… boka en resa snabbt som ögat, klippa mej, gå till läkaren, göra en skönhetsbehandling, få skäll av min kiropraktor, ta en massage, fixa nya glasögon och en massa annat!

Det känns som att livet fått ett före- och efter. Före corona och efter corona. Just nu väntar jag bara på ett vaccin, så livet ska kunna bli lite mer normalt igen. Nu har jag suttit fast här i lilla Tumba sedan i mars, till 99,9%. Och nu börjar jag märka att ryggen känns lite knepig och ögonen börjar trassla. Det är väl det mesta akuta.

Martin och jag klipper varandra, resultatet blir lite sådär… å jag misstänker att min frisör kommer att börja gråta när hon ser mej. Luggen är i alla längder, håret har nog sju olika nyanser och topparna… ja… vad ska man säga…

Nu ser det ut som ett vaccin kan komma redan till nyår, då ska tydligen 70+are bli vaccinerade först, sen kommer vi i riskgrupp. Jag är inte det minsta tveksam, jag tar det så fort jag bara får! Å sen!!! Sen ska jag boka resa!!!

Våra funderingar just nu är om vi bara ska boka första bästa och bara dra iväg så fort vi kan, eller boka något vi verkligen längtar efter och åka över vår bröllopsdag i juli.

Allt beror på när vi får vårt vaccin, om det blir under eller efter vintern. Har vi hunnit in i april-maj är det rätt skönt i Sverige och då kan man ju vänta lite, men får vi det i februari-mars så tänker iaf inte jag vänta! Då drar jag! Frågan är ju bara vad som går att resa till vid det laget? Jag avskyr den här ovissheten. Ge mej ett datum, viket som helst – jag vill bara veta!

Tills vi vet så sitter jag här. Oftast tar jag dagen som den kommer och är rätt cool, men ibland slår frustrationen till och jag blir lite lätt galen av ovissheten. Idag vill jag bara ha ett normalt liv igen och kunna göra vad jag vill, när jag vill!

Hur känner ni? Vad vill ni göra (förutom att träffa nära och kära)? Hur tänker ni kring vaccin? Längtar ni också efter att resa? Vart åker ni?

.

.

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram