Vi firar ju inte julafton särskilt mycket längre. Det blir lixom ingen hajp när det inte finns små barn i hushållet. Här är det vi, våra föräldrar och de vuxna barnen ”med tillbehör”. Vi äter lunch och har några lugna timmar tillsammans. Så var det i år också.

Med unga vuxna i familjen har det såklart varit olika ”tillbehör” under åren som gått. Det har varit några olika flickvänner som passerat och det är väl inte mycket att säga om det. Livet är ju så. Yngste sonen har varit sambo rätt många år, så där har inget ändrats. Äldste är singel just nu, men sånt kan ju som bekant ändras rätt fort när man är i 30-årsåldern.

På julafton kom min pappa hit rätt tidigt på förmiddagen, för att hjälpa oss att installera diskmaskinen vi fick levererad dagen innan. Vår förra maskin gav upp för ett par månader sedan och vi hade kunnat vara utan, det är ju bara vi två. Men eftersom vi går i försäljningstankar och det kan vara knepigt att sälja ett hus med ett hål istället för diskmaskin – så bestämde vi oss för att köpa en ny ändå. Å den levererades alltså dagen innan julafton, så himla dålig tajming.

Lagom till att det var dax att åka till mina föräldrar kom även Martins pappa till oss. Vi har ju ingen bil, så man får lixom synka allt så gott det går när vi får skjuts. Svärfar bor nära oss och går hit på 5-6 minuter bara, väldigt bekvämt.

Väl hos mina föräldrar blev det ett litet julbord med väl avvägda rätter. Vi har alla fått lägga in önskemål om vad som måste finnas där, så numera är det ett par olika sillsorter, lax, skinka, kalvsylta, köttbullar, prinskorv, Janssons och skaldjur. Jag måste ha skaldjur på mitt julbord, det är fräscht och gott. Min jullunch består oftast av två mackor med kalvsylta och kräftor. Låter nog inte klokt för andra, för mej är det perfekt. Vi hade även med oss en rotfruktsgratäng med chevre och pepparkakor.

Vid 18 fick vi skjuts hem igen. Då svidade vi snabbt om till onepiece och tillbringade resten av kvällen i tv-soffan. Vi har kollat igenom två säsonger av White Lotus, en mycket speciell serie… Vet inte riktigt vad jag tycker om den faktiskt.

Vad gäller julklappar så är det inget vi längre ger varandra, iaf inte Martin och jag. Vi har ju köpt en ny husbil i år och har en resa att se fram emot. Det kan ju lixom inte bli finare enligt oss. Däremot hade äldste sonen för första gången hittat på något själv, det finns ganska många förklaringar och ursäkter till varför han inte gjort detta tidigare – det behöver vi inte gå in på mer än så. Han bjuder oss på en vin- och lakritsprovning nån gång när vi är hemma. Nog vet han vad vi gillar alltid 🙂

Yngste sonen och hans sambo tar med oss på räkkryssning när det blir lite varmare ute. Detta var vi inte alls beredda på. Vi har ju inte julklappar längre. Nu får vi se hur detta blir nästa år… Så länge det inte är något krav eller förväntas fina och dyra presenter, så kan det absolut vara ok med julgåvor – men jag behöver det inte. Hittar jag något som passar någon, så gör jag. Att ge bara för att ge är inte min grej alls.

På juldagen var allt som vanligt igen. Julen i våra ögon var över. Vi har suttit och jobbat, tränat, tagit långa promenader, städat och förberett resan. Just de här dagarna runt jul har jag saknat vår pälsboll väldigt mycket. Men men, åren går – saknade och såret finns kvar, men kanterna är inte lika vassa. På juldagen fick vi gosa lite med grannens hund, det hjälper lite.

Ja, det var väl årets jul. Inte särskilt komplicerat. Hur har er julhelg varit?

---

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube