barn. Nämligen minnen! Det viktigaste av allt den dag vi inte är tillsammans längre. Så jag började fundera på hur vi kan skapa bestående minnen som vi kan dela. Jag kom fram till att upplevelser var det utlimata sättet att skapa minnen. Så när barnen var 6-7 år började jag ge dem och mina föräldrar biljetter till olika saker. Det första var till Galenskaparna och Casinorevyn, barnen älskade den och pratar än idag om deras första teaterupplevelse.
Sedan har det rullat på. Det har varit bio, melodifestivalen, teatrar, musikaler och en massa annat. En upplevelse och ytterligare någon eller några små julklappar som de faktiskt önskat. Nu säger kanske någon av er att biljetter är väldigt dyrt. Ja, ca 450-500 kr. Men hur mycket kostar inte en legobyggsats? Eller en radiostyrd bil? Hur mycket pratar de om det där legot när de blir äldre…?
Jag säger inte att mitt sätt är det enda rätta, bara att det fungerar för mej och det jag vill uppnå. Jag vill skapa minnen för killarna att komma ihåg när jag inte finns längre. Det känner jag att jag lyckats med!