Lagen om livets jävlighet…

Lagen om livets jävlighet…

Varför kan inget vara enkelt och går rätt vid första försöket? Varför ska det alltid strula när jag försöker att göra något? Det är verkligen Murphys lag som gäller mej, jämt!!!

I början av december registrerade vi Du i Fokus både på bolagsverket och Skatteverket. Från Bolagsverket gick allt snabbt och vi fick registreringspapper på bara några dagar. Skatteverket tog tid på sej… 19 december fick jag besked om att jag skulle komplettera med vissa upppgifter. Man ville bla veta om WEBBmagasinet hade nån hemsida… va? Så smarta är de alltså där…

10 frågor skulle jag svara utförligt på. Vilket jag också gjorde direkt och skickade med vändande post. Tyvärr var vår skrivare/kopieringsmaskin sönder så jag kunde inte kopiera det jag skrev, men ville skicka det snabbt och tänkte inte mer på det. Jag hörde inget på hela julen men det var ju inte så konstigt – alla var ju lediga. Nyår och trettonhelg passerade och igår fick jag ett nytt brev. Nu säger man att ärendet avskrivs eftersom jag inte kompletterat uppgifterna de ville ha!!!

Brevet har alltså inte kommit fram! Det är helt tydligt att posten inte funkar längre! Man ska maila allt och begära kvitto för att vara säker. Men det slutar inte där… det första jag gör nu på morgonen är att ringa handläggare, för att få veta att han är sjuk. Jamen det är väl självklart!!!

Jag kopplades till växeln och bad att få prata med någon annan för nu vill jag ha detta ur världen! Jag fick prata med en dam som iofs var vänlig men ganska oförstående. Hon skulle iaf se till att någon ringde upp mej under dagen, så nu vågar jag inte duscha eller göra nåt alls knappt. För om jag gör nåt så kommer det ju att ringa, Murphy…

Jag fattar inte varför det alltid blir så här när det gäller mej! Det spelar ingen roll om det är läkartider, kallelser eller annat – det blir alltid strul och mitt ärende tappas bort eller hamnar mellan stolarna. Murphys lag, lagen om livet jävlighet. Allt som kan gå fel går fel och kan inget gå fel så gör det de ändå… mitt liv på en pinne.

Så nu sitter jag här och väntar. Ska jag våga duscha? Jo, jag får väl ta med mej telefonen in i duschen… jag avskyr myndigheter, papper och POSTEN!!!

Uppdatering: jag var tvungen att gå på toaletten och självklart ringer telefonen då. Murphy… men handläggaren var trevlig och tyckte att den första handläggare bara hade krånglat till allt och inte alls fattat vad vi pysslar med. Han kollade in magasinet direkt och sa att det här var himla intressant och registerade min firma på studs. Magasinet skulle han kolla in mer senare. Så svårt var det alltså…


NU ska jag duscha!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *