Igår jobbade jag extra i Södertälje på lunchen. Det var lite folk, bara 18 stycken. Men men, så blir det ofta på sommaren. Nu ska jag köra extra där två torsdagar till, sen blir det inte mer Södertälje för min del. Skönt men lite tråkigt att inte få träffa vissa medlemmar.

Efter jobbet åkte vi hem och fixade i ordning lite hemma. Vi skulle dra till Åland med killarna och mina föräldrar över natten och Baileys skulle vara hos Martins föräldrar. Därför bäddade vi rent i våra sängar så att de kunde välja att bo hos oss om Baileys skulle föra för mycket oväsen hemma hos dem. Det är inte alltid så lätt för honom i deras lägenhet med alla ljud som han inte är van vid.

Vi åkte hemifrån vid 16.30, ställde bilen på terminalen och gick på båten. Vi åt, sov, åt och åt igen… kan man väl säga… nej, det är faktiskt inte riktigt sant. Vi dansade också! Jag släpades runt på dansgolvet av alla min män, skämt åsido – de kom ihåg en hel del av dansstegen och buggen flöt riktigt bra. Martin var lite blyg, så jag fick börja med Junior och sedan fortsätta med Senior innan Martin gav sej in i leken. Vid ett tillfälle fick jag och Junior nästan hela dansgolvet för oss själva. Det var en riktigt snabb låt och Junior släppte loss ordentligt. Efteråt fick han beröm av folk som stått och tittat på oss. Stolt mamma kunde konstatera att de lärt sej dansa på riktigt!

Som sagt; mycket mat vare… Först buffé på kvällen, sen frukostbuffé och innan vi klev av åt vi även lunchbuffé. Jaja, ska det vara så ska det 🙂

Medan vi åkte genom stockholms skärgård satt vi på däck. Det blåste ganska mycket men var mysigt ändå. Stockholm är bra vackert ändå.

När vi hade varit hemma några minuter kom Baileys hem och han blev helt galen när han såg oss. Vi blev överfallna med pussar av en väldigt lycklig kille. Allt hade gått bra uppe i lägenheten och de vill gärna ha honom flera gånger. Å det passar oss jättebra. Martin vann nämligen en bonusresa av den lite lyxigare sorten. Vi har ett år på oss att utnyttja presentkortet och tänkte därför ta en ny tripp i maj nästan år. Då är det bra att veta att Baileys kan vara hos båda våra föräldrar i fortsättningen. Alltid finns det någon som kan ha honom.

Vi har haft en jättemysig resa. Det är första gången vi kunnat göra något tillsammans med mina föräldrar sen vi fick Baileys. Det är viktigt att göra saker tillsammans och att skapa nya minnen. Man vet inte hur lång tid man har, så det är bäst att ta vara på tiden.

.